3 2014 Läs mer på www.sveaskog.se Efter branden VAD HÄNDER MED SKOGEN NU? SID 9 12
Nr 3 2014 Samverkan för framtiden DEN HÄR SENSOMMAREN ställdes vi inför en ny situation, då den största skogsbranden i Sverige i modern tid bröt ut. På Sveaskogs mark eldhärjades omkring 1 300 hektar, främst talldominerad ungskog. När vi inledde släckningsarbetet var det ingen som kunde förutspå hur stor spridningen skulle bli. När jag lite senare besökte räddningsledningens högkvarter i Ramnäs den 8 augusti, fick jag möjlighet att flyga över brandområdet. Och den syn jag fick se är det inte många idag levande människor som har upplevt i vårt land. Mina värsta farhågor besannades. Det var rejält avbränt. SAMTIDIGT FANNS LJUSGLIMTAR. Jag såg att många av våra medarbetare och entreprenörer gjorde storartade insatser i släckningsarbetet, och jag vill rikta ett varmt tack till dem alla. Som vd för Sveaskog är jag stolt över att vi kunde bidra till att begränsa brandens framfart på såväl egen som andras mark. Det omfattande eftersläckningsarbetet kommer att pågå länge ännu, och parallellt med det en anpassning till vad som skett. Stora volymer värdefullt virke har gått förlorade och såväl skogsägarnas avkastning som den virkesköpande industrin kommer att påverkas. MÅNGA FRÅGAR SIG nu hur vi går vidare. Det finns ett stort värde i att använda skogen för naturvård för att främja de arter som gynnas eller är direkt beroende av brand. Det kan vi uppnå genom att omvandla Sveaskogs brunna mark till en ekopark. Det förutsätter samverkan. Vi vill forma ekoparkens skötselprogram i samråd med myndigheterna och ge ekoparken ett formellt, långsiktigt skydd genom avtal med Skogsstyrelsen. Det skulle säkra fortlevnaden av brandgynnade och brandberoende arter i hela den mellansvenska skogsregionen, vilket innebär att behovet av att göra kostsamma reservatbildningar undanröjs. Samtidigt för Naturvårdsverket dialog med många skogsägare om just reservatbildning. Om myndigheterna föredrar att inrätta naturreservat, som är mindre skogsområden utspridda på fler ställen, minskar behovet att göra en så stor naturvårdssatsning som ekoparken innebär. I DET HÄR numret av Forum Sveaskog berättar vi mer om hur branden upplevdes av de medarbetare som var på plats, och inte minst vad som händer med skogen framöver. Pocket står stadigt Trio håller ihop 6 på marknaden. 21 logistikkedjan. 27 Med koll på kedjan INOM LOGISTIKEN BLIR det väldigt tydligt att ingen kedja är starkare än dess svagaste länk. Många olika roller måste synkroniseras för att samarbetet ska fungera smidigt. I vårt temareportage på sidorna 17 21 har vi tagit ett större grepp om frågan och beskriver vilka faktorer som påverkar oss nu och i framtiden. Vi har bland annat talat med några av de personer på Sveaskog som arbetar för att hålla ihop logistiken, från skog till kund. ATT AVVERKA OCH föryngra på blöta och svårtillgängliga marker har länge varit en utmaning, men nu öppnar sig nya möjligheter. Följ med till värmländska Åtorp och se hur vi tillsammans med en av våra entreprenörer utvecklat ett nytt och innovativt arbetssätt, 9 Redan spirar nytt liv i skogsbrandens spår. som på lite sikt kan komma även våra leverantörer till gagn. Sidorna 23 24. I DET HÄR NUMRET kan du också läsa om en produkt som nästan var man har på nattduksbordet pocketboken. Visste du att var tredje bok som säljs i Sverige är en pocketbok? Den svenska pocketboken har en näst intill unikt stark ställning jämfört med andra länder, och huvuddelen av råvaran kommer från inhemsk skog. På sidorna 6 8 kan du läsa mer. Trevlig läsning! Pernilla Widén ansvarig för extern kommunikation, Sveaskog Nu vill stadsbon ut på jakt. REDAKTIONEN Forum Sveaskog ges ut av Sveaskog fyra gånger per år. Chefredaktör: Pernilla Widén, pernilla.widen@sveaskog.se Ansvarig utgivare: Linda Andersson, linda.andersson@sveaskog.se Redaktörer: Helena Kämpfe Fredén, Johan Persson Art director: Tom Sörhuus Produktion: Spoon, www.spoon.se Omslagsbild: Erik Ardelius Tryck: Lenanders Grafiska AB ISSN: 1653-9192 PRENUMERATION För prenumerationsärenden, mejla till prenumerationforum@sveaskog.se, eller ring Sveaskogs kundcenter på tel. 0771-78 71 00. Har du synpunkter på Forum Sveaskog? Mejla till redaktionen, forum@sveaskog.se. ANNONSERING Vill du annonsera i Forum Sveaskog, kontakta Adviser AB, tel 08-55 15 14 80, info@adviser.se, www.adviser.se. PER-OLOF WEDIN, vd för Sveaskog Forest Stewardship Council, FSC, en symbol för ett ansvarsfullt skogsbruk. Märket finns på bland annat byggmaterial, möbler och grillkol. 2 FORUM SVEASKOG 2 2014
Vi kan skog och lantbruk och hjälper dig gärna Välkommen in på något av våra 461 kontor runt om i hela Sverige. handelsbanken.se/skogochlantbruk H21 D DEN NYA STORSKÖRDAREN FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK NY 8-HJULIG SUPERSKÖRDARE MED KRAFTRESURSER FÖR GROV SLUTAVVERKNING H8 H11 C H14 C H21 D Våra skotare och skördare uppfyller alla behov från lättare gallring till tuff slutavverkning i ditt skogsbruk. Vi erbjuder dig ett skördarprogram, tillverkat i Sverige, av högsta kvalitet, kompetens, flexibilitet, enkelhet och trevligt bemötande. KONTAKTA DIN ÅTERFÖRSÄLJARE FÖR MER INFORMATION www.rottne.com
