5 Uppföljning av utgifter för 1998, utgiftsprognos för 1999 och tilläggsbudget

5 Uppföljning av utgifter för 1998, utgiftsprognos för 1999 och tilläggsbudget för 1999

5 Uppföljning av utgifter för 1998, utgiftsprognos för 1999 och tilläggsbudget för 1999 5.1 Inledning Regeringen skall, enligt 37 lagen (1996:1059) om statsbudgeten, senast fyra månader efter budgetårets slut redovisa statsbudgetens preliminära utfall. Vidare skall regeringen förklara väsentliga skillnader mellan budgeterade belopp och preliminärt utfall. För budgetåret 1998 redovisas ett preliminärt utfall i avsnitt 5.2. En uppföljning av det preliminära utfallet för inkomsterna återfinns i avsnitt 6.5. För det innevarande året skall regeringen enligt 36 lagen om statsbudgeten redovisa prognoser över utfallet av statens inkomster och utgifter samt statens lånebehov vid minst två tillfällen. Väsentliga skillnader mellan budgeterade belopp och beräknat utfall skall förklaras. I denna proposition redovisas en första prognos för år 1999. En andra prognos kommer att redovisas i budgetpropositionen för 2000. I avsnitt 5.3 redovisas utgiftsprognosen för 1999, inklusive utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Inkomstberäkningarna för år 1999 redovisas i avsnitt 6.4. Förslaget till tilläggsbudget för 1999 redovisas i avsnitt 5.4. 5.2 Uppföljning av statsbudgetens preliminära utfall 1998 I detta avsnitt ges en översiktlig redogörelse av det preliminära utfallet för 1998. En detaljerad redovisning av det slutliga utfallet för budgetåret 1998 kommer att ges i en skrivelse till riksdagen i juni 1999. 5.2.1 Statsbudgetens preliminära utfall 1998 Statsbudgetens saldo är detsamma som statens lånebehov (med motsatt tecken). Ett positivt saldo innebär att staten amorterar på statsskulden. I tabell 5.1 redovisas det preliminära utfallet för statsbudgeten och en jämförelse görs med anvisade belopp i statsbudgeten. Budgetsaldot uppgick år 1998 till 9,7 miljarder kronor. I statsbudgeten beräknades budgetsaldot till -14,9 miljarder kronor. Utfallet blev därmed 24,6 miljarder kronor bättre än beräknat. Jämfört med utfallet år 1997 har statsbudgetens saldo förbättrats med 15,9 miljarder kronor. Statsbudgetens inkomster beräknades i statsbudgeten till 676,1 miljarder kronor. Det preliminära utfallet blev 706,3 miljarder kronor, vilket är 30,2 miljarder kronor högre än beräknat. Ök- 75

ningen förklaras främst av högre skatteinkomster (se vidare avsnitt 6.5). Det preliminära utfallet för statsbudgetens utgifter blev 696,6 miljarder kronor. Det är 5,6 miljarder kronor högre än budgeterat. Framför allt är det högre utgifter för statsskuldsräntorna som förklarar det högre utfallet. Under budgetåret 1998 tillfördes på tilläggsbudget 1,8 miljarder kronor. Tabell 5.1 Statsbudgetens preliminära utfall år 1998 Miljarder kronor Totalt Statsbudgeten Tilläggsbudget Preliminärt utfall Diff utfall statsbudget Inkomster 676,1 676,1 706,3 30,2 Utgifter: 691,0 1,8 692,7 696,6 5,6 Varav utgifter exkl. statsskuldsräntor Varav statsskuldsräntor Varav riksgäldskontorets nettoutlåning m.m. 583,7 1 1,8 580,5 585,7 2,0 109,1 0,0 109,1 113,4 4,3-1,8 0,0-1,8-2,5-0,7 Budgetsaldo -14,9-1,8-16,7 9,7 24,6 1 Inkl. posten Minskning av anslagsbehållningar med 5 miljarder kr onor. 5.2.2 Takbegränsade utgifter 1998 Utgiftstaket för staten omfattar utgiftsområdena 1-25 samt 27. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ingår således inte. Till de takbegränsade utgifterna adderas också socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten samt posten Minskning av anslagsbehållningar. Skillnaden mellan det fastställda utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna utgörs av budgeteringsmarginalen. Riksdagen fastställde våren 1996 utgiftstaket för staten för budgetåret 1998 till 720 miljarder kronor. I statsbudgeten beräknades de takbegränsade utgifterna till 716,4 miljarder kronor (se tabell 5.2). Budgeteringsmarginalen beräknades uppgå till 3,6 miljarder kronor. I budgetpropositionen för 1999 beräknades budgeteringsmarginalen för år 1998 till 1,1 miljarder kronor. Regeringen gjorde i denna proposition bedömningen att utgiftstaket för staten var hotat. Regeringen beslutade därför om ett antal senareläggningar och reduceringar av utgifter för att undvika ett överskridande. Det preliminära utfallet för de takbegränsade utgifterna blev 718,3 miljarder kronor. Det innebär att de takbegränsade utgifterna beräknas bli 1,7 miljarder kronor lägre än utgiftstaket för staten. Budgeteringsmarginalen blev därmed 1,9 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. Statens utgifter exklusive statsskuldsräntor uppgick till 585,7 miljarder kronor, vilket är 2 miljarder kronor högre än vad som budgeterades i statsbudgeten. Det preliminära utfallet för socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten uppgick till 132,6 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än beräknat i budgetpropositionen för 1998. Som andel av BNP uppgick de takbegränsade utgifterna för år 1998 preliminärt till 39,8 procent, vilket är 0,4 procentenheter mindre än år 1997. Jämfört med år 1997 ökade de takbegränsade utgifterna med 19,4 miljarder kronor. Tabell 5.2 Takbegränsade utgifter år 1998 Miljarder kronor Utgifter exkl. statsskuldsräntor Socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten Statsbudgeten Preliminärt utfall Differens 583,7 1 585,7 2,0 132,7 132,6-0,1 Takbegränsade utgifter 716,4 718,3 1,9 Budgeteringsmarginal 3,6 1,7-1,9 Utgiftstak för staten 720,0 720,0 0,0 1 Inkl. posten Minskning av anslagsbehållningar med 5 miljarder kr onor. 5.2.3 Statsbudgetens preliminära utgifter 1998 Som framgår av tabell 5.1 uppgick det preliminära utfallet för statsbudgetens utgifter till 696,6 miljarder kronor. Det är 5,6 miljarder kronor högre än vad som ursprungligen budgeterades. På tilläggsbudget tillfördes 1,8 miljarder kronor och det preliminära utfallet är därmed 3,9 miljarder kronor högre än totalt anvisade medel. En större förbrukning än anvisade medel kan finansieras genom att myndigheterna utnyttjar ingående reservationer/anslagssparande eller anslagskredit eller genom att regeringen genom särskilda beslut, s.k. medgivet överskridande, tillför ett anslag ytterligare medel. Avvikelserna per utgiftsområde i förhållande till anvisade medel på statsbudgeten redovisas i tabell 5.3. Det preliminära utfallet för de 27 utgiftsområdena är 6,3 miljarder kronor högre än 76

