Ungdomars bruk av rusmedel i Europa 1995 och 1999

SALME AHLSTRÖM & LEENA METSO & EEVA LIISA TUOVINEN ÖVERSIKT Ungdomars bruk av rusmedel i Europa 1995 och 1999 År 1994 igångsatte Pompidou-gruppen inom Europarådet ett internationellt forskningsprojekt om ungdomars bruk av rusmedel The European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs (ESPAD). Projektet har genomförts under åren 1995 och 1999. I den första omgången deltog 23 europeiska länder och i den senare 30. Forskningsprojektet koordineras av det svenska Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), men i varje land ansvarar en egen forskningsgrupp för förverkligandet. Alkohol- och drogforskningsgruppen vid STAKES har haft ansvaret för den finländska delen av projektet. År 1995 deltog Cypern, Danmark, Estland, Finland, Färöarna, Irland, Island, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Malta, Norge, Portugal, Polen, Storbritannien, Sverige, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Turkiet (Istanbul), Ukraina och Ungern. År 1999 deltog inte längre Turkiet, medan Bulgarien, Frankrike, Grekland, Grönland, Holland, Makedonien, Rumänien och Ryssland, där undersökningen endast gällde Moskva-området, anslöt sig till projektet. År 1995 utgjorde elever födda år 1979 målgruppen för undersökningen och på motsvarande sätt utgjordes målgruppen år 1999 av elever födda år 1983. Eftersom materialet i de flesta länderna samlades in under våren var större delen av ungdomarna 15 år, även om de som var födda i början av året redan fyllt 16. Det huvudsakliga syftet med undersökningen var att med hjälp av standardiserade metoder kartlägga hur vanligt bruket av tobak, alkohol och narkotika är i de olika länderna och att följa med förändringarna i bruket av dessa rusmedel. Undersökningen innehåller också en beskrivning av följderna av rusmedelsbruk och av ungdomarnas attityder till rusmedel samt bl.a. data om ungdomarnas sociala bakgrund, fritidssysselsättningar, familjeförhållanden och skolframgång. Utförliga internationella grundrapporter har utgivits om de båda undersökningarna (Hibell et al. 1997 & 2000). I varje land har därtill de nationella resultaten publicerats separat (se t.ex. Ahlström et al. 1999 & 2000 & NAT 2000). Denna artikel grundar sig främst på den internationella rapporten från år 1999 (Hibell et al. 2000). Vi beskriver förekomsten av tobaksrökning, alkoholbruk, drickande i berusningssyfte och narkotikabruk i de olika länderna år 1999 och förändringar i dessa mellan åren 1995 och 1999. 283

Insamling av material och metoder I ESPAD-projektet har urvalet och insamlingen av material i de olika länderna standardiserats så långt som möjligt. Åren 1995 och 1999 har samma principer följts, men exaktare resultat erhölls år 1999 då forskarna hade erfarenhet från den tidigare undersökningsomgången och sampelstorlekarna var större. I varje enskilt land utgjordes populationen av samtliga elever födda under det överenskomna året. I nästan alla länder samlades materialet in under tidsperioden mars maj. Vid samplingen användes ett stratifierat eller ett icke-stratifierat klusterurval. M.a.o. valdes skolorna eller klasserna som ett slumpmässigt sampel ur skolregistret i varje land. Några länder delades dock före denna procedur först in i delområden och/eller skoltyper. Ett gemensamt engelskspråkigt frågeformulär utgjorde utgångspunkten för undersökningsfrågorna. Varje land kunde göra små tillägg i frågeformuläret, varefter det översattes till respektive lands språk. Samtliga elever besvarade formuläret under en lektion i förhållanden som påminde om en provsituation. Eleverna satte själva frågeformuläret i ett namnlöst kuvert och tillslöt det. Svaren kom således inte till lärarnas kännedom och elevernas identitet avslöjades inte heller för forskarna. För att säkerställa kvaliteten i materialet ombads lärarna ge uppgifter om