Nedskrivning av goodwill:

Nedskrivning av goodwill: En studie om tillämpningen av IAS 36 i praktiken Kandidatuppsats i företagsekonomi Redovisningsfördjupning 2FE00E, VT 2010 Författare: Johan Isaksson Shaqir Peci Handledare: Andreas Jansson Examinator: Fredrik Karlsson

Sammanfattning Examensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linneuniversitetet, redovisning, kandidatuppsats, VT 2010. Författare: Johan Isaksson, Shaqir Peci Handledare: Andreas Jansson Examinator: Fredrik Karlsson Uppsatsens titel: Goodwill nedskrivning En fallstudie om tillämpningen av IAS 36 i praktiken Bakgrund: Goodwill uppstår vid företagsförvärv då köpeskillingen överstiger värdet på nettotillgångarna. Tidigare skrevs denna goodwill av över maximalt 20 år. 2005 infördes nya regler i IFRS 3 och IAS 36 (nedskrivningar) som innebär att goodwill ska fördelas på kassagenererande enheter och nedskrivningstestas årligen genom att återvinningsvärde beräknas för de kassagenererande enheterna och jämförs med redovisat värde. Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur företag utifrån reglerna i IFRS 3 och IAS 36 gällande uppkomst av och nedskrivning av goodwill, definierar kassagenererande enheter samt fördelar goodwill på dessa. Metod: Vår uppsats består av två undersökningar. Den ena studien utgörs av en mindre undersökning av årsredovisningarna för 50 noterade koncernbolag på NASDAQ OMX Stockholm. Vår huvudsakliga studie är en kvalitativ fallstudie som baseras på två företag: Duni AB och AarhusKarlshamn AB. Vi har utfört semi-strukturerade intervjuer med Magnus Carlsson, group controller på Duni och Fredrik Nilsson, koncernredovisningschef på AarhusKarlshamn. Slutsats: Samtliga företag i studien använder sig av nyttjandevärde som beräknas genom att framtida kassaflöden uppskattas och nuvärdesberäknas med hjälp av WACC som diskonteringsfaktor. Vi har konstaterat att företagen generellt följer regelverket i IAS 36 då det enda som går emot reglerna är att vissa av företagen i årsredovisningarna nämner diskonteringsfaktorn efter skatt. Fördelningen på kassagenererande enheter skiljer sig mellan företagen i studien där den lägsta nivån är på fabriksnivå medans den högsta är på koncernnivå. Både Duni och AAK fördelar goodwill på kassagenererande enheter på lämplig nivå. Förslag till fortsatt forskning: Vi anser att det vore intressant att undersöka vilka antaganden som ligger till grunden när långsiktig tillväxttakt bestäms för den oändliga perioden vid beräkning av framtida kassaflöden i nyttjandevärdesmodellen. Denna tillväxttakt påverkar i stor grad den sammanlagda beräkningen av framtida kassaflöden. Vi tycker även att det vore intressant att undersöka hur många företag som faktiskt har gjort nedskrivningar sedan införandet av de nya reglerna 2005 samt hur de har behandlats redovisningsmässigt. 2

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 1. Inledning... 6 1.1 Bakgrund... 6 1.2 Problemdiskussion... 7 1.3 Problemformulering... 8 1.4 Syfte... 8 1.5 Avgränsningar... 9 2. Metod... 10 2.1 Vår studie... 10 2.2 Årsredovisningsstudie... 10 2.3 Fallstudie... 10 2.3.1 Val av metod... 11 2.3.2 Datainsamling... 11 2.3.3 Intervjuteknik... 12 2.3.4 Intervjuguide... 12 2.3.5 Urval... 12 2.3.6 Respondenter... 13 2.3.7 Validitet och reliabilitet... 13 2.3.8 Analys av insamlad data... 14 3. Teori... 15 3.1 Tidigare redovisningsstandard... 15 3.2 Goodwill... 15 3.3 Kassagenererande enheter... 16 3.4 Nedskrivningstest... 16 3.4.1 Återvinningsvärde... 17 3.4.2 Nettoförsäljningsvärde... 17 3.4.3 Nyttjandevärde... 18 3.4.3.1 Uppskattning av framtida kassaflöden... 18 3.4.3.2 Diskonteringsfaktorn... 19 3.4.4 Redovisning av en nedskrivning... 20 3.5 Redovisningsteorier... 20 3.5.1 Legitimitets- och intressentteorin... 20 3.5.1.1 Legitimitetsteorin... 20 3.5.1.2 Intressentteorin... 21 3.5.2 Positive accounting theory... 21 3

4. Empiri... 23 4.1 Årsredovisningsstudie... 23 4.1.1 Kassagenererande enheter... 23 4.1.2 Återvinningsvärde... 24 4.1.3 Nyttjandevärde... 24 4.2 Duni AB... 26 4.2.2 Företagspresentation... 26 4.2.2 Dunis goodwill... 26 4.2.3 Fördelning på kassagenererande enheter... 27 4.2.4 Nedskrivningstest... 27 4.2.4.1 Uppskattning av framtida kassaflöden... 27 4.2.4.2 Diskonteringsfaktor... 28 4.3 AarhusKarlshamn AB... 30 4.3.1 Företagspresentation... 30 4.3.2 AAKs goodwill... 30 4.3.3 Fördelning på kassagenererande enheter... 31 4.3.4 Nedskrivningstest... 32 4.3.4.1 Uppskattning av framtida kassaflöden... 32 4.3.4.2 Diskonteringsfaktor... 33 5. Analys... 34 5.1 Duni AB... 34 5.1.1 Fördelning på kassagenererande enheter... 34 5.1.2 Nedskrivningstest... 34 5.1.3 Nyttjandevärde... 34 5.1.4 Uppskattning av framtida kassaflöden... 34 5.1.5 Diskonteringsfaktor... 35 5.2 AarhusKarlshamn AB... 35 5.2.1 Fördelning på kassagenererande enheter... 35 5.2.2 Nedskrivningstest... 36 5.2.3 Nyttjandevärde... 36 5.2.4 Uppskattning av framtida kassaflöden... 36 5.2.5 Diskonteringsfaktor... 36 5.3 Jämförande analys... 37 5.3.1 Fördelning på kassagenererande enheter... 37 5.3.2 Nedskrivningstestet... 38 5.3.3 Nyttjandevärde... 38 5.3.4 Uppskattning av framtida kassaflöden... 39 4

5.3.5 Diskonteringsfaktor... 40 6. Slutsats... 41 6.1 Slutsats... 41 6.2 Förslag till förbättring av redovisning... 42 6.3 Förslag till fortsatt forskning... 42 7. Källförteckning... 43 Bilagor Bilaga 1 Intervjuguide Bilaga 2 Studie av årsredovisningar Bilaga 3 Impairment model, Duni AB 5