budgeterat. För utgiftsområde 6, 10, 22, 25, 26 och 27 blev det preliminära utfallet mer än 1 miljard kronor högre än anvisat på statsbudgeten. Två utgiftsområden, utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet och utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar, redovisar utfall som underskrider budgeterade belopp i statsbudgeten med mer än 1 miljard kronor. Nedan kommenteras endast de större avvikelserna mellan budgeterade belopp i statsbudgeten och det preliminära utfallet. Utgiftsområde 6 Totalförsvar I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet 41,2 miljarder kronor. Det preliminära utfallet blev 1,2 miljarder kronor högre än budgeterat. De högre utgifterna är framför allt hänförliga till anslaget Försvarsmakten, vars utfall blev 1,4 miljarder kronor högre än anvisat. Den högre förbrukningen inom utgiftsområdet ryms inom tillgängliga medel, då anslagssparande från tidigare budgetår har nyttjats. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Det preliminära utfallet för utgiftsområdet blev 2,5 miljarder kronor eller knappt 7 procent högre än vad som budgeterades i statsbudgeten. Differensen förklaras till största delen av högre utgifter för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. Utfallet för anslaget blev 20,7 miljarder kronor, vilket är 2,8 miljarder kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Utgifterna för sjukpenningen har ökat kraftigt på grund av ett större antal sjukdagar, bl.a. som en följd av att långtidssjukskrivningarna har ökat. Under år 1998 har riksdagen beslutat om en höjning av ersättningsnivån, förkortat sjuklöneperioden samt tagit bort begränsningsreglerna kring kompletterande avtalsersättningar. Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet Det preliminära utfallet för utgiftsområdet blev 5,4 miljarder kronor eller 12,6 procent lägre än anvisat i statsbudgeten. Avvikelsen hänförs till anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning. Orsaken är att den öppna arbetslösheten blev lägre än vad som tidigare prognostiserats. I budgetpropositionen för 1998 beräknades den öppna arbetslösheten till 7,4 procent. I 1998 års ekonomiska vårproposition nedreviderades den öppna arbetslösheten till 6,7 procent. Till följd av detta minskades anslaget med 4,2 miljarder kronor på tilläggsbudget. Utfallet för den öppna arbetslösheten blev 6,5 procent, dvs. 0,9 procentenheter lägre än vad som antogs i budgetpropositionen för 1998. Utgiftsområde 22 Kommunikationer I statsbudgeten anvisades totalt 24,1 miljarder kronor. Det preliminära utfallet blev 27,4 miljarder kronor, vilket är 3,3 miljarder kronor eller 13,6 procent högre än anvisade medel. Avvikelsen beror främst på att Banverket och Vägverket utnyttjat delar av sina anslagssparanden. Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Det preliminära utfallet uppgår till 11,8 miljarder kronor och är därmed 1,9 miljarder kronor lägre än anvisade medel i statsbudgeten. Förklaringen är främst att de EU-finansierade utgifterna för bl.a. Arealersättning och djurbidrag m.m. och Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter m.m. blev lägre än budgeterat. Vidare senarelades utgifter om knappt 0,4 miljarder kronor för miljöersättning avseende flerårig vallodling från år 1998 till år 1999. Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Det preliminära utfallet för utgiftsområdet uppgår till 96,8 miljarder kronor, vilket är 3,7 miljarder kronor högre än anvisade medel i statsbudgeten. I 1998 års ekonomiska vårproposition tillfördes utgiftsområdet, framför allt anslaget Generellt statsbidrag till kommuner och landsting, ytterligare 4,2 miljarder kronor på tilläggsbudget. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgifterna för statsskuldsräntorna påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser, men även av mer tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Utgiftsområdet redovisar för året 1998 de högsta utgifterna av samtliga utgiftsområden. Utgiftsområdets andel av statsbudgetens utgifter uppgick till drygt 16 procent. I statsbudgeten anvisades 109,1 miljarder kronor. Det preliminära utfallet uppgår till 113,4 miljarder kronor. Utfallet blev således knappt 4,3 miljarder kronor högre än anvisat belopp. Skillnaden förklaras främst av högre ränteutgifter på lån i utländsk valuta och ökade valutakursförluster till följd av att kronan försvagades i förhållande till de valutakurser som beräkningen i statsbudgeten baserades på. 77

Utgiftsområde 27 Avgiften till EG-budgeten Det preliminära utfallet för utgiftsområdet uppgår till 21,2 miljarder kronor, vilket är 1,6 miljarder kronor eller 8 procent högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av högre utgifter för anslagen Mervärdesskattebaserad avgift och Avgift baserad på bruttonationalinkomsten. Den mervärdesskattebaserade avgiften och avgiften baserad på bruttonationalinkomsten blev 1,1 miljarder kronor respektive 0,4 miljarder kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Den största delen av ökningen beror på uppreviderade avgiftsbaser för åren 1995-1997, (framför allt blev mervärdesskattebasen år 1997 större än vad som tidigare antagits), vilket ökade avgiften med omkring 0,9 miljarder kronor. Den andra större effekten beror på att ECU-kursen den sista december 1997 blev högre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 1998. Kursen per den sista december 1997 avgör till vilken kurs betalningarna görs under år 1998. Den högre ECU-kursen medförde därför ökade utgifter på ca 0,4 miljarder kronor i förhållande till vad som beräknades i statsbudgeten. Minskning av anslagsbehållningar I statsbudgeten för år 1998 beräknades en förbrukning av anslagsbehållningarna med 5 miljarder kronor. Denna förbrukning redovisades i en särskilda post Minskning av anslagsbehållningar. Posten är ett netto mellan förbrukning av kvarstående medel från föregående budgetår och sparade medel från innevarande budgetår samt utnyttjande av anslagskredit. I redovisningen av det preliminära utfallet ingår förbrukningen av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive utgiftsområde. Det preliminära utfallet visar att anslagsbehållningarna minskade med 4,7 miljarder kronor år 1998. Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m. Det preliminära utfallet för Riksgäldskontorets (RGK) nettoutlåning inklusive den kassamässiga korrigeringen uppgick till minus 2,5 miljarder kronor. Utfallet för RGK:s nettoutlåning m.m. blev därmed 0,7 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. Två delförklaringar till minskningen är att Centrala studiestödsnämndens upplåning för studielån blev lägre än beräknat och att det s.k. Securumlånet återbetalades till RGK. 78

