2011
Innehåll VD har ordet 1 Om O2 2 Sjisjka vindkraftspark byggs i kargt klimat med stor miljöhänsyn 8 20-års jubileum 12 Vindkraftverk i drift och under byggnation 13 Marknadsöversikt 14 Hållbar utveckling 24 Styrelse och revisorer 30 Förvaltningsberättelse 31 O2 Vinds räkenskaper 36 Noter 46 Revisionsberättelse 67 Ordlista 69 Brahehus, Småland. Park med totalt nio vindkraftverk.
VD har ordet Som en realisatör av förnybara satsningar kan O2 vara en drivande kraft för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. 2011 var ett bra år för O2. Exempelvis överlämnade vi en driftsatt vindkraftspark på Korpfjället i Dalarna till IKEA, 30 vindkraftverk uppförs för närvarande på Sjisjka i Lappland och antalet kunder ökade i samtliga segment. 2011 var även ett bra vindår, vilket innebär att våra kunder har haft hög produktion i relation till ett normalår. Även marknadstillväxten i sin helhet var god. Under 2011 ökade den svenska vindkraftsproduktionen kraftigt och motsvarar nu i princip bortfallet från det nedlagda kärnkraftverket Barsebäck. Totalt producerades 6.1 TWh vilket är en ökning med 74 procent från 2010 och en tredubbling från 2008. Detta är en utbyggnadstakt som ingen trodde var möjlig för några år sedan och en exempellös framgång för vår bransch. Med hjälp av vindkraftsproduktionen kan Sverige nå 2020-målen vad gäller förnybarhet i energimixen före utsatt datum. Till vår fördel har vi också sett en nedgång av turbinpriser och därmed våra bygg- och produktionskostnader. Men allt är inte guld och gröna skogar. Under 2011 vände avräkningspriserna på förnybar el kraftigt nedåt och ligger nu på historiskt låga nivåer. Det finns anledning att tro att detta kommer att påverka investeringsviljan i förnybar kraftproduktion framöver. Och detta är till stor del en följd av vindkraftens snabba expansion med ett överskott på elcertifikat som trycker ned priserna. Om vi vill se en fortsättning på en omställning mot ett långsiktigt hållbart samhälle är det hög tid att agera från politiskt håll. Det innebär att sätta nya ambitiösa mål för omställningen mot förnybar energiproduktion. Vindkraften är idag motorn i detta. Vi uppfattar att de flesta vill se denna utveckling, men som alltid krävs det långsiktiga och insatta politiker som tidigt vågar ta beslut. Sverige har bland de allra bästa förutsättningarna för vindkraft i ett Europa som är i stort behov av en kraftfull omställning mot förnybar energi. Utöver höjda ambitionsnivåer bör vi lägga en kraftfull plan för mer överföringskapacitet till Europa. Sverige och Norden har en fantastisk möjlighet att skapa en betydande ny exportsektor som kan bidra till tillväxt och jobb. 2012 blir återigen ett mycket spännande år för O2, svensk vindkraft och den förnybara energisektorn. Som en realisatör av förnybara satsningar kan O2 vara en drivande kraft för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. 1
Om O2 O2 står bakom ungefär en femtedel, drygt 500 MW av totalt ca 2 500 MW, av den vindkraft som uppförts i Sverige fram tills idag. Företaget var även först med att driva utvecklingen mot storskalig vindkraft med projekt i både fjällmiljö och till havs. Genom sin långvariga närvaro på marknaden sedan början på 90-talet har O2 byggt upp spetskompetens inom alla steg i värdekedjan av en vindkraftsetablering; från den initiala projektutvecklingsprocessen, via finansiering, försäljning och uppförande fram till drift och förvaltning. O2 tillgängliggör hållbara energilösningar. Detta görs idag genom att utveckla, bygga, äga, sälja och förvalta vindkraftsanläggningar med god totalavkastning och högt ställda miljökrav. Visionen är att som ett oberoende och entreprenöriellt företag driva energiomställningen mot förnybar energi med ett spritt ägande. O2 verkar utifrån att detta är en nödvändig förutsättning för ett hållbart och grönt samhälle i tillväxt. Hedbodberget, Dalarna. Park med totalt 15 vindkraftverk. 2
Att etablera vindkraft en process i flera steg O2 arbetar med alla steg i värdekedjan av en vindkraftsetablering; från den initiala projektutvecklingsprocessen, via finansiering, försäljning och uppförande fram till ägande, drift och förvaltning. 1 2 3 4 5 Screening Projektutveckling Försäljning & finansiering Upphandling & byggnation Förvaltning av vindkraftanläggningar Identifiera lämpliga lägen med avseende på vind, elnät, markägarförhållanden och skyddsområden. Modellera förutsättningarna för en vindkraftanläggning på området med avseende på produktion och kostnad. Kontakt med markägare och närboende Vindmätning och produktionsberäkning Design av elnät Tillståndsprocess Försäljning och marknadsföring Säkra finansiering Välja leverantörer Bygga vindkraftparken Testa turbiner och produktionssystem Övervakning av produktionen Driftoptimering Kontraktsförvaltning Besiktningar och statusanalyser Källa: O2. Screening Fas 1 är ett mycket viktigt skede i projekteringen. Här identifieras en lämplig plats för projektering med avseende på vind, elnät, markägarförhållanden och skyddsområden. I denna fas ingår även att modellera och dimensionera en potentiell vindkraftspark på området baserad på produktion och driftskostnad samt investering. O2 har ett omfattande och aktivt screeningprogram i hela Sverige. Projektutveckling I fas 2 ingår projekten i projektportföljen. För närvarande befinner sig ett 40-tal projekt med en potentiell kapacitet på ca 2 000 MW i projektutvecklingsfasen som består av fyra huvudaktiviteter: Vindmätningar och produktionsberäkningar Markarrenden och lokal dialog Tillståndsprocess Säkra nätanslutningar Försäljning och finansiering I fas 3 fastställs hur ägarstrukturen i vindparken kommer att se ut. Försäljning sker av hela anläggningen, av enstaka verk eller genom vindandelar. O2 har varit en föregångare vad avser nya finansieringsmodeller för vindkraft. Exempelvis var O2 den första vindkraftsaktören i Sverige som säkrade projektfinansiering för en vindkraftspark (2006). Upphandling och byggnation O2 upphandlar vindkraftverk för sina projekt genom ett traditionellt anbudsförfarande som vänder sig till etablerade tillverkare. Under byggnationen utvecklar och kommunicerar projektledningen en detaljerad projektplan. Byggtiden är normalt 12 månader. Förvaltning av vindkraftsanläggningar O2 hanterar driftövervakning, förvaltning, administration och specialistuppdrag till svenska elproducenter. Hanteringen av tillgänglighet är en viktig optimeringsåtgärd. Produktionen optimeras även med hjälp av kontinuerlig service, underhåll, lokala tillsynsmän etc. 3
Bilder från byggnationen av Korpfjället, Dalarna, under 2011. 4
Organisation Moderbolaget O2 Vind har tre operativa dotterbolag; O2 Vindkompaniet, O2 Vindel och O2 Kraft. Företaget har ett 50-tal anställda fördelade på kontor i Stockholm, Frösön, Mora, Kiruna och Mörbylånga. O2 är ett privatägt företag där grundarna Johan Ihrfelt och Thomas von Otter är majoritetsägare. O2 Vindkompaniet O2 Vindkompaniets verksamhet består i att utveckla, upphandla, finansiera, sälja och bygga vindkraftsprojekt. Bolaget står bakom över fler än 330 av de ca 2 000 vindkraftverk som uppförts i Sverige idag. Med lokal närvaro, lång erfarenhet och etablerade processer har O2 Vindkompaniet skaffat sig ingående marknadskännedom, vilket är en betydande konkurrensfördel vid utveckling av vindkraftsprojekt. Bra vindförhållanden, goda etableringsförutsättningar och lokal förankring är nyckeln till lönsamhet inom vindkraftsproduktion. O2 Vindkompaniet har tecknat arrendeavtal för en stor del av de bästa vindlägena i Sverige där vindkraftsetablering är möjlig. Portföljen omfattar totalt ca 2 000 MW i effektpotential på ett 40-tal platser. Samtliga lokaliseringar har gynnsamma vindförhållanden. Projekten är belägna på olika platser i Sverige vid såväl kuster som inland, i norr och i söder. Organisation 2011 O2 Vind AB Koncern-VD: Johan Ihrfelt O2 Vindkompaniet O2 Vindel O2 Kraft Verksamhet: Projektutveckling och försäljning av vindkraftsparker VD: Paul Stormoen Verksamhet: Försäljning av el, vindandelar och hela verk VD: Linda Magnusson Verksamhet: Försäljning av drift och förvaltningstjänster VD: Hans Sollenberg 5
