Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Kommunkontoret 4

Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel, folkhälsa D. Jämförande matriser välfärdsfaktorer, referenser och förklaringar Innehåll, inledning och resultat i korthet Välfärds- och folkhälsobeskrivning Lunds kommun 2013 Inledning... 2 Bakgrund... 5 Sammanfattning... 6 Lundaborna ur ett välfärdsperspektiv. Resultat i korthet... 8 Matris med jämförelse av välfärdsdata 2008 och 2012, Lunds kommun.... 8 Genus... 9 Geografiskt... 10 Matris från Välfärdsbeskrivning Lunds kommun 2012. Jämförelse indikatorer på stadsdelsnivå... 10 Antal indikatorer med positivt utfall jämfört med kommungenomsnittet. Indikatorer på stadsdelsnivå från matris på sidan 9. Jämförelse görs med matriser från välfärdsbeskrivning 2004 och 2008... 11 Lundaborna ur ett folkhälsoperspektiv. Resultat i korthet... 12 Matris med jämförelse av folkhälsodata över tid sedan 2002, Lunds kommun... 12 Matriser med jämförelse av indikatorer från Region Skånes befolkningsenkät 2008 och 2012, Lunds kommun... 13 Områden att uppmärksamma... 14 Innehåll resultat välfärd. 15 Innehåll resultat folkhälsa.51 Innehåll jämförande matriser välfärdsfaktorer, referenser och förklaringar...102 1

Välfärds- och folkhälsobeskrivning Lunds kommun 2013 Inledning Enligt intentionen i den av kommunfullmäktige antagna Policy för folkhälsoarbete i Lunds kommun sammanställs välfärdsbeskrivning och folkhälsorapport för Lunds kommun. Syftet är att bilda underlag för diskussion, reflektion kring social hållbarhet och planering vad gäller inriktning av det kommunövergripande folkhälsoarbetet under kortare och längre period. Syftet är också att och ge underlag till kommunens hälsofrämjande och förbyggande arbete. Kommuninvånarnas hälsa påverkas till stor del av livsvillkoren i lokalsamhället. De starka sambanden mellan befolkningens sociala förhållanden, livsvillkor, livsmiljö och hälsa är väl dokumenterade i den vetenskapliga litteraturen. Det finns ett ömsesidigt samband mellan välfärd och hälsa. En god folkhälsa är en viktig del i välfärden. En god välfärd skapar i sin tur gynnsamma förutsättningar för en god hälsa. En god folkhälsa är ett välfärdsmål för samhället och en bestämningsfaktor för den sociala och ekonomiska tillväxten. Kunskap om välfärdens och hälsans fördelning i befolkningen är en förutsättning för arbete inom såväl folkhälsa som olika former av samhällsplanering och utvecklingsarbete. Den ojämlika hälsan har alltmer kommit i fokus. WHO, vars utgångspunkt är att hälsa uppfattas som en mänsklig rättighet, betonar i Health 2020 vikten av att minska ojämlikheter i hälsa och att hantera effekterna av den demografiska förändringen. WHOs Healthy Cities nätverk följer intentionen i den europeiska strategin Health 2020 i fas VI som inleds 2014. Här betonas också vikten av ledarskap och samverkan och att minska skillnader i hälsa. Det nationella nätverket, där Lund är medlem, arbetar utifrån de riktlinjer som WHO rekommenderar. I WHOkommissionens rapport Closing the gap in a genaration från 2008 påvisas sambanden mellan den ojämlika fördelningen av hälsans sociala bestämningsfaktorer och den ojämlika hälsan. Utifrån denna kunskap startade senare Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö sitt arbete liksom Sveriges kommuner och landsting startade arbetet med Samling för social hållbar utveckling. Statens folkhälsoinstitut slår fast att En god folkhälsa är både en indikator på och förutsättning för en hållbar samhällsutveckling. En av nycklarna till förbättrad folkhälsa finns i begreppet hållbar utveckling. Hållbar utveckling omfattar ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. Dessa aspekter är beroende av varandra och måste vägas samman för att målet om en hållbar utveckling ska uppnås. En välfärdsbeskrivning kan ses som en spegling av hur en socialt hållbar utveckling ter sig. 2

I ett socialt hållbart Lund har alla tillgång till resurser av grundläggande betydelse för att kunna styra sina egna liv. Det är grundläggande resurser inom olika välfärdsområden såsom hälsa delaktighet utbildning arbete/sysselsättning ekonomi bostad trygghet och säkerhet rekreation omsorg sociala relationer fysisk miljö Välfärdsområdet hälsa är övergripande och ger i sig en spegling av välfärdsutvecklingen. God folkhälsa och en god hälsa är strategiskt viktiga områden för en hållbar utveckling. Dessa för välfärden så viktiga områden kan alla kopplas till de fem första målområdena i den nationella folkhälsopolitiken. Målområden viktiga för det nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor i hela befolkningen. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter På lokal nivå har politiskt beslut fattats om områden som särskilt ska prioriteras av samtliga kommunala verksamheter för att uppnå högre välfärd för fler invånare i Lunds kommun. Dessa områden är Trygghet och tillgänglighet Möjlighet till arbete åt alla Stöd till barn i ekonomiskt utsatta familjer Motverka olika former av segregation genom blandade boendeformer 3

Folkhälsan har starka beröringspunkter med social hållbar utveckling, välfärd och hur välfärden fördelar sig i kommunen. Våra livsvillkor påverkar vår möjlighet att göra hälsosamma val. Barns och ungas hälsa är beroende av trygga och goda uppväxtvillkor och dessa är starkt kopplade till de vuxnas livsvillkor främst ekonomisk och social trygghet samt delaktighet och inflytande. Barn har rätt till goda uppväxtförhållanden. Familjens situation, förskola, skola, fritid och den fysiska miljön är alla viktiga områden för barns välfärd. Hur livet ter sig när man är äldre påverkas av de livsvillkor man levt under tidigare i livet. Kvinnor och mäns olika livsvillkor avspeglar sig också i olika hälsoutfall. De initiativ som tas för att förbättra folkhälsan måste studeras över långa tidsperioder innan olika effekter av åtgärder kan utläsas. Dagens beslutsfattare måste ta hand om konsekvenserna av de beslut som fattades för flera decennier sedan. Nya beslut innebär konsekvenser för den framtida folkhälsan. Insatser för att främja en god folkhälsa skall därför ses som en investering för framtiden, en investering som ger utdelning på flera sätt. För individen genom att år med hälsa och livskvalitet läggs till livet. För samhället genom att en befolkning som är frisk och mår bra skapar bättre förutsättningar för välstånd och främjar därmed samhällets sociala och ekonomiska utveckling. Ytterst handlar folkhälsan om vilket samhälle vi skapar att leva i. Det kommunala folkhälsoarbetet utgår från den nationellt fastställda folkhälsopolitiken vars mål är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Folkhälsopolitiken utgår från hälsans bestämningsfaktorer det vill säga de faktorer och strukturer i samhället och människors livsvillkor och levnadsvanor som bidrar till hälsa eller ohälsa. 4