Tabell 5.3 Statsbudgetens utgifter år 1998 Miljarder kronor Statsbudget Tilläggsbudget Totalt anvisat Preliminärt utfall Differens Utfall statsbudget UO 1 Rikets styrelse 4,0 0,0 4,0 4,3 0,4 UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 2,1 0,0 2,0 2,0-0,1 UO 3 Skatteförvaltning och uppbörd 5,7 0,0 5,7 5,9 0,2 UO 4 Rättsväsendet 21,0 0,1 21,1 21,4 0,4 UO 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan 2,8 0,0 2,8 2,6-0,2 UO 6 Totalförsvar 41,2 0,1 41,3 42,4 1,2 UO 7 Internationellt bistånd 11,4 11,4 11,5 0,0 UO 8 Invandrare och flyktingar 3,9 0,4 4,2 4,2 0,3 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 22,5 0,3 22,8 23,1 0,6 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 37,2 37,2 39,7 2,5 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 62,7 62,7 62,7 0,0 UO 12 Ekonomisk trygghet för familj och barn 35,8 35,8 35,9 0,1 UO 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet 42,7-4,2 38,5 37,3-5,4 UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 47,5-0,1 47,5 47,7 0,1 UO 15 Studiestöd 21,3-0,1 21,3 21,9 0,6 UO 16 Utbildning och universitetsforskning 27,1 0,2 27,2 27,7 0,7 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 7,3 7,3 7,3 0,0 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 22,8 0,4 23,2 22,4-0,5 UO 19 Regional utjämning och utveckling 3,6 3,6 3,4-0,2 UO 20 Allmän miljö- och naturvård 1,2 0,1 1,2 1,4 0,2 UO 21 Energi 1,6 0,4 2,0 0,9-0,7 UO 22 Kommunikationer 24,1 0,0 24,1 27,4 3,3 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 13,7 0,0 13,7 11,8-1,9 UO 24 Näringsliv 2,7 0,0 2,7 2,8 0,1 UO 25 Allmänna bidrag till kommunerna 93,0 4,2 97,3 96,8 3,7 UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 109,1 109,1 113,4 4,3 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 19,6 19,6 21,2 1,6 Minskning av anslagsbehållningar 5,0 5,0 0,0-5,0 Summa utgiftsområden 692,8 1,8 694,6 699,1 6,3 Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m. -1,8-1,8-2,5-0,7 Summa statsbudgetens utgifter 691,0 1,8 692,7 696,6 5,6 5.3 Utgiftsprognos för 1999 Det av riksdagen beslutade utgiftstaket för år 1999 på 753 miljarder kronor ligger fast. Regeringen följer noggrant utgiftsutvecklingen under innevarande budgetår. Kontinuerlig utgiftsuppföljning och granskning av prognoser är centralt för att i tid kunna vidta korrigerande åtgärder. I statsbudgeten beräknades budgetsaldot till 16 miljarder kronor för 1999, (se tabell 5.4). Aktuell prognos för statsbudgetens saldo är 93,2 miljarder kronor, dvs. en förbättring med 77,2 miljarder kronor. Ökade inkomster förklarar till två tredjedelar det förbättrade budgetsaldot. Inkomsterna ökar med 49,1 miljarder kronor jämfört med den beräkning som gjordes i statsbudgeten och beräk- 79

Tabell 5.4 Budgetsaldo och statsskuld år 1999 Miljarder kronor nas nu till 745,5 miljarder kronor. Av inkomstökningen på 49,1 miljarder kronor utgörs ca 19 miljarder kronor av högre skatteinkomster och ca 30 miljarder kronor av högre övriga inkomster. De högre inkomsterna beror främst på högre antagande om lönesummans utveckling, högre realisationsvinster i företag och hushåll samt ökade inkomster från försäljning av statlig egendom, (se kapitel 6.4 för en mer detaljerad redovisning av inkomstprognoser för år 1999). Statsbudgetens utgifter prognostiseras till 652,3 miljarder kronor, vilket är 28,1 miljarder kronor lägre än vad som angavs i statsbudgeten. Utgifter exklusive statsskuldsräntor förväntas öka med 2,2 miljarder kronor till 616 miljarder kronor. Aktuell beräkning av statsskuldsräntorna uppgår till 92,9 miljarder kronor. Det är en höjning med 8,3 miljarder kronor jämfört med statsbudgeten. Utgiftshöjningen beror framför allt på ökade kursförluster till följd av större byten av statsobligationer än vad som tidigare planerades. Prognosen för Riksgäldskontorets nettoutlåning, inklusive den kassamässiga korrigeringen och överföringen av medel från AP-fonden, är -56,6 miljarder kronor. Jämfört med statsbudgeten medför aktuell prognos att budgetsaldot förbättras med 38,6 miljarder kronor. Detta förklaras till största delen av att det i statsbudgeten förutsattes att de av Riksgäldskontoret tillfälligt förvaltade medlen för premiepensionen avseende inkomståren 1995-1997, skulle överföras till Premiepensionsmyndigheten under 1999. Överföringen har nu senarelagts till år 2000, vilket förbättrar budgetsaldot med 37 miljarder kronor år 1999. Statsskulden beräknas vid utgången av år 1999 uppgå till 1 325,4 miljarder kronor, vilket är 56,9 miljarder kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. Statsbudgeten Prognos Differens Inkomster 696,4 745,5 49,1 Utgifter: 680,4 652,3-28,1 Varav utgifter exkl. statsskuldsräntor Varav statsskuldsrän tor Varav riksgäldskonto rets nettoutlåning m.m.2 613,8 1 616,0 2,2 84,6 92,9 8,3-18,0-56,6-38,6 Budgetsaldo 16,0 93,2 77,2 Statsskuld 1 382,3 1 325,4-56,9 1 Inklusive posten Minskning av a nslagsbehållningar. 2 Inklusive kassamässig korrigering och den finansiella överföringen från AP-fonden till RGK. Prognos för takbegränsade utgifter 1999 Riksdagen har för år 1999 fastställt utgiftstaket för staten till 753 miljarder kronor. De takbegränsade utgifterna beräknades i statsbudgeten till 749,7 miljarder kronor. I statsbudgeten uppgick därmed budgeteringsmarginalen till 3,3 miljarder kronor. I den nu aktuella beräkningen av de takbegränsade utgifterna ingår effekten av såväl besparingar och begränsningsbelopp som effekten av förslagen på tilläggsbudgeten. Som framgår av tabell 5.5 prognostiseras de takbegränsade utgifterna till 751,8 miljarder kronor. Budgeteringsmarginalen beräknas därmed uppgå till 1,2 miljarder kronor, vilket är 2,1 miljarder kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. Minskningen beror på att utgifter exklusive statsskuldsräntor bedöms öka med 2,2 miljarder kronor till 616,0 miljarder kronor. Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten beräknas till 135,8 miljarder kronor, vilket är oförändrat jämfört med beräkningen i statsbudgeten. Som andel av BNP beräknas de takbegränsade utgifterna uppgå till 40,7 procent. Jämfört med år 1998 är de takbegränsade utgifterna som andel av BNP i princip oförändrade när hänsyn tas till ålderspensionsreformens effekter på de takbegränsade utgifterna. 80

