Solstormar och. - om solforskning och om en typ av solpåverkan mätt under kort tid. Henrik Lundstedt Institutet för rymdfysik i Lund

Relevanta dokument
Rymdväder och solens inverkan på samhället

Inför solfäcksmaximet : Kortkort om olika sorters solaktiviteter

Allmän rymdfysik. Plasma Magnetosfärer Solen och solväder. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

Höstens stora solutbrott och konsekvenser av dessa i Sverige

Ska vi vara rädda för solen?

Bakgrund. Geomagnetiskt inducerade strömmar, förslag på verksamheter Förstudie för Elsäkerhetsverket. Mats Bäckström Tekn. Dr. Adj.

EMP- kunskapsförmedling Referenser från ett lyckat projekt

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Effekterna av en solär EMP ur ett civilt perspektiv

Satelliter. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

Norrskensforskning. Innehåll- tisdag 3/2-2. Förutsättningarttningar. Forskningsmetoder. Vad finns det att mäta? m

2(59) Sammanfattning. Abstract

Kan vi göra prognoser för solens aktivitet? Resultat från forskning i stjärnors magnetiska aktivitet

Vilka konsekvenser kan solstormar. ö Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation (IEA) LTH

Utlysning av forskningsmedel inom prognoser och fo rvarning fo r extrema solstormar- Steg 2.

Rymdfarkosters fysiska omgivning

ZA5212. Flash Eurobarometer 272 (Space Activities of the European Union) Country Specific Questionnaire Sweden

Dam Safety Interest Group Ett forskningssamarbete över gränserna. Anders Isander, E.ON Vattenkraft Sverige AB/Elforsk

Solens många ansikten

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.

Norrsken över Mars. Plasma Acceleration above Martian Magnetic Anomalies

ICA. IRF:s jonmassspektrometer ombord på ESA:s rymdfarkost Rosetta till kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Institutet för rymdfysik (IRF)

Bengt Edlén, atomspektroskopist

Problemsamling. Peter Wintoft Institutet för rymdfysik Scheelevägen Lund

Cross-border. Åsa Kyrk Gere, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Satelliter. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

Rymdväder - effekter på militära och civila system

INVEST IN DALARNA AGENCY Dalarna s Official Inward Investment Agency

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet

Öresundsbron, Max IV och ESS

GÖTEBORG Johan Swahn Fysisk resursteori, Chalmers,

Vilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten

Skydd mot geomagnetiska stormar

Assessing GIS effects on professionals collaboration processes in an emergency response task

RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion

Vår närmaste stjärna - Solen

Fotosensorer avbildar norrsken, jordens eget fönster mot rymden. Sensorteknik

Per Eckemark, Oct 16, Ökade krav på överföring och flexibilitet i transmissionsnätet

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser

MÅNEN. Tillbaka till månen för vetenskapen! Martin Wieser och Gabriella Stenberg Wieser berättar om vetenskapen kring månen.

APV info. APV i relation till PBN (Performance Based Navigation)

NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012

SWEDISH CORRESPONDENTS and PRESS OFFICERS IN THE U.S.

Q Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, Stockholm

Astronomin och sökandet efter liv där ute. Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet

Att mäta är att veta...

Observation av solen

Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Vilka konsekvenser kan solstormar. Lund 21 maj Gunnar Hedling och Peter Wiklund Ragne Emardsson och Per Jarlemark SP

En strategi för svensk rymdverksamhet

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Internationella forskarsymposiet. 26 oktober 1 november

Sjöfartseminarium STORA MILJÖVINSTER GENOM EFFEKTIVISERING Göteborg, 6 februari Ulf Siwe Sjöfartsverket Forskning- och Innovationsenheten

Q Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, Stockholm

Transformatorers dimensionering med avseende på geomagnetiskt inducerad ström i kraftsystemet

STARKARE TILLSAMMANS. WSP Sverige Arenavägen Stockholm-Globen Sweden T F

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

JUNE 2013 ABSORPTION REPORT

SkillGuide. Bruksanvisning. Svenska

The Arctic boundary layer

Alla bilder finns på kursens hemsida

som kosmiska budbärare

Försöket med trängselskatt i siffror

Händelser i kraftsystemet v v

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Transformator konferens Stavanger /4 Sammanställning av kunskapsläget I Vattenfall och utvecklingen I Sverige

ELEKTRISK FRAMDRIVNING I RYMDEN En svensk specialitet

Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell

Vilket väder?! Pär Holmgren

Förstudie: Skydd mot elektromagnetiska risker. Geomagnetiskt inducerade strömmar (GIC).