1. Inledning Detta inledande kapitel ger en introduktion till uppsatsens ämne. Först presenteras bakgrunden som ligger till grund för problemdiskussionen som leder till uppsatsens frågeställning och syfte. 1.1 Bakgrund Europeiska unionen tog 2002 ett beslut som innebar att samtliga noterade bolag från och med 2005 skulle tillämpa IFRS (International Financial Reporting Standards) regler vid koncernredovisning. Detta för att sträva efter en mer harmoniserad redovisning mellan noterade bolag inom EU vilket underlättar för exempelvis investerare och andra intressenter 1. Goodwill är en immateriell tillgång som uppkommer när ett bolag (moderbolag) förvärvar ett annat bolag (dotterbolag). Goodwill redovisas till anskaffningsvärde, vid förvärvet blir detta skillnaden mellan köpeskillingen minus nettotillgångarna, mer förenklat blir det pris som det förvärvande företaget betalat för dotterbolaget, minus skillnaden mellan tillgångar och skulder i dotterbolaget 2. I IFRS 3 beskrivs goodwill som en betalning av framtida ekonomiska fördelar som inte går att identifiera eller redovisa enskilt, det kan exempelvis handla om personalstyrka eller positiva framtida effekter. Vid förvärvet ska goodwill fördelas på samtliga kassagenererande enheter som förväntas dra nytta av de synergieffekter som uppkommer 3. Goodwill kan inte själv generera kassaflöden men bidrar därmed till kassaflöden för flera kassagenererade enheter 4. Kassagenererande enheter kan exempelvis vara dotterbolag eller olika divisioner och definieras enligt IAS (International Accounting Standards) 36 som den minsta grupp av tillgångar för vilken det går att fastställa löpande inbetalningar som i allt väsentligt är oberoende av andra tillgångar eller grupper av tillgångar 5. Tillämpningen av IFRS 3 innebar en förändring för redovisning av goodwill. I den tidigare redovisningsstandarden (IAS 22) behandlades goodwill som en tillgång som skrevs 1 Marton (2008), s.2 2 Thorell (2004), s.90 3 IAS 36 (2008), p.80 4 Thorell, (2004), s.90 5 IAS 36, (2008) p.6 6

av över maximalt 20 år och som nedskrivningstestades endast om det förelåg indikationer på att värdet gått ner. Även återföringar av tidigare gjorda nedskrivningar var möjliga 6. Den nya standard som infördes i IFRS 3 och IAS 36 (nedskrivningar) innebär att goodwill inte skall skrivas av, istället ska ett nedskrivningstest göras årligen för att se om återvinningsvärdet motsvarar det redovisade värdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta utav nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Om återvinningsvärdet för goodwill understiger det redovisade värdet så ska en nedskrivning göras. Nedskrivningstestet ska göras för varje kassagenererande enhet och får inte längre återföras 7. 1.2 Problemdiskussion I IFRS 3 definieras goodwill som framtida ekonomiska fördelar från tillgångar som det inte är möjligt att individuellt identifiera eller redovisa 8. Vid nedskrivningstestet av goodwill ska återvinningsvärde beräknas för de kassagenererande enheter som goodwill fördelas på. Återvinningsvärde är det högsta utav nyttjandevärde (nuvärde av framtida kassaflöden) och nettoförsäljningsvärde (den värde som kan fås vid försäljning efter avdrag för försäljningskostnader) 9. När återvinningsvärdet är beräknat jämförs det med det redovisade värdet av goodwill posten. Om återvinningsvärdet är lägre skrivs värdet ner 10. Goodwill ska fördelas på kassagenererande enheter och det årliga nedskrivningstestet ska göras på dessa enheter. Att identifiera kassagenererande enheter är en bedömningsfråga som kan innebära vissa gränsdragningsproblem. Målet är enligt IFRS regler att identifiera enheterna på en så låg nivå som möjligt. Definitionerna av goodwill och kassagenererande enheter ger utrymme för tolkningar för företagen som tillämpar reglerna. Hur goodwill, som definieras som framtida ekonomiska fördelar som inte går att identifiera eller redovisa enskilt, i praktiken ska kunna fördelas på de kassagenererande enheter som förväntas dra nytta av synergieffekterna som goodwill medför är enligt oss intressant att undersöka. 6 Thorell, (2004), s.89 7 Marton, (2008), s.269-271 8 IFRS 3, (2008), p.52 9 IAS 36, (2008), p.18 10 Marton, (2008), s.260 7

Eftersom att definitionerna ger utrymme för tolkning så kan detta leda till att företagens bedömningar blir allt för subjektiva. Företagsledningen kanske väljer att inte skriva ner goodwill även om det föreligger ett nedskrivningsbehov, eftersom en nedskrivning av goodwill leder till ett minskat resultat. Om företagen medvetet eller omedvetet fördelar goodwill på en för hög nivå så kan det leda till så kallad kvittning. Kvittning innebär att ett nedskrivningsbehov kan finnas på en lägre nivå, exempelvis för en enhet, men inte på en högre nivå, exempelvis för ett helt affärsområde. Kombinationen av subjektiva bedömningar från företagsledningen och svårtolkade definitioner i regelverket kan leda till att goodwill tas upp till ett felaktigt värde i redovisningen. Om goodwill är upptaget till ett för högt värde i redovisningen så ger det en felaktig bild av de framtida ekonomiska fördelar som goodwillen förväntas leda till. Detta kan medföra problem för företagets intressenter och övriga användare av redovisningen, exempelvis investerare som vill få en rättvisande bild av företaget och dess tillgångar. Vi har även försökt hitta vetenskapliga artiklar som rör goodwillfördelning på kassagenererande enheter, dock utan resultat. Detta tycker vi gör frågan ännu mer intressant att undersöka. Vi kommer istället använda oss utav intressent-, legitimitets- och positive accounting teorierna för att analysera företagens antaganden. Genom att ställa intressent- och legitimitetsteorierna, som innebär att företagen redovisar på det sätt som ger intressenter och samhället så korrekt information som möjligt för att på så sätt erhålla legitimitet, mot positive accounting teorin, som säger att företag agerar opportunistiskt och redovisar på ett sätt som ger störst egen vinning, hoppas vi få en bättre förståelse för företagens antaganden. 1.3 Problemformulering - Hur tillämpas definitionen av kassagenererande enheter i praktiken vid redovisning av goodwill och hur går nedskrivningstestet till? 1.4 Syfte Syftet med denna studie är att beskriva och få en djupare förståelse för hur företag utifrån reglerna i IFRS 3 och IAS 36 gällande uppkomst av och nedskrivning av goodwill, definierar kassagenererande enheter samt hur fördelning och nedskrivningstestet av goodwill går till. 8

1.5 Avgränsningar Studien bygger på medelstora koncernbolag noterade på NASDAQ OMX Stockholm. Med medelstora innebär företag inom segmentet Mid Cap. Vi har således avgränsat oss från de noterade koncernbolagen inom Large Cap och Small Cap segmenten. 9

