Valet i fickformat Val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige 2010
Valet i fickformat Val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige 2010 Val 2010... 2 Valsedlar... 4 Rösta på parti och person... 6 Rösta i vallokal på valdagen... 8 Förtidsrösta i din egen eller annan kommun...10 Rösta från utlandet och rösta med bud...12 Valresultat...14 Mandatfördelning och spärrar...16 Lag och ordning...18 Vanliga frågor om val...20
Val 2010 Om valsystemet Val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige hålls den tredje söndagen i september vart fjärde år. I år hålls valen den 19 september. Valsystemet grundar sig på allmän och lika rösträtt och valen ska vara fria, hemliga och direkta. Valsystemet är proportionellt. Det innebär att antalet mandat som partierna får i t.ex. riksdagen är i stort sett lika som andelen röster partiet fått. Vem får rösta? Uppgifterna i folkbokföringsregistret 30 dagar före valdagen, dvs. den 20 augusti, avgör om du har rösträtt och vilket valdistrikt du hör till. Du har rösträtt till riksdagsvalet om du: senast på valdagen fyller 18 år, är svensk medborgare och är eller någon gång varit folkbokförd i Sverige. 2
Vid val till kommun- och landstingsfullmäktige har du rösträtt om du: senast på valdagen fyller 18 år, är folkbokförd i kommunen/länet, är svensk medborgare, medborgare i annat EU-land, Island eller Norge. Är du medborgare i ett annat land måste du ha varit folkbokförd i Sverige i tre år före valdagen. Röstkort Röstkort skickas den 24-31 augusti till alla som har rösträtt. Om du ska förtidsrösta måste du ha med dig röstkortet. Om du inte har fått ditt röstkort eller tappat det kan du få ett nytt. Ring Valmyndighetens callcenter 020-825 825, mejla till rostkort@val.se eller kontakta kommunen. Om du anser att uppgifterna om dig på röstkortet inte stämmer måste du skriftligen begära rättelse. Detta gör du hos länsstyrelsen. 3
Valsedlar Typer av valsedlar Valsedlarna är gula för val till riksdagen, vita för val till kommunfullmäktige och blå för val till landstingsfullmäktige. Tre typer av valsedlar förekommer vid val: Namnvalsedlar valsedlar med både partinamn och kandidater. Partivalsedlar valsedlar med partinamn men utan kandidater. Blanka valsedlar valsedlar utan såväl partinamn som kandidater (se s. 6-7 för mer information om handskrivna partinamn). Var finns valsedlar? På alla ställen där du kan rösta finns valsedlar. Alla partier har rätt att lägga ut sina namnvalsedlar i vallokaler och lokaler för förtidsröstning. Röstmottagarna anvisar plats och ansvarar för att det är ordning bland valsedlarna. Utöver de namnvalsedlar som partierna själva lägger ut ska vissa valsedlar enligt lag finnas på alla ställen där väljarna kan rösta. 4
För riksdagsvalet är det partivalsedlar för de partier som vid något av de två senaste riksdagsvalen fått mer än 1 % av rösterna. För val till kommun- och landstingsfullmäktige är det partier som är representerade i kommun- respektive landstingsfullmäktige där lokalen ligger. Även blanka valsedlar ska finnas på alla ställen där du kan rösta. 5
Rösta på parti och person I första hand röstar du på ett parti. Om du vill kan du dessutom personrösta på den kandidat som du helst vill ska bli vald (se s. 16-17 för mer information om hur platserna tillsätts). Personrösta gör du genom att sätta ett kryss i rutan framför kandidatens namn på valsedeln. Vad får du göra på valsedeln? Du får bara personrösta på (kryssa för) en kandidat. Om flera namn på valsedeln har kryss räknas rösten endast som en röst på partiet. Det går inte att påverka ordningen av kandidaterna genom att stryka kandidatnamn. Handskrivna partinamn Om du inte hittar en valsedel för det parti du vill rösta på kan du skriva partinamnet på en blank valsedel. Det är viktigt att partinamnet skrivs tydligt så att din avsikt klart framgår. I de allra flesta fall är det inte möjligt att personrösta vid röstning med en partivalsedel eller blank 6
valsedel. Undantaget är de partier som inte har anmält sina kandidater. Anmälda kandidater innebär att väljarna endast kan personrösta på någon av de kandidater som finns på den tryckta namnvalsedeln. Om kandidaterna är anmälda eller ej framgår av den tryckta valsedeln (samtliga valsedlar presenteras även på www.val.se). Att förtidsrösta i annan kommun Om du förtidsröstar någon annanstans i landet än där du är folkbokförd måste du själv ha med valsedlar om du vill personrösta. För vilket område en valsedel är avsedd framgår av texten längst ned på valsedeln. Om valsedlar för det parti du vill rösta på helt saknas kan du skriva partiets namn på en blank valsedel. 7