eventuella störningar under utfrågningen samt uppge antalet frånvarande elever. I några länder skötte forskningsassistenter, inte lärare, om insamlandet av materialet. Detta visade sig dock inte ha någon avgörande inverkan på resultaten (Bjarnason 1995). Frågeformulären innehöll ett par kontrollfrågor med anknytning till svarens tillförlitlighet. Denna bedömdes också på basis av eventuella motstridigheter i svaren som eleverna gav angående bruk av olika rusmedel och utgående från obesvarade frågor. Materialet behandlades och analyserades på initiativ av respektive lands projektgrupp. Till projektets koordinatörer skrevs två rapporter; den ena innehöll en detaljerad beskrivning av insamlingen av samplet och materialet samt bedömningar om tillförlitligheten, den andra innehöll de egentliga forskningsresultaten i form av talrika frekvens- och procenttabeller. Rapporterna för Finlands del har sammanställts till en publikation (Ahlström et al. 2001). År 1999 lyckades insamlingen av materialet enligt den standardiserade metoden rätt väl i de flesta länderna. I en grupp på 30 länder ingår dock också sådana som använt sig av andra metoder. I Holland användes inte samma urvalsmetod som i de andra länderna. I Holland var också frågeformuläret delvis annorlunda än i de övriga länderna. Författaren av den internationella rapporten hade inte tillgång till materialinsamlingsrapporten från Polen, varför tillförlitligheten i resultaten inte kunde bedömas. Också för Cyperns del saknades en del av de data som användes för att bedöma tillförlitligheten. Materialet från Rumänien innehöll också andra än elever födda år 1983, vilket kan snedvrida resultaten. I Rumänien och Italien var antalet flickor betydligt större än antalet pojkar, men detta förhållande har inte korrigerats genom vägning. I Rumänien förekom dessutom motstridiga resultat. I Danmark och på Grönland vägrade en ansenlig del av skolorna att delta i undersökningen. Materialet på Grönland blev väldigt litet också på grund av det låga invånarantalet, trots att målsättningen hade varit att undersöka samtliga elever som tillhörde ålderskohorten, på samma sätt som i de övriga mindre nationerna (Färöarna, Island och Malta). Till åtskillnad från de andra länderna samlades materialet i Holland, Grekland och Makedonien in först på hösten 1999. De flesta ovannämnda skillnaderna ändrar dock inte nödvändigtvis ifrågavarande länders resultat, men ökar osäkerheten vid tolkningen 284

av dem. Avvikelserna för Rumäniens och Hollands del ansågs i alla fall som så betydande att dessa länder inte togs med i den fortsatta granskningen. Även om samtliga ovannämnda problem, som inverkar på jämförbarheten, skulle vara eliminerade påverkas jämförelsen mellan de olika länderna också av kulturella faktorer, som inte kan kontrolleras. Till exempel uttrycket berusad (drunk) kan ha erhållit lite olika betydelser redan vid översättningen till de olika språken. Härtill kommer att man i de olika länderna förhåller sig på olika sätt till onykterhet, vilket också inverkar på ungdomarnas svar. Till resultaten från enkätundersökningar hör också alltid den slumpmässiga variationen, vars storlek kan beskrivas med hjälp av till exempel konfidensintervall. När man använder klusterurval lyckas inte beräkningen av konfidensintervall med traditionella statistikmetoder. I många länder har man inte heller haft tillgång till det slag av dataprogram som beaktar sampelmetoden. I internationella rapporter har man hållit sig till frekvensoch procenttal på vilka klusterurvalet inte har någon inverkan. I slutet av denna artikel presenteras resultaten från Finland med 95-procentigt konfidensintervall. Det är dock skäl att komma ihåg att konfidensintervallen varierar med både den undersökta företeelsen och undersökningsland. Den ålderskohort som undersöktes i de nordiska länderna gick i grundskolans nionde