2. Metod Metodkapitlet beskriver de metodval som ligger till grund för undersökningen samt förklarar relevanta metodologiska begrepp. 2.1 Vår studie Vår studie bygger på två undersökningar. Vi kommer inledningsvis att utföra en mindre studie som bygger på årsredovisningar för 50 koncernbolag noterade på NASDAQ OMX Stockholm under segmentet Mid Cap. Vår huvudsakliga undersökning är en fallstudie baserad på två företag: AarhusKarlshamn AB och Duni AB. 2.2 Årsredovisningsstudie Vår inledande studie på företags årsredovisningar görs för att se hur företagen behandlar goodwillredovisning och fördelning på kassagenererande enheter. Denna studie görs för att få en inledande förståelse för hur företag tillämpar reglerna i IFRS 3 och IAS 36 och för att få en generell bild av vilka metoder som används. Urvalet till studien av årsredovisningar bygger på 50 företag. Kriterierna för urvalet är att företagen ska vara koncernbolag som är noterade på NASDAQ OMX Stockholm under segmentet Mid Cap. Vi har sorterat dessa bolag efter omsättning och valt de 50 med högst omsättning då det är större chans att de har en betydande del goodwill i balansräkningen jämfört med bolag med en lägre omsättning. De företag som studien av årsredovisningar bygger på finns listade i bilaga 2. Studien kommer att utföras utifrån fem frågor: Nämns kassagenererande enheter i årsredovisningen? På vilken nivå fördelas goodwill på kassagenererande enheter? Vilken metod används för att beräkna återvinningsvärdet av en kassagenererande enhet? Vilken diskonteringsfaktor används? Vilken långsiktig tillväxttakt används? Svaren i studien kommer att sammanställas i diagramform för att de lättare ska kunna analyseras. 2.3 Fallstudie I denna del beskrivs vår huvudsakliga undersökning och hur den genomförs. 10

2.3.1 Val av metod Vi har som vår huvudsakliga undersökningsmetod valt en kvalitativ metod med fallstudier. Fallstudier går ut på att på man undersöker ett eller flera specifika fall och går mer in på djupet. Begreppet fall kan exempelvis betyda en plats eller en organisation som man vill undersöka 11. De vanliga typfrågorna som man ställer vid en kvalitativ fallstudie är hur och varför företaget gör på ett visst sätt 12. Vår fallstudie kommer bestå av två fall. Genom att utföra kvalitativa intervjuer på två noterade koncernbolag vill vi få en djupare förståelse för hur dessa företag i praktiken tillämpar IFRS regler vid redovisning av goodwill samt fördelningen på kassagenererande enheter. En kvalitativ metod har en mer hermeneutisk tolkningsinriktad kunskapsteoretisk ståndpunkt till skillnad från en kvantitativ metod som har mer vetenskaplig positivistisk syn. Vid hermeneutik ligger tyngden på att uppfatta saker och ting ur den sociala aktörens synvinkel, att tolka människors handlingar 13. Kvalitativa intervjuer är inriktade på att få en kontextuell förståelse av beteenden och värderingar medans en kvantitativ vill att deras resultat ska kunna generaliseras till en relevant population. Vid kvalitativa intervjuer ligger fokus på att få respondentens synvinkel av något till skillnad från kvantitativ som speglar forskarens intressen. Eftersom vår studie bygger på att få en djupare förståelse för respondenternas värderingar och åsikter om redovisning av goodwill är en kvalitativ studie att föredra framför en kvantitativ. 2.3.2 Datainsamling Datainsamlingen kan bestå av två delar: primärdata och sekundärdata. Primärdata är data som forskaren själv genom empiri samlat in för en undersökning, exempelvis vid intervjuer. Sekundärdata är information som tidigare samlats in men där syftet kan vara ett annat. I vår undersökning kommer primärdatan bestå av den data som uppkommer genom intervjuerna med företagen. Sekundärdata kommer att användas i form av årsredovisningar för de företag som ska intervjuas samt de företag som ingår i årsredovisningsstudien, för att få en bättre bild av hur de redovisar goodwill. 11 Bryman & Bell, (2005), s.72 12 Yin, (2007), s.22-23 13 Bryman & Bell, (2005), s.297 11

2.3.3 Intervjuteknik De två vanligaste formerna av kvalitativa intervjuer är semi-strukturerade och ostrukturerade. Semi-strukturerade intervjuer innebär att det finns någon form av intervjuguide, som består av frågor som berör vissa specifika teman som ska tas upp, men respondenten har stor frihet att svara på sitt eget sätt. Det finns en bestämd ordning på frågorna, men det lämnas utrymme för följdfrågor. Vid ostrukturerade intervjuer används bara relativt lösa minnesanteckningar för att beröra vissa teman och intervjuaren reagerar endast på de punkter som är värda en följdfråga 14. Vid studier som har en förhållandevis tydlig fokus och där forskaren ska ta sig an en specifik frågeställning är semi-strukturerade intervjuer vanligast 15. Eftersom att vi i vår frågeställning har en tydlig fokus på vad vi ämnar undersöka så anser vi att semi-strukturerade intervjuer passar bäst till undersökningens syfte. Intervjuerna kommer att utföras på plats på respektive företag. Ljudupptagningar kommer att göras av intervjuerna, förutsatt att respondenterna ger sitt medgivande. 2.3.4 Intervjuguide Vid utformningen av en intervjuguide är det viktigt att tänka på att intervjufrågorna ska formuleras på ett sätt som underlättar svar på undersökningens frågeställning 16. Vi har utformat en intervjuguide (se bilaga1) som utgår från vår frågeställning, hur tillämpas definitionen av kassagenererande enheter i praktiken vid redovisning av goodwill och hur går nedskrivningstestet till? Vid inledningen av varje intervju beskrivs syftet och bakgrunden för undersökningen kortfattat för respondenten. Därefter ställs ett par bakgrundfrågor för att ta reda på hur länge respondenten arbetat på företaget samt vilka arbetsuppgifter respondenten har. 2.3.5 Urval Urvalet av respondenter för vår fallstudie består av två stycken företag. Eftersom att undersökningen är en fallstudie anser vi att två företag är ett lämpligt urval. Vi kommer använda oss av ett bekvämlighetsurval med restriktioner. Bekvämlighetsurval innebär att 14 Ibid, s.262-263 15 Ibid, s.266 16 Bryman & Bell, (2005), s. 369 12