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

Technical visits i Hållbara Umeå. Royne Söderström Project Manager Kompetensspridning i Umeå AB royne.soderstrom@umea.

OX2 GLÖTESVÅLEN WIND FARM BY OX2 FEB 2015

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Globala veckans tipspromenad 2015

GPS. Robin Rikberg februari 2009

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Klimat 1I: Kan vi gömma oss? På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet. Gör det nu. ii

Sven Nimmermark Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU Inst för Biosystem och teknologi, BT Alnarp, Sweden

Fig. 2: Inkoppling av lindningarna / Winding wiring diagram

Nord och syd. Magiska magneter. Redan de gamla grekerna. Kinesisk kompass. Magnetfält. Magnetfältets riktning

Den bemannade rymdfartens historia

Norrsken synlig rymdfysik

Erasmus+ Beslutslista KA107 år 2016 Erasmus+ utomeuropeisk mobilitet

ICDE OPERATIONAL NETWORK (ON)_BOLDIC

Solar angles Solar height h, Azimuth (bearing) a

Kvartalsrapport januari mars 1998

Jan Lillieborg. Badhusvägen Hässelby. Mob

Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell

KOSMOS PLANETEN JORDEN VINDEN FRÅN SOLEN GABRIELLA STENBERG WIESER SÄRTRYCK UR: SVENSKA FYSIKERSAMFUNDETS ÅRSBOK 2018

Årsstämma Stabil utveckling under osäkert år

På längre avstånd kan åska orsaka störningar i utrustning, men dess verkan på nära håll är farligast.

Modeller för små och stora beslut

Partiklars rörelser i elektromagnetiska fält

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS

Press Information. Pedestrian Detection i mörker. Animal Detection

Sett i ett lite större perspektiv

Våren är här! NU ÄR DET DAGS ATT TÄNKA PÅ HÖSTEN... Nyhetsbrevets Volym 5, utgåva 1 I DEN HÄR UTGÅVAN

Transkript:

Solstormar och GIC - om solforskning och om en typ av solpåverkan mätt under kort tid Henrik Lundstedt Institutet för rymdfysik i Lund www.lund.irf.se/henrik/

Innehåll Hur observeras omvandlingen av magnetisk energi i solens korona (dvs solstormar)? Elforsk rapport 03:34 Effects of GICs on protections systems av Sture Lindahl. Vad hände på solen vid de tillfällen Lindahl beskriver, samt några till? Vilken solstorm/rymdväderservice gavs och vad kunde dåtidens forskning ytterligare kunnat ha berättat? Vilka operativa förutsägelser ges internationellt idag? Myndigheter och solstormar (FEMA, MSB, NVE/DSB...) Solstormen 22-25 oktober 2011 och solforskningen idag. Sammanfattning

Som Solar flares Centrum-västlig longitud är mest geoeffektiv Energy: ~1018kWh (motsvarande USA energibehov under 40 000år!) Antal: X1(175/cykel),X10(8/ cykel),x20(<1/cykel),x50(1/150 år)

Som koronamassutkastningar (CMEs) 20 Jan. 2005 17 Jan. 2005 Halo CMEs är mest geoeffektiva Massa(plasma): 5-50 miljarder ton Chocker skapade av snabba CMEs kan accelerera protoner upp till 10-100MeV energier, vilka är framme inom ungefär en timme. Antal: 3.5/dag(max), 0.2/ dag (min) Hastighet: 200-2850 km/s (snabbast framme inom 14.6 timmar)

Elforsk rapport 03:34 Effects of GICs on protections systems av Sture Lindahl GIC händelser 1859, 1909, 1921, 1940, 1958, 1960, 1972, 1978, 1979, 1979, 1989, 2003, 2011, 1-2 september 25 september 14-15 maj 24-25 mars 10 februari 13 november 4-5 augusti 28-29 September 4 januari 25 augusti 13 mars 29-30 oktober 26-28 oktober

Solstormar och effekt 27 augusti - 7 September, 1859 Solforskning: Heinrich Schwabe påvisar 11 års solfläckscykeln. Edward Sabine har påvisar att jordmagnetiska aktiviteten följer årliga solfläcksaktiviteten. Under medioker solfläckscykel (lik 24!) September 1-2, 1859: Dst = -1760nT ( H=1720nT, Bombay) (Superstorm <-300nT!!) ( 5000+nT/min har rapporterats)

