Lillhärdal 2015-05-29 Huvudr 1
Innehåll 1.Inledning........ 3 1.1. Avgränsning...........3 2.Befolkningsutveckling.... 4 2.1.Könsfördelning........4 2.2.Åldersfördelning....5 3.Tillsynsobjekt i Lillhärdals släckområde..... 6 4. Statistik över utryckningar och larm...8 5. Alternativa släckningsmetoder för släckning från utsidan...9 6. Bemanning.....11 6.1. Åldersfördelning..11 6.2. Sveg...12 7. Kartbild........13 Detta dokument är sammanställt av Eveline Berg Bring Maria Lilliehöök 2
1. Inledning Syftet med detta dokument är att presentera en mall som ska underlätta arbetet med att utreda Räddningstjänstens förmåga i olika områden. Räddningstjänsten Jämtland har det till ytan största området i Sverige att verka inom. Detta område är glesbefolkat och därför är antalet invånare lågt i förhållande till sin storlek. Detta kan i flera situationer bli svårt för Räddningstjänsten då de ska kunna erbjuda samma hjälp till samtliga invånare trots att spridningen av dem är stor. Vår glesbygd tunnas också allt mer ut och detta bör vi också ta hänsyn till när vi ser över bemanningen. Det är viktigt att se till om det finns samma behov idag som för ett antal år sedan. 1.1. Avgränsning Dokumentet är avgränsat till att behandla Lillhärdals släckområde en karta över området finns på dokumentets sista sida. När det står Lillhärdal i dokumentet är det underförstått att det syftar på släckområdet. Den information som presenteras speglar hur bemanningsbehovet ser ut och detta bör ligga till grund för den aktuella bemanningen. Befolkningsutvecklingen mellan åren 2010-2014 presenteras, samt könsfördelningen och åldersstrukturen. Statistik över utryckningar och larm redovisas och denna avser också åren 2010 till 2014. Samtliga tillsynsobjekt finns beskrivna samt alternativa släckningsmetoder för rökdykning är presenterade. 3
2. Befolkningsutveckling En sammanställning över befolkningens utveckling i Lillhärdal åren 2010-2014, presenteras i diagrammen nedan. Först visas Lillhärdals totala befolkningsutveckling och därefter redovisas samma utveckling men uppdelat i kön samt åldersfördelning. 740 730 720 710 700 690 680 Antal invånare 670 660 650 640 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 1. Stapeldiagram över Lillhärdals befolkningsutveckling under perioden 2010-2014. Källa: Metria 2.1. Könsfördelning 400 350 300 250 200 150 Män Kvinnor 100 50 0 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 2. Stapeldiagram över Lillhärdals befolkningsutveckling under perioden 2010-2014, uppdelat i kön. Källa: Metria 4
2.2. Åldersfördelning Nedan visas en översiktlig åldersfördelning för befolkningen i Lillhärdal. Den största delen av befolkningen befinner sig i det större ålderspannet 19-65 år. Figur 3. Cirkeldiagram över befolkningens åldersfördelning i Lillhärdal. Källa: Metria 5
3. Tillsynsobjekt i Lillhärdal släckområde Vid en inventering av ett område görs en riskanalys för att identifiera potentiella risker. Även en utredning om vilka byggnader/anläggningar som är extra skyddsvärda görs. De risker som identifieras kategoriseras som riskobjekt och avser här de byggnader och anläggningar som innehåller någon typ av inneboende fara, både för den egna verksamheten och eventuellt även för omgivande objekt och människor. Det kan t. ex handla om bensinmackar eller kemiska fabriker som innehåller brandfariga eller explosiva ämnen. De skyddsvärda anläggningarna kategoriseras som skyddsobjekt och avser de byggnader och anläggningar som inte innehåller någon inneboende fara, utan istället innehåller något som kan ses som extra skyddsvärt ur samhällsperspektiv. Det kan t. ex handla om äldreboenden eller restauranger där många människor vistas. Risk- och skyddsobjekt kan läggas samman i en gemensam kategori då en byggnad både kan vara ett riskobjekt och ett skyddsobjekt. Dessa samlas då under namnet tillsynsobjekt. I Lillhärdal släckområde finns ett antal tillsynsobjekt som är extra viktiga för räddningstjänsten att ha koll på. Tillsynsobjekten baseras på risk- och sårbarhetsanalys som har gjorts av Jämtlands Räddningstjänstförbund. Tabell 1: Räddningstjänstens tillsynsobjekt i Lillhärdals släckområde Objekt Objektstyp Tillsynsgrupp Byggnadsklass Lillhärdals Kyrka, församlingshem Samlingslokal, Okänd församlingshem färre än 150 personer Värdshuset i Hotell, pensionat Okänd Okänd Lillhärdal Smedjemorasjön Kraft/värmeverk Okänd Okänd Salixbyn Annan allmän byggnad Okänd Okänd Nylunds pensionat Hotell, pensionat Okänd Okänd 6
Mobacka servicehus Åldringsvård Okänd Okänd Lillhärdal Lillhärjåbygget Hotell, pensionat Okänd Okänd Lillhärdals kyrka Kyrka, församlingshem Okänd Okänd Betaniaförsamlingen Kyrka, församlingshem Okänd Okänd Lillhärdals camping I det fria Okänd Okänd Högen Lantbruk, ej bostad Okänd Okänd Härjedalens kulturcentrum Teater/biograf/museum/bibliotek Okänd Okänd Halvars Lantbruk, ej bostad Okänd Okänd Furulundsskolan Skola Okänd Okänd Folkets hus Restaurang/danslokal Okänd Okänd Lillhärdal Farsans Pub & Restaurang Okänd Okänd Okänd 7