De fastslagna elva nationella målområdena är integrerade i Policy för folkhälsoarbete i Lunds kommun och arbete bedrivs inom alla elva målområden av olika aktörer och på olika nivåer. Elva nationella målområden med utgångspunkt i hälsans bestämningsfaktorer 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar 3 Barns och ungas uppväxtvillkor 4 Hälsa i arbetslivet 5 Miljöer och produkter 6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7 Skydd mot smittspridning 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa 9 Fysisk aktivitet 10 Matvanor och livsmedel 11 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Folkhälsoarbete är ett hälsofrämjande och förebyggande arbete för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Fokus i det kommunala folkhälsoarbetet ligger på insatser riktade mot samhällsstrukturer och levnadsförhållanden som kan påverka befolkningens levnadsvanor. En hälsoinriktad kommunalpolitik som främjar gynnsamma och jämlika förutsättningar för en god hälsa i hela befolkningen är en förutsättning för ett framgångsrikt folkhälsoarbete. Bakgrund I regeringsformens 1 kapitel 2 tas utgångspunkten för all offentlig verksamhet upp. Alla människors lika värde skall respekteras och; Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet Sveriges riksdag har antagit två propositioner för folkhälsa. Där slås ett nationellt folkhälsomål fast att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor i hela befolkningen. Detta ska vägleda folkhälsoarbetet på alla nivåer i det svenska samhället. Målet med kommunens folkhälsoarbete är att finna lokala strategier att verka för det nationellt fastslagna folkhälsomålet och utveckla ett långsiktigt hållbart lokalsamhälle med god livsmiljö där jämlika förutsättningar för en god hälsa främjas. Enligt kommunfullmäktiges beslut om policy för folkhälsoarbete ska kommunala verksamheter utifrån kunskap om hälsans bestämningsfaktorer verka för: Stödjande miljöer och säkra och trygga uppväxtvillkor God fysisk miljö, god arbetsmiljö och trygg och säker kommun Hälsofrämjande levnadsvanor 5

Sammanfattning Fokus i denna rapport ligger på nedan nämnda levnadsvillkor, levnadsvanor och hälsoutfall. Samhälleliga faktorer och förutsättningarna för en god hälsa beskrivs med statistik kring välfärdsområden som är viktiga för hälsan. Folkhälsan följs till stora delar med hjälp av statistik som beskriver risker och ohälsa. Levnadsvillkor hälsa delaktighet utbildning arbete/sysselsättning ekonomi bostad trygghet och säkerhet rekreation omsorg sociala relationer fysisk miljö Levnadsvanor fysisk aktivitet social delaktighet tobaksbruk rökande blivande mammor rökande småbarnsföräldrar riskabla alkoholvanor Hälsoeffekter medellivslängd ohälsotal upplevd fysisk hälsa upplevd psykisk hälsa upplevd stress skador och olyckor övervikt tandhälsa Dödlighet i: hjärtinfarkt lungcancer KOL diabetes För att följa levnadsvillkor, levnadsvanor och hälsa/ohälsa har nationell, regional och lokal statistik från såväl databaser som befolkningsundersökningar sammanställts. 6

Socialt hållbar utveckling i Lund beskrivs genom att en rad indikatorer följs över tid. Indikatorer som på olika sätt bär med sig information om välfärdsområden och folkhälsopolitikens målområden. Vissa välfärdsområden är svåra att spegla med befintlig statistik då indikatorer ska bära mer information än vad de synes göra. När det gäller statistik för risker/ohälsa inom folkhälsoområdet är ofta statistik på kommunnivå begränsad. Ännu svårare är att få fram sådan statistik på kommundel- eller stadsdelsnivå. Den statistik som finns med för att spegla folkhälsan finns med på grund av att den varit tillgänglig via olika databaser samt genom Lunds kommuns utökade deltagande i Region Skånes befolkningsenkät. Från Region Skånes befolkningsenkät görs jämförelser med motsvarande undersökningar 2000, 2004 och 2008. De skillnader som ses över tid och mellan Lunds kommundelar, kvinnor och män samt olika grupper i kommunen är ofta inte statistiskt säkerställda skillnader utan ska ses som tendenser och trender. Statistiken i denna rapport ger en bild av välfärd och folkhälsa i Lunds kommun men visar också på områden där statistik saknas eller är bristfällig. Det behövs indikatorer som bättre speglar välfärdsområden såsom god fysisk miljö inklusive boende, rekreation, sociala relationer och omsorg. Det vore även intressant att kunna studera hur hälsa på lika villkor ter sig på stadsdelsnivå i kommunen liksom för gruppen lundabor med någon form av funktionsnedsättning. Att bättre kunna följa barn och ungas livsvillkor och levnadsvanor över tid hade varit av stort värde för det förebyggande och hälsofrämjande arbetet inom en rad viktiga områden. Det gäller inte minst bland barn och unga som lever under tuffare livsvillkor eller barn och unga med funktionsnedsättning. Inflikat i rapporten finns ett axplock av exempel på generella insatser som bedrivs i Lunds kommun och som på olika sätt kan påverka välfärdsfaktorn eller hälsoindikatorn. 7

Lundaborna ur ett välfärdsperspektiv. Resultat i korthet En socialt hållbar utveckling kan följas genom att se hur lundaborna har det inom en rad välfärdsområden och hur förutsättningarna inom dessa områden fördelar sig mellan olika grupper. Välfärdsbeskrivning 2012 ger liksom den från 2004 och 2008 en generellt positiv bild av Lunds kommun som en kommun där det stora flertalet har goda förutsättningar inom välfärdsområdena. Men dessa förutsättningar fördelas inte jämlikt i kommunen. För att på olika sätt ge en sammanfattande bild av text och statistik har olika matriser sammanställts. Matris med jämförelse av välfärdsdata 2008 och 2012, Lunds kommun. Indikator Kvinnor Män Totalt Medellivslängd Ohälsotal Andel som upplever sin hälsa som god Andel som är socialt delaktiga Valdeltagande(enl. SCB, samtliga tre val) Medianinkomst Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll ----- ------ Andel som uppger ekonomisk stress Andel elever med behörighet till gymnasieskolan Eftergymnasial utbildning Sysselsättning Förvärvsarbetande Övriga studier Arbetslös Förtidspensionär Upplevd trygghet Andel som anger sig ha socialt stöd Praktiskt Emotionellt Anmälda brott, ------ ----- Anmälda våldsbrott/misshandel Skador på grund av olycksfall Positiv utveckling Negativ utveckling I stort sett oförändrat 8

Genus Matrisen nedan visar en jämförelse mellan kvinnor och män vad gäller det statistiska utfallet inom indikatorerna i Välfärds-och folkhälsoredovisning 2012. Av statistiken framgår att förutsättningarna ter sig olika för kvinnor och män men att fundera kring statistiskt utfall från ett genusperspektiv betyder mer än att bara konstatera skillnader i utfallet. Indikator Kvinnor Män Ohälsotal Högre ohälsotal Andel som upplever sin hälsa som god Högre andel Andel som anger dålig psykisk hälsa Högre andel Andel som är socialt delaktiga ---------- ---------- Medianinkomst Högre medianinkomst Andel som uppger ekonomisk stress Högre andel Andel elever med behörighet till gymnasieskolan Högre andel Eftergymnasial utbildning Högre andel Sysselsättning Förvärvsarbetande Högre andel Övriga studier Högre andel Arbetslös ---------- ---------- Förtidspensionär Högre andel Andel som anger sig vara stressad i vardagen Högre andel Andel som anger sig ha svagt socialt stöd, praktiskt och emotionellt Högre andel Skador pga olycksfall, generellt Något högre andel Upplevd otrygghet Högre andel Anmälda brott Utsatt för misshandel Högre andel Misshandlad av bekant inomhus Högre andel Misshandlad av obekant utomhus Högre andel Ofredad Högre andel Utsatt för olaga hot ---------- ---------- ---------------- Ingen större skillnad/i stort sett lika. Det finns strukturer i vårt samhälle som både skapar och upprätthåller skillnader mellan kvinnor och män när det gäller inflytande, ekonomi, sysselsättning och arbetsbörda. Dessa strukturer påverkar också skillnader i upplevd trygghet och även vilken typ av våldsbrott kvinnor och män utsätts för. 9