eller tionde klass. I några länder måste materialet samlas in från flera årsklasser. I alla länder uteslöts de elever som inte tillhörde målgruppen ur det slutgiltiga materialet. Samplets storlek uppgick i nästan alla länder till över 2 000. I Danmark blev omfattningen av samplet lite mindre och på Färöarna och Grönland kunde endast litet över 400 elever ur målgruppen nås. Svarsprocenten, dvs. andelen närvarande elever vid utfrågningen, var i de flesta länder ungefär 90 och i nästan alla länder över 80. Endast på Malta och Färöarna höll sig svarsprocenten något under 80. Tobaksrökning Figur 1 beskriver tobaksrökningen år 1999. Länderna har grupperats i enlighet med sitt geografiska läge: väster, norr, öster och söder. I Finland, liksom i många andra länder, hade ungefär tre fjärdedelar av 15-åringarna prövat på tobak. De ungdomar som rökte dagligen var dock betydligt färre, ungefär en fjärdedel av åldersklassen. Nästan hälften av ungdomarna hade sålunda i varierande grad experimenterat med tobak eller var oregelbundna rökare. Några stora skillnader mellan länderna fanns inte. På Grönland och i Bulgarien fanns fler ungdomar som rökte regelbundet än i de övriga länderna, medan tobaksrökning dagligen i sin tur förekom mera sällan i Sverige och Norge. I de flesta länderna hade inga betydande förändringar skett i rökningen från år 1995 till 1999. I några länder, såsom Litauen, Tjeckien, Slovakien och Danmark, röktes tobak år 1999 något mer än år 1995. I de östeuropeiska länderna rökte pojkarna mer än flickorna. I de flesta andra länderna fanns inga skillnader mellan könen, men i Storbritannien, på Irland och Grönland var rökning vanligare bland flickor än bland pojkar. Alkoholbruk Av de finländska ungdomarna var nio procent nyktra år 1999. Andelen nyktra ungdomar var densamma i Sverige och något större i Norge. På Island och i Portugal var drygt en femtedel av ungdomarna nyktra, i Danmark och Tjeckien endast två procent. Ett ofta förekommande, nästan vardagligt alkoholbruk hör inte till kutymen bland ungdomarna i de nordiska länderna. 285

Figur 1. Tobaksrökning år 1999 Röker dagligen (minst 1 cigarett/dag) Prövat på rökning eller röker oregelbundet Har aldrig rökt Att ungdomar drack ofta eller åtminstone 10 gånger under de senaste 30 dagarna var ovanligast i de nordiska länderna med undantag av Danmark (figur 2). Ungdomar som drack ofta förekom mest i Danmark, Storbritannien, Tjeckien på Irland och i de sydeuropeiska länderna. I största delen av ESPAD-länderna skedde under den observerade perioden inga signifikanta förändringar i andelen unga som drack ofta. I Tjeckien, Polen och Litauen ökade dock det ofta förekommande drickandet något. Drickande i berusningssyfte År 1995 låg de finländska ungdomarna, tillsammans med de danska och brittiska, i den europeiska täten när det gällde drickande i berusningssyfte. Fram till år 1999 hade inga väsentliga skillnader ägt rum i drickande i syfte att berusa sig bland de finländska och brittiska ungdomarna, men i Danmark hade drickande i berusningssyfte blivit ännu mera allmänt, särskilt bland pojkar (figur 3). Av de nya, till undersökningen år 1999 anslutna 286

Figur 2. Andel som under de senaste 30 dagarna druckit alkohol tio gånger eller mer under åren 1995 och 1999 enligt kön, % I parentes ( ) andelen av alla svar år 1999. länderna, uppvisade Grönland ett drickande i berusningssyfte som låg på samma nivå som de finländska och brittiska. Trots att det i Danmark och på Grönland förekom vissa problem med materialinsamlingen kullkastar de troligen inte detta resultat, som också styrks av liknande resultat i en undersökning som Världshälsoorganisationen låtit göra (Currie et al. 2000). Det verkar som om drickande i berusningssyfte på Irland skulle ha blivit allmännare och nått den brittiska, finländska och grönländska nivån. Drickande i berusningssyfte hade hållit sig oförändrat i nästan alla länder under den observerade perioden. Förutom i Danmark och på Irland blev drickande i syfte att berusa sig allmännare också i Norge och i vissa östeuropeiska länder. I flertalet länder, framför allt i Öst- och Sydeuropa, var drickande i berusningssyfte mera allmänt bland pojkar än 287