AKTUELLT 632 PROTEIN miljoner TILL FISKFODER Forskare har tagit fram ett protein ur restprodukter från massaindustrin som kan bli proteinet i fiskmjöl. Sveaskogs operativa rörelseresulatat förbättrades till 632 miljoner kronor under det första halvåret 2014, vilket är en ökning med 88 miljoner jämfört med 2013. Regeringen satsar på Kinaexport För att öka livsmedels- och skogsexporten till Kina har regeringen beslutat att placera ett lantbruksråd vid den svenska ambassaden i Beijing. Lantbruksrådet Magnus Nikkarinen ska bland annat fungera som kontaktperson för svenska företag gällande livsmedels- och skogsexport. Min förhoppning är att vi genom denna tillsättning ska kunna hjälpa svenska företag med kontakter på den kinesiska marknaden och att det i förlängningen leder till ökade exportmöjligheter för svenska livsmedels- och skogsföretag. Det är viktigt att svenska företag får möjlighet att delta på den snabbast växande marknaden i världen, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson i ett pressmeddelande. Fiskmat från skogen Ju fler människor vi blir på jorden desto mer mat behövs. För att möta framtidens behov av fisk arbetar svenska forskare med nya metoder för att framställa fiskmat av restprodukter från skogen. TEXT: MATS WIGARDT Ekoparkerna ger människor unika möjligheter att uppleva en rik natur. Sveaskogs naturvårdschef Stefan Bleckert vid invigningen av Ekopark Fjätälven i Dalarna som ägde rum den 26 augusti. Ett femtiotal gäster närvarade vid invigningen av vad som även kallas Vattnets ekopark. LÄS MER om Sveaskogs ekoparker på tidningens sista sida. Ny lärlingsutbildning En ny träindustrilärlingsutbildning, initierad av företaget Martinson och Norra Skogsägarna, startar till hösten. Utbildningen, som går under Vux:s (tidigare Komvux) flagg ger goda möjligheter till arbete för de sju antagna lärlingarna. Vi ser det som ett första steg mot att skapa en kompetensförsörjningsmodell till våra sågverk, säger Anton Holmström, personalchef på Martinson. VÄRLDENS befolkning växer varje dag och har med råge passerat sju miljarder. Samtidigt ökar behovet av mat. Matproduktionen beräknas behöva fördubblas under de närmaste 40 åren för att vi ska kunna mätta alla munnar. Därför har röster höjts om att betydligt mer mat finns att hämta ur havet. Drygt 70 procent av jorden täcks av vatten men bara en och en halv procent av vår mat kommer från havet. Stora delar av världshaven är emellertid redan på väg att bli utfiskade. För att säkra tillgången på animaliskt protein behövs därför fiskodlingar. Men det finns problem. Idag är det brist på fiskfoder och behovet beräknas av forskare öka med 300 procent de närmaste 30 40 åren. Framtidens fiskföda måste därför vara baserad på en råvara som inte konkurrerar med människomat. PÅ SP PROCESSUM i Örnsköldsvik, en arena för utveckling av nya produkter från skogsråvara, har forskare lyckats ta fram ett protein kallat Single Cell Protein, SCP, ur restprodukter från massaindustrin. I projektet, som bedrivs i samarbete med Sveaskog, Holmen och Domsjö, har forskarna visat att det går att ersätta uppemot 70 procent av proteinet i fiskmjöl med SCP. Det är ett protein som med gott resultat har testats i fiskodlingar på Island, säger Ann-Britt Edfast, chef för forskning och utveckling på Sveaskog. Men för att få fram tillräckliga volymer av SCP som kan möta framtidens foderbehov måste även en metod utvecklas som utgår från en annan skogsråvara än restprodukter från massaindustrin. GROT GRENAR OCH TOPPAR är den råvara som bedöms ligga närmast till hands. Projektet utvärderar därför möjligheten att bygga en fabriksdemoanläggning avsedd för grot. En produktionsvolym på 10 000 ton SCP per år bedöms som en realistisk och kommersiellt intressant målsättning för anläggningen. Att nå dit beräknas ta omkring fem år. I förlängningen finns också möjlighet att använda tekniken för att producera foder till mer än bara fisk, exempelvis höns, kyckling och gris. Det är en produkt som är miljömässigt intressant, eftersom den motverkar utfiskningen av världshaven, och som dessutom ökar värdet på vår råvara, säger Ann-Britt Edfast. Det är en miljömässigt intressant produkt. ANN-BRITT EDFAST FoU-chef på Sveaskog 4 FORUM SVEASKOG 3 2014
GÖR DIG KLAR FÖR JAKTSÄSONGEN Köp en 2014 års Sportsman eller Ranger före 31 oktober och få en JAKTCHECK på 5 000 kr* Äkta allhjulsdrift. Oberoende fjädring på alla sex hjulen. Vinsch. SPORTSMAN 800 EFI 6X6 FOREST från 111 900:- exkl. moms MASKINEN PÅ BILD ÄR EXTRAUTRUSTAD: B0181, 6x6 Lastskydd. En kompromisslös arbetsmaskin. Brutal framkomlighet och råstark motor. RANGER 400 från 99 900:- exkl. moms * Gäller Polaris originaltillbehör. Ej vid köp av barnmaskin. Kampanjen kan ej kombineras med andra erbjudanden. De rymliga flaken är tippbara och passar för all slags last. Polaris Sportsman Big Boss och Ranger 400 är ultimata terrängkörningsfordon med en fantastisk kraft och en unik framkomlighet. Provkör en maskin i dag och känn skillnaden. Detta är maskiner för dig som måste fram, oavsett var och när! FÖR ALLMÄN VÄG EU-TRAKTORREGISTRERAD AVDRAGSGILLA BILLIG FÖRSÄKRING VÄLJ TRYGGT - VÄLJ MARKNADSLEDAREN. WWW.POLARISSVERIGE.COM FACEBOOK.COM/POLARISSWEDEN Eco Log skördarserie täcker dina behov från gallring till slutavverkning. Nu presenterar vi även vår nya 8-hjuling, Eco Log 688 Steephunter. Med Eco Log tar du steget in i morgondagens skogsbruk - Forestry of tomorrow. Allan Sundberg Norrbotten och Västerbotten Tel: 070-230 86 67 Håkan Råberg Jämtland och Västernorrland Tel: 070-523 10 80 Kontakta oss för mer information! Sören Nilsson Dalarna och Värmland Tel: 070-650 72 00 Hans Larsson Gävleborg och Uppsala Tel: 070-635 82 37 Kjell Lundkvist Östergötland, Södermanland, Västmanland, Örebro, Västra Götaland och Dalsland. Tel: 070-532 74 00 Göran Packendorff Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Halland, Blekinge och Skåne Tel: 070-271 54 00 Eco Log Sweden AB, Norra Hamngatan 41, 826 22 Söderhamn www.eco-log.com
MARKNAD Pocket STÅR STADIGT Var tredje bok som säljs i Sverige är en pocketbok, en produkt med ovanligt stark ställning på marknaden. Pocketboken är även en viktig produkt för pappersindustrin och skogsbruket. TEXT: JOHAN PERSSON FOTO: SAMIR SOUDAH VARJE ÅR säljs det uppskattningsvis drygt tio miljoner pocketböcker i Sverige. Det är ungefär en tredjedel av hela utgivningen av skönlitteratur för vuxna, och därmed särskiljer sig den svenska pocketmarknaden från andra länder. Papper till både pocketböcker och inbundna böcker är en viktig marknad för den svenska massa- och pappersindustrin. Det utgör mellan 10 och 15 procent av den totala pappersproduktionen, varav en majoritet av råvaran är svensk gran och tall eller lövträd, som björk och bok. Sverige är ett unikum. Vi har mycket billiga pocketböcker, marknaden är stor och här finns en högkvalitativ utgivning med både breda och smala, mer nischade böcker, säger Emma Danielsson, marknadsansvarig