Rösta i vallokal på valdagen Vilken är min vallokal? På röstkortet står vilket valdistrikt du hör till och vallokalens namn, adress och öppettid. Du kan bara rösta i den vallokal som står på röstkortet. Du måste visa att du är du! För att få rösta måste du visa en id-handling (om du inte är känd av röstmottagarna). Detta gäller på alla ställen där du kan rösta. Om du inte har någon id-handling kan du ta med dig någon som bekräftar din identitet. Den person som bekräftar din identitet måste då visa sin id-handling. 8
Hur går det till? 1. Välj valsedlar. 2. Ta valkuvert. 3. Gå bakom en valskärm och gör i ordning din röst. Sätt ett kryss för en kandidat om du vill personrösta. Lägg sedan en valsedel i respektive valkuvert och stäng valkuverten. 4. Lämna dina valkuvert och din id-handling till röstmottagaren. 5. Röstmottagaren kontrollerar din identitet, markerar i röstlängden att du har röstat och lägger till sist ner valkuverten i valurnorna. 9
Förtidsrösta i din egen eller annan kommun Förtidsröstningen startar den 1 september och pågår ända fram till och med valdagen. För att förtidsrösta måste du ha med dig ditt röstkort. Samma regler för id-kontroll gäller som vid röstning i vallokal. Vad är förtidsröstning? Förtidsröstning innebär att du röstar någon annanstans än i din egen vallokal. Du kan förtidsrösta i din egen kommun eller i en annan kommun. En lokal för förtidsröstning kan t.ex. vara ett bibliotek eller ett kommunhus. Vad händer med din förtidsröst? Förtidsrösten skickas tillsammans med ditt röstkort i ett fönsterkuvert till din vallokal. Adressen till vallokalen står på röstkortet som du lämnar till röstmottagaren. I vallokalen öppnar röstmottagarna fönsterkuvertet och markerar i röstlängden att du röstat. De lägger röstkortet åt sidan och valkuverten i valurnan när röstningen avslutats. 10
Hur går det till? 1. Välj valsedlar. 2. Ta valkuvert. 3. Gå bakom en valskärm och gör i ordning din röst. Sätt ett kryss för en kandidat om du vill personrösta. Lägg sedan en valsedel i respektive valkuvert och stäng valkuverten. 4. Lämna dina valkuvert, ditt röstkort och din id-handling till röstmottagaren. 5. Röstmottagaren kontrollerar din identitet och antecknar att du har röstat. 6. Röstmottagaren lägger ner valkuverten och röstkortet i ett fönsterkuvert. Fönsterkuvertet klistras igen och läggs i en uppsamlingslåda. 11
Rösta från utlandet och rösta med bud Rösta från utlandet Den som befinner sig utomlands kan antingen brevrösta eller rösta på de ambassader och konsulat som ordnar röstmottagning. Den som vill brevrösta måste ha ett särskilt brevröstningsmaterial. Materialet kan beställas från Valmyndigheten, en kommun eller en svensk ambassad eller konsulat. Brevrösten måste postas i utlandet och ska ha kommit fram senast dagen efter valdagen. 12
Röstning på ambassad och konsulat startar tidigast den 26 augusti och går i huvudsak till på samma sätt som vid förtidsröstning i Sverige. Rösta med bud Att rösta med bud betyder att någon annan än väljaren tar med rösten till vallokalen eller till en lokal för förtidsröstning. Du kan rösta med bud om du är sjuk, funktionshindrad eller gammal och inte själv kan ta dig till din vallokal eller en röstningslokal. Du behöver särskilt material för att budrösta. Det kan hämtas på alla ställen där du kan rösta alternativt beställas hos Valmyndigheten eller kommunen. Av materialet framgår hur du ska göra för att budrösta. Vissa kommuner utser kommunala bud som kan vara bud för dig som inte har någon som kan hjälpa dig. Kontakta din kommun för mer information. Lantbrevbärare Alla som får sin post av lantbrevbärare kan använda denne som bud. Lantbrevbäraren har material för budröstning med sig. 13
Valresultat Valnattsresultat När vallokalen stänger klockan 20.00 öppnar röstmottagarna valurnorna och rösterna räknas en första gång. När alla vallokaler har rapporterat in resultaten gör Valmyndigheten preliminära mandatfördelningar. Slutligt resultat Länsstyrelserna räknar sedan alla röster en andra gång. Då redovisas även personrösterna för alla kandidaterna. Riksdagsvalet räknas först, det slutliga resultatet för riksdagsvalet beräknas vara klart i mitten av veckan efter valdagen. Därefter räknas rösterna för valen till kommunfullmäktige och slutligen rösterna för landstingsfullmäktige. Samtliga resultat beräknas vara publicerade ungefär 10 dagar efter valdagen. Direktrapportering på webben Resultaten från vallokalerna visas direkt på Valmyndighetens webbplats www.val.se och i media. Även den slutliga rösträkningen kan följas direkt på www.val.se. 14