Geografiskt Här följer en sammanställning över hur varje stadsdel statistiskt förhåller sig till kommungenomsnittet för varje vald indikator. Om ett positivt värde i förhållande till kommungenomsnittet för indikatorn erhålls markeras detta med + för stadsdelen. Antalet + summeras för varje stadsdel och ett medelvärde för antalet + beräknas. Indikatorerna som ligger till grund för beräkningen är: Utbildningsnivå - eftergymnasial utbildning Sysselsättning - förvärvsfrekvens, andel arbetslösa samt övriga studier Medianinkomst Valdeltagande Matris från Välfärdsbeskrivning Lunds kommun 2012. Jämförelse indikatorer på stadsdelsnivå Indikator Utbildnings -nivå Sysselsättning Medianinkomst Valdeltagande Eftergymnasial Förvärvsfrekvens Andel arbetslösa Övriga studier 18 år w Antal + Centrala staden + ~ + ~ ~ 2 Möllevången + + 2 Norra Fäladen + ~ + 2 Tuna + + + ~ 3 Ö Torn/M Fälad + + ~ ~ + ~ 3 Linero + 1 Järnåkra/Nilstorp + + + + + 5 Klostergården + 1 Väster + + ~ 2 Värpinge ~ + ~ 1 Kobjer + ~ ~ ~ ~ 1 Gunnesbo + ~ + ~ 2 Nöbbelöv + ~ + ~ 2 Vallkärratorn/ + + + + + 5 Stångby Torns glesbygd + ~ + ~ 2 Södra Sandby + + + + 4 Dalby + ~ + + 3 Veberöd + ~ + ~ 2 Genarp + + + 3 Tecknet + i sammanställningen står för ett positivt värde i förhållande till kommungenomsnittet, tecknet ~ står för ett värde nära kommungenomsnittet och tom ruta, det vill säga inget tecken, är lika med negativt i förhållande till kommungenomsnittet. Sammanställningen visar att medelvärdet för antalet + är 2,4. 10

Antal indikatorer med positivt utfall jämfört med kommungenomsnittet. Indikatorer på stadsdelsnivå från matris på sidan 9. Jämförelse görs med matriser från välfärdsbeskrivning 2004 och 2008 Jämförelse Välfärdsbeskrivning 2004, 2008 och 2012. Antal + på stadsdelsnivå. Jämförelse med sex indikatorer 2004 2008 2012 Centrala staden 1 1 2 Möllevången 3 3 2 Norra Fäladen 2 1 2 Tuna 3 4 3 Ö Torn/M Fälad 4 4 3 Linero 1 1 1 Järnåkra/Nilstorp 4 4 5 Klostergården 1 1 1 Väster 2 2 2 Värpinge 4 2 1 Kobjer 5 4 1 Gunnesbo 3 1 2 Nöbbelöv 1 3 2 Vallkärratorn/ 5 5 5 Stångby Torns glesbygd 3 3 2 Södra Sandby 4 4 4 Dalby 4 4 3 Veberöd 3 4 2 Genarp 2 4 3 En sammanställning av stadsdelar och indikatorer ger en bild av hur välfärdsfaktorer fördelar sig geografiskt. Vid en jämförelse över tid ses ett tydligt mönster med samma stadsdelar som har högt antal + respektive lågt antal +. De geografiska skillnaderna synliggör mer sociala och ekonomiska skillnader mellan olika gruppers livsvillkor än de beskriver livsmiljön i Lunds kommun. Dessa skillnader signalerar att förutsättningarna för goda livsvillkor inte fördelar sig jämnt i kommunen. 11

Lundaborna ur ett folkhälsoperspektiv. Resultat i korthet En bild av folkhälsan i Lunds kommun ges med hjälp av data kring levnadsvanor, riskfaktorer och statistik kring ohälsa. Fram träder en bild av en kommun med fortsatt generellt god folkhälsa (när jämförelser görs med länet, riket och Malmö, Helsingborg och Kristianstad). Där statistik finns på kommundelsnivå eller för olika grupper framträder skillnader. I resultatet från Region Skånes befolkningsenkät ses på kommunnivå tydliga socioekonomiska skillnader vilka följer samma mönster som på nationell och regional nivå. Skillnader ses också mellan kvinnor och män, olika åldersgrupper och mellan arbetslösa och icke arbetslösa samt mellan de som är födda i Sverige och Norden eller födda utanför Norden För flera redovisade indikatorer ses ett generellt mönster att personer som är arbetslösa, upplever ekonomisk stress eller är födda utanför Norden, i högre grad uppger en ökad utsatthet och risk jämfört med andra grupper. Matris med jämförelse av folkhälsodata över tid sedan 2002, Lunds kommun Indikator Kvinnor Män Totalt Risk och ohälsodata Dödlighet ischemisk hjärtsjukdom Dödlighet i diabetes Dödlighet i lungcancer Dödlighet i obstruktiv lungsjukdom Dödlighet i skador och förgiftning Alkoholrelaterad dödlighet Skador på grund av olycksfall, totalt Aborter ---------- ----------- Alkoholrelaterad sjuklighet, leverskada Alkoholrelaterad sjuklighet, förgiftning Barn och unga Rökande blivande mödrar ---------- ----------- Rökande spädbarnföräldrar Låg födelsevikt ----------- ---------- Barn som ammas vid 6 månader ----------- ---------- Barnvaccinationer ----------- ---------- Aborter 15-19 år ---------- ----------- Skador på grund av olycksfall, 0-14 år Skador på grund av olycksfall, 15-24 år Äldre Dödlighet ischemisk hjärtsjukdom Dödlighet i diabetes Dödlighet i lungcancer Dödlighet i obstruktiv lungsjukdom Dödlighet i skador och förgiftning Skador på grund av olycksfall Positiv utveckling Negativ utveckling I stort sett oförändrat 12

Matriser med jämförelse av indikatorer från Region Skånes befolkningsenkät 2008 och 2012, Lunds kommun Alla 18-80 år Kvinnor Män Total Dålig psykisk hälsa Självskattad fysisk hälsa Stressad i vardagen Övervikt Fetma Besvär med karies Använt läkemedel, tre senaste månaderna Levnadsvanor och livsstil Riskkonsumtion av alkohol Daglig rökning Daglig användning av snus Låg fysik aktivitet Lundabor 18-24 år Kvinnor Män Total Dålig psykisk hälsa Självskattad fysisk hälsa Stressad i vardagen Övervikt + fetma Besvär med karies Använt läkemedel, tre senaste månaderna Levnadsvanor och livsstil Riskkonsumtion av alkohol Daglig rökning Någonsin använt hasch eller marijuana Låg fysik aktivitet Lundabor 65-80 år Kvinnor Män Total Psykisk hälsa Självskattad fysisk hälsa Stressad i vardagen Besvär med karies Använt läkemedel, tre senaste månaderna Levnadsvanor och livsstil Riskkonsumtion av alkohol Daglig rökning Daglig användning av snus Övervikt Fetma Låg fysik aktivitet Positiv utveckling Negativ utveckling I stort sett oförändrat 13