på Pocketshop. Hur det kommer sig att pocketboken nått sin starka ställning i Sverige har Emma Danielsson inget entydigt svar på. Men troligen påverkade sänkningen av bokmomsen 2004 mycket. Emma Danielsson säger också att de svenska bokförlagen har jobbat aktivt och marknadsfört pocketboken samt enats om ett standardformat. I exempelvis Tyskland och England finns det många olika pocketformat. POCKETBÖCKERNA utmärker sig på flera sätt. De är i större utsträckning FSCmärkta, jämfört med andra produkter som är tillverkade av råvara från skogen. Bonnierförlagen, där Månpocket och Bonnier Pocket ingår, lanserade Klimatsmart pocket för tre år sedan. Innan dess hade de inga tydliga krav på sina samarbetspartner. Idag är omkring 80 procent av de cirka sex miljoner pocketböcker som de säljer varje år klimatsmarta och tryckta på FSCmärkt papper. Av många ses pocketbocken lite som en slit-och-släng-produkt, även om vi gärna vill att den lämnas vidare till en vän när den är utläst. Vi lät Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) hjälpa oss med miljöberäkningar för att minimera vår inverkan på miljön, säger Lisa Olsson, projektledare på Bonnierförlagen. Resultatet av samarbetet blev ett regelverk som ska se till att de pocketböcker som förlaget trycker gör så liten skada på miljön som möjligt. Den klimatsmarta produkten får inte ha någon guldfolie eller Marknaden är stor och här finns en högkvalitativ utgivning. EMMA DANIELSSON Marknadsansvarig på Pocketshop FAKTA Forest Stewardship Council Omkring hälften av den produktiva skogsarealen i Sverige, 12 miljoner hektar skog, är FSC-certifierad (dec 2013). FSC:s medlemmar har tillsammans utvecklat kriterier för ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt skogsbruk. FSC utvecklar standarder, skapar system för kontroll och skyddar sitt varumärke så att konsumenter ska kunna göra ett tryggt val av produkter från ansvarsfullt skogsbruk. Källa: www.se.fsc.org lack på omslaget och den trycks på FSCpapper som kommer från råvara så nära marknaden som möjligt, vanligen svensk råvara till den svenska marknaden. Det är endast i undantagsfall, till exempel när vissa bilder kräver det, som Bonnierförlagen frångår riktlinjerna från FSC. BONNIERFÖRLAGEN ARBETAR främst med tryckeriet Scandbook. Boktryckeriet 6 FORUM SVEASKOG 3 2014
MARKNAD STARK STÄLLNING De svenska bokförlagen har arbetat aktivt med att marknadsföra pocketboken samt enats om ett standardformat. Det har gett pocketboken en ovanligt stark ställning i Sverige. 3 2014 FORUM SVEASKOG 7
MARKNAD SKOGSNÄRINGEN I SIFFROR AVVERKNINGSANMÄLNINGAR JULI 2014 37 % Statistik för juli månad visar en minskning av anmälda avverkningsarealer med 11 procent eller 2 227 hektar jämfört med motsvarande månad 2013. Minskningen av den anmälda avverkningsarealen har skett i flertalet län (14 av 21) och har minskat i samtliga landsdelar. Källa: Skogsstyrelsen i Falun är marknadsledande i Norden och trycker varje år omkring 7,5 miljoner pocketböcker, i huvudsak för den svenska marknaden uteslutande på svensk pappersråvara, som kommer från bruk i Bråviken eller i Hallstavik. Det gör att tryckeriet undviker långa transporter. Alla böcker vi producerar är FSCmärkta. Det har de varit de senaste åren, säger Mikael Lindell, marknadschef på Scandbook. MIKAEL LINDELL förklarar att pocketbokens starka marknadsandel och låga pris jämfört med inbundna böcker kan förklaras dels med pappersvikten som inverkar på papperspriset, dels med ett rationellt produktionssätt. Pocketbokens pappersvikt brukar ligga på 50 52 gram per kvadratmeter jämfört med 70 100 för en inbunden bok. Enkelt förklarat kan sägas att i regel är papperet i pocketböckerna av ett enklare slag än i inbundna böcker. DET UNIKA standardmått på pocketboken som svenska bokförlag gemensamt enats om att använda i Sverige och Finland rationaliserar också produktionen och håller pocketbokens pris lågt. Eftersom vi har samma format kan vi använda samma pappersbana och behöver bara göra små omställningar i tryckmaskinen. Vi har en produktionslinje som enbart trycker och binder pocket, säger Mikael Lindell. MIKAEL LINDELL, marknadschef på Scandbook TRÄVAROR Q2 2014 1 % Sågtimmer- och massavedspriserna sjönk med 1 procent under andra kvartalet 2014 jämört med kvartalet dessförinnan. Jämfört med motsvarande period 2013 steg sågtimmerpriserna med 6 procent medan massavedspriserna sjönk med 5 procent. Källa: SCB PAPPERSMASSA AUGUSTI 2014 SEK per ton 6500 6000 KRÖNIKA MARKNAD Fortsatt nedåt för tidningspapper Efter sommaren har det hänt en del på marknaden. Den globala ekonomiska återhämtningen går långsamt och många tillväxtprognoser har skrivits ner. PAUS I ÅTERHÄMTNINGEN FÖR SÅGVERKEN Byggandet har i sin helhet tillfälligt minskat något i Europa och prognosen visar på en fortsatt svag utveckling, vilket påverkar trävarukonsumtionen. Som tidigare är det främst Tyskland och Storbritannien som drar. Även i Sverige ökar byggandet, liksom i USA där också trävarupriserna ökar Mellanösterns import av trävaror minskar liksom den i Japan, två viktiga marknader för svenska sågverk. Nordafrika utvecklas åt andra hållet med en ökad import. Bilden av hur marknaden utvecklas är alltså splittrad, vilket innebär en viss osäkerhet om hur efterfrågan på svenska sågade trävaror kommer att se ut. Orderböckerna upplevs av många som i minsta laget, samtidigt som lagren ökat något. Prisförväntningarna har sjunkit men många planerar för ökad produktion. Efterfrågan på sågtimmer kommer sannolikt att vara god. ÖKAD LEVERANS AV PAPPERSMASSA Globalt ökar leveranserna av pappersmassa med Kinas import som främsta orsak. Lagren har minskat samtidigt som kapacitetsutnyttjandet i massabruken varit stort. Priset på långfibrig barrsulfatmassa har ökat marginellt, medan priset för lövmassaved har sjunkit. Den svenska exporten av pappersmassa ökar. Efterfrågan på tryckpapper fortsätter att minska. Däremot ser det bättre ut för många andra pappersprodukter som exempelvis kraftliner. Den minskade efterfrågan på tidningspapper gör att den svenska totala exporten av