DYKKUNSKAP 3. Studieplan för CMAS/SSDF trestjärniga sportdykarutbildning

DYKKUNSKAP 3 Studieplan för CMAS/SSDF trestjärniga sportdykarutbildning

2 INNEHÅLL Innehåll Sida 2 Inledning 3 Vad är en studiecirkel 4 Kursintroduktion T1 5 Kompressorer T2 och Dykutrustning T3 8 Dykfysik T4 13 Dyktabeller T5 19 Fysiologi och dykmedicin T6 26 Hjärt- Lungräddning (HLR) T7 34 UV-navigering samt Sök och bärgning T8 36 Att leda en grupp dykare under vattnet T9 38 Olycksfallshantering T10 39 Assisterande dykledare T11 43 Sjömansskap T12 46 Att agera som assisterande dykledare P1 55 Kompetens med mask, fenor och snorkel P2 56 Bistå skadad P3 57 Handhavande av en liten båt (<5,5 m) P4 58 Kompressorhandhavande P5 59 Undervattensnavigering D1 60 Sökmetoder D2 61 Ytsim D3 62 Räddning av parkamrat D4 63 Att leda en grupp dykare under vatten D5 64 Dyk till större djup än 30 meter D6 65 Sidan 2 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd

3 INLEDNING Detta är en studieplan som kommer att användas på den trestjärniga sportdykarutbildningen tillsammans med boken Hyperbar fysiologi och dykerimedicin, Dykpraxis och övrig litteratur. Den blir till en god hjälp i inlärningen av nya begrepp mm som du kommer i kontakt med under din sportdykarutbildning. Studieplanen kan även användas som repetitionshjälpmedel. Lycka till Svenska Sportdykarförbundet 1995 Svenska Sportdykarförbundet Framtagen av Perhenrik Eriksson, Jan Rölander, Lars Sandberg och Göran Sundqvist Projektledare och layout: Örjan Lindhe Redigering: Sven-Gunnar Wall och Jan Möller Teckningar och figurer av Rico Oldfield, Brian Croxford, David Sisman BSAC (British Sub Aqua Club) och Nina Ulmaja Reviderad 2008 av SSDF:s Tekniska kommitté Mångfaldigandet av innehållet i denna skrift, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt av den 30 december 1960 förbjuden utan medgivande av förlaget, Svenska Sportdykarförbundet. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering, duplicering, stencilering, overhead-visning, fotografering, bandinspelning, videoinspelning etc. Sidan 3 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd

4 VAD ÄR EN STUDIECIRKEL? SISU Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) ska i linje med idrottens mål och inriktning tillgodose främst idrottsföreningarnas, specialidrottsdistriktsförbundens (SDF), specialidrottsförbundens (SF) samt övriga anslutna organisationers behov av medlemsutbildning. Målsättning Att ge deltagarna ett hjälpmedel för att lära sig baskunskaper inom dykning. Att ge deltagarna en förståelse av de betingelser som styr dykningen. Att ge deltagarna kunskaper och erfarenhet av säkerhetsfrågor. Vad krävs för att bilda en studiecirkel? Studiecirkeln skall omfatta minst 3 personer som träffas vid minst 3 sammankomster och under minst 9 studietimmar. Alla deltagare skall ha studieplan och studiebok. Gruppen skall bestå av lämpligt antal personer med avseende på ämnet, studiernas uppläggning och möjligheterna till gruppdynamiska effekter. För optimal inlärning är en grupp om 7-8 deltagare lämpligast. I särskilda fall kan lägst 3 och högst 20 deltagare som är 15 år eller äldre godkännas som en studiecirkel. Närvarolista ska föras och lämnas till SISU efter att cirkeln slutförts. Arbetssättet skall vara demokratiskt i den meningen att deltagarna skall ha ett aktivt inflytande vid planeringen av studiernas uppläggning. Merparten av studietiden skall utgöra cirkelns eget arbete, men viss del får användas till studiebesök. Cirkelledare är instruktör i Svenska Sportdykarförbundet. Föreläsare är ämneskunniga personer eller instruktörer i SSDF. Sammankomst Datum/Tid Sammankomst Datum/Tid 1. 12. 2. 13. 3. 14. 4. 15. 5. 16. 6. 17. 7. 18. 8. 19. 9. 20. 10. 21. 11. 22. Sidan 4 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd

5 KURSINTRODUKTION T1 Denna sammankomst presenterar utbildningen, ger information om klubben/skolan och går igenom Normer & krav liksom CMAS Standards & Requirements. Sammankomsten ger också en översiktlig genomgång av Dykpraxis samt tar upp de lagar och förordningar som en dykare måste följa. Slutligen ges en genomgång av villkoren i den kollektiva dykförsäkringen. Mål Efter sammankomsten ska du kunna beskriva innebörden av de lagar och förordningar som direkt påverkar dykare, veta vad SSDF Normer & Krav ger för begränsningar för en trestjärnig dykare, samt känna till huvuddragen i de försäkringar som gäller för sportdykare. Text till avsnittet finner du på följande sidor i litteraturen Dykpraxis Lagar och förordningar flik 1000 Förberedande uppgifter Vad finner du under flik 100 i Dykpraxis? Hur gammalt ska ett vrak minst vara för att beröras av fornminneslagen? Kommer du ihåg varför du började med sportdykning, har dina förväntningar slagit in? Varför vill du vidareutbilda dig som sportdykare? Allmänt 1:1. Vad heter instruktörerna och vilka telefonnummer har de? 1:2. Vad kommer utbildningen att innehålla? Kurs i avancerade dykmetoder, olycksfallshantering, kompressorer och assisterande dykledare samt fördjupning av tidigare kunskaper. 1:3. Hur stort är närvarokravet? Närvaro minst 75 % för att få godkänt. SSDF:s Normer & krav En dykare utbildad enligt CMAS normer erhåller ett internationellt dykcertifikat, som gör det möjligt att få sina kvalifikationer erkända i de länder som är medlemmar i CMAS. 1:4. Hur lyder definitionen för trestjärnig dykare? Dykare som har teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter nödvändiga för avancerade dykmetoder samt planering och ledning av dyk för en grupp dykare i öppet vatten. Sidan 5 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd

6 1:5. Vilka praktiska färdigheter ska du ha efter genomgången trestjärnig utbildning? Ha full kunskap om dykutrustning och dess användande, behärska nöduppstigning från botten till land och kunna ge första hjälpen och HLR, kunna navigera under vatten i en triangelbana med hjälp av en kompass, planera och genomföra dyk till maximalt 39 meter med säkerhetsstopp, kunna söka efter ett givet föremål och därefter bärga det till ytan med hjälp av enkla hjälpmedel, kunna organisera dykningar för en grupp dykare i öppet vatten, kunna leda och kontrollera en grupp dykare under vatten. 1:6. Hur ser SSDF:s utbildningsstege ut? Se Dykpraxis flik 100. 1:7. Vad krävs för att gå en enstjärnig instruktörsutbildning? Se Normer & krav. CMAS Standards and Requirements Talar om för instruktören vilka förutsättningar och minimikrav som gäller när du ska börja en utbildning. 1:8. Vad är CMAS? Confédération Mondiale des Activites Subaquatique eller Världsorganisationen för undervattensaktiviteter. 1:9. Vad är fördelarna med att tillhöra ett världsomspännande förbund? Största fördelen är att certifikatet är erkänt över hela värden. Dykpraxis Dykpraxis tar upp de rekommendationer för utbildning, utrustning och säkerhet som SSDF har satt upp för att minska olycksriskerna vid olika dykmetoder. 1:10. Redogör kort vad varje kapitel i Dykpraxis handlar om? 100 Utbildning, 200 Minimikrav på dykutrustning, 300 Extrautrustning, 400 Dykmetoder, 500 Dykmetoder i samband med tävling, 600 Dykplanering, 700 Tabeller och begrepp, 800 Dykrapportering, 900 Omhändertagande av dykolycksfall, 1000 Lagar. Lagar och förordningar för dykare Vi ska prata om en del lagar och förordningar som du som dykare kan komma i kontakt med och som du är skyldig att känna till. 1:11. Vad omfattar lagen om kulturminnen? Som fast fornlämning räknas bland annat skeppsvrak om man kan anta att minst 100 år förflutit sedan skeppet blev vrak. Se Dykpraxis flik 1000. 1:12. Vad är ett sjöfynd? T.ex. ett övergivet fartyg, redskap eller gods som tillhör fartyg och som bärgas från botten, flyter på vattnet eller drivit i land. Se Dykpraxis flik 1000. Sidan 6 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd

7 1:13. Vad behandlar fiskeriförordningen? Hummer och krabba får ej fångas vid dykning. Fisk får ej fångas med ljuster eller andra redskap som kan spetsa fisk. Se Dykpraxis flik 1000. Arbetsmiljölagen påverkar dig som trestjärnig dykare om du utför arbete åt annan t ex som dykledare åt en kommersiell dykutfärdsarrangör. Information om regler som styr arbetsdykning finner du i AFS 1993:57. 1:14. Redogör kort vad allemansrätten ger oss som sportdykare för rättigheter och skyldigheter? Det är tillåtet att vistas överallt utom på tomt, åker med gröda och oskördad slåtteräng. Det är förbjudet att orsaka skadegörelse. Markägare har alltid rätt att kräva ersättning. Se Dykpraxis flik 1000. Försäkringar för dykare Genom SSDF har du en olycksfallsförsäkring. Denna ger ersättning för medlemmar i SSDF som råkar ut för olycksfall under utövande av aktivitet inom sportdykning i Sverige eller under utlandsvistelse i upp till 45 dagar. Det finns även en ansvarsförsäkring som skyddar t ex styrelsepersoner, ledare och funktionärer. 1:15. Vad krävs för att ansvarsförsäkringen skall gälla? Du ska av styrelsen för klubben eller motsvarande vara utsedd att leda aktivitet eller ha ansvar för ett område. 1:16. Om du kommer att stanna utomlands i mer än 45 dagar vad bör du göra då? Teckna en extra försäkring som även täcker dykeriolycksfall. 1:17. Vid stöld av din dykutrustning i bilen gäller någon försäkring då? Nej, varken bilens eller hemmets försäkring täcker. Hemförsäkringen gäller om bilen står i ditt garage. Summering: Har du klart för dig vad instruktörerna heter, vilka tider som gäller? När och var är nästa sammankomst, samt vad ska den handla om? SSDFs Normer & Krav där hittar du minimikraven för vad som gäller för de olika stegen i SSDFs utbildningsstege. Ditt certifikat gäller över hela värden. Dykpraxis är ett mycket bra hjälpmedel som beskriver de olika dykmetoderna. Minimikraven för dessa samt vilken utrustning som är lämplig för dykmetoden. Vet du vad som gäller eller var du kan finna information om lagar, förordningar och försäkringar som berör dig som sportdykare? Sidan 7 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd

8 KOMPRESSORER T2 OCH DYKUTRUSTNING T3 Sammankomsterna beskriver regler och krav på kompressorer, deras handhavande samt konstruktion. Den ger också en djupare inblick i dykutrustningens konstruktion och funktion. Mål Som blivande trestjärnig dykare och dykledare förväntas du kunna hjälpa mindre erfarna dykare med utrustningsproblem, svara på frågor och leda/organisera luftfyllning vid exempelvis dykutfärder. Bristande kunskap hos kompressorskötaren kan vara direkt livshotande för en dykare. Du ska också kunna beskriva reglerna för handhavande av luftkompressorer, dess delar och funktion. Du ska också kunna beskriva hur en regulators första- och andra steg (reduceringsrespektive doseringsventil) är uppbyggda och fungerar. Text till avsnittet finner du på följande sidor i litteraturen Dykpraxis Flaskan 205 Regulatorn 205 Dykdräkter 204 Västar 202 Dykkniv 209 Viktbälten 312 Dyklampa 307 Ytmarkeringsboj 313 Lyftsäck 309 Mellanlina 212 Förberedande uppgifter Vilka krav finns på andningsluft? Vad ska finnas instämplat på flaskhalsen? Vilka krav ställs på ett dykarur? Vad är det för skillnad på en avvägningsväst och en räddningsväst? Hur bör en bra dykkniv vara utformad? Sidan 8 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd

Fördjupade kunskaper fås genom att läsa följande litteratur Arbetsmiljöverkets författningssamling rörande maskiner, gasflaskor och tryckkärl. Manualen till den kompressor du använder. 9 Regler för kompressorer Kompressorer är högtrycksutrustning. Det krävs därför någon form av utbildning för att köra och sköta kompressorer. 2:1. För vilka gäller produktansvarslagen? I första hand för näringsidkare, men i vissa fall kan den åberopas även i ideella sammanhang. 2:2. Vad innebär produktansvarslagen? Att den som tillhandahåller en produkt också ansvarar för att den uppfyller de krav som deklarerats och att den vid normalt bruk är ofarligt. 2:3. Vilka anvisningar från Arbetsmiljöverket kan du beröras av? AFS 1986:21, AFS 1993:30, AFS 1993:10, AFS 1990:15 och AFS 1992:5. Kompressorns konstruktion och delar Under detta avsnitt går vi igenom kompressorns huvudkomponenter och handhavande av kompressor. 2:4. Beskriv funktionsprincipen för en kompressor. Luften komprimeras först i cylinder 1 och leds via ett luft- eller vattenkylt rör in i cylinder 2 där den komprimeras ytterligare. Luften kyls sedan på samma sätt, komprimeras i cylinder 3, kyls igen och når sin slutliga kompression i cylinder 4. Vid avkylning fälls vattenånga ut som samlas upp av fuktavskiljare (vilka oftast sitter mellan de olika stegen). För att skydda mot övertryck finns det säkerhetsventiler som är dimensionerade efter det största flöde som kan uppstå (vilket också är stämplat på dem). 2:5. Vad ska man tänka på när man ställer upp en bensindriven kompressor? Att inga avgaser från förbränningsmotorn ska kunna sugas in i kompressorn. 2:6. Vad ska man tänka på när man för loggbok för en kompressor? Drifttiden, när byttes filter och olja senast, när fylldes luft senast och när gjordes senaste luftanalysen. Luftbank Luftbank är en eller flera sammankopplade större flaskor som är stationärt kopplade till kompressorn och monterade i kompressorlokal, i båt, på trailer eller liknande. 2:7. Hur går du till väga när du ska fylla luft från en luftbank? Man kopplar ihop luftflaskorna med luftbanken via fyllningsrampen. Därefter öppnar man dykflaskornas ventiler och sedan luftbankens kranar, en i sänder. Börja med att utjämna trycket mellan luftflaskan och den första banken och gå stegvis uppåt. Stäng kranarna allteftersom. Sidan 9 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd

Dykapparatens delar och funktion 10 Under detta avsnitt går vi igenom dykapparatens delar och funktion. Dykapparaten består av flaska och regulator. 3:1. Förklara skillnaden på en membran- och kolvregulator. Väggen mellan hög- och lågtryckskammaren består av en kolv alternativt ett membran. 3:2. Beskriv luftens väg från flaskan till dykaren. Luftflaskan, flaskventilen, reducerventilens högtrycksdel, reducerventilens lågtrycksdel och doseringsventilen. 3:3. Vilka bestämmelser gäller vid biltransport med flaskor? Transport av komprimerad luft kan ske fritt på landsväg upp till och med 100 liter, om den sammanlagda volymen överstiger 100 liter krävs en godsdeklaration. Denna ska finnas med i bilen och kunna visas upp vid en ev. poliskontroll. Flaskan/-orna ska vara märkta med grön etikett (som även ska sitta på flaskan även om volymen understiger 100 liter). Flaskorna måste vara fastsurrade på tillfredsställande sätt. Märkning av fordonet behövs endast om totalvikten på flaskorna överstiger 1000 kg. 3:4. Vilka olika anslutningskopplingar finns? Yoke 200 bar, DIN 200 bar och DIN 300 bar. 3:5. Hur ofta ska du lämna din flaska för återkommande kontroll? Vart 5:e år. Dykinstrument De obligatoriska dykinstrumenten för en dykare är manometer, djupmätare och klocka. 3:6. Vilka krav ställer vi på en manometer? Manometern för en 200 bars flaska ska vara graderad till 300 bar och för en 300 bars flaska till 450 bar. 3:7. Vilka krav ställer vi på en djupmätare? Dykdjupet kan mätas antingen med en analog eller digital djupmätare, en klocka kombinerad med djupmätare eller en dykdator. 3:8. Vad är en dykdator och hur fungerar den? Dykdatorn är ett komplement till tabellen och inte en ersättare. Sidan 10 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd

Dykdräkter 11 Det finns två huvudtyper av dykdräkter, torrdräkt och våtdräkt. Dessutom finns halvtorra dräkter s k semi-dry som är en typ av våtdräkt med särskilda arm- och bentätningar som minimerar utbytet av vattnet mellan kroppen och utsidan. 3:9. Vilka tre huvudtyper av torrdräkter finns det? Neoprendräkter, gummidräkter och nylonvävsdräkter. 3:10. Förklara skillnaderna mellan de tre huvudtyperna av dräkter som finns? Våtdräkten isolerar tack vare neoprengummit då ett vattenlager med uppvärmt vatten ansamlas mellan dräkten och kroppen. Torrdräkten isolerar tack vare att vatten inte tränger in, dräktmaterialet bildare tillsammans med understället ett isolerande skikt mot det kalla vattnet. Semi-drydräkten isolerar på samma sätt som våtdräkten, men arm- och bentätningarna minimerar utbytet av vatten mellan kroppen och utsidan. 3:11. Vilka är dräktens vitala delar? Dragkedja, ventiler, hals- och handledstätningar. 3:12. Vilka fler typer av dräkter finns det? Rulldräkter, hjälmdräkter och varmvattendräkter. Avvägnings- och räddningsvästar Det finns två huvudtyper av västar, avvägnings- och räddningsväst. Dessa kan vara utformade på olika sätt, t ex frontväst, jackväst eller "vingväst". 3:13. Vilka fyra typer av västar finns det på marknaden? Ytflytväst, frontväst, jackväst och vingväst. 3:14. Vilka krav ställer vi på avvägningsväst/räddningsväst? Västen ska ge flytläge i ytan med dykarens ansikte ovanför vattenytan. Det ska finnas inflator med munstycke, övertrycksventil, dumpningsventil, visselpipa och justerbart remställ. 3:15. Vilken extra utrustning bör rekommenderas till en väst? Miniflaska. 3:16. Från vilket djup kan en 0,45 liters nödflaska fylld till 200 bar fylla en väst med volymen 18 liter? 0,45 liter x 200 bar = 90 liter/18 liter = 5 bar = 40 meter. Övrig utrustning Under detta avsnitt behandlas övrig utrustning, se Dykpraxis. Sidan 11 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd

12 3:17. Vad bör man tänka på när man ska köpa en ny dykkniv? Handtaget ska ha parerskydd och ge ett bra grepp även med dykhandskar, eggen ska vara vass och det är bra om en del av den är tandad, längden på eggen bör vara minst 150 mm, slidan ska vara utformad så att kniven lätt kan tas ur och sättas i, någon slags enkel låsning i slidan ska också finnas, slidans övre del är bred för att skydda dräkten mot stickhål när man för in kniven, remmarna bör vara i gummi eller annat elastiskt material. 3:18. Hur bör ett viktbälte vara utformat och påtaget vid dykning? Det ska bestå av bälte, snabbspänne och vikter. Snabbspännet ska gå lätt att öppna med en hand i en nödsituation men det ska inte gå att förlora ofrivilligt. Elastiska bälten har fördelen att de kompenserar dräktkompressionen. Vikterna ska fixeras på bältet så att de inte blockerar spännet. 3:19. Vad ska du tänka på när du ska köpa en dyklampa? Dyklampan ska vara tillverkad i robust och slagtåligt, icke-korroderande material såsom plast, aluminium eller rostfritt, syrafast stål. Den ska vara trycksäker till det aktuella djupet. Dubbla glödlampor är en bra extra säkerhet. Dyklampan ska också vara utrustad med handlovslina. Strömställaren bör kunna säkras med en transportsäkring eller vara utformad så att lampan ej kan tändas oavsiktligt under transport. Laddningsbara batterier är att föredra. 3:20. När kan det vara lämpligt att använda ytmarkeringsboj? Vid UV-orientering, mörkerdyk och vid olika sökmetoder. 3:21. Hur bör ytmarkeringsbojen vara utformad? Bojen ska vara tillräckligt stor för att stanna kvar på ytan samt vara färgrik och så stor så att den syns på minst 200 meters avstånd. Linan som fästs i bojen ska vara stark nog för att inte gå av under ett dyk vid extrema förhållanden. En flytlina fastnar inte i botten, men det är ändå bäst att inte släppa ut mer än djupet + 25 %. 3:22. Vad ska du tänka på när du använder ytmarkeringsbojen? Att inte trassla in dig i linan och att den fyller sin funktion. 3:23. Hur ofta bör du serva dykutrustningens olika delar? Varje år (återkommande kontroll av flaskor vart 5:e år). 3:24. Vad kan du själv göra för att öka livslängden på utrustningen? Göra ren utrustningen efter varje dyk och förvara den efter tillverkarens anvisningar. Summering: Som kompressorskötare är man skyldig att följa ett antal lagar och förordningar. Flaskor utan giltig besiktningsstämpel får ej fyllas. Regulatorn bör servas en gång/år hos auktoriserad serviceverkstad. Det är viktigt att se dykdatorn som ett komplement till tabellplanering och inte som en ersättare. Sidan 12 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd

13 DYKFYSIK T4 Sammankomsten ska ge deltagaren en bättre förståelse för de fysikaliska lagar som påverkar dykaren. Mål Du ska kunna redogöra för innebörden av Daltons, Henrys, Boyles och Charles lag. Du ska också kunna göra fysikaliska beräkningar i olika enheter och kunna redogöra för vad blandgasdykning innebär och hur den påverkar dykaren. Förberedande uppgifter Vad är det teoretiska fridykningsdjupet för en person med 8 liters total lungvolym om residualvolymen är 1.5 liter? Hur stor blir tryckökningen i en flaska fylld till 300 bar om temperaturen höjs 25 C? Vilken form av dykrelaterad skada kan förklaras med Henrys lag? Fördjupade kunskaper fås genom att läsa följande sidor i litteraturen Hyperbar fysiologi och dykmedicin Gaslagarna 6-7 Blandgasdykning 21 Oxygenapparater (Slutet system) 16-18 Halvslutna system 18-19 Mättnadsdykning 21-23 Enheter och omräkningsfaktorer Som trestjärnig dykare kommer du i kontakt med många olika enheter, sorter och omräkningsfaktorer. Det är viktigt att du känner till dem och vet vad de betyder. 4:1. Vad betyder prefixen milli: 1/1 000 centi: 1/100 deci: 1/10 kilo: 1 000 mega: 1 000 000 Sidan 13 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd

14 4:2. Vad har 1 bar för motsvarande värde i Atm: 1, 020 Ata: 1, 020 Atö: 0, 020 Pa: 100 000 kpa: 100 MPa: 0,1 Psi: 14,6 4:3. Hur många bar får en flaska fyllas till om den är godkänd för 3000 Psi? 205 bar. Tryck och flytkraft Tryck är kraft per ytenhet. En kropp, som sänks ner i vatten, kommer att ha en flytkraft som motsvarar vikten av den undanträngda vattenvolymen. Detta kallas för Archimedes princip. Väger det nedsänkta föremålet mindre än det vatten, som det tränger undan, kommer det att flyta (positiv flytkraft). Om det är tyngre sjunker det (negativ flytkraft). Ett föremål som är lika tungt som vattnet eller som kan justeras till samma vikt kommer varken att sjunka eller flyta. Den har neutral flytkraft. 4:4. Hur många liter innehåller ett kärl, som i botten har en yta av 1x1 cm = 1 cm 2 och en höjd av 1000 cm? 1 liter. (Omvandla cm till dm, då får vi att volymen är är 0,1 x 0,1 x 100 = 1 dm3 = 1 liter.) 4:5. Vad är trycket i botten på ett 10 meter högt kärl, som är fyllt med vatten, om du anger det i MPa? 1 kp/cm2. 4:6. Vad innebär Archimedes princip för dykaren? Vikten av en kropp nedsänkt i en vätska minskar med den undanträngda vätskans vikt. Luften När kvävets partialtryck i kroppsvävnaderna halveras under kort tid ökar risken för tryckfallssjuka. Detta faktum styr tabellernas uppstigningshastighet. Nordisk standardtabell rekommenderar en uppstigningshastighet på max 10 m/min. Dessutom rekommenderas ett extra säkerhetsstopp 3-5 min på 3-5 meters djup för dykningar djupare än 20 meter. Planera aldrig dyk med dekompressionsstopp! Sidan 14 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd

15 4:7. Beräkna förändringarna i kvävets partialtryck (pn2) om man man minskar dykdjupet enligt nedstående: Dykdjupminskning pn2-skillnad 70-40 meter 2,4 40-20 meter 1,6 20-10 meter 0,8 10-0 meter 0,8 Observera att halveringen av trycket går snabbare ju närmare ytan du kommer. 4:8. Vad får det för konsekvenser för uppkomsten av tryckfallssjuka? Risken för att drabbas av tryckfallssjuka ökar ju närmare ytan man kommer. Halveringen av trycket sker där på en kortare sträcka. För att öka säkerheten rekommenderas att göra ett säkerhetsstopp på 3-5 meters djup. 4:9. Vilka konsekvenser kan det få för risken av att drabbas av lungbristning? Risken ökar ju närmare ytan man kommer. Blandgasdykning För att minska de negativa effekterna på kroppen vid dykning, kan de normala gasproportionerna ändras. Kvävet i luften kan även bytas ut mot en annan inert gas, t ex helium, som har lägre molekylvikt. 4:10. Fyll i partialtrycken för oxygen och kväve på de angivna djupen för nitrox 1 i nedanstående tabell (nitrox 1 = 32 % oxygen 68 % kväve): Dykdjup (meter) Totalt tryck Oxygenets partialtryck Kvävets partialtryck 13,5 2,35...bar 0,8...bar 1,6...bar 33,8 4,38...bar 1,4...bar 3,0...bar 50,0 6,00...bar 1,9...bar 4,1...bar 4:11. Fyll i partialtrycken för oxygen och kväve på de angivna djupen för nitrox 2 i nedanstående tabell (nitrox 2 = 36 % oxygen 64 % kväve): Dykdjup (meter) Totalt tryck Oxygenets partialtryck Kvävets partialtryck 15,0 2,50...bar 0,9...bar 1,6...bar 28,5 3,85...bar 1,4...bar 2,5...bar 45.0 5,50...bar 2,0...bar 3,5...bar 4:12. Varför byts kvävet ut mot helium vid dykning på större djup? Pga kvävets narkotiska inverkan. Sidan 15 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd

16 4:13. Vad är mättnadsdykning? När en person vistas i en atmosfär med förhöjt tryck så länge att kvävets partialtryck blir lika stort i hans kroppsvätskor som i den luft han andas så har han blivit mättad med kvävgas. Kroppen kan därefter inte ta upp mer kväve, oavsett hur länge han vistas under detta tryck. Vid mättnadsdykning utnyttjas detta för att minska antalet tidsödande och riskfyllda dekompressionerna. Dykarna vistas då i tryckkammare (upp till 3 veckor) mellan arbetspassen. Gasernas allmänna tillståndslag PV=nRT (P=Trycket. V=Volymen. n=antalet molekyler i gasmassan. R=Allmänna gaskonstanten, 8,314 J/K/mol, T= Temperaturen uttryckt i grader Kelvin). 4:14. Boyles lag är utvecklad ur allmänna gaslagen. Hur påverkas dykaren av denna lag? Man räknar på samma gasmassa och temperatur ska vara konstant. Den gäller inte för tryck över 200 bar. 4:15. Charles lag är utvecklad ur allmänna gaslagen. Hur påverkas vi av denna lag i dyksammanhang? Volymen hålls konstant. 4:16. Ange +20 o C i motsvarande grader Kelvin. 293,15 grader Kelvin (273,15+20). Boyles lag Enligt Boyles lag är volymen av en gas omvänt proportionell mot gasens tryck. Med andra ord när trycket minskar till hälften ökar volymen till det dubbla. 4:17. Vilken sjunkkraft/flytkraft får en 12/200 flaska vars tomvikt är 15,4 kg och vars yttre volym är 16,0 liter när den är: a) Helt tom? +0,6 kp. b) Helt fylld? 2,52 kp. 4:18. Du dyker på 20 meters djup och konstaterar att du har 100 bar kvar i din 12/200 flaska. Vi antar att din luftförbrukning på ytan är 20 l/min och att reserven slår till vid 50 bar. Hur lång tid kan du vara kvar på det djupet innan du måste avbryta dyket och gå upp? Du bör gå till ytan då trycket i flaskan sjunkit till 50 bar. 12 x 50 = 600 liter fri luft. Vi antar att luftförbrukningen är 20 liter/minut. Det gör på 20 meters djup: 3 x 20 = 60 liter. Trycket är tre gånger högre än vad det är på ytan. 600/60 = 10 minuter. Sidan 16 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd

17 4:19. En person har en total lungkapacitet (TLC) på 6 liter. Han lånar en apparat och får luftstopp på 15 m djup, efter att han har gjort en inandning. Hans lungvolym är då 3,6 liter. Han gör en fri uppstigning utan att släppa ut luft. På vilket djup drabbas han sannolikt av lungbristning (om man antar att lungorna ej är elastiska)? P1 x V1 = P2 x V2. 2,5 x 3,6 = P2 x 6. P2 = (2,5 x 3,6)/6 = 1,5. Han får sannolikt lungbristning på 5 meters djup (1,5 bar). Charles lag När en gas trycks ihop blir den varm. (T.ex. blir cykelpumpen varm, när du pumpar ett däck.) När en gas expanderar blir den kall. (T.ex. om du relativt snabbt släpper ut luften ur en flaska.) Detta uttrycks matematiskt med Charles lag. 4:20. Du fyller din 12/200 flaska från en luftbank. Fyllningen sker fort och flaskan blir ganska varm. Du uppskattar att den har en temperatur av 50 grader när den är färdigfylld till 200 bar. Temperaturen på land är sju grader. Vilket tryck kommer manometern på din regulator sannolikt visa på när du monterat den på flaskan och ska dyka? T1/P1 = T2/P2. 323/200 = 280/P2. P2 = (280 x 200)/323 = 173 bar. 4:21. Ofta fylls dykflaskorna till ett högre tryck än vad som är tillåtet, för att de ska hålla det max tillåtna när de svalnat. Nämn en vanligt förekommande metod för att åstadkomma samma sak på ett tillåtet sätt. Att toppa flaskorna efter att de har kallnat. 4:22. Du gör en överfyllnad från en helt fylld 12/200 flaska till en tom 0,6/200 flaska. Hur fördelar sig trycket i dem när de fått svalna efter fyllningen om du stänger kranarna omedelbart efter fyllningen? Vilket av nedanstående påståenden är rätt? a) Trycket är lika i båda. b) Trycket är mindre i den lilla flaskan. c) Trycket är högre i den lilla flaskan. Ljusbrytning och ljusabsorption Ljusets brytningsindex i olika medier har stor betydelse för hur vi uppfattar vår omgivning när vi dyker. Föremål tycks komma närmare och blir förstorade. Ljusabsorptionen gör att färgerna ändras med dykdjupet. 4:23. Varför ser vi oskarpt när vi dyker ned i vatten utan mask? Varför ser vi skarpt igen om vi sätter en mask framför ögonen och fyller den med luft? Våra ögon är anpassade till den ljusbrytning som sker när ljusstrålarna går från luft in i ögat. När ljusstrålarna går från vatten och in i ögat kommer fokalplan att förflyttas och ligger inte längre i näthinnan. När vi sätter en mask framför ögat hamnar åter fokalplanet på näthinnan. 4:24. Varför använder vi blixt vid undervattensfotografering med färgfilm, även om vi egentligen har tillräckligt med ljus utan blixt för att kunna exponera filmen rätt? Vattnet fungerar tack vare ljusabsorptionen som ett fotografiskt filter. Ljuset från blixten får inte lika lång väg att gå i vattnet och färgfiltreringen blir inte märkbar. Sidan 17 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd

18 4:25. I våra dyktidningar visas ofta färgfotografier från exotiska dykvatten. Har du tänkt på att de föremål, som är närmast kameran oftast har enormt vackra färger men att det som finns i bakgrunden oftast är blått. Varför? De föremål som är närmast har blivit belysta med ljuset från en blixtlampa. De föremål som ligger längre bort har blivit belysta med ljus som har haft lång väg att gå genom vattnet, varför det röda, gröna och gula ljuset filtrerats bort. Blått ljus har nått fram till dessa föremål och blivit exponerat i kameran. Ljudutbredning Ljudet har betydligt högre hastighet i vatten än i luft. Det får även högre hastighet i luft med förhöjt tryck. 4:26. Varför kan vi inte uppfatta varifrån ett ljud kommer när vi dyker? I vatten är ljudhastigheten så hög att hjärnan inte kan registrera någon tidsskillnad. Vi uppfattar det som att ljudet når båda öronen samtidigt och kan inte bedöma riktningen. 4:27. Vad är ljudhastigheten i vatten? Ca 1400 1500 m/s, det varierar med temperatur, salthalt och djup. 4:28. Vad är ljudhastigheten i luft med normalt lufttryck? Ca 340 m/s, det varierar med temperaturen. Summering: Kunskap om de fysikaliska lagar som påverkar en dykare är en av förutsättningarna för att dyka säkrare. Kunskapsnivån hos den enskilde dykaren ökar inte bara hans och dykkamratens säkerhet. Han får även mer nöje av sin hobby då han vet hur han ska öka säkerheten vid dykningen och hur han ska planera en dykning på bättre sätt. Kunskap i dykfysik gör att han känner till dykningens begränsningar. Speciella dykmetoder kräver ofta betydligt större kunskaper inom deras särskilda ämnesområde än vad du fått här. (T ex vid undervattensfotografering fordras för ett bra resultat betydligt större kunskap i optik än vad denna utbildning ger.) Sidan 18 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd

19 DYKTABELLER T5 Sammankomsten behandlar tabellberäkningar på alla typer av dyk, inklusive dykning på hög höjd, luftförbrukningsberäkningar och jämförelser mellan några vanliga tabeller. Mål Du ska efter sammankomsten kunna de begrepp som förekommer vid tabellarbete samt lösa tabelluppgifter för enstaka dyk, upprepade dyk och dykning på hög höjd. Text till avsnittet finner du i Nordisk standardtabell Förberedande uppgifter Vilken uppstigningshastighet anger Nordisk standardtabell? Nämn 4 andra tabeller? Andra tabeller Det finns ett stort antal tabeller för sportdykning utöver den Nordiska standardtabellen. De flesta är mer eller mindre civila former av militära och/eller kommersiella tabeller. 5:1. Nämn 5 olika tabeller? Nordisk standardtabell, L-tabellen, Bühlman-tabellen, GERS, Crocker, PADI:s tabell, NAUI:s tabell, NOAA I och NOAA II. 5:2. Vilka är de tre vanligaste tabellerna i Sverige? Nordisk standardtabell, NAUI RGBM och PADI:s recreational diveplanner. Faktorer att tänka på vid användning av tabeller Det finns en mängd olika faktorer att tänka på vid användning av tabeller, t ex kondition, dykning under flera dagar i följd, fysiskt ansträngande dyk, vätskebalans, fysiskt ansträngande dyk och dykning vid kall väderlek. 5:3. Hur läser du tabellen om ett dyk varit fysiskt ansträngande? Man ökar både tid och djup med ett steg. Sidan 19 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd

Tabellräkning 20 5:4. Vilken gruppbeteckning får du efter ett dyk till 24 meter i 20 minuter? E. 1 3 3 E 3 m 24 20 + = 5:5. Vilken gruppbeteckning får du efter ett andra dyk till 20 meter i 22 minuter om du har gruppbeteckning C före dyket? H. 1 3 2 H 3 m 20 22 + = + 15 = 37 5:6. Vilken gruppbeteckning får du efter ett kallt och arbetsamt dyk till 14 meter i 45 minuter? H. 2 H 14 45 + = Sidan 20 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd