Fördjupningsarbete, klass SU1

Fördjupningsarbete, klass SU1 Det är viktigt att ni snabbt bestämmer er för ett ämne ni vill skriva om. Välj ett ämne ni är intresserade av, inte ett ni tror att det går lätt att hitta fakta och går snabbt att skriva om. Det ämne ni väljer att skriva om skall godkännas av David. Lämna in ämnesval och frågeställningar för godkännande via mail eller kontakta mig personligen senast torsdag 28/3. (under lektionstid går också bra) Omfattning Arbetet skall följa mallen Hur du skriver en uppsats (se detta häfte). Avhandling samt diskussion och slutsatser ska vara fem till sex sidor brödtext. Källor Ni skall ha tre olika typer av källor. Kan t.ex. vara Internetkälla (hemsida), bok, tidskrift, film, intervju, enkät, radio- eller tv-program. Sedan är det naturligtvis bra om man har fler än tre källor. (Ex. en bok, en film och tio olika sidor på nätet) Inlämning Lämna det färdiga arbetet via urkund senast tisdagen den 30/4 på följande adress: david.1.johansson.nackagy@analys.urkund.se Urkund kontrollerar så att ni inte har kopierat ett arbete eller skrivit av källor på nätet. Den som lämnar in arbetet senare än den 30/4 kan högst få betyget E. Tidsplan: Vecka 13 Ämnesval och frågeställningar måste vara kontrollerade av David senast torsdag 28/3. Vecka 14 Påsklov Vecka 15 Torsdag: Källkritik, bibliotekarie kommer på besök. Fredag: Arbeta med uppgiften. Vecka 16 Arbeta med uppgiften. Vecka 17 Arbeta med uppgiften. Vecka 18 Inlämning av det färdiga arbetet via urkund. (Tisdag 30/4) 1

Förslag till ämnen/ämnesområden Här följer några förslag på ämnen eller ämnesområden som ni kan välja att skriva om. Ni kan givetvis välja något som inte står med här, men det skall ha anknytning till något av nedanstående områden. Arbetslöshet. Allmänt rättsmedvetande, finns det något sådant? Arv eller miljö, hur påverkar de oss? Asyl. Barnmisshandel. Brott/våld mot kvinnor. Den grova brottsligheten i Sverige. Diskriminering (av invandrare, av homosexuella o.s.v.) Etniska minoriteter i Sverige. Familjen förr och nu. Flyktingar i Sverige. Flyktingförläggningar. Frivilligorganisationer (t.ex. BRIS, Stadsmissionen, Frälsningsarmén). Genusskillnader, vilken betydelse har de? Grupptillhörighet och grupptryck. Handikappade ungdomar. Hemlöshet. Huligan varför blir man det? Idoler, vad betyder de för oss? Incest. Integration segregation. Invandring/utvandring. - Under olika tidsperioder, en jämförelse. - Skäl till invandring/utvandring till/från Sverige. Jämställdhet mellan könen. Klassamhället förr och nu. Klädsel i olika kulturer. Kriminalitet. Kriminalvården. Kvinnlig könsstympning. Kvinnobrottslighet. Kvinnomisshandel. Kulturmöten och kulturkrockar. Likhet inför lagen existerar den? Missbruk (samhällsaspekter av missbruk). Mobbning. Myter om invandrare. Nyfattigdom. Nynazism. Omhändertagande av barn. Organhandel. Organiserad brottslighet i Sverige. Orsaker till brott. Polisarbete i Sverige. 2