papper och kartong minskar. Generellt är det ett visst överskott av massaved på marknaden i Sverige, vilket förstärks av produktionstörningar och underhållsstopp i bruken. TRÖGT PÅ BIOBRÄNSLEMARKNADEN Efterfrågan på biobränslen har varit relativt svag jämfört med motsvarande period förra året. De främsta orsakerna är den milda väderleken men också de låga elpriserna och andra bränslen som ersatt träbränslen. ANDERS DAHLQVIST, marknadskoordinator 5500 5000 4500 4000 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: FOEX. PIX index är varumärkesskyddat. Kommersiellt utnyttjande kräver tillstånd av FOEX Indexes AB. Prisutvecklingen i Europa enligt PIX index. = långfibermassa = kortfibermassa PAPPER Q2 2014 5,7 % Under andra kvartalet 2014 minskade produktionen av papper och papp med 5,7 procent till 2,6 miljoner ton jämfört med motsvarande kvartal 2013. För den största minskningen svarade tidningspapper, som minskade med 28,5 procent. Källa: Skogsstyrelsen 8 FORUM SVEASKOG 3 2014
REPORTAGE Vad gör vi nu? SVARTBRÄND SKOGSMARK, ÖDELAGDA HYGGEN OCH TIOTUSENTALS NEDBRÄNDA TRÄD. NOTAN FÖR SOMMARENS SKOGSBRAND ÄR HÖG. MEN I ASKAN SPIRAR REDAN NYTT LIV. TEXT: HELENA KÄMPFE FREDÉN, JOHAN PERSSON FOTO: JANN LIPKA, PER GROTH 3 2014 FORUM SVEASKOG 9
REPORTAGE TILLBAKA I SKOGEN Hans Göran Hallin och Mats Norman på Bjurfors skogstjänst är tillbaka i arbete efter de hektiska dygnen då skogen brann. FOTO: ANDERS EKEBLAD Att det brinner i skogen på sommaren är inget ovanligt. Förra sommaren blossade ett tiotal bränder upp i Sveaskogs marker i Bergslagen. Och det torra vädret denna sommar hade medfört flera småbränder i området. Så när Irene Björklund, som hade brandvakt den första veckan i augusti, ringde Helene Bäck, resultatområdeschef i norra Bergslagen, för att informera om att det brann strax söder om Öjesjön, var det en rutinsak. Då förstod vi inte brandens omfattning. Men ett par dagar senare insåg vi att den kunde bli stor. Branden spred sig ganska snabbt till Sveaskogs marker, så vi behövde mobilisera oss, berättar Helene Bäck. Anders Ekeblad, köpledare på Sveaskog i norra Bergslagen, inledde sin brandjour på måndag morgon när branden började ta riktig fart. Synen som mötte honom vid den provisoriska ledningscentralen i Ramnäs glömmer han inte i första taget. Inledningsvis, innan arbetet formerades, var det kaos. Det kryllade av folk brandkår, räddningstjänst, markägare, journalister. På måndagen var elden utom kontroll, och ingen visste riktigt hur man skulle gå tillväga. Det blev tillfälliga lösningar hela tiden, berättar han. På måndagen, brandens femte dag, blåste det upp ordentligt. Lågorna slog upp mot 30 meter tillräckligt för att antända en fullvuxen tall från rot till topp. Vinden gjorde att elden spred sig 30 meter i minuten. Som längst hoppade branden två kilometer från trädtopp till trädtopp. Det brann med en våldsam fart och vi kände oss nog alla ganska så maktlösa. Vår insats bestod i att försöka förhindra att branden spred sig vidare söderut på Sveaskogs mark, berättar Anders Ekeblad. UNDER DEN KOMMANDE veckan samarbetade han i egenskap av brandjour med räddningstjänsten i det eldhärjade området. Även Helene Bäck fanns till hands vid behov. Anders Ekeblad höll bland annat kontakt med de entreprenörer som kalllades in för att förhindra att branden spred sig. Brandgator höggs genom skogen, torr mark vattnades med vattenkannor och slangar. HELENE BÄCK Resultatområdeschef för Sveaskog i Norra Bergslagen. Allt som fanns till buds kallades in skogstraktorer med stora tankar fylldes med vatten, bönderna ställde upp med dyngspridare som sprutade ut vatten längs med vägar och skogskanter. Markbranden gjorde att många träd brann i rötterna, vilket medförde att till synes obrända träd helt utan förvarning föll till marken. Ett rotbränt träd faller tyst. Inget knak och brak. Ingen vågade gå in i skogen där elden farit fram, vi stod utanför och hörde hela tiden att träd föll, minns Anders Ekeblad. En av de entreprenörer som arbetade för Sveaskog under skogsbranden var Hans Göran Hallin, delägare till Bjurfors skogstjänst i Hedemora tillsammans med Mats Norman. Företaget har ett femtontal säsongsanställda och har arbetat i många år för Sveaskog med skogsvård av olika slag. Vi blev uppringda av Sveaskog på fredagen och det var självklart att vi skulle ställa upp. Dagen efter åkte vi tolv personer till området, berättar Hans Göran Hallin. Uppgiften var att hålla vägarna fria från nedfallna träd, släcka och förebygga att branden spred sig. Att arbeta inne i brand- 10 FORUM SVEASKOG 3 2014
FYRA FRÅGOR TILL Herman Sundqvist Ingen vågade gå ut i skogen där elden farit fram. ANDERS EKEBLAD området var en omvälvande upplevelse för Hans Göran och hans anställda. Situationen var unik. Och många saker skulle ske samtidigt. Vi arbetade från sju på morgonen till tiotiden på kvällen, nio dagar i sträck. Visst var det ett tungt arbete, men man tänker inte så elden skulle ju bekämpas. Och lite tur hade vi i brandens norra delar gick det inte ens att vara. Vi behövde inte fly, som vi fick höra att andra gjorde, berättar han. ATT ARBETA MITT under en rasande skogsbrand var en stark upplevelse för alla inblandade. De som Forum Sveaskog har pratat med nämner chockreaktion, adrenalinkickar och extremt fokus på problemlösning. Men också sömnlösa nätter och en stor trötthet när branden väl började vara under kontroll. Reaktionerna några dagar efter det att branden släckts var också starka. Helene Bäck berättar om den overkliga syn som väntade henne när hon tog sin första biltur genom det brandskadade området. Det var hemskt att se. Svart på marken, svart död ved. Tyst och öde, inga fåglar som kvittrade. Några träd stod visserli- Anders Ekeblad hade brandvakten hos Sveaskog under skogsbranden. FULL MOBILISERING Släckningsarbetet samordnades från Ramnäs. gen kvar men de flesta av dem var döda så de kunde falla när som helst. Det gick inte riktigt att ta in vidden av vad som hade hänt, berättar hon. De finansiella förlusterna är förstås stora både för Sveaskog och de andra drabbade