respondenter väljs ut som lätt finns tillgängliga för den som utför studien 17. I vårt fall kommer vi välja ut de företag som vi anser bäst uppfyller de kriterier som finns. Kriterier för företag är följande: - Företaget ska vara noterat och tillämpa IFRS regler för koncernredovisning. - Goodwillposter ska finnas i balansräkningen. - Redovisning av goodwill ska finnas bland respondentens arbetsuppgifter. Då bekvämlighetsurval används kan ingen generalisering göras av undersökningen. Eftersom vår undersökning är en fallstudie som syftar till en djupare förståelse av hur kassagenererande enheter tolkas och bedöms i de specifika fallen anses inte generalisering vara det viktiga. Generalisering kan istället göras för fallstudien i kombination med årsredovisningsstudien. Genom att krav ställs på att respondenterna ska ha erfarenhet och kunskap om goodwillredovisning, så bidrar det till en ökad tillförlitlighet för studien. 2.3.6 Respondenter De respondenter som deltagit i fallstudien är följande: AarhusKarlshamn AB Fredrik Nilsson Koncernredovisningschef. Duni AB Magnus Carlsson Group Controller. 2.3.7 Validitet och reliabilitet Reliabilitet handlar om tillförlitlighet och rör frågan om resultaten från en undersökning blir den samma om undersökningen skulle genomföras på nytt, eller om den påverkas av tillfälliga eller slumpmässiga händelser 18. För att stärka tillförlitligheten i undersökningen kommer vi intervjua personer i företagen på högre poster så som exempelvis redovisningschefer. Vi anser att intervjupersonerna kommer tillföra tillförlitlig och innehållsrik information då de själv varit med vid nedskrivningstestet av goodwill och på så sätt har erfarenhet om ämnet. Validitet är ett mått på om det som studien avser att mäta verkligen är det som mäts. Validitet kan även delas in i intern och extern validitet. För att stärka den interna validiteten 17 Ibid, s.124 18 Bryman & Bell, (2005), s.48 13

har vi gjort metodval som på bästa sätt kommer uppfylla studiens syfte. Även intervjufrågorna kommer utformas för att ge svar på studiens syfte. Den externa validiteten mäter hur pass generaliserbart resultatet är. Alltså om det kan tillämpas i andra situationer än själva undersökningen 19. Fallstudien tillsammans med årsredovisningsstudien kommer ge oss generella indikationer på vilka antaganden företagen gör vid goodwillredovisning samt fördelning på kassagenererande enheter. På så sätt stärks den externa validiteten. 2.3.8 Analys av insamlad data Vi kommer att transkribera alla intervjuer så att respondenterna ska kunna läsa igenom och se så att inget under intervjun har misstolkats och även för att underlätta arbetet med empirikapitlet, detta stärker även reliabiliteten i studien genom att respondenterna kan bekräfta att informationen är korrekt. Empirikapitlet kommer att delas in utifrån intervjuguidens upplägg. Intervjuguiden bygger på teorikapitlets uppbyggnad så empirin kommer naturligt även att följa upplägget i teorin. När intervjuerna är transkriberade kommer respondenternas svar att delas in utifrån frågorna i intervjuguiden så att jämförelser lätt kan göras för att hitta eventuella likheter och olikheter mellan företagen, och på så sätt underlätta analysen. 19 Ibid, s. 49 14

3. Teori I teorikapitlet behandlas den referensram som är relevant för uppsatsens problemformulering. Referensramen behandlar nedskrivningstestet av goodwill utifrån regelverket i IFRS/IAS36 samt lämpliga redovisningsteorier. Teorin i detta kapitel kommer även att ligga till grunden för intervjuguiden och analysen. 3.1 Tidigare redovisningsstandard I de tidigare reglerna i IAS 22 sågs goodwill som en tillgång som skrevs av över maximalt 20 år, med möjlighet till en längre avskrivningstid vid speciella behov. År 2005 infördes nya regler för hur redovisningen av goodwill i koncerner skulle gå till. Nu hade företagen gått från att årligen skriva av värdet av goodwill till att göra årliga nedskrivningstest. Dessa nya regler finns samlade i IFRS 3 och IAS 36. Detta innebär att företagen nu har som krav att minst en gång om året göra en nedskrivningsprövning. De nya reglerna innebar även att goodwill skulle fördelas på kassagenererande enheter, samt ett förbud mot återföring av nedskriven goodwill 20. 3.2 Goodwill Enligt IFRS 3 är goodwill en tillgång som initialt ska värderas till anskaffningsvärde. Goodwill är skillnaden mellan köpeskillingen på andelarna i dotterföretaget och förvärvarens andel av det verkliga värdet på dotterföretagets identifierbara tillgångar och skulder, dvs. nettotillgångarna. Goodwill är en immateriell tillgång och uppkommer vid ett företagsförvärv, då moderbolaget förvärvar ett dotterbolag och finns enbart i koncernbalansräkningen 21. Exempel: AB A är ett aktiebolag som vill förvärva ett annat bolag, AB B. AB B är ett bolag med bra framtidsutsikter och har ett starkt varumärke. Därför är AB A villiga att betala mer än vad bolagets tillgångar är värda och köpa upp samtliga aktier i AB B. AB Bs nettotillgångar har ett bokfört värde på 1 000 kkr. men AB A lägger ett bud på 1 500 kkr. för att förvärva 100 % av aktierna AB B. När köpet är genomfört är en koncern bildad där AB A blir moderbolag och AB B dotterbolag. Överpriset på 500 kkr. som utgör skillnaden mellan nettotillgångarna 20 Thorell, (2004), s.89-96 21 IFRS 3, (2009), p.51 15

och köpeskillingen (1 500 1 000) blir goodwill. Goodwillen redovisas i koncerns balansräkning som en tillgång. AB A Bud 1 500 kkr. AB B Netto tillgångar: 1 000 kkr Bra framtidsutsikt, starkt varumärke. 3.3 Kassagenererande enheter En kassagenererande enhet är enligt definitionen den minsta identifierbara grupp av tillgångar som ger upphov till inbetalningar som i stor grad är oberoende av andra tillgångar. Det finns tillgångar som inte själva genererar kassaflöden oberoende av andra tillgångar, ofta är det istället en kombination av tillgångar som ger upphov till in- och utbetalningar. Goodwill är ett exempel på en sådan tillgång. Eftersom den goodwill som uppstår vid exempelvis företagsförvärv inte ger upphov till kassaflöden oberoende av andra tillgångar kan den aldrig prövas enskilt för nedskrivningsbehov. Istället ska goodwill redan vid uppkomsten fördelas på de kassagenererande enheter som förväntas ta del av de synergieffekter som goodwill medför. Detta leder till att goodwill redan från början kopplas till en naturlig nivå 22. 3.4 Nedskrivningstest Det finns två typer av tillgångar som enligt reglerna i IAS 36 ska nedskrivningstestas årligen oavsett om nedskrivningsbehov föreligger eller ej, immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod (till denna kategori räknas goodwill) och immateriella tillgångar som ännu inte är färdiga för användning 23. Detta årliga nedskrivningstest kan genomföras när 22 Marton (2008), s.266-26 23 Ibid, s.258 16