Årliga solfläckstalet Solstorm och effekt 25 September, 1909 Solforskning: Markbaserade solobservationer Kalosca Observatory, Ungern (1909) Antalet dagar per år telegraftrafiken stördes Mount Wilson första solmagnetfältsmätningar Rymdvädersservice i Sverige för mer än 100 år sedan Lokala strömmätningar: I Sverige fanns redan för mer än 100 år sedan ett observationsnät, omfattande 20 telegraflinjer. Telegraftjänstemännen antecknade de tillfällen, då trafiken stördes av j (GIC). Det erhållna materialet bearbetades sedan av svenska telegrafverket. Globala mätningar: 1930 hade GICs mäts sedan1910 vid Observatorio de fisica cosmica del Ebro i Spanien, Peru, Australien och Sverige.

Solstorm och effekt 14-15 maj, 1921 Sunspot and geomagnetic aa index for the storm Of May 15, 1921 E på 20V/km uppmättes, motsvarande >4000nT/min Solforskning: Markbaserade solobservationer Astronomiska observatoriet Kvistaberg, Uppsala (1921)

Solstorm och effekt 24-25 mars, 1940 Solforskning: Hannes Alfvén beskriver MHD (infruset magnetfält, reconnection) (Nobelpris 1970). Bengt Edlén förklarar spektroskopiska observationer av koronan med att koronan har en temperatur på miljoner grader. Jordmagnetiska stormen orsakade omfattande elavbrott längs atlantkusten (New England, New York, eastern Pennsylvania) i USA påskdagen 1940. Även Ontario och Quebec i Kanada.

Solstorm och effekt 10 februari, 1958 Solforskning: Eugene Parker visar att koronan expanderar och skapar en solvind. Under den kraftiga solcykeln 19 inträffade många solstormar. Den 11 februari uppnådde aa indexet 568 0-3UT. CMEn var associerad med en white-light solar flare den 9 februari. En voltmeter i Stockholm och en i Södertälje uppmätte 100V vid 01.28UT motsvarande E= 3V/ km, men så höga som 20-25V/km rapporterades.

Solstorm och effekt 4-5 och 7 augusti, 1972 I närheten av solfläcksminimum den 29 juli syns en medelstor solfläcksgrupp komma in från östra randen. Inte specielt stort, men magnetiskt komplex med vridet magnetfält och kraftig gradient. Den 2 augusti frigjordes den upplagrade magnetiska energin i: två X-klass flares, protonhändelse, CMEs (tänkte man inte på). Tid mellan flare och chock 14.6 tim (v 2850km/s) Norrsken observerades 4-5 augusti och transfomatorer i USA påverkades. En ny X-klass senare den 4. Transatlantisk kommunikation stördes. Den största X-klassflaren ägde rum den 7 augusti (varade upp till 4 timmar). Instrumentet saturerades så uppskattning gick inte att göras. I Kanadensiska Britiska Colombia förstördes en 230kV transformator. Hade Apollo astronauterna utsatts för protonsvärmen hade de dött inom 10 timmar. Solforskning: Inga CMEs diskuterades. Första CMEs observerades 14 December 1971 med OSO-7 satelliten.

Solstorm och effekt 13-14 mars, 1989 Solär-Terrrest Fax till driftledningen på Sydkraft i Malmö Upphettning i en transformator hos Sydkraft En white-light flare observerades den 10 mars i AR 5935 och SMM satellitens koronograf detekterade en stor halo CME. Sent den 13 mars nådde CMEn jorden. Jordmagnetiska storm index Dst uppnådde -589nT (~480nT/min). Solforskning: Jack Gosling beskriver sk Flare myten och hävdar att det är CMEs som orsakar jordmagnetiska stormar.

Solstormar och elavbrott i Malmö 2003 Solaktivitet varnades för vecka till dagar i förväg baserat på bilder av solens baksida och realtids sol/rymdvädersinfo. Elkraftsindustrin hade inte utfört åtgärder om de ej fått information om solstormarna. Stanford samarbete elavbrott i södra sverige 21:07, oktober 30, 2003 Störningen orsakade bortkoppling av ett antal ledningar. Ett stort antal kunder blev spänningslösa. Ett antal transformatorer löstes ut. Den mest utsatta anläggningen är OKG. H. Swahn E-on TV film

Solstorm och effekt under oktober/november 2003 Solforskning: Helioseismologi (farside) MDI CMEs (LASCO), Solar flares (EIT) (SOHO) Solvind (ACE).

Rymdväderseffekter under Halloween händelsen 2003 Deep-Space Missions:Mars Odyssey orbiter, ACE and SOHO, Startdust,SMART-1, Mars Express: Earth Orbiting Spacecraft:59% missions Satellite anomalies experienced effects. $640 million ADEOS-2 spacecraft was damaged. US defense couldn t carry out satellite operations GPS problems During 15 hours on October 29th and 11 hours on October 30th the GPS WAAS couldn t be used. No surveys or oil drillings were possible. TEC increased 30% on October 28th. HF communication problems Polar flights were not carried out due to communication problems. MacRay radio had during 130 hours no communication with scientists at Arctic. Radiation problems Astronautes onboard ISS had to take precautionary shelter. Polar lights GIC problems Northern Light (Aurora) was seen at Mediterranean latitude, Southern California and Southern light in Australia. Malmö, in Sweden, experienced a blackout on October 30th due to strong GICs.

Operativa (automatiska)rymdbaserade förutsägelser och varningar av CMEs med solobservationer Detektering av CMEs CACTUS (Computer Aided CME Tracking) RWC-Belgium Solobservationer med SOHO, STEREO, SDO gör varningar möjliga. Modeller (GSFC/NASA) följer CMEn till planeterna

Operativa (automatiska) rymdbaserade förutsägelser och varningar av solar flares med solobservationer Solobservationer med SOHO, STEREO, SDO gör varningar möjliga. Area Variability McIntosh klass Magnetic klass (MW) N/L konfiguration Ålder RWC-USA (SWPC/NOAA)

Inom ESA GIC Pilot projektet togs GIC förutsägelser fram för en station och implementerades 2004

Operativa (automatiska) rymdbaserade förutsägelser och varningar av jordmagnetiska stormar (Dst,Kp, db/dt) baserade på L1 mätningar av ICME Solvind observationer ACE/NASA ger förutsägelser timmar i förväg. RWC-Sweden

Förutsägelseprototyp av GIC för Europa

Global täckning av rymdväderseffekter Western RWCs Central RWCs Eastern RWCs US Space Weather Workshop 1996 14 RWCs Korea European Space Weather Week 2003 Asia Oceania Space Weather Alliance 2011 ISES Regional Warning Centres bidrager med den OPERATIONALLA sidan av rymdväder Huvudsyftet med Regional Warning Centers är att bidraga med service till vetenskaps- och användarsamfundet inom den egna regionen. Servicen betår vanligen av förutsägelser och varningar av störningar solär-terresta miljön. Användare av RWC servicen innefattar användare av (HF) för kommunikation; mineralkartläggare som använder geofysiska metoder; elkratft och gaspipeline myndigheter; satellitoperatörer, kommerciella och vetenskapsmän osv.

RWC-Sweden RWC-Sweden lokala service: Real-time förutsägelser: Kp, Dst, db/dt, GIC IRF real-time data: Kiruna/Lycksele magnetogram, Riometer data,all-sky camera

Hur skall dagens sol-rymdväder distribueras? Korea WMO Asia-Oceania Space Weather Alliance I Norden?

A Workshop on Managing Critical Disasters: The Case of a Geomagnetic Storm 1. Helena Lindberg, Director-General, Swedish Civil Contingencies Agency (MSB) 2. William Craig Fugate, Administrator, FEMA 3. Thomas J. Bogdan, Director, SWPC, NWS, NOAA http://www.lund.irf.se/helioshome/femamsb.html ISES presentation av H. Lundstedt

Solstormar och effekter 22-25 oktober, 2011 Solforskning idag: Kopplingen mellan under ytan-på ytan-koronan,lokalt, globalt, hela tiden (SDO). Nya varningar dagar i förväg och av stormintensitet. (SDO möte I Monterey, 12-16 mars)

Sammanfattning Ambitionen är att senaste solforskningsresultat skall tillämpas för att bättre förstå och förutsäga solens inverkan. Elkraftsindustrin har erfarenhet av solens påverkan under sådär 60 år. Solen har påverkat förhållanden på Jorden i 4.6 miljarder år. Prognoser borde kunna förmedlas av RWCs inom ISES via tex MSB/SMHI för Sveriges del. SLUT Tack! 16th Jan 04UT Solen sedd med SOHO and SDO Solen sedd från Barsebäcks strand