Tabell 5.5 Takbegränsade utgifter år 1999 Miljarder kronor Utgifter exkl. statsskuldsräntor Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Statsbudgeten Prognos Differens 613,8 1 616,0 2,2 135,8 135,8 0,0 Takbegränsade utgifter 749,7 751,8 2,1 Budgeteringsmarginal 3,3 1,2-2,1 Utgiftstak för staten 753,0 753,0 0,0 1 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållnin gar. 5.3.1 Utgiftsbegränsande åtgärder 1999 Om det finns risk för att utgiftstaket för staten kommer att överskridas, skall regeringen för att undvika detta enligt 42 lagen (1996:1059) om statsbudgeten, vidta sådana åtgärder som den har befogenheter till eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder. Utgiftstaket är ett allvarligt budgetpolitiskt åtagande för regeringen. Ekonomistyrningsverkets senaste prognos visar att utgiftstaket för staten år 1999 riskerar att överskridas med 6,7 miljarder kronor. Regeringen delar Ekonomistyrningsverkets bedömning att utgiftstaket riskerar att överskridas och vidtar därför utgiftsbegränsande åtgärder motsvarande totalt ca 8 miljarder kronor. Åtgärderna utgörs dels av besparingar och dels av den utgiftsreduktion som beräknas uppkomma till följd av införandet av s.k. begränsningsbelopp för anslagsförbrukningen på vissa anslag. Besparingarna uppgår till totalt ca 4,2 miljarder kronor och effekten av begränsningsbeloppen beräknas till omkring 3,7 miljarder kronor. Effekten av såväl besparingar som begränsningsbeloppen har beaktats i aktuell beräkning. Besparingar år 1999 Besparingarna för år 1999 uppgår till ca 4,2 miljarder kronor. Dessa besparingar redovisas fördelade per utgiftsområde i tabell 5.6. Av det totala besparingsbeloppet fattar regeringen beslut om ca 3,2 miljarder kronor. Resterande besparingar föreslår regeringen dels på tilläggsbudget i denna proposition, dels, vad gäller läkemedelsförmånen, i annan proposition. Förslagen på tilläggsbudget avser anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv) och anslaget Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting (utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner). De beloppsmässigt största besparingarna kommenteras nedan. Den största besparingen på utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg utgörs av en höjning av högkostnadsskyddet inom läkemedelsförmånen. Utgifterna för läkemedel har ökat mycket kraftigt mellan 1990 och 1998. Enligt regeringen är det angeläget att vidta åtgärder för att hejda denna utveckling. I avvaktan på att en mer omfattande översyn hinner genomföras, bör åtgärder vidtas inom ramen för det nuvarande systemet. Regeringen föreslår därför i prop. 1998/99:106 att högkostnadsskyddet höjs fr.o.m. 1 juni 1999 med 500 kronor från 1 300 kronor till 1 800 kronor. Besparingen för anslaget Bidrag till läkemedelsförmånen beräknas uppgå till 800 miljoner kronor för år 1999. De totala besparingarna inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppgår till 1 161 miljoner kronor. Största enskilda besparingen härrör från anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder och uppgår till 1 126 miljoner kronor. I statsbudgeten anvisades anslaget 21 961 miljoner kronor. Regeringen bedömer emellertid att behovet av konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder har minskat. Under utgiftsområde 15 Studiestöd minskas anslaget Vuxenstudiestöd m.m. med 100 miljoner kronor. Denna besparing avser medel som står till regeringens disposition. Besparingen inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande uppgår till 120 miljoner kronor och avser anslaget Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet. Merparten av besparingen är en förskjutning i tiden, då 100 miljoner kronor av besparingen återförs till anslaget år 2002. Totalt reduceras utgifterna för utgiftsområde 22 Kommunikationer med 500 miljoner kronor. Besparingen avser anslaget Väghållning och statsbidrag. Den största enskilda besparingen på utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske m.m. avser vallstödet och uppgår till 400 miljoner kronor. Denna besparing avser senareläggning av utbetalning av miljöersättningen för flerårig vallodling från år 1999 till år 2000. Senareläggningen berör anslagen Kompletterande åtgärder inom jordbruket och Från EG-budgeten finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket. 81

Tabell 5.6 Besparingar år 1999 Miljoner kronor Effekt på takbegränsade utgifter 1999 Utgiftsområde Uo 4 Rättsväsendet 45 Uo 5 Utrikesförvaltning och internationell. samverkan 50 Uo 8 Invandrare och flyktingar 15 Uo 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 860 Uo 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 115 Uo 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 1 1 161 Uo 15 Studiestöd 100 Uo 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 15 Uo 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjn. & byggande 120 Uo 19 Regional utjämning och utveckling 20 Uo 20 Allmän miljö- och naturvård 60 Uo 21 Energi 180 Uo 22 Kommunikationer 500 Uo 23 Jord- och skogsbruk, fiske m.m. 870 Uo 25 Allmänna bidrag till kommunerna 40 Summa besparingar 4 151 1 Nettobesparing efter satsning på bl.a. lönebidrag och lönegaranti. Begränsningsbelopp år 1999 Begränsningsbeloppens syfte är att säkerställa att anslagsförbrukningen år 1999 inte överstiger en viss bestämd nivå. De nivåer som anges i tabell 5.7 utgör de maximala utgifterna för berörda utgiftsområden och anslag. För utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning är den högsta tillåtna anslagsbelastningen 29 986 miljoner kronor inklusive förbrukning av anslagsbehållningar. Den faktiska utgiftsreduktionen av samtliga begränsningsbelopp är osäker, men beräknas uppgå till totalt ca 3,7 miljarder kronor. Tabell 5.7 Begränsningsbelopp år 1999 Miljoner kronor Nivåer som ej får överskridas 1999 Utgiftsområde/Anslag Uo 1, 1995/96 B2 Samarbete och utveckling Östersjön 279 Uo 2, A14 kontrollfunktionen i staten 116 Uo 3, A2 Skattemyndigheterna 4 482 Uo 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan 3 011 Uo 5, A1 Utrikesförvaltningen 1 906 Uo 6 Totalförsvar 45 948 Uo 7, Vo A Internationellt utvecklingssamarbete 11 150 Uo 7, Vo B Samarbete Central- och Östeuropa 835 Uo 8, B2 Särskilda åtg. i utsatta bostadsområden 142 Uo 18, E1 Lokala investeringsbidrag 960 Uo 19, 1998 A1 Regionalpolitiska åtgärder 610 Uo 21, B4 Energiforskning 247 Uo 21, B9 Åtg. för elvärmeförsörjning i Sydsverige 0 Uo 22, A2 Väghållning och statsbidrag 11 895 Uo 22, A4 Banverket: Banhållning 7 290 Uo 24, D1 Teknisk forskning och utveckling 869 Uo 24 1995/96 A 16 Program för småftg. utveckling 298 Uo 25, A2 Särsk. insatser i kommuner och landsting 950 5.3.2 Utgiftsprognoser per utgiftsområde I tabell 5.8 redovisas de prognostiserade utgifterna per utgiftsområde samt de prognostiserade utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. För vissa utgiftsområden har utgiftsprognoserna reviderats kraftigt i förhållande till anvisade medel på statsbudgeten. De största differenserna mellan prognos och statsbudgeten redovisas utgiftsområdesvis. Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Den nuvarande utgiftsprognosen innebär att utgifterna för utgiftsområdet förväntas uppgå till 4,7 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor högre än anvisade medel i statsbudgeten. De högre utgifterna hänför sig i huvudsak till anslagen Regeringskansliet m.m. och äldreanslaget Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen (den s.k. Östersjömiljarden). Den högre beräknade förbrukningen finansieras av anslagssparande och reservationer. Utgiftsområde 4 Rättsväsendet I statsbudgeten för år 1999 anvisades utgiftsområdet 21,9 miljarder kronor. Aktuell beräkning överstiger anvisade medel med 0,4 miljarder kro- 82