skogsägarna, liksom de personliga tragedierna och även de känslomässiga förlusterna. För Anders Ekeblad är det stora delar av hans arbetsmiljö som har gått upp i rök. Som skogsman är man van att sköta skogen, inte att se den helt ödelagd. Fullständigt avbrända hyggen, men också fullvuxen avverkningsredo skog som är helt Vad händer sen? Fyra frågor till Herman Sundqvist, skogschef på Sveaskog. Hur stor del av skogen brann ner? Totalt eldhärjades omkring 14 000 hektar skogsmark. Som jämförelse omfattade den tidigare största branden i modern tid, branden i Bodträskfors 2006, en tiondel av den areal som nu brandhärjats. Då drabbades ett par hundra hektar av Sveaskogs mark. Nu motsvarar bara Sveaskogs eldhärjade skogsmark nästan lika mycket som hela Bodträskforsbranden uppemot 1 500 hektar. Hur ser området ut nu? Inom området som har eldhärjats är det en variation med allt från områden som branden har rundat, delar där bara markvegetationen brunnit och träden klarat sig, till delar där alla träd har dött. Då står bara bränd, död ved kvar. Hur ska träden komma tillbaka? I delar av området i Västmanland där skogsbranden gått hårdast fram och varit beståndsdödande behöver skogsägarna plantera helt ny skog för att om fler år återigen ha en produktiv skog. Det påminner om insatserna som görs på ett vanligt hygge. Inom några år finns en växande plantskog, så småningom blir det en ungskog och i sinom tid en skog som kan gallras. Vad händer på Sveaskogs marker? Vi planerar att göra en Ekopark, ett stort sammanhängande skogslandskap med höga naturvärden och naturvårdsambitioner, av de nära 1 300 hektar av företagets skogsmark som eldhärjats. Troligtvis kommer vi inte göra någonting med den mark som har brunnit. Den får utvecklas fritt efter den här branden med undantag för vissa naturvårdande åtgärder. Resultatet blir en väldigt värdefull skog för de hundratals arter av insekter, svampar, lavar och örter som gynnas eller är direkt beroende av brand. Genom att göra en Ekopark kan vi säkra fortlevnaden av brandgynnade och brandberoende arter. 3 2014 FORUM SVEASKOG 11
REPORTAGE svart det är en kuslig syn. Dessutom var det min jaktmark som brann upp, säger han. Träindustriföretaget AB Karl Hedin är kanske den enskilda aktör som har drabbats hårdast av branden. Omkring 4 300 hektar av deras 20 000 hektar skogsmark har eldhärjats. Men det är trots allt ändå en mindre del av vår totala råvaruförsörjning. Andra privata skogsägare är drabbade i ungefär lika stor utsträckning som vi, och många av dem är våra leverantörer. När vi åtgärdar vår egen skog hoppas vi kunna bistå dem, säger vd Peter Wigert. Företagets förhoppning är att kunna rädda en så stor andel av timret som möjligt. Stockar som normalt skulle ha sågats och flisats och använts i massaindustrin måste få ett annat användningsområde eftersom sotpartiklar kan ge fläckar i pappersproduktionen. Och flisen hoppas man kunna bränna i kraftvärmeverk istället. PLANEN ÄR ATT så småningom återplantera i de områden som eldhärjats. Men strategin för återplanteringen är inte helt klar. Vi är inte vana att hantera så här stora arealer hyggen som skogsbranden lämnat efter sig. Så hur ska det återbeskogas? Ska vi fröså eller plantera? Går det ens att sätta gran där det har brunnit hårt? Vilka eventuella skadeinsekter och svampar behöver vi ta hänsyn till? Vi måste lära oss det. SPIRAR REDAN Bo Näslund, skogsskötselledare på Sveaskog, i det branddrabbade området. Redan några dygn efter branden sågs de första ljusgröna grässtråna spira fram i den svartbrända marken. Vi är inte vana att hantera så här stora hyggen. PETER WIGERT vd, AB Karl Hedin Stiftsjägmästare Erik Ling. Omstart för Svenska Kyrkan En av flera drabbade skogsägare är Svenska kyrkan. Knappt 800 hektar av Västerås Stifts skog är påverkad, varav 480 hektar brukad mark. Även om förlusten för dem inte är så stor ungefär en procent av deras skog brann ner medför den mindre intäkter de närmaste 60 70 åren. Relativt mycket av den mark som har brunnit är yngre skog, så vi kommer att behöva börja om från början på många ställen, säger Erik Ling, vd och stiftsjägmästare på Västerås Stift. Planen är att återställa skogen som den var före branden. Men som större skogsägare vill vi också ta ansvar för att kunna bevara det unika skogsområdet som branden skapat. Vi är öppna för att avsätta delar av marken till reservat. Karl kör säkert och skonsamt Multistud 160TS heter vår senaste kedja. Breda, kraftiga U-broddar i kombination med stående broddar över ringarna ger ett suveränt grepp och lång livslängd. Clark TL95 är bandet för de största maskinerna. Rejält grepp i kombination med skonsamhet mot underlaget tack vare plattans unika form. Karl Wahlman kör storskotare i krävande småländsk terräng. Med Multistud fram och TL95 på bakre boggin så kommer Karl fram på ett säkert och skonsamt sätt. Se hela sortimentet på www.gbochain.com 0490-285 90 www.facebook.com/gbonordictraction - ta del av nyheter m.m. 12 FORUM SVEASKOG 3 2014
Skogsaffärer på nya sätt. Med vår närhet utvecklar vi fler bitar av ditt skogsägande. Peter Granberg Leif Randeblad Patrik Fredriksson Bror Olofsson Leif Risberg Jan-Erik Berglund Tommy Lundberg Erik Furmark Arvidsjaur och Arjeplog 0960-559 20 070-320 09 33 Luleå, Boden och Jokkmokk 0920-25 82 82 070-555 92 01 Gällivare, Överkalix och Råneå 0926-757 68 070-601 10 41 Kalix, Haparanda och Råneå 0923-696 51 070-654 42 59 Piteå 0911-784 60 070-565 11 22 Piteå och Luleå 0911-784 51 0920-454 41 070-696 30 97 Älvsbyn 0929-168 25 070-559 68 47 Övertorneå och Pajala 0927-122 40 070-320 50 44 Urban Hellgren Richard Holmgren Seth Westin Anders Johnsson Melker Johansson Norsjö och Jörn 070-381 61 61 Malå, Sorsele och Storuman 0953-416 51 Lycksele 0950-231 68 Skellefteå 0910-852 80 Åsele, Vilhelmina, Vindeln, Fredrika, Umeå, Bjurholm, Vännäs och Robertsfors 0951-262 71 Christer Westh Peter Häger Jonny Carlsson Erik Eriksson Jakob Bäckman Ronnie Andersson Rikard Fjällman Mikael Hedin Erik Andersson Tomas Larsson Söderhamn, Bollnäs och Ovanåker 076-125 39 70 Sa Jämtland, Ljusdals