Figur 3. Andel som under de senaste 30 dagarna varit berusad minst tre gånger under åren 1995 och 1999 enligt kön, % I parentes ( ) andelen av alla svar år 1999. bland flickor. I Norden förekom inga skillnader mellan könen, med undantag av Danmark. Den ovannämnda beskrivningen grundar sig på frågan Hur många gånger har du varit berusad under de senaste 30 dagarna? Ordalydelsen i frågeställningen tillät ungdomarna att själva definiera berusning, och sålunda kan kulturella skillnader ha påverkat svaren. Drickande av stora mängder alkohol vid ett och samma tillfälle undersöktes också genom att fråga hur ofta ungdomarna hade druckit fem portioner eller fler på en gång (så kallat binge -drickande). Problemet med en dylik formulering är att storleken på portionerna varierar i de olika länderna och att det är tveksamt om ungdomar kan uppskatta den mängd alkohol de dricker i form av standardportioner. I de flesta länderna ger frågorna om binge - drickande ett något högre estimat än frågorna 288

Figur 4. Drickande i berusningssyfte och bruk av alkohol år 1999 Varit berusad minst tre gånger under de senaste 30 dagarna Använt alkohol minst tio gånger under de senaste 30 dagarna om subjektiv berusning, men i Danmark och Finland gav vardera sätten att uppskatta drickandet samma resultat. De största skillnaderna mellan dessa två mätningssätt som beskriver drickande i berusningssyfte, fanns i Polen, Slovenien och på Malta. I binge -undersökningen skulle Polen och Moskva i fråga om drickande i berusningssyfte rent av placera sig i täten bland länderna. I det ryska frågeformuläret hade man för det ord som betyder berusning använt ett uttryck som betecknar ett kraftigt berusningstillstånd. Detta kan förklara de låga värdena på subjektiv berusning, då Moskva i binge -jämförelsen placerade sig på nästan samma nivå som Finland. Skillnader i dryckesvanor mellan länderna I figur 4 granskas sambandet mellan att dricka i berusningssyfte och att dricka ofta så att de olika dryckesvanorna framträder tydligare. Resultaten styrker delvis den rådande föreställningen om att man i söder dricker ofta, men inte blir berusad, medan man i Norden dricker mera sällan, men i syfte att berusa sig. De nordiska länderna, med undantag av Danmark, placerar sig nära varandra på det område som beskriver ett ofta förekommande drickande i berusningssyfte och ett mera sällan förekommande vardagsdrickande. De sydeuropeiska länderna placerar sig nedtill i figuren, vilket visar att man där inte dricker sig berusad åtminstone inte enligt egen uppfattning. Hur ofta det dricks till vardags varierar mellan dessa länder, men är i varje fall vanligare än i Norden. I Danmark, Storbritannien och på Irland förekommer bägge dryckesvanorna mest: man dricker ofta, ibland lite åt gången, men ofta också för att bli berusad. De östeuropeiska länderna placerar sig i denna 289

granskning i mitten. I dessa finns i viss mån ungdomar som dricker ofta, men även ett berusningsinriktat drickande förekommer. Dryckesvanorna hos de danska, brittiska och irländska ungdomarna visar att drickande i berusningssyfte och ett till vardags, ofta återkommande drickande inte är varandra uteslutande alternativ, utan kan existera jämsides. Ett liknande rön erhölls vid en granskning av de regionala skillnaderna. I huvudstadsregionerna kunde ett så kallat europeiskt drag i dryckesvanorna skönjas, dvs. alkohol dracks oftare, vinkonsumtion var vanligare och utskänkningskonsumtionens andel större, men trots detta var drickande i berusningssyfte lika allmänt förekommande som i övriga delar av landet (Metso & Österberg 2000). Drogbruk År 1995 var illegalt drogbruk 1 klart vanligast i Storbritannien och på Irland. Från år 1995 till 1999 hade bruket av droger i dessa länder i viss mån minskat. Av de länder som år 1999 anslöt sig till projektet hörde Frankrike till de länder som placerade sig i täten. I Tjeckien hade drogbruket under den observerade perioden blivit vanligare och nått den franska nivån. I dessa länder hade ungefär en tredjedel av ungdomarna år 1999 prövat någon illegal drog (figur 5). I Italien, Slovenien, Danmark och Moskva hade ungefär en fjärdedel av ungdomarna prövat någon illegal drog år 1999. Bruket av droger hade under den observerade perioden blivit vanligare i alla länder med undantag av Storbritannien och Irland. I Norge och Finland ökade under den observerade perioden andelen som prövat någon illegal drog från fem till tio procent men också i Danmark och Sverige fanns en viss ökning. Ökningen var ändå störst i de östeuropeiska länderna, förutom i Tjeckien, i Estland, Litauen, Polen, Slovakien och Slovenien. Såväl år 1995 som år 1999 var cannabis den drog som användes mest i alla länder. Följaktligen beskriver figur 5 också rätt väl den andel som prövat cannabis. Holland togs inte med på grund av jämförelseproblem och bristfälliga data, men enligt rapporten (Hibell & al. 2000) hade en fjärdedel av ungdomarna där prövat på cannabis och drygt en tiondel använde cannabis regelbundet. I Frankrike fanns det mest regelbundna cannabisbrukare. Drygt en tiondel av ungdomarna hade använt cannabis åtminstone 6 gånger under de senaste 30 dagarna. Vid sidan av cannabis var också bruket av andra illegala droger år 1995 klart vanligast i Storbritannien och på Irland. I Storbritannien hade 22 procent och på Irland 16 procent av ungdomarna vid denna tidpunkt använt någon annan illegal drog än cannabis. Fram till år 1999 hade bruket av andra illegala droger i dessa länder minskat till en nivå som låg på ungefär 10 procent. På andra håll hade bruket av dessa droger blivit vanligare eller hållit sig oförändrat. Allra snabbast har bruket av droger vuxit i de baltiska länderna, Polen och Tjeckien, där också ungefär en tiondel av ungdomarna år 1999 hade prövat någon annan illegal drog än cannabis. Samma nivå nådde även Lettland och Moskva. De som experimenterade med amfetamin var flest i Storbritannien (8 %), Polen och Estland (7 %). Rökheroin förekom främst i de östeuropeiska länderna, mest i Lettland (7 %). Man hade kunnat förmoda att ecstasy skulle ha varit ungdomarnas favoritdrog, men förekomsten av denna drog nådde som mest ungefär samma nivå som LSD, cirka fem procent. Allra minst hade ungdomarna prövat kokain och crack. 1 Med illegala droger avses cannabis, amfetamin, ecstasy, heroin, LSD, kokain och crack. 290

Figur 5. Andel som under sitt liv prövat på någon illegal drog år 1995 och 1999 enligt kön, % I parentes ( ) andelen av alla svar år 1999. Övriga rusmedel År 1995 var blandbruket av alkohol och piller mest utbrett i Storbritannien, Sverige, Finland, Danmark och på Malta. Fram till år 1999 hade blandbruket i alla dessa fem länder minskat eller hållit sig oförändrat. I Tjeckien hade det ökat såpass märkbart att landet kom att placera sig bland tätländerna. Också i de övriga östeuropeiska länderna ökade blandbruket av alkohol och piller från år 1995 till 1999. I nästan alla länder var blandbruk av alkohol och piller vanligare bland flickor än bland pojkar. I länderna med högt blandbruk hade år 1999 drygt en femtedel av flickorna och drygt en tiondel av pojkarna använt alkohol och piller samtidigt. År 1995 var bruket av lugnande medel och sömnmedel mest utbrett i Polen och Litauen. I Tjeckien ökade bruket av dessa från år 1995 till 1999 såpass mycket att landet placerade sig på samma nivå som Polen. Av de nya länderna som gick med i undersökningen placerade sig Frankrike bland de länder där användningen av dessa medel var mest utbredd. I övriga länder förblev bruket av ifrågavaran- 291