Områden att uppmärksamma I Folkhälsopolitisk rapport 2010 Framtidens folkhälsa - allas ansvar slår man fast flera viktiga skäl till att förbättra folkhälsan, bland annat: Alla människor har lika värde och varje individ ska ha möjlighet att nå en god hälsa och livskvalitet Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall är kostsamma för samhället. Dessa kostnader kan minskas genom att skapa goda förutsättningar. Det finns ett ömsesidigt samband mellan hälsa och ekonomisk tillväxt. Sverige har åtagit sig att arbeta för en bättre folkhälsa genom policybeslut på nationell och internationell nivå. Lokalt, på strukturell samhällsnivå, finns det mycket vi kan göra för att påverka tuffare livsvillkor och lindra negativa konsekvenser av dem. Det handlar om att skapa en god livsmiljö i kommunen såväl fysisk som social. Att kommunen, i sitt ansvar att skapa goda och jämlika förutsättningar för alla, utgår från de grupper som är i störst behov av omtanke gynnar alla lundabor. Den lokala välfärds- och folkhälsoredovisningen, tillsammans med de nationella och internationella rekommendationer som finns, visar på några områden särskilt viktiga att uppmärksamma lokalt. Att skapa jämlika förutsättningar för hälsa och välbefinnande. En god start i livet för barn och unga. Hälsosamt åldrande samt WHO strategi Age Friendly Cities. Skador och olyckor. Alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT). Goda livsmiljöer som, bland annat, är tillgängliga, trygga och stimulerar till en fysiskt aktiv vardag. 14

Innehåll resultatdel välfärd Resultat... 16 Befolkning... 16 Hälsa... 18 Medellivslängd... 18 Ohälsotal... 19 Upplevd hälsa... 20 Upplevd hälsa bland unga... 23 Upplevd hälsa bland äldre... 23 Välfärdsdata... 25 Delaktighet och inflytande... 25 Valdeltagande... 25 Barn och ungas inflytande... 26 Social delaktighet... 27 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 29 Ekonomisk stress... 30 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll... 31 Utbildning... 33 Sysselsättning... 34 Trygghet... 38 Anmälda brott... 38 Upplevd trygghet... 40 Trygghet bland unga... 42 Socialt stöd... 44 Boende... 47 Miljöer och produkter... 49 Buller... 49 Skador... 49 15

Resultat I följande två delar redovisas det statistiska resultatet av gjord välfärds- och folkhälsogenomgång. Först en inledande del med befolkningsstruktur och en generell spegling av hälsa. Sedan redovisas välfärdsdata utifrån ett urval av välfärdsindikatorer följt av en del med risk och ohälsodata för att spegla folkhälsan. Uppgifter kommer från olika databaser samt från självrapporterad data genom olika enkätundersökningar. Den statistik som redovisas gör inte anspråk på att vara heltäckande. Där det är möjligt har statistiken grupperats efter genus och geografiska områden. Vad gäller statistiken från Statens folkhälsoinstituts databas Folkhälsodata görs jämförelse med Malmö, Helsingborg och Kristianstad. Då förändringar gjorts i databasen vid olika tillfällen är inte statistiken direkt jämförbar med motsvarande uppgifter i tidigare lokala folkhälsorapporter. Val av indikatorer och tidsintervall har i möjligaste mån gjorts så att det ska vara möjligt med jämförelse över tid. Befolkning Vi blir fler och fler i kommunen. Vid en jämförelse med länet och riket har Lund en stor andel unga i befolkningen. Sedan förra välfärds- och folkhälsokartläggningen har befolkningen ökat från 107351 (december 2008) till 112734 (december 2012). Befolkningens storlek varierar mellan stadsdelarna. Flest bor det i centrala staden följt av Norra Fäladen och Väster. Flest studenter finns på Norra Fäladen tätt följt av Centrum. Barn och unga 0-15 år utgör drygt 17% av totala befolkningen. Äldre, 65 år och uppåt, utgör drygt 15% och registrerade vid högskolan är lite drygt 14% av befolkningen. 16

Folkmängd, totalt, Lunds kommun 31 december 2008 och 2012 efter stadsdel och ålder. Folkmängd därav i åldern (2012) Stadsdel 2008 2012 0-15 år 16-64 år 65-w Centrala staden 13782 14058 1168 10380 2510 Möllevången 2207 2346 300 1676 370 Norra Fäladen 11927 13008 2291 9617 1100 Tuna 3945 4120 404 2974 742 Östra Torn/Mårtens Fälad 9121 9976 2187 6255 1534 Linero 5792 6250 1215 4139 896 Järnåkra/Nilstorp 5726 6002 883 4236 883 Klostergården 5245 5369 858 3548 963 Väster 10652 11667 1299 8655 1713 Värpinge 2136 2198 460 1448 290 Kobjer 1711 1786 333 1231 222 Gunnesbo 3812 3839 769 2640 430 Nöbbelöv 3514 3518 594 2259 665 Vallkärratorn/Stångby 1407 2056 630 1166 260 Torns glesbygd 1411 1391 271 935 185 Lund 82388 87584 13662 61159 12763 Södra Sandby 7846 8054 1865 4719 1470 Dalby 7244 7714 1740 4676 1298 Veberöd 5485 5549 1193 3368 988 Genarp 3786 3833 837 2301 695 Hela kommunen 106749 112734 19297 76223 17214 Källa: Lunds kommun. Kommunkontoret, Utvecklingsavdelningen Folkmängd, totalt samt registrerade högskolestuderande, Lunds kommun 31 december 2011 efter stadsdel. Registrerade högskole- Stadsdel Folkmängd studerande 2011 20-w Centrala staden 13929 3351 Möllevången 2356 426 Norra Fäladen 12869 3458 Tuna 4121 1362 Östra Torn/Mårtens Fälad 9920 909 Linero 6122 433 Järnåkra/Nilstorp 5989 1440 Klostergården 5265 528 Väster 11364 2399 Värpinge 2149 106 Kobjer 1759 197 Gunnesbo 3790 214 Nöbbelöv 3541 251 Vallkärratorn/Stångby 1934 104 Torns glesbygd 1401 50 Lund 86509 15228 Södra Sandby 7998 225 Dalby 7577 290 Veberöd 5555 114 Genarp 3833 116 Hela kommunen 111472 15973 Källa: Lunds kommun. Kommunkontoret, Utvecklingsavdelningen 17