kommun och Härjedalen 076-112 33 48 Askersund 0583-134 41 070-603 56 92 Storfors, Filipstad och Hällefors 010-544 95 31 070-202 37 27 Föräldraledig till januari 2015, köpärenden hänvisas till Ronnie Andersson Uppland 010-544 95 57 070-341 28 78 Avesta och Sala söder E16 0225-71 20 19 076-103 22 61 Hedemora, Säter, Borlänge och Falun norr E16 0225-71 20 18 070-304 37 25 Kristinehamn 0586-649 07 070-630 08 70 Karlskoga 0586-649 01 070-624 25 84 Martin Bäck Henrik Jansson Carl Westerberg Jenny Eriksson Irene Björklund Anders Ekeblad Håkan Andersson Stefan Wiker Nora och Lindesberg 010-544 99 44 070-678 78 38 Karlstad 076-102 58 82 Katrineholm 0150-137 80 070-523 26 66 Fagersta, Smedjebacken och Ludvika 0171-235 48 070-225 61 38 Skinnskatteberg, Ljusnarsberg 0222-336 63 070-371 09 12 Västerås 021-38 07 95 070-303 11 03 Örebro 019-19 50 04 070-514 77 62 Arboga och Eskilstuna 019-19 50 33 076-788 50 03 Roger Johansson Per Svensson Anders Rydell Eric Barck Olof Liedberg Henrik Hallqvist Urban Alkeberg Skaraborg 070-625 44 21 Linköping och Kisa 0492-180 35 070-234 15 89 Vimmerby 070-282 97 52 Västervik, Oskarshamn och Kalmar 076-774 21 04 Jönköping och Mjölby 070-212 15 67 Värnamo, Gislaved, Gnosjö och Ljungby 070-236 63 35 Jönköping och Värnamo 070-239 76 88
KUND SAMARBETET VÄXER PÅ HÖJDEN Sveaskogs affär med Nydala Trävaru har inneburit en kraftig utveckling och ett växande engagemang för båda parter. Nydalas volymer har sexdubblats och marknadsanpassningen ökat. Vi tar konjunkturerna med ro och ser till att pengarna stannar kvar i rörelsen, säger Artur Lindman, som drivit familjeföretaget sedan 1949. TEXT: JANNA LI HOLMBERG FOTO: LINA ALRIKSSON Det enorma timmerlagret reser sig kring sågverket som ligger vid väg 127 mellan Vrigstad och Värnamo. Nydala Trävaru är ett av de ledande sågverken på det sydsvenska höglandet, vilket har sina skäl. Familjeföretaget har drivits i obrutna generationsled sedan Artur Lindmans far med bror startade det 1908. Ekonomisk stabilitet, gedigen kunskap och familjekänsla har bidragit till en stark och välinvesterad anläggning. I dåliga tider kan företaget därför motstå marknadens ryggradsreflex och vila på sina lager. Det har aldrig varit tal om att sälja. Pengarna stannar alltid kvar i företaget och beslutsvägarna är korta. Det genererar en rationell produktion och snabba beslut, säger vd Ingemar Lindman. NYDALA TRÄVARU ÄGS av 90-årige Artur Lindman tillsammans med sönerna Ingemar och Bengt och dottern Ann-Marie. En av deras största samarbetspartner är Sveaskog. Sedan starten på samarbetet för femton år sedan har Sveaskog sexdubblat sina volymer till Nydala. Idag levereras 50 000 kvadratmeter träråvara varje år. Och Sveaskog är inte bara en leverantör, utan en affärspartner vars prognoser och kunskap bidragit till ökad marknadsanpassning hos Nydala. Vi träffas en gång i månaden och följer upp leveranser, längder och volymer och diskuterar nya lösningar. Det gör att vi kan påverka flödet bättre och vara beredda när marknaden svänger, säger Bengt Lindman, försäljningschef. För Sveaskog är Nydala Trävaru på småländska höglandet en självklar samarbetspartner. Det är en av våra mest stabila och välinvesterade anläggningar och de håller BENGT BÖRJESSON, försäljningschef på Sveaskog i södra Sverige fast vid sin idé även i tuffare tider, säger Bengt Börjesson, försäljningschef på Sveaskog i södra Sverige. Kombinationen av högt utbyte och billig produktion har varit en av flera starka framgångsfaktorer för Nydala Trävaru. Företaget var tidigt ute med förädling. Redan 1985 installerades det första hyvleriet. Numera har sågverket kapacitet att förädla hela sin produktion och erbjuder hållfasthetssorterat virke, ytteroch innerpaneler, råspont, byggreglar, exaktkapning och buntning. Allt virke lufttorkas artificiellt med kammar- respektive vandringstorkanläggningar där virket når en fuktkvot kring 15 procent. Balansen mellan olika produkters värde ger möjlighet att hela tiden ha en trygg avsättning. Samtidigt är det viktigt att produktionen anpassas till efterfrågan för att förhindra att priserna pumpas upp, säger Bengt Lindman. En annan framgångsfaktor är sågverkets läge i inlandet och dess internationella lager i bland annat Holland och England. De möjliggör korta leveranstider även utanför Sveriges gränser. SAMTIDIGT HAR MINSKAD tidningsförbrukning i kombination med den senaste varma vintern skapat nya utmaningar för träindustrin. Även energiomställningen riskerar att leda till sjunkande priser på spån och andra biprodukter. Utmaningarna ligger som alltid i att få tag på bra råvaror och etablera bra samarbeten med leverantörerna, säger Bengt Lindman. Utmaningen ligger alltid i att få tag på bra råvaror. BENGT LINDMAN Försäljningschef, Nydala Trävaru Den internationella konkurrensen är en annan utmaning. Den möter Nydala med sin lagerkapacitet. MEN MED ÖVER hundra års erfarenhet i bagaget ser familjen Lindman ljust på framtiden. Nydala Trävaru har just köpt in en ny buntningsmaskin och nu väntar uppgradering av hyvleriet. Inom en snar framtid planeras förnyelse av torkar, truckar och timmerintag. Dessutom ska datorn i panncentralens styrning uppgraderas. Familjeföretaget ska hålla för minst ett sekel till av högklassig trävaruproduktion. Nya behov växer fram på marknaden. Framförallt tror vi att branschen kommer att få ett uppsving genom det ökade behovet av bostäder och trenden att bygga i trä, bland annat tack vare den nya Attefallsstugan, säger Artur Lindman. FAKTA Nydala Trävaru AB Nydala Trävaru AB ligger mellan Vrigstad och Värnamo. Företaget startade 1908 och drivs idag av tredje generationen. Nydala har ett trettiotal anställda och produktionen består av 100 000 m3 sågad gran och tall per år. Företaget erbjuder skoglig fullservice från skogsbruksplaner och certifiering till slutavverkning. Trävarorna består av gran och furu från sydsvenska höglandet. Två hyvellinjer har kapacitet för hela produktionen. Nydala Trävaru AB är PEFC- samt FSC -certifierade, vilket är en garant för både ett naturvårdsanpassat skogsbruk och ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. 14 FORUM SVEASKOG 3 2014