de läkemedel oförändrat eller minskade något. År 1995 fanns det största antalet ungdomar som använde lim eller andra motsvarande preparat i Storbritannien, Litauen och på Malta i Norden fanns flest brukare (12 %) i Sverige. Under den observerade perioden minskade andelen ungdomar som använde lim eller motsvarande preparat i Storbritannien, Litauen och Sverige, medan det inte skedde några förändringar i de övriga länderna. År 1999 var andelen ungdomar som använde dessa medel störst på Irland och Grönland, där cirka en femtedel av ungdomarna hade prövat på dem. Resultatens generaliserbarhet Den åldersklass som utgjorde målgruppen för undersökningen är i ett skede av livet då de flesta prövat på tobak, alkohol samt berusat sig. Experimenterandet med droger sker vanligen i ett lite senare skede. Enligt en undersökning som gäller den vuxna befolkningen i Finland var medianåldern för det första försöket med cannabis 18 år (Partanen & Metso 1999). Av dem som prövat på cannabis hade 10 procent av männen och 20 procent av kvinnorna varit 15 år eller yngre då de prövade första gången. Cannabis var i alla länder den illegala drog undersökningspersonerna först prövat. Att någon annan drog prövats först var ytterst ovanligt. Experimenterandet med andra droger sker alltså i ett ännu senare skede av livet. I mycket få länder finns det ett befolkningsregister som gör det möjligt att göra ett slumpmässigt urval ur hela landets befolkning. Det är därför svårt att genomföra en jämförande undersökning av vuxnas bruk av rusmedel. Resultaten av ESPAD-projektet kan återspegla hur allmänt bruket av rusmedel är bland hela befolkningen. Man kan anta att om bruket av något ämne är mycket allmänt bland ungdomarna, så används det även i andra åldersgrupper. I undersökningen frågades vid vilken ålder man börjat använda olika rusmedel. I resultaten från de respektive länderna har man dock endast rapporterat andelen av dem som börjat använda något rusmedel som 13-åring eller yngre. I de länder där t.ex. drickande i berusningssyfte eller experimenterande med cannabis var vanliga bland 15-åringar fanns det också i genomsnitt flera som hade berusat sig eller prövat på cannabis som 13-åringar. Korrelationerna varierade mellan 0.7 och 0.8. På motsvarande sätt kan man anta att i de länder där i genomsnitt en större andel av 15-åringar prövat på andra droger än cannabis också den övriga befolkningen gjort det. Sammanfattning och diskussion Experiment med tobak inleds vanligen före 15 års ålder. En stor del av dem som blir regelbundna rökare röker redan som 15-åringar. Bland 15-åringarna finns ingen som slutat röka. De flesta 15-åringarna bara prövar på tobak. En del av dem blir senare regelbundna rökare. Att röka har blivit en del av de europeiska ungdomarnas normala beteende. Rökningen har en stark kulturell ställning. Den symboliserar vuxenhet, självständighet och oberoende. Det är uppenbart att kampanjer mot rökning inte haft just någon effekt alls bland ungdomar. Det är å andra sidan inte heller så märkligt när tobaksindustrin med reklam som bygger på sex, mode o.s.v. står som motpol. Bruk av alkohol hör inte till de ungas vardag i Norden. Drickande i berusningssyfte å andra sidan var typiskt bland unga speciellt i Finland, Storbritannien, Danmark, på Irland och Grönland, men inte i de sydeuropeiska länderna. De traditionella dryckesvanorna i norr och söder är dock inte nödvändigtvis alternativ som utesluter varandra. Hos de unga i Dan- 292