nor. Största delen av avvikelsen härrör från anslagen Domstolsväsendet m.m. och Kriminalvården. Utgiftsprognosen för de två anslagen innebär att tillgängliga medel överskrids och att anslagskrediten därmed måste utnyttjas. Utgiftsområde 6 Totalförsvar I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet totalt 44,1 miljarder kronor. Aktuell utgiftsberäkning uppgår till 45,6 miljarder kronor och överstiger därmed anvisade medel med 1,5 miljarder kronor. Störst avvikelse uppvisar anslaget Utveckling och investeringar. Utgiftsprognosen för detta anslag är 1,1 miljarder kronor högre än anvisade medel. Vidare är utgifterna för anslagen Funktionen Civil ledning och Funktionen Hälso- och sjukvård 0,2 miljarder kronor respektive 0,1 miljarder kronor högre än beloppen i statsbudgeten. De högre beräknade utgifterna för dessa anslag täcks av anslagssparande och anslagskrediter. Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar Den senaste utvecklingen i Förbundsrepubliken Jugoslavien ger anledning till stor oro. Sverige har åtagit sig att ge tillfälligt skydd för upp till 5 000 av de fördrivna från Kosovo som i dag befinner sig i dess närområde. Antalet registrerade i Statens invandrarverks mottagandesystem kan därför också komma att bli högre än tidigare vad som beräknats för innevarande år. Regeringen kommer att noga följa utvecklingen inom området vad gäller prognoser och utgifter samt vid behov återkomma i budgetpropositionen för år 2000. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg I statsbudgeten anvisades totalt 24 miljarder kronor. Regeringen föreslår i prop. 1998/99:106 i dag bl.a. att högkostnadsskyddet inom läkemedelsförmånen höjs med 500 kronor, vilket innebär en besparing på 0,8 miljarder kronor. Denna besparing är inräknad i aktuell prognos. Aktuell prognos överstiger anvisade medel med 0,6 miljarder kronor. Den främsta orsaken till avvikelsen är att utgifterna för anslaget Bidrag för läkemedelsförmånen beräknas överstiga anvisat belopp i statsbudgeten med omkring 0,6 miljarder kronor. Regeringens bedömning är att en utredning bör tillsättas för att göra en översyn av läkemedelsförmånen i syfte att bl.a. få kontroll över kostnadsutvecklingen. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Aktuell beräkning visar att utgifterna inom utgiftsområdet förväntas uppgå till 84,9 miljarder kronor, vilket är ca 4,4 miljarder kronor högre än vad som anvisades på statsbudgeten. Avvikelsen härrör från anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. Aktuell prognos för anslaget uppgår till 24,6 miljarder kronor. Det är 4,5 miljarder kronor högre än vad som anvisades på statsbudgeten. Regeringen avser att återkomma i denna fråga i samband med budgetpropositionen för 2000. Utgifterna för sjukförsäkringen har ökat kraftigt under år 1998 och prognoserna för år 1999 och framåt visar på en fortsatt ökning. Regeringen avser att inom kort tillsätta en särskild utredare för att bl.a. föreslå åtgärder för att dämpa den kraftiga utgiftsutvecklingen. På basis av utredarens förslag avser regeringen att ge förslag till åtgärder i 2000 års ekonomiska vårproposition. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgiftsprognosen uppgår till 41,1 miljarder kronor och är därmed 1,2 miljarder kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Till största delen förklaras ökningen av högre utgifter för anslagen för Föräldraförsäkring och för Underhållsstöd, vilka ökar med 0,6 miljarder kronor respektive 0,5 miljarder kronor. De högre utgifterna förklaras bl.a. av att tidigare icke preciserade besparingar inräknades i anslagsbeloppen i statsbudgeten. Dessa icke preciserade besparingar kommer emellertid inte att genomföras under 1999 och ingår således inte i aktuella prognoser för de två anslagen. För åren 2000-2002 föreslår regeringen en besparing för underhållsstödet uppgående till 210 miljoner kronor per år och en besparing på föräldraförsäkringen (SGI) som år 2002 uppgår till 550 miljoner kronor. Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet Prognosen för den öppna arbetslösheten år 1999 uppgår till 5,8 procent av arbetskraften. Aktuell beräkning för utgiftsområdet uppgår till 33,5 miljarder kronor, vilket är ca 0,2 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Utgiftsprognosen för år 1999 uppgår till 47,6 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor 83