15
Mandatfördelning och spärrar När alla röster är räknade fördelas först mandaten mellan partierna. Därefter fastställs vilka som blir ledamöter. Ledamöter utses i första hand genom personkryss. När inga fler kandidater kan utses genom personkryss tillsätts resterande platser utifrån den ordning kandidaterna står på valsedlarna. Riksdagen Endast de partier som får minst 4 procent av rösterna i hela landet får vara med i fördelningen av mandat till riksdagen. Undantaget är parti som får minst 12 procent av rösterna i en valkrets. Det partiet deltar då i fördelningen av mandat i den aktuella valkretsen. Totalt 349 mandat ska fördelas, av dessa är 310 fasta och 39 utjämningsmandat. Utjämningsmandaten syftar till att skapa en så proportionell fördelning av mandaten som möjligt. För att kunna bli invald på personröster till riksdagen ska kandidaten ha fått personkryss på minst 8 procent av partiets valsedlar i valkretsen. 16
Kommun- och landstingsfullmäktige Vid val till landstingsfullmäktige fördelas mandaten mellan de partier som fått minst 3 procent av rösterna i hela landstinget. 9/10 av mandaten är fasta och resterande är utjämningsmandat. Vid val till kommunfullmäktige finns ingen motsvarande spärr. Samtliga partier som får röster i kommunen deltar i mandatfördelningen. För att bli invald på personröster till kommun- eller landstingsfullmäktige krävs personkryss på 5 procent av partiets röster i valkretsen, dock minst 100 stycken för val till landstingsfullmäktige och 50 stycken för val till kommunfullmäktige. 17
Lag och ordning Valmyndigheternas uppgifter och valets genomförande regleras i huvudsak i vallagen och valförordningen. Ordning vid röstmottagningen Det är röstmottagarnas ansvar att röstningen går till på rätt sätt och att det är ordning i vallokalen/ röstningslokalen och bland valsedlarna. Partierna får inte bedriva propaganda där väljarna ska göra iordning sin röst. Om någon tycker att röstningen inte genomförs på rätt sätt bör det i första hand påpekas för röstmottagarna. I andra hand kan kontakt tas med kommunens valnämnd. Överklaga valresultatet Den som anser att ett fel eller misstag begåtts som påverkat valresultatet kan överklaga utgången av valet. I fråga om riksdagsvalet ska överklagande skickas till Valmyndigheten och i fråga om val till kommun- och landstingsfullmäktige ska överklagande skickas till respektive länsstyrelse. 18
Överklagandet ska inom tio dagar efter det att valresultatet kungjorts ha kommit in till den myndighet som fattat beslutet. Vad är olagligt? Brott som ska anmälas till polisen är t.ex. om någon ger eller tar emot belöning för att rösta på ett visst sätt eller för att inte rösta alls, tar reda på hur någon har röstat eller försöker hindra valet eller förvanska resultatet. 19
Vanliga frågor om val Varför får jag inte lägga ner valkuverten i urnan själv? Riksdagen har sedan länge bestämt att det är röstmottagaren i vallokalen som ska lägga ner valkuverten i valurnan. Regeln kom till för att garantera att bara en röst per väljare och val läggs ner i valurnan. Vad händer med de blanka rösterna? De blanka rösterna räknas och antalet redovisas i resultatet. Juridiskt räknas de som ogiltiga eftersom de inte är med och påverkar mandatfördelningen. Varför kan jag inte rösta via Internet? Därför att det ännu inte anses tillräckligt säkert. Ett av problemen är att det är svårt att skydda varje väljares valhemlighet. Det är också svårt att kunna garantera att det är rätt person som röstar via Internet. Om det ska ske några ändringar i vårt sätt att genomföra val måste riksdagen först besluta om det. 20
Varje kommun kan ge mer detaljerad information om röstning i den egna kommunen. Brevröstningsmaterial, dubblettröstkort och mer information om valet (även på andra språk) kan beställas från Valmyndigheten: Tel. 020-825 825 webbplats www.val.se e-post valet@val.se
VALMYNDIGHETEN Besöksadress: Solna strandväg 78 Postadress: Box 4210, SE - 171 04 Solna Tel. 08 635 69 00 Fax. 08 635 69 20 valet@val.se www.val.se Valmyndigheten 796 utg 2