Prostitution. Radikala ungdomsgrupper (t.ex. AFA, radikala feminister, veganer). Rasism. Rasistiska/främlingsfientliga organisationer i Sverige/Europa. Rehabilitering av missbrukare. Reklam, hur påverkar den oss? Religion och religiösa riter. Seder och bruk i olika kulturer. Segregation av olika samhällsgrupper. Sekter. Släkt/familjesystem i olika kulturer. Sociala medier på Internet. Socialbidrag. Socialgrupper och normer inom dessa. Socialisation, vilka betyder mest under vår uppväxt? Subkulturer, ex. hip hop, veganism, punk, MC-gäng. Svensk alkohol/drogpolitik. Svenskhet eller svensk identitet, vad är det? Trafficking. Ungdomar och missbruk vilka samhällskonsekvenser får det? Ungdomars alkoholvanor Ungdomsbrottslighet. Vad gör oss lyckliga? Vilka begår brott? Vilka blir drogmissbrukare? Vilka drabbas av brott? Välfärd, vad innebär det? Äktenskap/orsaker till äktenskap i olika kulturer. I denna uppgift kan följande delar av kursens centrala innehåll beröras: Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik. Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter. 3

Denna uppgift kan bedömas utifrån följande kunskapskrav: Betyget E I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera någon orsak och konsekvens. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Eleven diskuterar översiktligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra enkla reflektioner om deras relevans och trovärdighet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera några orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt värderar dem med enkla omdömen. Eleven diskuterar utförligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge välgrundade argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra välgrundade reflektioner om deras relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifierar flera orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt värderar dem med nyanserade omdömen. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner om deras relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna. 4

Nacka Gymnasium Samhällskunskap 2 Termin och år Namn Hur du skriver en uppsats Eventuellt en trevlig underrubrik 5

Innehållsförteckning 1. Inledning... 7 1.1 Presentation av din frågeställning/inledning.... 7 1.2 Syfte... 7 1.3 Frågeställning... 7 1.4 Avgränsningen... 8 2. Hur skall du besvara frågan? / Metod... 8 2.1 Presentation av material... 8 3. Resultat... 8 4. Analys... 8 5. Slutsatser... 9 Referenslista... 12 6

Bakgrund Varför skall man som elev vid Nacka Gymnasium lära sig skriva uppsatser? Det är egentligen inte själva skrivandet som är det viktiga utan själva forskningsarbetet och detta arbete presenteras oftast i skriftlig form. Ett annat svar på frågan är att gymnasieskolan är en förberedelse för högre studier och du kommer då att ha nytta av denna kunskap. Syftet med denna lilla introduktion är att lära dig hur du tar reda på kunskap och hur du presenterar den för andra. Den lilla uppsats du skall skriva är alltså en liten forskningsuppgift där målet är att finna kunskap. Din uppsats börjar med ett problem eller en frågeställning. Inled med att tänka igenom vad vill jag ta reda på och varför? Viktigt är att frågeställningen är meningsfull. Dispositionen av en uppsats 1. Inledning 1.1 Presentation av din frågeställning/inledning. I inledningen börjar du med att presentera din frågeställning på ett intresseväckande sätt. Läsaren är inte lika intresserad som du av ditt ämne utan du måste försöka sälja in det. Du förklarar vilken din problemställning är och varför den är intressant. 1.2 Syfte Denna punkt kan ibland slås ihop med frågeställning. Här hamnar du ofta i trubbel när det gäller humanistiska ämnen. Ofta hamnar du i ställningar där dina värderingar och ideologi spelar stor roll. Hur ska man då lösa detta? Säger du inte var du står i frågan kommer läsaren att försöka lista ut det och säger du vad du står riskerar du att förlora din trovärdighet. Något riktigt bra svar finns inte men det viktiga är att du på denna nivå är medveten om problemet. Syftet svarar alltså på frågan varför denna uppsats skall skrivas 1.3 Frågeställning Hur skall då en bra frågeställning se ut tänker du? Ja, den bör rikta in sig på ett speciellt ämne. Vanligaste felet man gör är att frågeställningen är för diffus. Oftast är du inte van vid att skriva ett svar på en fråga som är på ett antal sidor. När det gäller uppsatser är det viktigt att man bygger upp argument för och emot sitt ställningstagande vilket du förmodligen inte gör till vanliga frågor som någon glad och alert lärare delar ut under en härlig lektion. Ett exempel på en mindre bra frågeställning är följande: - Hur ser den svenska invandringspolitiken ut? Varför är detta inte en bra frågeställning? Eftersom det är ett oerhört brett ämne med många oerhört svårlösta frågor. En enkel beskrivning kommer bli väldigt ytlig. Hur ska då en bra frågeställning se ut? - Vilken är orsaken till invandrarfientliga partiers framväxt i Sverige? Det är en betydligt bättre fråga, som det inte finns något givet svar på. Här finns ett problem som måste analyseras för att frågan skall kunna besvaras. 7