Antal år Hälsa Att hälsa inte bara är frånvaro av sjukdom utan även är beroende av den egna känslan av sammanhang, meningsfullhet och att livet är hanterbart är en väl spridd och känd kunskap idag. Hälsa innefattar fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. God hälsa är en resurs för den enskilda människan och en god folkhälsa är ett välfärdsmål för samhället. Det finns ett starkt samband mellan upplevd hälsa och hälsoutfall å ena sidan och de livsvillkor man lever under å andra sidan. Utanförskap, förlust av kontroll över sin livssituation, brist på meningsfull sysselsättning, social och ekonomisk otrygghet är exempel på livsvillkor som påverkar både faktisk och upplevd hälsa negativt. Medellivslängd Medellivslängd är ett sätt att mäta den generella hälsan i samhället. Skillnad i medellivslängd kan finnas mellan kommuner och mellan olika delar i samma kommun. Skillnader i medellivslängd kopplas då till strukturella (lagar, delaktighet, infrastruktur, tillgänglighet, tillgång till vård, skola etc.) och socioekonomiska skillnader. Medellivslängden är starkt beroende av hur många barn, unga och medelålders som dör. Vi lever allt längre men frågan är om vi får fler år med god hälsa eller om vi lever längre med olika grad av ohälsa. 85 84 83 82 81 80 79 78 77 Medellivslängd, efter kön och över tid, medelvärde för perioden Lunds kommun 2002-2006 2004-2008 2008-2012 Källa: Folkhälsodata. Statens Folkhälsoinstitut Kvinnor Män 18

Medellivslängden för både kvinnor och män ökar i Lunds kommun och är längre än den för riket, länet samt övriga större kommuner i länet. Det vore intressant att kunna följa medellivslängden i de olika stadsdelarna då skillnader kan visa hur jämlikt/ojämlikt fördelningen av goda förutsättningar för hälsan är. Medellivslängd vid födelsen, efter kön och tid. Medelvärde för perioder. Kvinnor Män 2004-2008 2008-2012 2004-2008 2008-2012 Lund 84,1 84,6 80,3 81,1 Malmö 82,2 83,0 77,4 78,5 Helsingborg 82,7 83,4 78,0 79,2 Kristianstad 82,9 83,5 79,4 80,2 Skåne län 83,0 83,6 78,8 79,5 Riket 82,9 83,4 78,7 79,5 Källa: Folkhälsodata. Statens Folkhälsoinstitut Ohälsotal Ohälsotalet bär med sig information om hälsa i arbetslivet men också om den totala livssituationen där till exempel balans mellan arbets- och privatliv är en del. Ohälsotalet förändras vid ändrade regler för ersättning eller hur reglerna används. Ett sjunkande ohälsotal behöver därför inte alltid betyda ökad hälsa. Ohälsotalet för både män och kvinnor fortsätter att sjunka och är i Lunds kommun fortsatt lägre än i länet och riket. Ohälsotalet är högre för kvinnor än för män. Generellt ökar ohälsotalet, för både kvinnor och män, med stigande ålder. Det finns stora variationer i ohälsotalet mellan de olika stadsdelarna. Ohälsotal, ohälsodagar 20-64 år efter kön, kommun och år. Kvinnor Män 2008 2011 2008 2011 Lund 29,8 24,4 19,4 16,1 Malmö 42,8 32,3 32,2 24,7 Helsingborg 46,2 35,6 31,3 24,5 Kristianstad 49,6 38,1 33,9 26,5 Skåne län 45,3 34,9 30,5 24,1 Riket 46,9 35,5 31,4 24,6 Källa: Folkhälsodata. Statens Folkhälsoinstitut 19

Ohälsotal, ohälsodagar per person och år efter kön, ålder och tid. Ålder 2008 2011 Lund Kvinnor Män Kvinnor Män 20-24 4,4 5,0 5,5 4,8 25-34 11,4 8,2 11,3 7,7 35-44 25,3 15,9 18,0 12,2 45-54 38,9 25,6 32,6 20,2 55-64 70,3 47,1 56,1 38,5 20-64 29,8 19,4 24,2 15,6 Länet 20-24 8,8 9,7 8,4 8,8 25-34 15,8 11,5 12,3 9,9 35-44 31,0 18,5 20,9 13,8 45-54 55,5 36,1 41,2 27,1 55-64 95,9 65,9 76,2 52,1 20-64 45,3 30,5 33,8 23,4 Riket 20-24 10,8 10,5 9,9 10,1 25-34 17,7 12,1 13,8 10,4 35-44 32,6 19,0 21,7 13,8 45-54 55,5 36,3 40,8 26,9 55-64 95,5 67,3 74,5 52,2 20-64 46,9 31,4 34,6 23,8 Källa: Folkhälsodata. Statens Folkhälsoinstitut Ohälsotal för personer mellan16-64 år, exklusive studerande, efter stadsdel och år. Stadsdel 2006 2009 2011 Centrala staden 22 13 12 Möllevången 20 12 10 Norra Fäladen 29 16 15 Tuna 17 7 5 Östra Torn/ Mårtens Fälad 27 19 16 Linero 42 31 26 Järnåkra/Nilstorp 18 10 9 Klostergården 38 29 26 Väster 30 21 18 Värpinge 32 23 23 Kobjer 33 23 22 Gunnesbo 37 29 27 Nöbbelöv 32 26 22 Vallkärratorn/ Stångby 22 19 15 Torns glesbygd 27 20 19 Södra Sandby 28 21 18 Dalby 28 23 18 Veberöd 32 25 20 Genarp 31 22 15 Hela kommunen 29 20 17 Källa: Lunds kommun. Kommunkontoret, Utvecklingsavdelningen Ohälsotalet sjunker i samtliga åldersgrupper förutom för kvinnor 20-24 år. Från 35 år och uppåt ses en kraftigare ökning av ohälsotalet för kvinnor än för män. Inte i någon stadsdel har ohälsotalet ökat. Högst ohälsotal ses på Gunnesbo, Linero och Klostergården, lägst på Tuna och Järnåkra/Nilstorp. Upplevd hälsa Självskattad hälsa är ett mått som speglar den enskilda individens uppfattning om fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Forskningen visar på ett starkt samband mellan egen uppskattad hälsa och hälsotillstånd och överlevnad efter 5-10 år. I Region Skånes befolkningsenkät redovisas frågan kring upplevd hälsa sedan 2012 års befolkningsenkät utifrån ett salutogent perspektiv. Det betyder att resultatet visar andelen som uppger sin hälsa som mycket bra eller bra istället för som tidigare, andelen som uppger sin hälsa som dålig eller mycket dålig. 20

% Andelen lundabor som uppger sin hälsa som mycket bra eller bra har ökat något över tid för både kvinnor och män. Det är något fler män än kvinnor som upplever sin hälsa som bra men skillnaden mellan könen ser ut att minska över tid. Andel (%) 18-80 år som uppger mycket bra eller bra självskattad hälsa, efter kön, kommundel och år. Kvinnor Män 2004 2008 2012 2004 2008 2012 Centrum 81,2 84,7 81,6 81,0 85,8 85,1 Norr 78,3 77,6 75,3 79,0 84,4 81,4 Söder 72,9 74,3 80,9 79,8 78,5 81,9 Torn 69,7 76,1 77,3 76,5 79,7 79,3 Väster 71,0 77,4 79,6 80,0 77,3 81,9 Östra 67,1 77,6 77,0 78,1 81,3 76,5 Södra Sandby 72,7 70,6 74,7 73,3 73,8 83,1 Dalby 68,5 74,2 75,3 73,0 76,1 75,8 Veberöd 66.0 76,0 80,0 72,9 74,5 77,1 Genarp 71,4 73,2 75,0 73,2 71,4 75,6 Lund totalt 73,2 77,5 78,0 78,1 80,6 80,7 Skåne 66,1 70,1 72,5 70,7 72,9 75,5 Källa: Hälsoförhållande i Skåne. Folkhälsoenkät 2004, 2008 och 2012 Andel som anger sin hälsa som mycket bra eller bra, efter kön och år 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2000 2004 2008 2012 2000 2004 2008 2012 Lund Regionen Källa: Hälsoförhållande i Skåne. Folkhälsoenkät 2000, 2004, 2008 och 2012 Kvinnor Män 21