FAMILJEFÖRETAG Nydala Trävaru har drivits inom familjen sedan 1908. Från vänster Artur Lindman, Ingemar Lindman och Bengt Lindman, alla tre från Nydala Trävaru. 3 2014 FORUM SVEASKOG 15
www.eco-tracks.com VISSA BAND ÄR VIKTIGARE ÄN ANDRA TÄNK UPPÅT, FRAMÅT, ÖVER... OCH SEN ÄNNU LÄNGRE! EVO Ltd Pink Edt. Bandet som har allroundegenskaper och är skonsamt mot marken. EVO har ett suveränt grepp och däckskydd samt en tvärjärnsutformning som ger det mycket goda rensningsegenskaper. SUCCÉN FORTSÄTTER OLOFSFORS SATSAR VIDARE PÅ ROSA BAND TILL STÖD FÖR BRÖSTCANCERFORSKNINGEN www.olofsfors.com STARK STARKARE STARKAST TÅL TUFFA MATCHER VARJE DAG STARK MS 251 PRIS 4.490:- Ord. 5.290:- BÄST STARKARE I TEST * MS 241 C-M PRIS Ord. 7.990:- 5.990:- Ord. 6.990:- BÄST I TEST * STARKAST MS 261 C-M PRIS 6.990:- Erbjudandet gäller t.o.m 141231.* Bäst i Test avser modellerna MS 241 C-MQ & MS 261 C-MQ. Norra Skogsägaren 3/2010 & 2/2014. Med reservation för tryckfel. Tål tuffa matcher varje dag. Motorsågarna från STIHL har en bländande teknik och erkänd råstyrka som skapat respekt i hela klassen. stihl.se 16 FORUM SVEASKOG 3 2014
logi stik Nya vägar för LOGISTIK Minskade koldioxidutsläpp och effektivare virkestransporter kräver nya logistiklösningar. Och utvecklingen går snabbt. Tyngre fordon, smarta sensorer och miljöbränslen är några steg på vägen. TEXT: MARKUS WILHELMSON 3 2014 FORUM SVEASKOG 17
LOGISTIK I UTVECKLING Sveaskogs logistikchef Anders Järlesjö menar att det sker en snabb utveckling inom logistik just nu. TROR PÅ FÖRÄNDRING Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd spår tyngre lastbilsekipage på våra vägar. Var femte bil skulle kunna försvinna från våra vägar. Logistik i siffror I SVEASKOGS hållbarhetsmål ingår att minska koncernens koldioxidutsläpp med minst 30 procent till år 2020, räknat från basåret 2010. Med tanke på att Sveaskog avverkar på cirka 10 000 platser runt om i landet varje år, är effektivare logistikprocesser centrala för att nå de högt ställda målen. Det pågår nu en snabb utveckling inom logistikområdet. Vi deltar i flera forsknings- och utvecklingsprojekt och för en tät dialog med åkerierna för att ligga i framkant, säger Sveaskogs logistikchef Anders Järlesjö. En av de mest konkreta förändringarna är den utveckling som sker på fordonssidan med två parallella spår: Lättare och tyngre fordon. 18 FORUM SVEASKOG 3 2014 UNDER 2008 lanserades begreppet En Trave Till för att sätta fokus på att större lastbilar kan göra att mer virke fraktas under en och samma transport. Men nu sker utvecklingen även inom vad som kallas HCV High Capacity Vehicles som med befintlig teknik och standardmodeller av fordon gör det möjligt att lasta tyngre. I första etappen handlar det om 74-tonsfordon. I Finland höjdes totalvikten till 76 ton redan den 1 oktober förra året. Mycket talar för att vi kommer att få se en lagändring som tillåter fordon med en totalvikt på 74 ton istället för dagens 60. Det innebär att vi kan lasta mellan 20 och 25 procent mer på våra lastbilar. Var femte bil skulle kunna försvinna från våra vägar. Bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp skulle minska med tio procent, konstaterar Anders Järlesjö. I slutet av augusti i år gav Trafikverket och Transportsstyrelsen i en utredning på uppdrag av näringsdepartementet grönt ljus för just de ändringar Anders Järlesjö talar om. De öppnar också för att tillåta fordon med maxlängd upp till 32 meter, mot dagens 25,25 meter. DE TYNGRE BILARNA skulle kunna köra på en stor del av det svenska vägnätet. Nästa steg i utvecklingen kan bli att tillåta virkesbilar med en totalvikt på 90 ton. Statens väg- och transportforskningsinstitut har gjort en samhällsekonomisk analys av rundvirkestransporter med 90-tonslastbilar och kommit fram till att det skulle vara möjligt att lasta 52 procent mer än på motsvarande 60-tonsfordon. Dessa tyngre fordon skulle dock bara kunna använda en begränsad del av vägnätet, bland annat på grund av begränsad bärighet på broar. Ett annat spår i utvecklingen mot en mer effektiv logistik sker inom CTI Central Tyre Inflation som gör det möjligt för föraren att ändra fordonets däcktryck under färd. Tack vare CTI fick vi under tjällossningen i våras dispens och kunde komma in på vägar som annars är avspärrade. Många privata markägare uppskattar CTIbilar, konstaterar Anna Ahlin, logistiker på Sveaskog i södra Bergslagen. Thorbjörn Bennesved, som driver Bennesveds Åkeri i småländska Älghult, har i ett och ett halvt år haft dispens att köra en 74-tonsbil med inkopplad CTI. Under tjällossningen i slutet av febru- 300 miljoner kilometer. Så stor var den totala transportsträckan för fordonen. 70 miljoner ton. Så mycket rundvirke och primärt skogsbränsle (grot) transporterade skogsbruket under 2013 från skog till industrier och värmeverk. 95 kilometer. Så stort var medeltransportavståndet för de transporterade volymerna. Källa: Skogsforsk
ENTREPRENÖRER Roland Ekenberg och Peo Björk på RPV Transport har investerat i en drivmedelsstation för RME. Vi vill vara med och driva utvecklingen framåt, säger Roland Ekenberg. LOGISTIK MER MILJÖ- BRÄNSLE I TANKARNA RPV Transport i Färila har investerat i en egen drivmedelsstation med miljöbränslet RME. Att minska koldioxidutsläppen för virkestransporter kommer att bli allt viktigare, menar företaget. FOTO: KRISTOFER LÖNNÅ Att tanka biodiesel, som i huvudsak har vegetabiliska oljor som råvara, är en utmaning i Norrland. Mig veterligen har det inte gått att få tag i RME norr om Gävle. Inte förrän nu, konstaterar Roland Ekenberg, som tillsammans med Peo Björk äger RPV Transport, företaget de grundade i Färila utanför Ljusdal i Hälsingland 2010. Transportföretaget har avtal med flera åkerier som gemensamt kör under RPV Transports namn för bland andra Sveaskog. I maj i år stod RPV Transports drivmedelsstation klar med en 35 kubikmeter stor tank för miljöbränslet RME. Företaget säljer RME som vilken drivmedelsstation som helst. Kunderna ansöker om drivmedelskort på sedvanligt