O2:s projektportfölj Projektportfölj 2011-12-31 1) Antal verk MW Projektering tidig fas 235 588 Projektering sen fas 37 94 Samrådsfas 29 73 Ansökningsfas 296 786 Summa projekteringsfasen: 597 1541 Projekt med klara tillstånd: Korpfjället 2) 6 15 Bösjövarden 9 25 Mässingberget 12 25 Fallåsberget 10 25 Glötesvålen 30 90 Summa projekt med klara tillstånd 67 180 Byggnation: Sjisjka 30 78 Summa byggnationsfasen: 30 78 Summa alla faser: 694 1799 1) För definition av olika faser se sida 69. 2) Korpfjället består av två faser. Fas 1 består av nio st bindkraftverk som överlämnades till Ikea i december 2011. Fas 2 består av sex st vindkraftverk. Målsättningen är att utifrån denna portfölj av projekt utveckla Sveriges mest lönsamma vindkraftsanläggningar och skräddarsy finansiella lösningar med minimerad risk för investerare. För att möjliggöra detta har O2 byggt upp kompetens inom alla steg i värdekedjan från den initiala screeningprocessen, via finansiering och försäljning fram till överlämnandet av driftsatta vindkraftverk. 6
Viktiga händelser: I början av 2011 överlämnades vindkraftsanläggningar på Granberg (fem vindkraftverk), Hedbodberget II (sex vindkraftverk) och i Brahe hus (nio vindkraftverk) enligt plan. Under 2011 har O2 byggt och överlämnat en vindkraftspark om nio vindkraftverk till IKEA. Anläggningen som ligger på Korpfjället i Vansbro och Malung-Sälens kommuner har en samlad effekt om 20,7 MW och kommer att försörja IKEA:s 17 svenska varuhus med egenproducerad el. På det sättet sänker IKEA sina elkostnader och minskar sin miljö påverkan. Byggnationen av 30 vindkraftverk på lågfjället Sjisjka i Gällivare kommun pågick under stora delar av 2011 och driftstart planeras till hösten 2012. Projektet drivs av Sjisjka Vind AB som ägs av O2, Skanska och Jämtkraft. Anläggningen kommer att ha en samlad effekt om 78 MW. O2 har ett 40-tal projekt under utveckling. Under 2011 lämnade företaget in ansökningar för byggnation av 193 vindkraftverk med en samlad effekt om ca 420 MW. Hållbarhet är en naturlig del i allt som IKEA gör. Med en egen vindkraftspark i Sverige får vi en långsiktig källa till förnybar energi för vår verksamhet. Dessutom ger det oss möjlighet att överföra den ekonomiska nyttan av el från egen vindkraftpark i lägre priser som kommer våra kunder tillgodo Peter Agnefjäll, VD för IKEA Svenska Försäljnings AB Vindkraftsparken på Sjisjka är en kommersiellt intressant och spännande satsning som passar väl in i Skanskas ambitioner att vara ledande inom grönt byggande och att bidra till ett mer hållbart samhälle Göran Carlberg, projektutvecklingsdirektör på Skanska Infrastructure Development 7
Sjisjka vindkraftspark byggs i kargt klimat med stor miljöhänsyn 30 vindkraftverk kommer byggas på lågfjället Sjisjka i Gällivare Kommun under 2012. Det blir en av de största vindkraftsparkerna på land i Sverige. O2 utvecklar och äger projektet tillsammans med Skanska Infrastrukturutveckling och kraftbolaget Jämtkraft. Förutsättningen för lönsam vindkraftsproduktion är mycket gynnsam. Vindarna sveper konstant in från Norge och Atlanten. Den genomsnittliga vindhastigheten är 7,2 meter per sekund. Anläggningen beräknas årligen generera 200 gigawatttimmar el, vilket motsvarar ca 15 procent av Gällivare kommuns årsförbrukning. Turbinbladen mäter ca 50 meter och med tornet är totalhöjden 130 meter. Det blir stora krafter när det blåser och därför krävs en stadig förankring i marken. Till detta kommer ett kargt klimat och en extremt kort byggsäsong. För att minimera arbetet ute på fjället gjuts 24 av 30 fundament i fabrik och fraktas till byggplatsen. Fundamenten består av stora prefabricerade betongelement där betongmängden minskats