lägre än anvisade medel i statsbudgeten. De lägre utgifterna förklaras till största delen av besparingen på anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Regeringen bedömer att behovet av konjukturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder har minskat sedan bedömningen i statsbudgeten. Utgiftsområde 15 Studiestöd Aktuell utgiftsprognos för utgiftsområdet uppgår till 21,1 miljarder kronor. Det är 1,4 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Den främsta orsaken till minskningen beror på en redovisningsteknisk förändring som innebär att avräkningsprinciperna för Centrala studiestödsnämnden avseende anslaget Studiemedel m.m. gjorts mer enhetliga. I stället för att som tidigare tillämpa både utgifts- och kassamässig avräkning för olika slag av utgifter under anslaget tillämpas efter förändringen enbart en kassamässig avräkningsprincip. Förändringen medför att ca 1,2 miljarder kronor avräknas år 2000 i stället för år 1999. Ramen för utgiftsområdet påverkas inte av förändringen.vidare är utgiftsprognosen för anslaget Studiemedel m.m. knappt 0,3 miljarder kronor lägre än anvisade medel i statsbudgeten. Minskningen förklaras främst av en något lägre studerandevolym. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning I statsbudgeten anvisades totalt 29 miljarder kronor. Utgifterna förväntas bli 1 miljard kronor högre. Den främsta orsaken till utgiftsökningen är att en del av en tidigare beslutad besparing uppgående till 1 060 miljoner kronor, som inom utgiftsområdet tagits ut genom anslagsminskningar om 566 miljoner kronor, kompenseras genom förbrukning av anslagsbehållningar. För utgiftsområdet uppgår den högsta tillåtna anslagsbelastningen till 29 986 miljoner kronor. Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande För år 1999 beräknas utgifterna till 19,5 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Anslaget Stöd till lokala investeringsbidrag för ekologisk hållbarhet förklarar omkring 0,5 miljarder kronor av minskningen. Den lägre anslagsförbrukningen beror dels på besparingar (uppgående till 120 miljoner kronor), dels på utgiftsminskning till följd av begränsningsbelopp. Vidare är utgiftsprognoserna för anslagen Räntebidrag m.m. och Bostadsbidrag sammanlagt omkring 0,3 miljarder kronor lägre än beloppen i statsbudgeten. De lägre beräknade utgifterna för räntebidragen förklaras främst av lägre ränteantagande. Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling Utgiftsprognosen uppgår till 3,9 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Till största delen beror avvikelsen på att vissa åtaganden gjorda före år 1999 skall täckas av anslagsbehållningar på s.k. äldreanslag, främst äldreanslaget Regionalpolitiska åtgärder där utgiftsprognosen för år 1999 uppgår till 0,7 miljarder kronor. För att underlätta övergången till ett bemyndigandesystem har ett nytt anslag Allmänna regionalpolitiska åtgärder förts upp på statsbudgeten år 1999. Anslaget uppgår under en övergångsperiod till ett lägre belopp på grund av att anslagsbehållningar på äldreanslagen istället skall tas i anspråk. Utgiftsområde 21 Energi Aktuell beräkning för utgiftsområdet uppgår till 1,1 miljarder kronor och understiger därmed anvisade medel i statsbudgeten med 0,6 miljarder kronor. Besparingar och utgiftsreduktioner på grund av begränsningsbeloppen förklarar ca 0,2 miljarder kronor av minskningen. Vidare har utgiftsprognosen för anslaget Introduktion av ny enegiteknik nedreviderats med omkring 0,2 miljarder kronor jämfört med anvisade belopp i statsbudgeten. Anledningen till detta är att verksamheten ännu inte till fullo kommit igång. Utgiftsområde 22 Kommunikationer I statsbudgeten anvisades totalt 25,5 miljarder kronor. Aktuell beräkning av utgifterna uppgår till 25 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor lägre än anvisade medel. Till största delen förklaras minskningen av begränsningsbeloppen för anslagen Väghållning och statsbidrag. Utgiftsområde 24 Näringsliv I statsbudgeten anvisades totalt 2,9 miljarder kronor till utgiftsområdet. Den aktuella utgiftsprognosen överstiger anvisade medel med 0,5 miljarder kronor. Införandet av begränsningsbelopp för två anslag beräknas reducera utgifterna med drygt 0,3 miljarder kronor. Utgiftsreduceringen på grund av dessa begränsningsbelopp är inräknad i aktuell prognos. De beräknade högre utgifterna är framför allt hänförliga till de två anslagen Teknisk forskning och utveckling och Program för småföretagarutveckling, för- 84

nyelse och tillväxt (anvisades på statsbudgeten budgetåret 1995/96). Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner I statsbudgeten anvisades totalt 103,6 miljarder kronor till detta utgiftsområde. I den aktuella prognosen beräknas utgifterna bli omkring 0,8 miljarder kronor lägre. Effekten av utgiftsbegränsningen för anslaget Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting har beaktats i aktuell prognos. Lägre utgifter för anslaget Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting förklarar minskningen i förhållande till anvisade medel på statsbudgeten. Statistiska centralbyrån (SCB) fastställer i januari månad de utjämningsbidrag respektive utjämningsavgifter som landets kommuner och landsting skall erhålla eller betala under året. De av SCB fastställda nivåerna avseende år 1999 innebär att bidraget blir ca 0,7 miljarder lägre för året 1999 än vad som anvisades på statsbudgeten. Utgiftsområde 27 Avgiften till EG-budgeten Från och med år 1999 består utgiftsområdet av ett enda anslag; Avgiften till Europeiska gemenskapens budget. Under detta anslag redovisas fem anslagsposter. Anslagsposterna utgörs dels av de fyra tidigare anslagen, dels av anslagsposten Avgift avseende Storbritanniens budgetreduktion. Sveriges avgift till EU beräknas bli drygt 0,7 miljarder kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten för år 1999. Vad Sverige förskottsvis skall betala under år 1999 avgörs av eurokursen den 31 december 1998. I statsbudgeten gjordes ett antagande att kursen vid detta datum skulle bli 8,66 kronor per euro. Den 31 december uppgick kursen till 9,49 kronor per euro. Differensen mellan antagandet i statsbudgeten och kursen den 31 december 1998 är orsaken till den högre avgiften för år 1999 i jämförelse med vad som beräknades i statsbudgeten. Sverige förväntas under år 2000 få betala en lägre avgift på grund av den påverkan som växelkurseffekten har på avgiften under år 1999. Det finns dock andra faktorer som kan leda till att reduceringen av avgiften för år 2000 blir mindre än den justering som växelkurseffekten föranleder. Exempel på osäkerhetsfaktorer är korrigeringsbetalningar och ändrade prognoser för EUbudgetens utfall. Mot bakgrund av de osäkerheter som fortfarande finns vad gäller EU:s ändrings- och tilläggsbudget för år 1999 föreslår regeringen inte nu någon förändring av anslaget till avgiften till Europeiska gemenskapens budget för år 1999. Minskning av anslagsbehållningar I statsbudgeten var förbrukningen av anslagsbehållningar ej fördelad per utgiftsområde, utan redovisades under posten Minskning av anslagsbehållningar. Förbrukningen prognostiserades i statsbudgeten till 5 miljarder kronor. I aktuell prognos ingår emellertid förbrukningen av anslagsbehållningar under respektive anslag och utgiftsområde. 85