vis och sedan är det bara att tanka miljövänligt. Först och främst är det våra bilar som rullar för Sveaskog som vi kör på RME, men inom kort kommer antalet bilar som tankar här att öka. Vi märker ett stort intresse för miljödiesel och att allt fler har höga miljömål, säger Roland Ekenberg. Det fanns flera utmaningar att övervinna innan de vågade investera i drivmedelsstationen. Den första var naturligtvis kostnaden för en fullgod anläggning. Vi kalkylerar med att vi på sikt kan räkna hem det här, men jag vill inte gå in på några siffror. Gör man ingenting händer det ingenting. Vi vill vara med och driva utvecklingen framåt, säger Roland Ekenberg. För att gå över till RME måste åkaren först få ett godkännande från tillverkaren att det fungerar i befintliga bilar. Förberedelsen för RME-drift består bland annat i att filter, slangar och packningar byts ut till alternativ som tål RME:n bättre. En sådant paket kostar ungefär 12 000 kronor. Vår erfarenhet är att de flesta av Scanias bilar fungerar, medan Volvo är lite mer restriktiva och behöver åtgärdas, konstaterar Roland Ekenberg. En annan utmaning med RME är vinterklimatet. De dagar som termometern visar 22 minusgrader eller kallare bör RME undvikas. Man får ha lite koll på temperaturen. Det är inte så många dagar under en vinter som det är så kallt. RME:n är blandbar med vanlig diesel så det är inget problem att gå över till den under kortare perioder, säger Peo Björk. Att ha miljön i fokus är naturligt för RPV Transport. Vi vill minska koldioxidutsläppen vid våra virkestransporter och samarbetar med våra kunder för att nå dit, säger Roland Ekenberg. 3 2014 FORUM SVEASKOG 19
LOGISTIK 4 vägar mot bättre logistik RÄTT VÄGVAL Utvecklingen sker på flera fronter för att hjälpa åkare att hitta det bästa vägvalet. BiFi (Bärighetsinformation genom fordonsintelligens) gör att åkarna kan gå in på en karta på Trafikverkets hemsida på morgonen och få färska uppgifter om vägarnas skick. Inom kort är det också meningen att de 80 mil tillfälliga vintervägar i Norrland som idag inte är registrerade i den nationella vägdatabasen ska finnas med. I augusti släpptes en uppdaterad version av Krönt Vägval, som är en standard framtagen av skogsnäringens it-företag SDC och Skogforsk, för att hitta det mest effektiva vägvalet från upplastningsplats till mottagningsplats ur kostnads- och miljösynpunkt. DYR NOTA När logistiken inte fungerar blir notan hög. Kostnaderna för sönderkörda vägar och inlåsta virken är omkring 500 miljoner kronor för hela branschen. ari tvingades vi sluta köra med 60-tonsbilarna, men 74-tonsbilen med CTI kunde vi fortsätta att använda tack vare att vikten fördelas på en större markyta med hjälp av sänkt lufttryck i däcken, berättar han. På plussidan finns också bättre förarkomfort eftersom vibrationerna blir mindre. Dessutom blir fordonet säkrare i trafiken, då ett lägre lufttryck innebär att bilen upplevs stabilare vid halt väglag. Men smakar det så kostar det, i Thorbjörn Bennesveds fall 350 000 kronor. Det är en oerhört stor investering. Tillverkaren säger att utrustningen håller i 10-15 år och är så bra att man kan använda den på två eller tre bilar. Det återstår att se om det stämmer. Jag kan bara konstatera att med de förutsättningar som gäller kring tjällossning i den här delen av landet så är jag mycket mer positiv till CTI nu än innan testet började, säger han. Genom att veta vart och när vi ska åka besparar det oss betydande kostnader och skonar miljön. TORSTEN WIBORGH Anläggningstekniker på Sveaskog DÅ LOGISTIKEN SKA effektiviseras och koldioxidutsläppen minskas är smarta vägval en annan viktig parameter. Det pågående projektet BiFi Bärighetsinformation genom fordonsintelligens har Trafikverket som huvudman. I projektet har ett 50-tal postbilar utrustats med en hårdvara som känner av vägskick, i första hand hur mjuka grusvägar är. Informationen mixas sedan med bland annat väderprognoser, Lantmäteriets skanningar som visar vilka vägavsnitt som ligger i skugga och en tiodygnsprognos på vägarnas bärighet. Med de samlade värdena som utgångspunkt kan åkaren se vid vilken tidpunkt det är optimalt att köra på en viss väg för att hämta virke. Kostnaden för sönderkörda vägar och inlåsta virken värderas till över 500 miljoner kronor per år för hela branschen. Genom att ANNA AHLIN Logistiker, Sveaskog veta vart man ska åka och när man ska åka kan vi spara betydande kostnader och skona miljön, konstaterar Torsten Wiborgh, anläggningstekniker på Sveaskog. LOGISTIKERN ANNA AHLIN ser hur dessa nya logistiklösningar kommer att hjälpa henne att fatta smarta beslut. Det är bra verktyg att ha när vi planerar effektiva leveranser till kunderna. Att vi är en pålitlig leverantör som levererar det vi har sagt när vi har sagt att vi ska göra det, är grundläggande, säger hon. Viktigt för kunderna är också att Sveaskog klarar att vara en flexibel leverantör när omständigheterna förändras snabbt. Ibland gäller helt nya förutsättningar från en dag till en annan och då måste vi vara på tårna för att uppfylla kundernas förväntningar. Det lyckas vi med om planerare, avverkning, transport och logistik samarbetar och drar åt samma håll, säger Anna Ahlin. TANKNING AV FORDON Utvecklingen av nya fordonsbränslen går snabbt. Sveaskog har inlett en dialog med åkerier för att uppmuntra ökad användning av miljöbränslen. Allt fler väljer att gå över till RME (Rapsmetylester) eller andra typer av biodiesel. Sveaskog är beroende av goda initiativ från åkare/leverantörer för att vara hållbara i hela virkeskedjan. FÄRRE BILAR PÅ VÄGEN Om det beslutas om en ny lag som tillåter 74-tonsfordon kan var femte virkesbil försvinna från vägarna. Den totala bränsleförbrukningen minskar och koldioxidutsläppen skulle minska med 10 procent. RÄTT LUFTTRYCK CTI (Central Tyre Inflation) gör att lastbilsföraren under färd kan anpassa däckens lufttryck beroende på årstid och underlag. Det innebär bland annat att vägar inte körs sönder och att det går att nyttja många vägar som tidigare var avstängda under tjällossningsperioden. 20 FORUM SVEASKOG 3 2014