som helst under räkenskapsåret, förutsatt att det utförs vid samma tidpunkt varje år. Nedskrivningstestet kan även ske vid olika tidpunkter för olika tillgångar 24. Ett nedskrivningstest ska även göras så fort det finns indikationer på att värdet kan ha gått ner. Dessa indikationer kan vara antingen interna eller externa. Externa faktorer kan exempelvis vara om marknadsräntor eller marknadens investeringskrav har stigit, medans interna faktorer kan vara att tillgången förväntas generera ett resultat eller kassaflöde som är negativt 25. När nedskrivningstestet görs fastställs om tillgången i fråga behöver skrivas ner genom att återvinningsvärde beräknas och jämförs med redovisat värde 26. Vid goodwillredovisning beräknas återvinningsvärde för den kassagenererande enhet som goodwill har fördelats på. 3.4.1 Återvinningsvärde Återvinningsvärdet är det högre utav nyttjandevärde och nettoförsäljningsvärde för en tillgång eller kassagenererande enhet 27. Om återvinningsvärdet understiger redovisat värde ska tillgången skrivas ner. Det är däremot inte alltid nödvändigt att beräkna både nyttjandevärde och nettoförsäljningsvärde. Om något av värdena överstiger det redovisade värdet så behöver inte tillgången skrivas ner och således det andra värdet inte beräknas 28. 3.4.2 Nettoförsäljningsvärde I IAS 36 förklaras nettoförsäljningsvärde som det pris som finns i ett bindande avtal mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och har ett intresse av att transaktionen genomförs, justerat för sådana kostnader som är direkt hänförliga till försäljningen av tillgången 29. Förenklat innebär detta det pris som ett företag kan sälja en tillgång för, minskat med försäljnings- och avvecklings kostnader 30. Om tillgången omsätts på en aktiv marknad så blir tillgångens nettoförsäljningsvärde marknadsvärdet med avdrag för försäljningskostnader. I vissa fall saknas både ett bindande avtal om försäljning och en aktiv marknad för tillgången, för tillgångar som prövas för nedskrivning enligt IAS 36 är detta 24 IAS 36, (2008), p.10 25 IAS 36, (2008), p. 12-14 26 Marton, (2008), s.259 27 IAS 36 (2008), p.18 28 Marton, (2008), s.260 29 IAS 36, (2008), p.25 30 Marton, (2008), s.260 17

oftast fallet. Företaget kan då istället beräkna nettoförsäljningspriset genom att jämföra med transaktioner som nyligen genomförts för liknande tillgångar i samma bransch 31. Rör det sig om en tillgång som inte omsätts på en marknad (exempelvis goodwill) blir det i stort sett omöjligt att beräkna nettoförsäljningsvärdet. I sådana fall används nyttjandevärde för att värdera tillgången 32. 3.4.3 Nyttjandevärde Nyttjandevärdet är nuvärdet av de framtida kassaflöden som en tillgång eller kassagenererande enhet förväntas generera. Nyttjandevärde beräknas utifrån två olika faktorer: uppskattning av framtida kassaflöden för den kassagenererande enheten och val av diskonteringsfaktor 33 34. 3.4.3.1 Uppskattning av framtida kassaflöden Vid beräkning av framtida kassaflöden ska företagsledningens bedömningar baseras på rimliga och verifierbara antaganden av de ekonomiska förhållanden som beräknas råda under tillgångens återstående nyttjandeperiod. Kassaflödena ska beräknas utifrån de senaste budgetar och prognoser som fastställts av företagsledningen. Undantag ska göras för framtida kassaflöden som förväntas uppkomma vid omstruktureringar eller förbättringar av tillgången. Bedömningarna ska göras för en period om högst fem år, om inte det finns goda skäl att använda en längre period. För perioder som ligger längre fram än fem år ska kassaflöden beräknas utifrån ett antagande om en oförändrad eller avtagande tillväxttakt, om inte goda skäl finns att använda en ökande tillväxttakt 35. Detta är en sorts försiktighet i beräkningen. Nuvärdesberäkningen av kassaflöden leder till att kassaflöden långt fram i tiden blir mindre värda än kassaflöden inom en kortare tidsperiod 36. De kassaflöden som enligt standarden i IAS 36 ska ingå vid beräkningen är: Prognostiserade inbetalningar som nyttjandet av tillgången ger upphov till. Prognostiserade utbetalningar som krävs för att tillgången ska kunna ge upphov till inbetalningar. 31 IAS 36, (2008), p.26-27 32 Marton, (2008), s.261 33 Marton, (2008), s.261 34 IAS 36, (2008), p.31 35 Ibid, p.33 36 Marton, (2008), s.261 18

Eventuella betalningar som erhålls/erläggs när tillgången avyttras 37. In- och utbetalningar från finansieringsverksamheten och från skatter ska inte tas med vid uppskattningen av framtida kassaflöden 38. Vid beräkningarna av framtida kassaflöden ska hänsyn tas till inflationen. Om diskonteringsfaktorn tar hänsyn till inflation ska kassaflöden uttryckas i nominella termer. Om diskonteringsfaktorn däremot inte tar hänsyn till inflationen så ska kassaflöden uttryckas i reala termer 39. 3.4.3.2 Diskonteringsfaktorn Vid beräkning av nyttjandevärde måste kassaflödena diskonteras till nuvärdet vid prövotidpunkten. För att kunna göra detta måste en lämplig diskonteringsfaktor användas. Diskonteringsfaktorn ska anges före skatt och återspegla aktuella marknadsmässiga bedömningar av både pengars tidsvärde, samt de risker som är förknippade med de förväntade kassaflödena. Med pengars tidsvärde innebär en avspegling av den riskfria ränta som företaget skulle erhålla om samma belopp vid bedömningstidpunkten skulle investeras i riskfria placeringar 40 41. Diskonteringsfaktorn beräknas antingen utifrån de avkastningskrav som finns för aktuella marknadsmässiga transaktioner för liknande tillgångar, eller genom WACC (Weighted Avarage Cost of Capital) i noterade bolag som har liknande tillgångar 42. Om det inte är möjligt att direkt härleda en diskonteringsfaktor från marknadsdata så måste uppskattning ske på annat sätt. Avkastningskravet kan då beräknas utifrån företagets genomsnittliga kapitalkostnad, företagets marginella upplåningsränta och från andra marknadsmässiga upplåningsräntor. En justering av dessa räntor måste då även ske med hänsyn till de risker som är förknippade med tillgången. För att undvika dubbelräkning ska justeringar dock inte ske för de risker som redan tagits med vid beräkning av framtida kassaflöden 43 44. 37 IAS 36, (2008), p.39 38 Marton, (2008), s.262 39 IAS 36, (2008), p.40 40 Ibid, p.55 41 Marton, (2008), s.262 42 IAS 36, (2008), p.56 43 Ibid, p.57 44 Marton, (2008), s.263 19

3.4.4 Redovisning av en nedskrivning Om ett nedskrivningsbehov uppstår efter att en kassagenererande enhet nedskrivningstestats så ska det nedskrivna beloppet föredelas mellan de enskilda tillgångarna i enheten. Om det finns goodwill fördelat på enheten så ska i första hand denna skrivas ner, och därefter de andra tillgångarna i enheten. När nedskrivning sker på övriga tillgångar än goodwill så ska om möjligt varje enskild tillgång skrivas ner till sitt återvinningsvärde. Detta kan däremot vara praktiskt ogenomförbart, då kan istället en schablonmässig fördelning göras av det nedskrivna beloppet i proportion till tillgångarnas redovisade värden. Nedskrivning ska aldrig göras så att en tillgång får ett lägre värde än noll 45. 3.5 Redovisningsteorier 3.5.1 Legitimitets- och intressentteorin 3.5.1.1 Legitimitetsteorin Enligt legitimitetsteorin så försöker företag hela tiden försäkra sig att deras verksamhet ska uppfattas som legitimt. Att vara legitimt innebär att företaget anpassat sig efter samhällets regler och normer på ett så bra sätt som möjligt. Dessa regler och normer anses inte vara fasta utan förändras över tiden, vilket ställer krav på att organisationer skall anpassa sig till rätt miljö 46. Företagets perspektiv på legitimitet är nära sammankopplad till intressentteorin och här fungerar redovisningen som ett verktyg för att hantera och uppfylla intressenternas krav, och på så sätt uppnå legitimitet. Det finns olika krav från olika intressenter som företaget ska ta hänsyn till. Det är viktigt att utvärdera kraven som ställs och hur företaget ska agera på bästa sätt för att tillgodose dessa krav, och på så sätt erhålla legitimitet. Därefter gäller det för företaget att kunna behålla sin legitimitet genom att hela tiden jobba med intressenterna, bearbeta de sekundära intressenternas krav för att de inte ska kunna påverka de primära intressenternas vilja att förändra investeringarna i företaget. Företaget uppnår legitimitet när de har uppfyllt samhällets och de viktigaste intressenternas krav som ställs på företaget 47. Att visa att man följer gällande regler och standards kan vara ett sätt för företagen att uppnå legitimitet. När det gäller goodwillredovisningen är det IFRS 3 och IAS 39 som ska 45 Marton, (2008), s.269-270 46 Deegan & Unerman, (2006), s.271 47 Ibid, s.271-272 20

tillämpas i företagets finansiella rapporter. Att visa, eller åtminstone få det att framstå som, att redovisningen har gjorts på ett neutralt sätt kan även ge legitimitet. 3.5.1.2 Intressentteorin Intressentteorin beskriver företagets förhållande till sina intressenter. Tolkningen av ordet intressent handlar om grupper/aktörer som har ett intresse eller koppling till företagets verksamhet. Det finns två typer av intressenter. Primära intressenter är de viktigaste intressenterna för företagets verksamhet, de kan exempelvis vara aktieägare eller kreditgivare till företagets verksamhet och deras krav prioriteras högt av företagsledningen. Den andra kategorin är sekundära intressenter, detta är intressenter som är influerade eller påverkade av företaget på något sätt, men är inte livsviktiga för företagets överlevnad 48. Enligt intressentteorin kommer företaget framförallt prioritera de primära intressenternas krav. Redovisningen av goodwill fungerar som en övergripande strategi för att intressenterna ska få en bättre bild av företagets ställning och på det sättet få dem att fortsätta investera i företaget. Intressenterna efterfrågar olika mycket information om företaget. Utifrån teorin kommer företaget att redovisa den information som de primära och viktigaste intressenterna efterfrågar vid redovisningen av goodwill. 3.5.2 Positive accounting theory Positive Accounting Theory (PAT) bygger på förhållandet mellan nyckelintressenterna till företaget, mellan principal och agentförhållande samt förhållandet mellan långivare och låntagare. Med nyckelintressenter menas exempelvis företagets aktieägare och kreditgivare och med principal och agentförhållande menas förhållande mellan aktieägarna och företagsledningen. Denna teori söker till att förklara och förutsäga vilken metod som företagsledare kommer att redovisa efter. Teorin beskrivs som en utveckling av principal och agentteorin, där samliga partner antas agera opportunistiskt genom att använda sig av olika redovisningsteorier för att främja sina personliga intressen 49. PAT beskriver förutsättningarna för redovisningsmanipulation. Inom teorin har tre hypoteser utvecklats: bonushypotesen, skuldsättningshypotesen och hypotesen om politiska kostnader 50 51. 48 Clarkson, (1995), s.106-107 49 Deegan & Unerman, (2006), s.206-207 50 Ibid, s.241 51 Watts & Zimmerman, (1986),.207, 215 21

Bonushypotesen bygger på antaganden om att företagsledningar som har bonusavtal kopplade till vinst, är villiga att använda sig av redovisningsmetoder som maximerar den aktuella vinsten. Hypotesen utgår ifrån att företagsledningen väljer att redovisa framtida vinster under nuvarande perioder. Detta gör att företagsledningen indirekt påverkar sin bonusutdelning 52. Ett exempel av hur bonushypotesen kan påverka goodwillredovisning handlar om företagsledningens subjektiva bedömningar om nedskrivning av goodwill. En nedskrivning påverkar företagets resultat negativt vilket resulterar i att företagsledningen riskerar att gå miste om eller få en lägre bonus. Därför kan företagsledningen vid minsta osäkerhet undvika en nedskrivning av goodwill för nuvarande år och vänta ett år till för att se vad som händer innan en nedskrivning av goodwill görs. Skuldsättningshypotesen fokuserar på bolagets skuldsättningsgrad som finns mellan låntagare och långivare. Här ställs skulden i förhållande till företagets egna kapital. Är skuldsättningen högre än det egna kapitalet kommer företagets ledning att använda sig av redovisningsmetoder som kommer att bidra till att öka företagets resultat. För att på det sättet vinna förtroende hos långivarna trots en hög skuldsättningsgrad. Konflikten mellan låntagare och långivare visar att företagsledningen genom att presentera sina finansiella rapporter kan attrahera nya långivare och försöka minska sina återbetalningar från tidigare lån. Detta leder till samma antaganden vid goodwillredovisning som för bonushypotesen, företaget kommer enligt denna hypotes undvika nedskrivning för att försöka visa ett bättre resultat 53. Den sista hypotesen går ut på att företag väljer att använda sig av en vinstsänkande redovisningsmetod för att slippa granskas av andra grupper ex konsumentgrupper och löntagargrupper. Här kan en jämförelse mellan lön med produktpriser äga rum, om företaget gör stora vinster på sina produkter men samtidigt betalar ut låga löner till sina anställda så kan detta skada företagets rykte om det kommer ut i media, därför försöker företagen minska vinsterna för att slippa granskas 54. Denna hypotes går emot de andra två som handlar om att företagsledningen försöker öka resultatet. Denna hypotes riktar sig framförallt mot de riktigt stora företagen inte medelstora företag som vi undersöker, därför är denna hypotes inte lika relevant för vår undersökning. 52 Ibid, s.207-208 53 Watts & Zimmerman, (1986), s.215-216 54 Deegan & Unerman, (2006), s.241-242 22