Antal Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 16 2015-09-11 4. Statistik över utryckningar och larm Statistik har tagits fram över olika typer av utryckningar i Lillhärdals släckområde under åren 2010 till 2014. Brand i byggnad, drunkning och trafikolycka faller under kategorin livräddande insatser och är högt prioriterat av räddningstjänsten. 35 30 25 20 15 10 5 0 Brand i byggnad Drunkning IVPA Trafikolycka Utsläpp farligt ämne 2010 4 0 0 2 1 2011 2 0 0 3 0 2012 0 0 0 3 0 2013 2 0 1 1 1 2014 1 0 33 2 0 Figur 4: Diagram över olika typer av larm i Lillhärdals släckområde under perioden 2010-2014 Som figuren visar sker det inte så många livräddande uttryckningar i Lillhärdal förutom 2014 då det var 33 IVPA-larm. Detta syns ofta i glesbygden, där inte någon ambulans är stationerad. Brandmanspersonal blir då särskilt utbildade för att kunna ge första hjälpen i väntan på ambulans. 8
5. Alternativa släckningsmetoder för släckning från utsidan För att få genomföra en rökdykning krävs det att man är minst 1 + 4 man. Räddningsledaren som är på plats vid insatsen avgör om en rökdykning är aktuell eller inte. Det är en riskfylld insats för brandmännen att rökdyka, då de utsätts för värmestrålning och cancerogena ämnen samt fallande föremål och dylikt. Rökdykning är den farligaste arbetsuppgift vi tillåter i Sverige och också en av de mest fysiskt krävande. Paragrafen om rökoch kemdykning (AFS 2007:7) bör tolkas så att rökdykning primärt är en livräddande insats. Invändig släckning genom rökdykning bör därför undvikas så långt detta är möjligt. Utvändig brandbekämpning bör övervägas som första alternativ. En del alternativa släckningsmetoder för att slippa rökdyka eller åtminstone göra rökdykningen mer säker finns att tillgå. Nedan listas dessa: Skärsläckare Ett redskap med vilken man kan skära igenom byggnads- och konstruktionsmaterial. Vatten och skärmedel blandas och pressas i en stråle ur ett specialmunstycke under mycket högt tryck (>250 bar). Strålen skär igenom och fortsätter därefter att spruta vatten in i byggnaden. Ger bra åtkomst och effektiv kylning. Man vinner även tid för att kunna planera den fortsatta insatsen. Skum Skum används ofta som ett komplement till släckning med vatten, exempel vid vätskebränder eller när opåverkade ytor ska skyddas mot strålningsvärme. Skum kan få olika karaktär och egenskaper beroende på typ av skumvätska och i vilka proportioner man blandar de ingå ende komponenterna vatten, skumvätska och gas. CAFS (Compressed Air Foam System) Skum, vatten och tryckluft blandas och sprutas ur en lätt slang. Skumblandningen verkar brandhämmande och kan släcka bränder och skydda obrända områden från att antändas. Verkar kylande och kvävande. 9
Fire express En skumstråle som kan nå en kastlängd på 15 meter med stor träffyta sprutas ut under lågt tryck. Vätskan har lågt expansionstal och tillför därmed inte nytt syre till elden. Släckgranat En mobil laddning med aerosol kastas i det brinnande utrymmet, där sedan aerosolen sprider sig och dämpar eller släcker flammorna. Väntar man på mer hjälp från annat håll kan användning av någon alternativ släckningsmetod fördröja brandförloppet så att hjälpen hinner fram i någorlunda tid. Man kan även lyckas få bort så mycket av brand och rök att det inte längre klassas som rökdykning om man vill ta sig in i byggnaden utan ett fullt rökdykningsteam. Därmed kan mannar gå in och hjälpa eventuella kvarvarande människor genom att personalen är rustad för självskydd, inte rökdykning. 10
6. Bemanning I Lillhärdal finns en räddningsstyrka med 1 + 2 som har beredskap dygnet runt, året om. Totalt 8 anställda. I nuläget har 2 av brandmännen C-körkort samt 1 har fri väg. Anställningen är på deltid så man har vanligtvis ett ordinarie jobb hos en annan arbetsgivare, men man måste inställa sig på fem minuter när man larmats. Stationen åker även på IVPA larm (I Väntan På Ambulans) 6.1. Åldersfördelning De 8 brandmän som jobbar på deltidsstationen i Lillhärdal har här delats in i olika ålderskategorier för att få en överblick över personalens åldersstruktur. Figur 5. Cirkeldiagram över åldersfördelningen på Lillhärdals brandstation 11
6.2. Sveg Närmsta ort med räddningstjänst är Sveg. Vid behov bör mannar från Sveg komma till Lillhärdal och hjälpa till. I Sveg har man 1 styrkeledare + 4 brandmän. Totalt 24 anställda. Mellan Sveg och Lillhärdal är det 29,4 kilometer körsträcka. Det är svårt att bedöma exakt körtid beroende på väglag, trafik, tid på dygnet m.m. men med hjälp av Eniro beräknas förstärkning från Sveg inom 32 minuter. 12
7. Kartbild I detta avsnitt presenteras en övergripande kartbild över Lillhärdals släckområde samt vilka insatstider som gäller för området. 13
Räddningstjänsten Jämtland 063-14 80 00, fax 063-14 80 05 raddningstjanst@ostersund.se www.räddningstjänstenjämtland.se Besöksadress: Fyrvallavägen 4, Östersund Postadress: Box 71, 831 21 Östersund