mark och Storbritannien uppträder de båda dryckesvanorna parallellt med varandra. Detta visar att om vardagsdrickandet blir vanligare i Finland, undantränger det inte nödvändigtvis drickandet i berusningssyfte. Med lagreformen år 1968 antog man att mellanölet skulle undantränga starka drycker i Finland, men så skedde inte utan dessa bevarade sin plats vid sidan om mellanölet. I de nordiska länderna har en restriktiv alkoholpolitik medfört att alkohol inte hör till vardagen. I Danmark har den liberala alkoholpolitiken däremot långa traditioner. Först 1998 infördes en åldersgräns på 15 år för alkoholinköp (Österberg & Karlsson 2000). I de vinproducerande länderna i söder hör vin i samband med måltiden till den rådande kulturen, som också dessa länders unga verkar anamma. Attityderna till berusning hänger ihop med hur vanligt det är att unga berusar sig. Dessa attityder var mest liberala i Danmark och Storbritannien. Starkast fördömdes berusning i Sydeuropa, men i många östeuropeiska länder godkändes inte heller drickande i syfte att berusa sig. Bruket av alkohol har på samma sätt som rökandet hållit sig på en stabil nivå i Europa. Bland de unga märktes under perioden 1995-1999 inte några betydande förändringar annat än i några länder där drickandet i berusningssyfte blivit allmännare. Däremot har betydelsefulla förändringar i bruket av illegala droger skett. I Storbritannien och på Irland har bruket av både cannabis och andra illegala droger minskat. I nästan alla andra länder har bruket av cannabis ökat. Bruket av andra illegala droger har ökat markant i många östeuropeiska länder. Det är möjligt att mångfalden av droger som de unga prövat på avspeglar tillgången på droger. Polen och Estland är kända producentländer av amfetamin. I dessa länder var år 1999 de ungas experimenterande med amfetamin lika vanligt som i Storbritannien, där amfetamin utgör en del av de ungas danskultur. Att rökheroin blivit vanligare i Östeuropa kan hänga ihop med bruket av den kända poppy -drogen i dessa länder (Ahven 2000; Trapenciere 2000; Armaitiené 2000) eller med det större utbudet av heroin insmugglat från Afghanistan via Ryssland. Att bruket av illegala droger i denna åldersgrupp minskat i Storbritannien och på Irland kan innebära att experimenterandet med droger i dessa länder uppnått en mättnadspunkt. Dessutom är det möjligt att det långsiktiga förebyggande arbetet slutligen har börjat ge resultat. I andra länder ser man inte tecken på att tillväxten i bruket av droger skulle upphöra. Den fortsatta utvecklingen beror till stor del på hur man lyckas begränsa produktionen av och den internationella handeln med narkotika. Tilläggskommentarer Ovan har resultaten presenterats i form av procentandelar. Till sådana estimat ansluter sig alltid slumpmässiga variationer. De slumpmässiga variationernas storlek kan inte estimeras med traditionella statistiska metoder, eftersom man som materialinsamlingsmetod använt klustersampling. Fast man undersökte enskilda elever var urvalsenheten en skolklass, och man kan anta att elever i samma klass är mer lika varandra i förhållande till det fenomen som undersöks än elever i allmänhet. I sådana situationer förstorar en klustersampling variansestimaten. Om man använder traditionella metoder, som baserar sig på enkel slumpmässig sampling, beräknas den slumpmässiga variationen bli alltför låg. Tabell 1 visar resultatens exakthet genom att beräkna konfidensintervaller för de procentandelar som räknats för det finländska materialet. Konfidensintervallerna har beräknats med en metod som beaktar urvalssystemet, med användning av SAS-programvarans 293

