VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018
Klimatklivet för ett klimatsmart samhälle Pengarna ges till klimatinvesteringar i kommuner, regioner, företag och organisationer. Satsningen ska leda till maximal klimatnytta på regional och lokal nivå. Syftet är att i första hand minska utsläpp av växthusgaser. Gärna bidra till spridning av teknik och marknadsintroduktion samt ha effekter på andra miljökvalitetsmål, hälsa och sysselsättning.
Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.
Därför behövs Klimatklivet Goda erfarenheter från tidigare satsningar. Efterlängtat från många delar av samhället. Klimatklivet en viktig satsning bland andra. Mervärden: skapar jobb t ex inom arbetet med ny infrastruktur och främjandet av nya innovationer. Nu behöver vi åtgärder!
GÅ FRÅN ORD TILL HANDLING!
Ur förordningen(2015:517) om stöd till lokala klimatinvesteringar: Stöd ska i första hand ges till den eller de åtgärder som vid varje prövningstillfälle bedöms ge den största varaktiga minskningen av utsläpp av växthusgaser per investeringskrona. Om minskningen av utsläpp av växthusgaser är likvärdiga för flera ansökningar, ska hänsyn också tas till åtgärdernas möjlighet att bidra till spridning av teknik och till marknadsintroduktion samt till åtgärdernas effekter på andra miljökvalitetsmål, hälsa och sysselsättning.
Vilka får inte stöd? Stöd ges inte till privatpersoner. Stöd ges inte till verksamheter som omfattas av handel med utsläppsrätter Stöd får inte ges till åtgärder som: måste genomföras enl. lag, annan författning, villkor i tillstånd, berättigar till elcertifikat, har påbörjat innan beslut om stöd.
Hur mycket stöd kan en åtgärd få? Stöd till företag kan ges utifrån statsstödsregler. Medfinansiering krävs inte för stöd som utbetalas enligt de minimis-förordningen. I gruppundantagsförordningen beskrivs möjlig stödnivå i respektive artikel. Stöd till andra än företag får ges i den omfattning som krävs för att åtgärden ska genomföras. För laddningsstationer finns särskilda bestämmelser i 10.
Klimatklivet resultat februari 2016 670 ansökningar, varav drygt 200 om laddningsstationer 165 ansökningar har hittills fått stöd, 105 av dessa rör laddningsstationer Totalt 302 miljoner kr har beviljats Åtgärdernas minskning av växthusgasutsläpp: 125 000 ton koldioxidekvivalenter per år Det motsvarar växthusgasutsläppen från 15 000 bensindrivna bilar som åker ett varv runt jorden
Beviljade åtgärder i Skåne Energikonvertering fordon till HVO, till bioolja från fossilt Uppbyggnad av ett nytt fjärrvärmesystem med tillhörande produktionsanläggning Laddstationer Transporter tankstationer för biogas och HVO100, cykelplan Fordon simulatorer i utbildning 18 st till och med mars, varav 9 om laddstationer
GÅ FRÅN ORD TILL HANDLING!
Hur ansöker man? Besök: lansstyrelsen.se och naturvardsverket.se/klimatklivet Läs förordningen. Vänd dig till din länsstyrelse för frågor inför ansökan. Digitalt ansökningsverktyg förbered dig genom att gå igenom frågorna först. Finns på NV:s webbplats. Öppet för ansökningar tre gånger 2016: - 15 februari 14 mars - 16 maj 13 juni - 29 augusti 26 september
LÄNSSTYRELSERNA Informerar och vägleder i länen. Lyfter fram nationella, regionala och lokala åtgärdsprioriteringar. Tar emot ansökan och lämnar yttrande till Naturvårdsverket. Följer upp beviljade åtgärder. Vem gör vad? NATURVÅRDSVERKET Prövar ansökningarna och beslutar om stöd vid fyra prövningstillfällen per år. Stödjer länsstyrelsen. Betalar ut pengar. CENTRALA MYNDIGHETER Stöd i bedömningar, vägledning, uppföljning. Energimyndigheten ska lämna uppgifter till Naturvårdsverket om fördelningen i varje region, vilka prioriteringar som bör göras för att säkerställa en effektiv utveckling av laddinfrastrukturen i regionerna.
Beräkning av klimatnytta Total minskning av växthusgutsläpp delat med investeringskostnad ger utsläppsminskning per investeringskrona, huvudkriteriet för att rangordna ansökningarna. Utsläpp p.g.a. användning av olika energislag utan stöd och med stöd under åtgärdens livslängd ska jämföras. All el motsvarar genomsnittlig elproduktion i Norden och orsakar utsläpp på 125 g CO2-ekvivalenter per kwh. Lokala utsläpp från fjärrvärmeproduktion används i beräkningarna. Utsläppsfaktorer i övrigt tas från Miljöfaktaboken 2011: Uppskattade emissionsfaktorer för bränslen, el, värme och transporter utgiven av Värmeforsk.
Beräkningsexempel : genomsnittlig icke-publik normalladdning Energimyndighetens studier visar att vid en icke-publik laddpunkt för normalladdning sker 85 % av överförd energi till batteriet och ersätter därmed 85 % av fordonets fossila körsträcka till el. Ett genomsnittligt fordon antas köra 1240 mil per år. Ett icke-publik ladduttag för normalladdning bidrar därmed i genomsnitt till en reduktion av 1540 kg CO2- ekv. per laddpunkt och år enligt: 0,85 1240 [mil] 1,458 [kg CO2-ekv/mil] För beräkning av reduktion av växthusgasutsläpp: Multiplicera med antalet laddpunkter som man planerar att installera.
Åtgärder med stor varaktig utsläppsminskning per investeringskrona Lustgasdestruktion på sjukhus Konvertering från fossil olja eller naturgas till biobränsle eller fjärrvärme Laddstationer för elbilar Bränsletank för fossilfri diesel Metangas-tätt rötrestlager vid biogasproduktion Biogas: tankställen och produktion Nya fjärrvärmesystem med främst spillvärme och biobränsle
BÄSTA KLIMATNYTTA VINNER! naturvardsverket.se/klimatklivet