% % Vid en jämförelse mellan de som är sysselsatta och de som är arbetslösa ses en lägre andel som uppger sin hälsa som mycket bra eller bra bland de arbetslösa, men över tid ses en ökning i denna grupp av andelen som anser sig ha en god hälsa. 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Andel som anger sin hälsa som mycket bra eller bra, efter kön och år. Lund 2000 2004 2008 2012 2000 2004 2008 2012 Sysselsatta Arbetslösa Kvinnor Män Källa: Hälsoförhållande i Skåne. Folkhälsoenkät 2000, 2004, 2008 och 2012 De lundabor som säger att de upplever ekonomisk stress uppger i lägre grad att de har en mycket bra eller bra hälsa. Skillnaden är störst för kvinnorna. 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Andel som anger sin hälsa som mycket bra eller bra, efter kön och år. Lund 2008 2012 2008 2012 Upplever ej ekonomisk stress Upplever ekonomisk stress Källa: Hälsoförhållande i Skåne. Folkhälsoenkät 2000, 2004, 2008 och 2012 Kvinnor Män 22

% Upplevd hälsa bland unga Sedan 2005 då Lunds kommun genomförde Ungdomsstyrelsens enkät Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) har en lokal ungdomsenkät genomförts. Lunds ungdomsenkät (LUNK) genomförs årligen. Elever i grundskolans år 8 och gymnasieskolans år 2 deltar och sedan 2009 deltar även elever i grundskolans år 5. Alla kommunala grund- och gymnasieskolor i Lunds kommun deltar och de fristående skolorna erbjuds att delta. Under 2012 deltog endast grundskolan då gymnasiet årskurs 2 deltog i Region Skånes folkhälsorapport Barn och Unga en undersökning om barn och ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa 2012. I LUNK uppger majoriteten av eleverna som besvarade enkäten 2012 att de upplever sin hälsa som god. Andelen är högre bland pojkarna. Andel (%) elever som upplever sin hälsa som mycket bra, värde 7-10 på en 10 gradig skala. Efter kön och skolår. Lund 2012 Flickor Pojkar Totalt Grundskolan årskurs 8 73 82,7 78 Grundskolan årskurs 5 84,5 85,1 84,8 Källa: LUNK 2012 I Region Skånes folkhälsorapport barn och unga i Skåne 2012 anger majoriteten av de i gymnasieskolan som besvarat enkäten att de mår bra eller mycket bra rent allmänt, 78,6 % av flickorna och 86,5% av pojkarna. Upplevd hälsa bland äldre Region Skånes befolkningsenkät visar att det i åldersgruppen 65-80 år är en lägre andel som uppger att de har en mycket bra eller bra hälsa än i hela gruppen 18-80 år. 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Andel som anger sin hälsa som mycket bra eller bra, efter kön, ålder och år. Lund 2000 2004 2008 2012 2000 2004 2008 2012 Alla 18-80 år Åldersgruppen 65-80 år Kvinnor Män Källa: Hälsoförhållande i Skåne. Folkhälsoenkät 2000, 2004, 2008 och 2012 23

Lund alla 18-80 år Sysselsatta Europeiskt födelseland, utom Norden Utomeuropeiskt födelseland Åldersgruppen 65-80 år Arbetslösa Sjukskrivna % Ljus framtidssyn I Region Skånes befolkningsenkät 2012 ställdes frågan hur man ser på framtiden för sin personliga del. Hurivida man har en ljus framtidstro eller ej beror på den livssituation man befinner sig i och de livvillkor man lever under. Det är rimligt att anta att känsla av kontroll och känsla av sammanhang påverkar tilltron till den egna förmågan att styra och påverka sitt liv. 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Andel som uppger ljus framtidssyn, efter kön, åldersgrupp, socioekonomisk grupp och födelseland. Lund 2012 Källa: Kvinnor Män Hälsoförhållande i Skåne. Folkhälsoenkät 2012 24

% Välfärdsdata Nedan följer ett antal indikatorer som tillsammans och var och en, på olika sätt ger en bild av de livsvillkor lundaborna har. Indikatorn utbildningsnivå bär med sig information om socioekonomiska förutsättningar, indikatorn upplevd trygghet om förutsättningar att vara delaktig, ha sociala relationer eller om den fysiska miljön. Delaktighet och inflytande Att känna sig delaktig och att ha möjlighet till inflytande i samhällsutvecklingen främjar den egna känslan av sammanhang och kontroll och kan vara ett skydd i samhället mot utanförskap och social oro. Forskningen visar på ett starkt samband mellan att tro sig kunna påverka och högre utbildning, ekonomisk trygghet och en meningsfull sysselsättning. Valdeltagande På samhällsnivå brukar valdeltagande vara ett mått på känsla av delaktighet bland invånarna och att rösta bör spegla en känsla av att ha möjlighet att påverka samhällsutvecklingen. Lunds kommun arbetar med medborgardialog, volontärförmedling, tillgänglighet och trygghet, för att generellt främja möjlighet till delaktighet och inflytande. Fokus Dalby har under ett antal år direkt arbetat med medborgardeltagande. Valdeltagandet har fortsatt att öka i Lunds kommun och ligger högre än för riket. Röstande i de olika valen 2002, 2006 och 2010 Lund 90 88 86 84 82 80 78 76 74 72 2002 2006 2010 2002 2006 2010 2002 2006 2010 Kommunfullmäktige Landstingsfullmäktige Riksdagen Lund Riket Källa: Folkhälsodata. Statens folkhälsoinstitut 25

När det gäller val till kommunfullmäktige är valdeltagandet i Lund högre än motsvarande för riket men liksom vid tidigare val ses skillnad mellan de olika stadsdelarna. Lägst valdeltagande ses i stadsdelarna Linero, Norra Fäladen och Möllevången. Högst valdeltagande Vallkärratorn/Stångby och Södra Sandby. Valdeltagande till kommunfullmäktige. Efter stadsdel och år i % Stadsdel 2002 2006 2010 Centrala staden 82 81 83 Gunnesbo 79 80 83 Järnåkra/Nilstorp 85 86 86 Klostergården 80 80 80 Kobjer 83 83 85 Linero 74 74 75 Möllevången 76 81 79 Norra Fäladen 75 76 76 Nöbbelöv 82 83 85 Torns glesbygd 83 80 84 Tuna 84 84 84 Vallkärratorn/ Stångby 86 87 91 Värpinge 73 79 82 Väster 81 82 84 ÖstraTorn /Mårtens Fälad 83 85 85 Lund 80 81 83 Södra Sandby 84 86 87 Dalby 84 85 86 Veberöd 82 84 84 Genarp 81 84 86 Hela kommunen 82 82 84 Källa: Lunds kommun. Kommunkontoret, Utvecklingsavdelningen Barn och ungas inflytande Ungdomstinget i Lunds kommun firar 2013 sitt tioårs jubileum. Ungdomstinget består alltjämt av storting, ett antal utskott och en samordningsgrupp. Deltagare är unga lundabor mellan 12-24 år. I den årliga ungdomsenkäten LUNK ställs frågor som berör elevernas önskan om och uppfattning av möjlighet till inflytande och delaktighet. Lunds kommun arbetar med elevdemokrati, ungdomspolitik med Ungdomsting och barns rättigheter i ärendehantering för att främja möjlighet till delaktighet och inflytande bland barn och unga. 26