Tabell 5.8 Prognos för takbegränsade utgifter år 1999 Miljarder kronor Statsbudget Förslag till tilläggsbudget Totalt anvisat Prognos Differens prognos statsbudget UO 1 Rikets styrelse 4,2 0,0 4,2 4,7 0,6 UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1,7 0,0 1,7 1,7 0,0 UO 3 Skatteförvaltning och uppbörd 5,8 5,8 6,0 0,2 UO 4 Rättsväsendet 21,9 0,0 21,9 22,4 0,4 UO 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan 2,9 2,9 3,0 0,1 UO 6 Totalförsvar 44,1 0,0 44,1 45,6 1,5 UO 7 Internationellt bistånd 11,9 11,9 12,0 0,1 UO 8 Invandrare och flyktingar 4,3 0,0 4,3 4,4 0,1 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 24,0 0,1 24,1 24,6 0,6 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 80,5 0,0 80,5 84,9 4,4 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34,3 34,3 34,3 0,0 UO 12 Ekonomisk trygghet för familj och barn 39,9 39,9 41,1 1,2 UO 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet 33,8 0,2 33,9 33,5-0,2 UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 48,3-0,3 48,0 47,6-0,7 UO 15 Studiestöd 22,4-0,1 22,4 21,1-1,4 UO 16 Utbildning och universitetsforskning 29,0 0,1 29,1 30,0 1,0 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 7,5 0,0 7,5 7,5 0,0 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 20,5 0,0 20,5 19,5-0,9 UO 19 Regional utjämning och utveckling 2,7 2,7 3,9 1,2 UO 20 Allmän miljö- och naturvård 1,5 0,0 1,6 1,6 0,0 UO 21 Energi 1,7 1,7 1,1-0,6 UO 22 Kommunikationer 25,5 0,0 25,5 25,0-0,5 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 12,0 12,0 11,6-0,3 UO 24 Näringsliv 2,9 0,0 2,9 3,4 0,5 UO 25 Allmänna bidrag till kommunerna 103,6 0,0 103,5 102,7-0,8 UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 84,6 84,6 92,9 8,3 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 21,9 21,9 22,6 0,7 Minskning av anslagsbehållningar 5,0 5,0 0,0-5,0 Summa utgiftsområden 698,4 0,0 698,4 708,9 10,5 Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor 613,8 0,0 613,8 616,0 2,2 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 135,8 135,8 135,8 0,0 Takbegränsande utgifter 749,7 749,6 751,8 2,1 Budgeteringsmarginal 3,3 3,4 1,2-2,1 Utgiftstak för staten 753,0 753,0 753,0 0,0 86

5.4 Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 Enligt 9 kap. 5 regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra och anvisa nya anslag. De förändringar av gällande statsbudget som nu kan överblickas och andra frågor som regeringen anser bör tas upp, redovisas i det följande. Anslagsförändringarna i detta förslag till tilläggsbudget innebär att anvisade medel sammanlagt minskar med 29 miljoner kronor. Inklusive av regeringen beslutade indragningar av anslagsbehållningar leder åtgärderna till en minskning av tillgängliga medel med 45 miljoner kronor. De föreslagna ökningarna av anslag uppgår till totalt ca 656 miljoner kronor. I vissa fall finns förslag till finansiering av den föreslagna utgiftsökningen genom minskning av 1999 års anslag. I några fall föreslås indragning av anslagsbehållningar. Minskningarna av 1999 års anslag uppgår totalt till ca 685 miljoner kronor. Minskningarna till följd av indragningar av anslagsbehållningar uppgår till 16 miljoner kronor. Regeringens ambition är att ökade utgifter skall finansieras genom motsvarande minskning av utgifterna samma år. Efter de föreslagna åtgärderna uppgår budgeteringsmarginalen till 1,2 miljarder kronor för år 1999. 5.4.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse C1 Regeringskansliet m.m. 2 179 419 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget C1 Regeringskansliet m.m. ökas med 2 000 000 kronor. Finansiering har skett genom att anslagen A1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m., B1 Funktionen civil ledning, D2 Försvarshögskolan och D4 Försvarets forskningsanstalt inom utgiftsområde 6 Totalförsvar minskades med vardera 500 000 kronor i budgetpropositionen för 1999. Skälen för regeringens förslag: Till och med budgetåret 1998 har utgifter om ca 2 000 000 kronor per år för fakultetsansvarig vid Geneva Centre for Security Policy (GCSP) beräknats under anslagen A1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m., B1 Funktionen civil ledning, D2 Försvarshögskolan och D4 Försvarets forskningsanstalt inom utgiftsområde 6 Totalförsvar. Regeringen har beslutat att utgifterna från och med år 1999 skall finansieras av Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 1999 minskades ovan nämnda anslag inom utgiftsområde 6 Totalförsvar med vardera 500 000 kronor (prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FiU1, rskr. 1998/99:38, bet. 1998/99:FöU1, rskr. 1998/99:74). Anslaget C1 Regeringskansliet m.m. bör därför tillföras motsvarande belopp fr.o.m. år 1999. 5.4.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Statsgaranti för Riksbankens lån till Brasilien Regeringens förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att för perioden 1999-2002 ställa ut kreditgaranti till Riksbanken för lån till Brasilien på högst 300 miljoner USD genom Banken för internationell betalningsutjämning (BIS). Skälen för regeringens förslag: I december 1998 beslutade Internationella valutafondens (IMF) styrelse att bevilja Brasilien ett treårigt stabiliserings- och reformprogram. Inom ramen för programmet ställs totalt ca 40 miljarder USD eller ca 320 miljarder kronor till landets förfogande. Stödpaketet består av dels lån från internationella institutioner, dels bilaterala lån från 21 länder. Sverige har i egenskap av medlem i den s.k. Tiogruppen ombetts att delta bland de bilaterala långivarna. Sveriges deltagande sker genom Riksbanken. Sveriges andel av de bilaterala lånen på totalt 14,5 miljarder USD uppgår till 300 miljoner USD eller ca 2,4 miljarder kronor. Enligt avtalet skall utestående lån vara återbetalda senast år 2002. De bilaterala lånen ges av Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) i Basel med garanti från de deltagande ländernas centralbanker. För Sveriges del är det således Riksbanken som garanterar lånet. Eftersom de bilaterala lånen faller utanför Riksbankens ordinarie verk- 87