1.4 Avgränsningen När du presenterat din frågeställning och bakgrunden till den bör du förklara hur du tänker gå till väga för att besvara den. Här presenterar du hur du tänker avgränsa din uppsats och vilka skäl som ligger bakom avgränsningen. Här kan du ta upp att en orsak till din avgränsning är uppsatsen lilla omfattning och det inte finns möjlighet att analysera alla olika orsaker. Det går inte att behandla alla aspekter av ett problem framför allt om man skriver en uppsats på några få sidor. Ett exempel på hur du kan avgränsa dig är att ändra din frågeställning: - Är det arbetslösheten som gjort att det vuxit fram invandrarfientliga partier i Sverige? Här har du avgränsat till att lösa problemet utifrån en faktor nämligen arbetslösheten. Här kan det givetvis finnas hur många orsaker som helst men du väljer ut några som du tycker är viktigast och motiverar dem. Det är viktigt att du förklarar varför du valt dessa orsaker, en liten uppsats bör bara behandla en frågeställning. Det är lättare både för läsare och för dig själv om det bara är en frågeställning som avhandlas, har man många frågeställningar är det lätt att den så kallade röda tråden försvinner. 2. Hur skall du besvara frågan? / Metod 2.1 Presentation av material När du presenterat din frågeställning och förklarat hur du tänker gå till väga för att besvara den, kommer du till den del där du presenterar all den fakta som du menar kan besvara din frågeställning. Här presenterar du vad du tänker använda dig av för material. Vilken litteratur, vilka tidningar. Det finns en mängd olika metoder att skaffa fram material, enkäter, tidningar, intervjuer och böcker. Denna punkt brukar kallas för uppsatsens metodavsnitt. På den nivå vi befinner oss är det viktigaste att du lär dig att skriva och utforma din uppsats. På denna nivå räcker det oftast med att du förklarar: Så här tänker jag gå till väga för att besvara min frågeställning. Det är viktigt att du förklara hur du gör genom hela uppsatsen för att få fram information. Läsaren kommer inte att uppfatta tillvägagångssättet som en självklarhet utan du måste förklara hur du kommer gå till väga. Tänk också på att ta upp kritik mot dina källor. 3. Resultat Här tar du upp om du gjort en undersökning. Det kan innebära att du beskriver en organisation, redovisar resultaten från en enkätundersökning eller sammanfattar intervjuer. Intervjufrågor, enkäter och även utförliga svar ska visas eller presenteras i bilagor. 4. Analys När du kommit så här långt i din uppsats har du formulerat en fråga och lagt fram faktauppgifter som du menar kan besvara din fråga. Det är med andra ord dags att äntligen få besvara den. Hur menar du att din fakta kan besvara frågan du ställde. Denna del är 8