Andel elever efter kön och skolår. Lund 2012 Flickor Pojkar Svarsalternativ stämmer mycket bra År 5 År 8 År 5 År 8 Jag vill påverka hur vi ska arbeta tex grupparbeten/projekt/enskilt 48,3 39,7 43,2 33,8 Jag vill påverka reglerna i skolan 38,8 30,9 42,7 31,1 Jag vill påverka mina läxor 55,9 62,4 49,5 52,1 Jag kan påverka hur vi ska arbeta tex grupparbeten/projekt/enskilt 30,1 12,9 25,1 12,3 Jag kan påverka reglerna i skolan 24,3 9,8 18,3 7,4 Jag kan påverka mina läxor 38,8 18,3 30,1 16,8 Elevrådet/elevkåren tas på allvar av de vuxna i skolan --- 37,1 --- 27,4 Jag vill vara med och påverka frågor i samhället 26,4 17,8 29,1 18,5 Jag kommer att rösta i det första valet efter att jag fyllt 18 år --- 52,1 --- 59,3 Källa: LUNK 2012 ---- Frågan ställs inte till år 5 Resultatet bland de som deltog i LUNK 2012 visar att eleverna i bägge åldersgrupperna säger sig vilja vara med och bestämma i större utsträckning än vad de upplever att de får. I Region Skånes folkhälsorapport barn och unga i Skåne 2012 svarade elever i årkurs 2 på gymnasiet på frågan om de upplever sig ha Mycket stora eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen Av flickorna svarade 92,4% och av pojkarna 92% NEJ på denna fråga. Social delaktighet Social sammanhållning och delaktighet är grundläggande förutsättningar för en hållbar utveckling. Socialt deltagande skapar förutsättningar för sociala relationer och sammanhang. Forskningen visar samband mellan att finnas i goda sociala sammanhang och välbefinnande. Sociala relationer och socialt deltagande påverkar både uppväxt och levnadsvanor. I Region Skånes befolkningsenkät är socialt deltagande ett mått på olika sociala aktiviteter och hur ofta personen varit socialt aktiv det senaste året. Sociala aktiviteter bär med sig information om utbud av aktiviteter, tillgänglighet, trygghet och känsla av delaktighet och är en spegling av socialt kapital på strukturell nivå. Andelen lundabor som upplever att de är socialt aktiva är större än motsvarande för länet. Kvinnor uppger i något högre grad än männen att de är socialt aktiva men skillnaden mellan könen har minskat. Mest socialt aktiv är man i Centrum, Norr och på Väster. Det är en högre andel som uppger att de inte är socialt aktiva bland de som är arbetslösa och bland de som är födda i annat land än Sverige och Norden. Med stigande ålder minskar andelen som uppger att de är socialt delaktiga både bland kvinnor och män. Huruvida detta speglar ett lägre utbud, sämre tillgänglighet eller upplevd otrygghet framkommer inte men med tanke på hur viktig möjligheten till social delaktighet är borde denna skillnad mellan de olika åldersgrupperna analyseras och diskuteras. Det gäller framförallt för de äldre lundaborna då social delaktighet är av stor betydelse för ett hälsosamt åldrande. 27

Sammanslagen andel för kvinnor respektive män* 2000 2004 2008 2012 2000 2004 2008 2012 2000 2004 2008 2012 2000 2004 2008 2012 2000 2004 2008 2012 Andel (%) 18-80 år som uppger lågt socialt deltagande efter kön, kommundel och år Andel kvinnor Andel män År 2004 2008 2012 2004 2008 2012 Centrum 15,5 17,4 18,3 18,7 19,9 25,8 Norr 25,3 23,3 27,9 23,1 23,0 23,5 Söder 26,4 27,0 21,7 24,9 24,5 27,0 Torn 34,1 34,4 34,2 35,9 28,2 36,0 Väster 28,7 24,6 27,0 26,1 20,5 20,8 Lunds kommun arbetar med Stimulans i vardagen för äldre, Träffpunkter samt fritidsklubbar och fritidsgårdar. I kommunen finns ett övergripande Integrationspolitiskt program. Arbetet främjar möjligheten till social delaktighet. Öster 28,5 26,2 38,8 38,3 33,6 38,5 Södra Sandby 38,6 35,5 39,3 46 50,1 39,3 Dalby 36,1 38,0 39,3 40,3 36,9 39,3 Veberöd 42,7 34,1 42,0 49,3 41,8 42,0 Genarp 35,4 34,5 41,5 38,3 36,2 41,5 Lund totalt 28,1 26,9 30,9 30,3 28,1 31,1 Skåne 43,8 40,0 43,1 44,1 42,4 44,8 Källa: Hälsoförhållande i Skåne. Folkhälsoenkät 2004, 2008 och 2012 140 Andel som uppger lågt socialt deltagande, efter kön och år. Jämförelse mellan grupper, Lund 120 100 80 60 Män Kvinnor 40 20 0 Lund totalt 65-80 år Arbetslösa Europeiskt födelseland, utom Norden Utomeuropeiskt födelseland Källa: Hälsoförhållande i Skåne. Folkhälsoenkät 2000, 2004, 2008 och 2012 * Sammanslaget % värde för kvinnor respektive män för att jämföra hur många som angett aktuellt svarsalternativ i de olika grupperna.. Summan kvinnor plus män kan därför bli större än 100% 28

Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomisk och social trygghet är en grundläggande förutsättningarna för en god hälsa på lika villkor. Ekonomisk utsatthet och ekonomisk stress innebär en ökad risk för ohälsa. Nationella befolkningsstudier visar på statistiskt samband mellan ekonomisk stress och upplevd hälsa. Forskningen visar också på ett tydligt samband mellan låga inkomster och hjärtkärl sjukdomar liksom att den psykiska hälsan försämras vid ekonomisk stress. Statens folkhälsoinstitut konstaterar i sina kunskapsunderlag till målområdet social och ekonomisk trygghet att barns hälsoutveckling påverkas av de vuxnas ekonomiska villkor både rent fysiskt men även den psykiska hälsan påverkas och därmed barnens framtida livsvillkor. Forskningen visar även på klara samband mellan social utsatthet och ohälsa. Arbetslöshet, ekonomisk utsatthet, låg eller bristfällig utbildning är exempel på faktorer som kan leda till social utsatthet. Inkomstnivå samvarierar oftast med materiell konsumtion, boendestandard, arbetsförmåga, utbildning, god hälsa och möjlighet att betala för kultur och rekreation. Den egna inkomsten i relation till andras inkomst och i relation till det omgivande samhället har betydelse för hälsan. Medianinkomst för befolkningen 20 år och uppåt, efter kön, år och stadsdel. Lunds kommun Kvinnor Män Total 2006 2011 2006 2011 2006 2011 Centrala staden 160,1 175,78 203,5 210,44 177,8 189.82 Möllevången 171,7 178,42 239,1 253,41 202,4 205,56 Norra Fäladen 126,3 128,36 118,1 116,92 121,9 123,93 Tuna 129,1 131,11 138,9 111,08 132,0 123,3 Östra Torn/ Mårtens Fälad 209,5 233,86 281,8 320,66 236,6 269,75 Linero 180,3 201,71 218,6 262,73 195,3 229,39 Järnåkra/Nilstorp 166,0 181,06 211,7 219,62 183,9 194,89 Klostergården 166,5 179,89 203,5 228,91 181,9 201,11 Väster 156,0 165,31 189,2 199,27 173,2 181,76 Värpinge 190,1 212,01 252,0 275,46 214,3 237,5 Kobjer 191,2 213,86 251,0 264,81 216,8 235,11 Gunnesbo 208,2 234,87 262,8 301,65 226,7 265,35 Nöbbelöv 206,4 228,38 259,5 292,56 228,2 256,52 Vallkärratorn/Stångby 228,7 260,51 310,9 362,46 255,4 298,44 Torns glesbygd 193,4 236,84 270,0 299,39 225,3 266,79 Södra Sandby 203,2 234,46 280,2 319,53 235,1 271,38 Dalby 191,1 227,65 273,4 303,25 226,6 258,94 Veberöd 190,2 216,84 274,8 315,59 225,1 257,42 Genarp 194,0 225,59 269,8 323,05 223,9 265,01 Hela kommunen 190 213 252 275 216 237 Källa:Lunds kommun, Kommunkontoret, Utvecklingsavdelningen För att undvika att extrema värden kan ge en skev bild av inkomstläget inom kommunen används medianinkomst som värde för jämförelse. Medianinkomsten fortsätter att öka för både kvinnor och män men mest för männen. Männen har totalt sett en högre medianinkomst än kvinnorna. I stadsdelarna Norra Fäladen och Tuna har medianinkomsten för män sjunkit sedan 2006 och är även lägre än medianinkomsten för kvinnor. 29

Sammanslagen andel för kvinnor respektive män * Medianinkomsten totalt varierar också mellan de olika stadsdelarna, lägst ses på Norra Fäladen, Tuna, Väster, Centrum, Järnåkra/Nilstorp, högst på Vallkärra/ Stångby, Södra Sandby och Östra Torn/Mårtens Fälad. Högskolestuderande ingår i statistiken över medianinkomst och påverkar resultatet i de stadsdelar där en stor andel studerande bor. På Klostergården och Linero som båda ligger lägre än kommungenomsnittet för medianinkomst bor en jämförelsevis låg andel högskolestuderande. Ekonomisk stress I Region Skånes befolkningsenkäter definieras ekonomisk stress som svårighet att betala sina räkningar varje månad eller under minst hälften av årets månader. Det är något färre i Lunds kommun som lever med ekonomisk stress jämfört med länet. Andelen lundabor som upplever ekonomisk stress verkar minskat något över tid. Det är fortfarande något större andel kvinnor som säger sig uppleva ekonomisk stress. Fördjupad studie av Region Skånes statistik för Lund visar, vid en jämförelse mellan olika åldersgrupper, högst andel som rapporterar ekonomisk stress, både kvinnor och män, i åldergruppen 18-34 år. I åldersgruppen 35-44 år uppger framförallt kvinnor att de upplever ekonomisk stress. Andel (%) 18-80 år som upplever ekonomisk stress efter kön och år Andel kvinnor Andel män År 2000 2004 2008 2012 2000 2004 2008 2012 Lund 9,6 9,6 7,2 7,0 9,0 8,1 6,0 6,3 Skåne 11,3 10,6 8,8 9,8 10,1 8,9 7,4 8,8 Källa: Hälsoförhållande i Skåne. Folkhälsoenkät 2004, 2008 och 2012 En högre andel som upplever ekonomisk stress ses hos de som är arbetslösa 70 Andel som upplever ekonomisk stress, efter kön och år. Jämförelse mellan grupper, Lund 60 50 40 30 20 Män Kvinnor 10 0 2000 2004 2008 2012 2000 2004 2008 2012 2000 2004 2008 2012 Lund totalt Sysselsatta Arbetslösa Källa: Hälsoförhållande i Skåne. Folkhälsoenkät 2000, 2004, 2008 och 2012. * Sammanslaget % värde för kvinnor respektive män för att jämföra hur många som angett aktuellt svarsalternativ i de olika grupperna.. Summan kvinnor plus män kan därför bli större än 100%. 30

Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Barnkonventionens artikel 27 säger att inget barn ska behöva hamna i utanförskap på grund av familjens bristande ekonomiska resurser. Oavsett var man växer upp ska barn inte diskrimineras på grund av de vuxnas ekonomiska situation. Att växa upp i ett hem med bristande ekonomiska resurser kan innebära att barnet inte kan delta i olika aktiviteter. De livsvillkor barn växer upp under är starkt beroende av de vuxnas ekonomiska trygghet. Begreppet barnfattigdom i Sverige utgår från Rädda Barnens mått som mäter barn och deras familjers ekonomiska utsatthet. Barnfattigdom är andelen barn som lever i familjer som får socialbidrag och/eller har låg inkomst. Lunds kommun har beslutat att barn som lever i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd ska få extra ekonomiskt stöd till fritidsaktiviteter. Extra stöd ges även till kostnad för internetuppkoppling. Rädda Barnens statistik från 2002 och framåt visar att rankingen för Lunds kommun har varierat över tid. Ju lägre placering betyder desto lägre andel barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll. Andel barn 0-17 år i hushåll med låg inkomststandard och/eller socialbidrag efter ranking i landets kommuner år över tid Varken låg inkomst eller Enbart låg Enbart Både låg inkomst Ranking socialbidrag inkomst socialbidrag och socialbidrag 2002 112 89,8 5,7 2,8 1,7 2006 155 89,6 5,9 3,1 1,5 2007 144 90,7 4,8 3,2 1,3 2009 110 89,1 6,2 2,9 1,8 2010 119 89,3 7,5 4,5 1,3 Källa: Rädda Barnen Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 1980-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Med utländsk bakgrund menas minst en utlandsfödd förälder. Barnfattigdomsindex efter resultat och tid. Lunds kommun 2005 2007 2009 2011 Antal barn 0-17 år 19795 20257 20560 21035 Andel (%) barn 0-17 år med utländsk bakgrund 26,0 27,8 29,6 31,2 Andel (%) barn 0-17 år med svensk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll 5,8 3,8 5,1 4,5 Andel (%) barn 0-17 år med utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll 24,2 23,7 24,7 23,3 Andel (%) barn 0-17 år totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll (2098 barn) 10,6 (1884 barn) 10,4 (2241 barn)10,9 (2187barn)10,4 Källa: Folkhälsodata. Statens folkhälsoinstitut 31