4. Empiri Empirikapitlet inleds med en sammanställning av årsredovisningsstudien. Därefter presenteras företagen i fallstudien: Duni AB och AarhusKarlshamn AB samt de intervjuer som utförts på respektive företag. 4.1 Årsredovisningsstudie Årsredovisningsstudien bygger på 50 koncernbolag noterade på NASDQ OMX Stockholm under segmentet Mid Cap. Undersökningen bygger på de fem frågor som nämns i avsnitt 2.2 årsredovisningsstudie och har till syfte att undersöka hur företagen fördelar goodwill på kassagenererande enheter och hur nedskrivningstestet går till. 4.1.1 Kassagenererande enheter I 49 av de 50 företagens årsredovisningar nämns kassagenererande enheter, samt att goodwill ska fördelas på dessa. Vilken nivå som goodwillen fördelas på skiljer sig däremot något mellan företagen. 30 28 25 20 15 10 5 0 7 8 5 2 Koncern Land Dotterbolag Affärsenhet Nämns ej Som vi ser i diagrammet så fördelar mer än hälften av alla företag goodwill på någon form av affärsenhet. 12 av företagen fördelar goodwill på antingen lands- eller koncernnivå, vilket är en relativt hög nivå att föredela goodwillen på. 23

4.1.2 Återvinningsvärde Nyttjandevärde är nästan uteslutande den metod som används bland företagen i studien för att beräkna återvinningsvärdet på goodwill. 48 av företagen nämnde i årsredovisningen att de använde sig av nyttjandevärde beräknad genom diskontering av framtida kassaflöden. De resterande två företagen nämnde inte vilken metod som användes. 4.1.3 Nyttjandevärde Vid beräkningen av nyttjandevärde undersökte vi vilken diskonteringsfaktor som användes för att nuvärdesberäkna kassaflöden samt vilken tillväxttakt som antogs när kassaflöden uppskattas för den oändliga perioden efter fem år. Diskonteringsfaktorn har företagen valt att nämna antingen före eller efter skatt. 22 av företagen nämner den före skatt och 12 efter skatt. Resterande 16 företag tar inte upp vad diskonteringsfaktorn ligger på i respektive årsredovisningar. Diskonteringsfaktorn ligger på mellan 5 16 % för 34 företag som tar upp den. Fördelningen ser ut som följer: 12 10 8 6 Före skatt Efter skatt 4 2 0 5,0-8,0% 8,1-11,0% 11,1-14,0% 14,1-16% När vi beräknar ett medelvärde för diskonteringsfaktorn för dessa 34 företag så hamnar det på 11,0 %. När det kommer till den tillväxttakt som företagen använder vid beräkning av framtida kassaflöden efter prognosperioderna så hade 30 företag med information om detta i respektive årsredovisning. Tillväxttakten låg mellan 0-5 % för samtliga företag och fördelningen blev följande: 24

14 12 10 8 6 4 2 0 0% 1% 2% 3% 4% 5% Medelvärdet för tillväxttakten blir vid beräkning 2,0. 25

4.2 Duni AB 4.2.2 Företagspresentation Duni AB har ca 2 000 anställda runt om i Europa och ett huvudkontor beläget i Malmö 55. Sedan den 14 november 2007 är Duni AB ett publikt noterat bolag på NASDAQ OMX börsen i Stockholm 56. Dunis affärside är att bidra till en ökad stämning och göra livet enklare vid varje måltidstillfälle genom att erbjuda inspirerande och innovativa produkter och koncept 57. Koncernen är en av Europas ledande aktörer inom attraktiva kvalitetsprodukter och koncept för bordsdukning samt förpackningar för take away. Duni AB är indelad i tre produktsegment: Professional, Retail och Tissue. Affärsområdet Professional riktar sig i första hand till hotell, restauranger och catering företag 58. Professional erbjuder bords och serverings produkter som t ex dukar, servetter, ljus, glas, och bestick. Området Professional svarar för 68 % av Dunis omsättning. Inom Retail erbjuder Duni sina konsumentprodukter till detaljhandeln, erbjudandet omfattar servetter, glas, bestick med mera och affärsområdet utgör omkring 19 % av Dunis omsättning. Affärsområdet Tissue producerar mjukpapper som används internt i produktionen för de övriga affärsområdena och externt till kunder inom hygienindustrin. Affärsområdet Tissue utgör cirka 13 % av Dunis omsättning 59. Duni ABs nettoomsättning uppgick under 2009 till 4 220 Mkr och resultatet för året hamnade på 336 Mkr 60. 4.2.2 Dunis goodwill Goodwillposten som idag finns i Duni är värderad till 1 119 Mkr i balansräkningen 61. Enligt Magnus Carlsson är bakgrunden till uppkomsten ganska komplicerad. Goodwillen består av tre olika delar. En del utgörs av externa köp. En del består av en intern del som härstammar från de många ägarbyten Duni har haft under åren. En del av goodwillen hänförs till att det var Bonniers som ägde Duni fram till mitten av 90 talet. 50 % av aktierna såldes 55 Duni AB, (2009), s.2 56 Ibid, s.27 57 Ibid,s.11 58 Ibid, s.2 59 Ibid, s.6 60 Ibid, s.42 61 Ibid, s.44 26

sedan till ett privat equity bolag, som under successiva former köpte in sig mer och mer från Bonniers. I den affären skapades ett övervärde som i stor del bidrog till Dunis goodwill 62. 4.2.3 Fördelning på kassagenererande enheter Duni AB består som tidigare nämnts av tre affärsområden, eller segment: Professional, Retail och Tissue. Hela goodwill posten i balansräkningen fördelas på segmentet Professional på grund av att all goodwill som uppkommit enligt Magnus Carlsson är hänförlig till produkterna inom det segmentet. Profesionall utgör alltså den kassagenererade enheten. Segmentet är självständigt och har sina egna intäkter och kostnader 63. Duni har två tillverkningsfabriker, en i Polen och en i Tyskland, samt två pappersbruk i Sverige. Produkterna inom Professional produceras både i fabriken i Tyskland och i Polen 64. 4.2.4 Nedskrivningstest Dunis nedskrivningstest av goodwill utförs årligen den 31/12. Utöver det så använder sig Duni av något som kallas hard-close, vilket innebär att Duni under tredje kvartalet går in i räkenskaperna och gör en sorts generalrepetition inför bokslutet, då även goodwill testas. Men nedskrivningstest görs även när helst det föreligger indikationer på att posten behöver skrivas ner. Exempel på detta kan enligt Magnus Carlsson vara att försäljningen plötsligt sjunker och det inte bedöms som tillfälligt. Samtidigt menar han att det måste finnas en viss långsiktig syn, bara för att någonting har hänt en viss månad så börjar man inte räkna om det finns ett nedskrivningsbehov om det inte anses vara långsiktigt. Duni använder sig av nyttjandevärde vid beräkningar av återvinningsvärdet för goodwill. Detta motiveras enligt Magnus Carlsson med att det är enklare att använda och det är lätt att motivera och förklara kassaflödet och diskonteringsfaktorn. Enligt honom är det nyttjandevärdet som används i de flesta bolag och fungerar för det mesta som standard vid beräkningar eftersom att det finns inarbetade processer och modeller 65. 4.2.4.1 Uppskattning av framtida kassaflöden När framtida kassaflöde beräknas så görs det för enheten Professional eftersom att det är denna kassagenererande enhet som goodwill är hänförlig till. Först beräknas framtida 62 Carlsson, (2010-05-06) 63 Ibid 64 Duni AB, (2009), s.2 65 Ibid 27