uppsatsens viktigaste del eftersom det är här du presenterar vad du kommit fram till. Det är här resultatet av ditt arbete redovisas och diskuteras. En uppsats som saknar denna del är alltså inte fullständig. Ett argument är ett påstående om saker och ting förhåller sig. Här tar du alltså upp argument för och emot. Du börjar din argumentation med att pröva dina fakta talar för att din frågeställning. Därmed har du lyckats hittat bevis för din teori. Nu räcker det inte med detta utan du måste även ta upp argument som talar emot din teori. På detta sätt fortsätter du att pröva dina bevis för och emot tills du anser att du funnit svaret på din fråga. Kom ihåg att det är uppsatsen viktigaste del och lägg ner mycket tid på denna. 5. Slutsatser Till sist avslutar du din uppsats med att sammanfatta vad du kommit fram till. Du skall helt enkelt sätta ner foten och tydligt tala om vilket svaret på din frågeställning är. Detta avsnitt skall du hålla relativt kort. Oftast räcker det med ett par rader. Argumentationen för ditt svar har du redan haft i analysdelen. Sammanfattning över hur en uppsats kan se ut: Framsida med TITEL Kurs, datum, författarnamn, handledare Sammanfattning Innehållsförteckning Inledning Metod Resultat Analys Slutsatser Källförteckning Allmänfakta Här följer lite allmänfakta som du kan ha nytta över och bör tänka på när du skriver en uppsats. Två varianter Den disposition som föreslås här måste du givetvis inte följa. En faktadel och en analysdel som lagts under två skilda rubriker ett alternativ kan vara att presentera och tolka fakta vart eftersom. 9

Figur 1. FAKTA FAKTA ANALYS FAKTA ANALYS ANALYS FAKTA ANALYS SLUTSATSER SSER SLUTSATSER SSER Ofta kommer frågan om vad som krävs för ett högre betyg. Svaret på den frågan hittar du i betygskriterierna för det aktuella ämnet. Ha modellen ovan i bakhuvudet och utveckla den genom att lägga upp uppsatsen genom att ha analysmodellen i ditt bakhuvud. Figur 2. SITUATION ORSAKER Hos - Samhället - Grupper - Individer ÅTGÄRDER Från - Samhället - Grupper - Individer KONSEKVENSER För - Samhället - Grupper - Individer En analysmodell du kan använda dig av är följande. För att förklara modellen kan vi tänka oss att situationen i detta fallet är ungdomskriminalitet. Orsakerna kan vara att samhället stängt fritidsgården och ungdomarna saknar någon meningsfull sysselsättning. En annan orsak kan vara att gruppen saknar de rätta värderingarna eller att individen är missbrukare. Konsekvenserna för samhället blir att kostnaderna för exempelvis polis och domstol ökar, grupper av människor kan känna sig otrygga exempelvis pensionärer som inte vågar gå ut. Konsekvensen för en individ kan vara att den som begår brottet hamnar på en institution som straff för sin handling. 10

Åtgärder mot ungdomskriminalitet kan från samhället vara att öka resurserna till polis och domstolsväsende. Övriga åtgärder kan vara att skärpa straffen. Samhället kan även förebygga ungdomskriminalitet genom att motarbeta orsakerna till fenomenet. Detta kan ske genom att fritidsgårdsverksamheten byggs ut och ett utökat stöd för ungdomar på väg att hamna snett. Den röda tråden Det är viktigt att en uppsats följer en röd tråd. Med detta menas att allt som du skriver i din uppsats måste hänga ihop på ett sätt så att det för läsaren uppfattas som en helhet. Ett tips för att lyckas med det är att du inleder varje nytt avsnitt med några inledande fraser om det som redan avhandlats. Fakta och värderingar En fråga som många elever ställer är: Hur skall jag göra med mina egna åsikter? Hittills har vi varit noga med att du som författare måste vara saklig, och vi har sagt att du inte ska låta dina personliga värderingar färga dina faktauppgifter. Principen du kan följa för att svara på denna fråga är att du får tycka hur mycket som helst, bara du vet varför du tycker som du gör och talar om det för läsaren. Här gör många misstaget att de kommer med många påståenden som saknar grund vilket sänker värdet på uppsatsen. Att tänka på: - Var tydlig i din uppsats - Var kritisk - Var självständig - Skriv för läsaren och inte för dig - Skriv korrekt svenska Saklighet Det finns gott om böcker, tidningar och tv-program som är fullproppade med medvetna lögner, halvsanningar som beror på att författaren är slarvig när det gäller saklighet. Med saklighet menas att det är skillnad på fakta och hur fakta tolkas. Målet är alltid att all fakta, oavsett om det stöder den ena eller den andra ståndpunkten, oavsett om det talar för eller emot ens tankar och värderingar skall läggas fram utan värderingar och vinklingar. Självständighet När du presenterar dina fakta räcker det inte med att bara vara saklig utan du måste även vara kritisk och din presentation måste vara självständig. Detta innebär inte att du hela tiden skall ifrågasätta sanningshalten i alla faktauppgifter, utan du ska vara vaksam mot att dina faktauppgifter kanske inte stämmer. Ett exempel på detta kan vara statistik som du använder dig av. Här räcker det med att författaren till den bok du använder dig av råkat trycka fel eller missuppfattat något för att det kan bli helkonstigt. Viktig fakta bör du därför alltid jämföra med en annan källa. Ett exempel: - Hur många är arbetslösa i Sverige? Ja svaret på den frågan beror på vem du frågar och hur man räknar. Formalia Här är ett ställe som många elever gör många små slarvfel vilket sänker värdet på uppsatsen. Två vanliga fel är styckesindelning och noter. Vi börjar med styckesindelning. Du ska aldrig avsluta en mening med att trycka på enter om du inte vill påbörja ett nytt stycke. 11