Tabell 1. Konfidensintervaller i det finländska materialet 1999 (N=3 109) 1995 (N=2 161) % andel 95 %:s konfidensintervall %-andel 95 %:s konfidensintervall Undre gräns Övre gräns Undre gräns Övre gräns Rökning prövat att röka 74,7 72,9 76,6 76,7 74,0 79,3 röker dagligen 27,7 25,7 29,6 23,9 20,8 27,0 Alkohol under livstiden 91,1 89,9 92,3 88,9 86,9 91,0 10+ ggr sen.30 dgr 1,6 1,1 2,0 1,2 0,5 1,8 Berusning livstid 75,6 73,6 77,7 75,1 72,3 77,8 3+ ggr sen.30 dgr 18,2 16,6 9,9 18,4 15,8 20,9 Droger livstid 10,1 9,0 11,3 5,5 4,1 7,0 SURVEYMEANS-procedur. För andra länder har man inte kunnat räkna konfidensintervaller, eftersom dessa länders observationsmaterial inte stått till buds. Konfidensintervallernas storlek beror för det första på materialets storlek. År 1995 var det finländska materialet mindre än år 1999, vilket syns i form av något bredare konfidensintervall. År 1999 var materialet från Danmark något mindre än det från de andra länderna. Materialet från Grönland och Färöarna är litet på grund av det låga invånarantalet. Man kan anta att det lilla samplet förstorar den slumpmässiga variationen i dessa länders resultat. Konfidensintervallernas storlek påverkas också av det fenomen som undersöks. Om det finns betydande olikheter mellan skolklasserna eller om det förekommer regionala skillnader, medför en klustersampling mindre exakta estimat än en enkel slumpmässig sampling. LITTERATUR Ahlström, Salme & Metso, Leena & Tuovinen, Eeva Liisa (1999): Miten nuorten päihteiden käyttö on muuttunut vuodesta 1995 vuoteen 1999? (Hur har ungdomens rusmedelsbruk förändrats från år 1995 till 1999?) Yhteiskuntapolitiikka 64 (5-6): 480-487 Ahlström, Salme & Metso, Leena & Tuovinen, Eeva Liisa (2000): Små förändringar i finländska ungdomars alkohol- och drogvanor. Nordisk alkohol- och narkotikatidskrift 17 (1): 33-41 Ahlström, Salme & Metso, Leena & Tuovinen, Eeva Liisa (2000): Nuorten päihteiden käytössä vähäisiä eroja suuralueiden välillä. (Små skillnader i de ungas rusmedelsbruk mellan storområden). Dialogi 10 (3): 34-35 Ahlström, Salme & Metso, Leena & Tuovinen, Eeva Liisa (2001): ESPAD 1995 and 1999. Country Report Finland. Themes 1/2001. Helsinki: Stakes Ahven, Andri (2000): Social problems in official statistics in Estonia in the 1980s and 1990s, 17-58. In: Leifman, Håkan & Edgren-Henrichson, Nina (eds.): Statistics on Alcohol, Drugs and Crime in the Baltic Sea Region. NAD publication No. 37. Helsinki: NAD Armaitiené, AuŠriné (2000): Lithuanian drug policy: trends in development, 125-142. In: Leifman, Håkan & Edgren- Henrichson, Nina (eds.): 294

Statistics on Alcohol. Drugs and Crime in the Baltic Sea Region. NAD publication No. 37. Helsinki: NAD Bjarnason, Thoroddur (1995): Administration mode bias in a school survey on alcohol, tobacco and illicit drug use. Addiction 90 (4): 555 559 Currie, Candace & Hurrelmann, Klaus & Settertobulte, Wolfgang & Smith, Rebecca & Todd, Joanna (eds.) (2000): Health and Health Behaviour among Young People. World Health Organization, Regional Office for Europe, Copenhagen Hibell, Björn & Andersson, Barbro & Bjarnason, Thoroddur & Kokkevi, Anna & Morgan, Mark & Narusk, Anu (1997): The 1995 ESPAD Report. The European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs. Stockholm Hibell, Björn & Andersson, Barbro & Ahlström, Salme & Balakireva, Olga & Bjarnason, Thoroddur & Kokkevi, Anna & Morgan, Mark (2000): The 1999 ESPAD Report. The European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs. Alcohol and Other Drug Use among Students in 30 European Countries. Stockholm Metso, Leena & Österberg, Esa (2000): Onko juomiskulttuurimme eurooppalaistunut? (Har vår dryckeskultur blivit mer europeisk?). Kuntapuntari 5: 52-57 Partanen, Juha & Metso, Leena (1999): Suomen toinen huumeaalto (Den andra narkotikavågen i Finland). Yhteiskuntapolitiikka 64 (2): 143-149 Trapenciere, Ilze (2000): Statistics on alcohol, drugs and crime in Latvia, 93-124. In: Leifman, Håkan & Edgren- Henrichson, Nina (eds.): Statistics on Alcohol, Drugs and Crime in the Baltic Sea Region. NAD publication No. 37. Helsinki: NAD Österberg, Esa & Karlsson, Thomas (2000): Trends in Alcohol Control Policies in the EU Member States and Norway, 1950-2000. In: Norström, Thor (ed.): Alcohol in Postwar Europe: Consumption, Drinking Patterns, Consequences and Policy Responses in 15 European Countries. Final Report, December 2000. 295