kassaflöde för fem år fram i tiden med hjälp av prognoser som godkänts av företagsledningen. Efter dessa fem år beräknas framtida kassaflöde för en period som Magnus Carlsson benämner steady state, vilket är den oändliga tidsperioden som kommer från sjätte året och framåt. Kassaflödet för denna period extrapoleras med hjälp av bedömd tillväxttakt 66. Under de fem åren som prognosperioden utgör så uppgick tillväxttakten för 2009 till i snitt till 2,7 % per år, och för steady state perioden uppgick den till en konstant nivå på 1 % 67. Enligt Magnus Carlsson är tillväxttakten för steady state perioden en viktig fråga som diskuteras mycket med företagets revisorer på grund av att den har så pass stor betydelse för värderingen och nedskrivningsbehovet av goodwill. Anledningen är att större delen av de framtida kassaflödena finns under steady state perioden. Varje tiondels förändring av denna tillväxttakt ger därför stora förändringar för värderingen. Han anser även att Duni, genom att använda en tillväxttakt på 1 %, har lagt sig på en konservativ nivå då tillväxttakten historiskt sett har legat över 1 %. Vid beräkning av framtida kassaflöden tar Duni även stor hänsyn till omsättningen, som är kritisk för att den är länkad till vinsten, till investeringar och till förändringar i rörelsekapitalbehov. När framtida kassaflöden har beräknats för de fem första åren och för steady state perioden används en diskonteringsfaktor för att beräkna nuvärdet av de framtida kassaflödena 68. 4.2.4.2 Diskonteringsfaktor Duni använder sig av WACC som diskonteringsfaktor. WACCen uppgår till 11,4 % före skatt 69. För att bestämma WACCen används inledningsvis skuldsättningsgrad, eget kapital och balansomslutning. Detta är fakta som finns att hämta i Dunis balansräkning. Därefter bygger modellen på fem antaganden. Det första antagandet är riskfri ränta, som bygger på en 10 års statsobligation. Därefter kommer en systematisk riskpremie, som enligt Magnus Carlsson är en generell riskpremie för att Duni är ett noterat bolag. Här bedöms bland annat hur stor risk bolaget har gentemot konkurrenterna och marknaden som helhet. Duni ses även 66 Ibid 67 Bilaga 3 68 Carlsson, (2010-05-06) 69 Duni AB, (2009), s.74 28

som ett mindre bolag. Mindre bolag brukar i de flesta fall ha en större risk, därför finns en småbolags-premie. Denna premie kan variera beroende på i vilken bransch bolaget befinner sig. Det fjärde antagandet är Dunis riskpremie, som är en premie som Duni själva uppskattar. Det sista antagandet är ett så kallat Beta värde som bygger på de historisk aktiedata. Om ett bolag har ett värde som ligger på 1.0 så innebär det att bolaget följer snittet på börsen. Duni ligger lite över snittet på 1,0 vilket innebär att bolaget rör sig upp och ner något mer än snittet på börsen 70 71. Alla dessa antaganden styr diskonteringsräntan som i sin tur påverkar nuvärdet av kassaflödet som ligger till grund för en värdering, enligt Magnus Carlsson är det därför viktigt att hamna så nära ett realistiskt scenario som möjligt. När dessa antaganden matats in i modellen får Duni fram avkastningskrav på eget kapital. Till detta kommer skatt, låneränta och kreditmarginal som utgör kostnad för kapital. Dunis formel för WACCen ser ut som följer 72 : WACC = E/V * Re + D/V * Rd * (1-Tc) (Förklaring till förkortningarna i formeln finns i bilaga 3). Enligt Magnus Carlsson är det inte jättestora skillnader mellan bolagen för hur WACCen beräknas, det som skiljer sig åt vid nuvärdesberäkningen av goodwill är bedömningen av framtida kassaflöden. När de diskonterade kassaflödena summerats får Duni fram det värde som ska sättas i relation till goodwillen och nettotillgångarna. Utöver detta gör Duni olika stresstester, exempel vad händer om resultatet minskar med 20 % från prognos? Vad händer om WACCen går upp med 3 % för att risken kraftigt ökar på marknaden? Dessa stresstester anser Magnus Carlsson är mycket viktiga då de ger en indikation av hur känsliga företaget är för så pass stora förändringar. Det görs för att veta när det är aktuellt med en seriös diskussion kring nedskrivningsbehovet 73. 70 Carlsson, (2010-05-06) 71 Bilaga 3 72 Bilaga 3 73 Carlsson, (2010-05-06) 29

4.3 AarhusKarlshamn AB 4.3.1 Företagspresentation AarhusKarlshamn AB (AAK) är ett svenskregistrerat aktiebolag med huvudkontor i Malmö. Moderbolagets aktier är registrerade på NASDAQ OMX Stockholm inom segmentet Mid Cap i sektorn Konsument dagligvaror 74. Koncernen AAK bildades genom en fusion mellan Aarhus United AS, som då var noterat på Köpenhamnsbörsen, och Karlshamn AB som var noterat på Stockholmsbörsen. Sammanslagningen ägde rum den 29 september 2005 75. AAK förädlar,, vegetabiliska oljor till produkter som möter kundernas högt ställda krav och utvecklar i samverkan med dem ledande globala positioner med bra lönsamhet. AAKs produkter används inom en rad olika marknader för exempelvis: livsmedel, kosmetik, konfektyrprodukter och även som smörjmedel för maskiner. AAK är organiserat i tre affärsområden 76 : Chocolate & Confectionery Fats Food ingredients Technical Products & Feed Nettoomsättningen för 2009 uppgick till ca 15 884 Mkr, och resultatet för året hamnade på 843 Mkr. Antal anställda var totalt 2 131 för koncernen som helhet 77. 4.3.2 AAKs goodwill Goodwillposten i AAKs balansräkning uppgår vid 2009 års årsredovisning till 652 miljoner kronor 78. Denna goodwill har uppkommit på två sätt. Större delen uppstod vid sammanslagningen 2005. Enligt reglerna i IFRS så måste ett av företagen vara köpande part även vid en sammanslagning, i detta fall blev Karlshamn AB köpande part. Goodwillen blev skillnaden mellan Aarhus United AS nettotillgångar efter en marknadsvärdering och köpeskillingen. Resterande del av goodwillposten har uppkommit genom att ett antal mindre 74 AAK, (2009), s.59 75 Nilsson, (2010-05-11) 76 AAK, (2009), s.3 77 Ibid, s.50 78 Ibid 30