Styckesindelningen är till för att hjälpa läsaren att orientera sig i texten. Varje stycke skall avslutas med en blankrad och det skall inte finnas några hängande meningar i texten. Alla rapporter du skriver skall du använda dig av Times New Roman som teckensnitt i storlek 12. Givetvis skall texten vara högerställd. Rubrikerna kan du skriva i en större storlek och göra fetstorlek. Källhänvisningar Varför skriver man källhänvisningar? Det är naturligtvis för att visa varifrån man har hämtat sina uppgifter. Meningen är att den som vill skall kunna kontrollera att dina uppgifter är riktiga. Om någon läsare inte tror på det du skriver skall denne kunna kolla upp att det du skriver verkligen är sant. När sätter man då ut en källhänvisning? Efter all fakta, citat, bilder som du har hämtat ifrån någon bok, tidning eller intervju, principen är enkel: sätt en hänvisning efter allt som inte är ditt eget. Det är dock extra viktigt att sätta ut källhänvisningar vid påståenden eller faktauppgifter som verkar osannolika. Däremot behöver du inte sätta ut en hänvisning vid saker som är välkända till exempel vem som vann senaste valet. Det finns två system du kan använda dig av. Tänk på att du får inte blanda dessa system i uppsatsen. I det ena ger man hänvisningar inom parantes direkt i texten (författare, årtal, sida). Exempelvis (Englund 2006. s. 22). I det andra systemet sätter du ut en siffra efter den aktuella meningen eller stycket du vill nota ett halvtsteg upp. Samma siffra skrivs sedan längst ner på pappret med referens till den källa du vill referera till. Här har du ett exempel 1. Som sagts tidigare så får du inte blanda dina åsikter med andras. Varje not täcker in det som skrivits innan fram till föregående stycke. Det som skrivs efter noten är alltså inte hämtat från samma källa. Referenslista På samma sätt som fotnoter syftar referenslistan till att ge läsaren en chans att kontrollera vad du har skrivit. Alla de författare som du refererat till skall alltså finnas med här. Böcker De uppgifter du skall ha med här är: författare, utgivningsår, titel (vilken du skriver kursiv) förlag och förlagsort. Exempel böcker: Peter Englund, 2006. Poltava. Nackas bokförlag, Nacka. Internet De uppgifter du skall ha med här är: Namn på författare eller organisation, datum du hämtat informationen, och adressen. Exempel Internet: Författare: Lena Melin 1 Englund 2006, s 22. 12

Hämtat den: 2006-10-26 Adress: www.aftonbladet.se Tidningar De uppgifter du skall ha med här är: Författare, artikelns rubrik, tidningens namn och datum. Exempel tidningar: Brink, Erik Reformerna staten nu, Dagens Nyheter, 2006-10-26 13