samhet, har Riksbanken begärt statsgaranti för denna insats. Regeringen anser det angeläget att Sverige deltar i ovannämnda stödarrangemang. Det är viktigt för Brasilien att landet tar sig ur den pågående finansiella krisen, men det har också stor betydelse för utvecklingen av världsekonomin. Regeringen anser att det är viktigt att även privata långivare i olika länder bidrar till finansieringen genom att förnya sina lån. Riksbanken erhåller ersättning från BIS för sin garanti. Efter ett godkännande av riksdagen kommer regeringen att uppdra åt Riksgäldskontoret att ställa ut garantin till Riksbanken. Då fastställs en avgift som motsvarar garantins förväntade ekonomiska risk och övriga kostnader för åtagandet. Denna avgift betalar sedan Riksbanken till Riksgäldskontoret, vilket innebär att statsbudgeten inte förväntas belastas med några kostnader för garantin. A6 Statistiska centralbyrån 353 127 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget A6 Statistiska centralbyrån ökas med 2 000 000 kronor. Finansiering sker dels genom att anslaget B1 Riksförsäkringsverket under utgiftsområde 10 minskas med 1 000 000 kronor, dels genom att anslaget E2 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m. under utgiftsområde 16 minskas med 1 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att det inrättas ett yrkesregister som kan ersätta den insamling av yrkesuppgifter som tidigare skett i samband med folk- och bostadsräkningarna. Registret skall tillgodose både statistikens och forskningens krav på relevanta data. Yrkesuppgifter används inom yrkesmedicinsk- och samhällsvetenskaplig forskning, utbildnings-, sysselsättnings- och samhällsplanering, hälsooch sjukvårdsplanering, prognosverksamhet och inom områden som berör jämställdhetsaspekter. Det övergripande målet med uppgifterna i ett yrkesregister är att bilda underlag för framställning av officiell statistik. Yrkesregistret bör byggas upp på det sätt som SCB har föreslagit. Förslaget innebär att befintliga yrkesuppgifter i lönestatistiken utnyttjas och kompletteras med enkätinsamling av yrkesuppgifter från de ca 180 000 småföretag som inte ingår i lönestatistiken. Kostnaden för registret beräknas till 8,3 miljoner kronor årligen under en fyraårsperiod och därefter 6 miljoner kronor per år. Regeringen föreslår att 2 miljoner kronor anvisas för att under 1999 påbörja uppbyggnaden av ett yrkesregister vid SCB. Därutöver avser regeringen att låta SCB disponera 1 500 000 kronor för ändamålet av de medel som står till regeringens disposition under anslaget. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med den lagstiftning som krävs för att inrätta ett yrkesregister. A7 Folk- och bostadsräkning för detta ändamål uppfört ett reservationsanslag på 70 000 000 kronor. Regeringens förslag: Riksdagen godkänner vad regeringen anfört om inriktningen av registerbaserad folk- och bostadsräkning. Registerbaserad folk- och bostadsräkning bedöms kunna genomföras år 2004 eller 2005. Sammanlagt ytterligare 100 miljoner kronor avsätts år 2001 och framöver för att genomföra projektet. Utgifterna finansieras inom ramen för berörda utgiftsområden. Riksdagen beslutade år 1995 att det skall genomföras registerbaserad folk- och bostadsräkning år 2000 (prop. 1995/96:90, bet. 1995/96:FiU6, rskr. 1995/96:117). Regeringen har därefter informerat riksdagen att arbetet är försenat. Den genomförda försöksverksamheten visade att uppläggningen av lägenhetsregistret i försöksområdena har fungerat bra medan folkbokföringen på lägenheter har inneburit vissa problem. Regeringen uppdrog därför åt Statistiska centralbyrån (SCB) att under hösten 1998 utreda en alternativ metod för att kunna genomföra en folk- och bostadsräkning år 2000. Med denna metod, som innebär att SCB utnyttjar registret över 1990 års folk- och bostadsräkning och gör en kompletterande uppgiftsinsamling, är det möjligt att genomföra en folk- och bostadsräkning år 2000. Detta är emellertid en mycket kostsam engångslösning. Kostnaden beräknas till ca 230 miljoner kronor. Mot den här bakgrunden är det regeringens bedömning att fortsatta investeringar för att 88

möjliggöra registerbaserad folk- och bostadsräkning är det bästa alternativet. Detta förordas också av alla som använder statistiken, nämligen kommuner, statliga myndigheter och forskare. Detta alternativ är en långsiktig investering som lägger grund för framtida folk- och bostadsräkningar och möjliggör besparingar för staten och kommunerna. Problemen i folkbokföringen bedöms vara av övergående karaktär och kunna lösas bl.a. genom att skapa stabila lägenhetsbeteckningar. På grund av förseningarna kan en registerbaserad folk- och bostadsräkning genomföras först år 2004 eller 2005. Denna tidtabell förutsätter att verksamheten påbörjas redan under innevarande budgetår. Förseningarna innebär också ökade kostnader vilket medför att sammanlagt ytterligare ca 100 miljoner kronor avsätts för projektet år 2001 och framöver. Av de medel som riksdagen redan har anslagit för verksamheten återstår ca 185 miljoner kronor. Utgifterna finansieras inom ramarna för berörda utgiftsområden (utgiftsområdena 2, 3, 4, 6, 8, 9, 10, 11, 12, 14, 16, 18, 19, 22). Regeringen avser att återkomma till riksdagen med den lagstiftning som krävs för att genomföra registerbaserad folk- och bostadsräkning. A16 Statens Lokalförsörjningsverk Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för innevarande år. Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag A16 Statens Lokalförsörjningsverk: Avvecklingskostnader uppgående till 3 300 000 kronor anvisas för år 1999. Finansiering sker genom att anslaget A5 Täckning av merkostnader för lokaler minskas med motsvarande belopp. Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har beslutat om avveckling av Statens lokalförsörjningsverk från den 1 januari 1998 (prop. 1997/98:1, utgiftsområde 2, bet. 1997/98:FiU2, rskr. 1997/98:120). Avvecklingskostnaderna har finansierats från ramanslaget A11 Statens lokalförsörjningsverk: Avvecklingskostnader inom utgiftsområde 2 upptaget på statsbudgeten år 1998. Kostnaderna för avvecklingen har visat sig bli 3 300 000 kronor högre än beräknat. Regeringen bedömer att kostnaderna bör finansieras från ett särskilt anslag för detta ändamål. Därför föreslås att ett ramanslag A16 Statens lokalförsörjningsverk: Avvecklingskostnader tas upp på statsbudgeten även för 1999 med 3 300 000 kronor. 5.4.3 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Höjning av avgiften till brottsofferfonden Regeringens förslag: Avgiften till brottsofferfonden höjs från 300 till 500 kronor. Förstärkningen av fonden sker för att öka utrymmet för bidrag till ideella organisationers verksamhet. Ärendet och dess beredning Regeringen beslutade i juni 1995 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att utvärdera de åtgärder som den senaste tioårsperioden har vidtagits på brottsofferområdet (dir. 1995:94). En särskild utredare förordnades i januari 1996. Utredningen antog namnet Brottsofferutredningen (Ju 1995:07). Utredningen lade i mars 1998 fram betänkandet BROTTSOFFER - Vad har gjorts? Vad bör göras? (SOU 1998:40). Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen tar i detta ärende endast upp frågan om avgiften till brottsofferfonden. Lagförslaget gäller rättsverkan av brott och faller inom Lagrådets granskningsområde. Förslaget innebär dock endast en höjning av avgiften. När brottsofferfonden infördes anförde Lagrådet endast vissa lagtekniska synpunkter. Lagrådets hörande måste mot den bakgrunden anses sakna betydelse. Brottsofferutredningens förslag överenstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Stockholms, Helsingborgs, och Sundsvalls tingsrätter, samt Riksåklagaren avstyrker förslaget och Gävle och Luleå tingsrätter samt Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet är tveksamma. Brottsoffermyndigheten föreslår att avgiften enligt lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll dessutom skall höjas till 70 kronor per dag och högst få uppgå till 5 000 kronor. Bakgrund: Enligt 1 lagen (1994:419) om brottsofferfond skall den som döms för ett eller flera brott i domen åläggas att betala en avgift på 300 kronor, om fängelse ingår i straffskalan för 89