kraftigt jämfört med platsgjutna fundament. Under 2011 har förberedande arbeten genomförts och sex bergförankrade fundament är på plats. Med början under våren 2012 kommer fundament, torn och turbiner att monteras och till hösten inleds provdriften. Projektet genomförs med särskild omsorg om miljön, vilket innebär att exempelvis samtliga dump rar, bilar, maskiner och grus som använts under 2011 har fraktats via järnväg. Ruovddásjeaggi Goddeáhpi Goddejávri Sákkikáhpi Goddejohka Alip Vuottasgobba 10 8 9 7 11 6 Sákkik 12 13 5 Vuskunjávri Geinnudakjávri 4 14 17 2 3 18 15 1 Sjisjka är ett unikt och otroligt spännande projekt. Klimatet, byggsäsongen och miljön ställer krav på innovativa lösningar t ex hur vi jobbar med prefabfundament och tågtransporter. 19 30 Peter Kalla, projektledare för tillstånd på O2. 22 25 26 20 Vuottasjávri Lulip Vuottasgobba Hanhijávri 23 16 24 27 21 Sjisjka Ciska 28 29 Lappberg Ajojärvi Gállujávri Kalajärvi Hanhigobba Uusijärvi Pajeltiskåbba Bajildisgobba Heinäjärvi Sjisjka Roavvegobba Exempel på sådant som fraktades på järnväg till Sjisjka under 2011: 70 000 ton grusmaterial Ca 30 arbetsmaskiner Ballast och cement till 600 m 3 betong 8
Bilder från förberedande arbete och byggnation på Sjisjka, Lappland, under 2011. 9
O2 Kraft O2 Kraft erbjuder tjänster inom driftövervakning, förvaltning, administration och specialistuppdrag till svenska vindkraftsproducenter. Med erfarenhet av mer än en miljon drifttimmar kan O2 Kraft verka för maximerad produktion och tillgänglighet samtidigt som man frigör tid och avlastar vindkraftsägarna. Ett driftstopp som inte åtgärdas snabbt innebär att många dyrbara kilowattimmar går till spillo, vilket driver en ökad efterfrågan på professionell övervakning och snabb service. O2 Kraft ansvarar också för upphandling av vindkraftverk inom koncernen. Bolaget är leverantörsoberoende och strävar efter att kontinuerligt öka konkurrensen på den svenska vindkraftsmarknaden. Upphandlingar sker inför varje enskilt projekt och omfattar en betydande utvärdering av varje leverantör av alltifrån driftsäkerhet till miljöprestanda. Tack vare O2:s ledande ställning och erfarenhet i vindkraftsbranschen uppnås stora fördelar vid förhandling med turbinleverantörer. Viktiga händelser: Under 2011 tecknades drift- och förvaltningsavtal för 39 vindkraftverk. Därmed förvaltade O2 Kraft vid utgången av året 76 verk. I dagsläget (mars 2012) förvaltar O2 Kraft totalt 109 vindkraftverk motsvarande cirka 250 MW, vilket inkluderar såväl vindkraftverk med garanti som vindkraftverk där garantitiden har gått ut. O2 Kraft är en professionell partner och har den kunskap och erfarenhet som behövs för att driva och förvalta vindkraftverk på bästa sätt. Vi känner oss trygga med att de tar hand om både löpande drift och problem som uppstår på ett kostnadseffektivt sätt. Tord Östlund, Vd PWP AB Projektledarna Johan Höök och Anton Steen vid invigningen av park med fem verk på Granberg, Dalarna. Parken överlämnades till PWP 2011. 10
O2 Vindel O2 Vindel erbjuder primärt möjligheten för elkonsumenter att bli delägare i vindkraftverk genom vindandelar, men man kan också bli vanlig elkund. All el är märkt med Naturskyddsföreningens märkning Bra Miljöval. Målgruppen för vindandelar är privatpersoner, bostadsrättsföreningar och mindre företag. Andelsägarna blir medlemmar i O2 El Ekonomisk Förening, som är Sveriges största vindkraftskooperativ. Totalt har kooperativet ca 3 500 medlemmar som tillsammans köpt 40 000 vindandelar i sju uppförda vindkraftverk. Vindkraftverken finns i Sveg och Krokom (Jämtlands län), på Hedbodberget (Dalarnas län), i Grötlingbo (Gotlands län) och i Brahehus (Jönköpings län). O2 Vindel förmedlar även hela vindkraftverk till medelstora elförbrukare t ex fastighetsbolag, kommuner och kommunala förvaltningsbolag. Genom att O2 finns med hela vägen, från den första vindmätningen till uppförandet av vindkraftverken och produktionen av elen har O2 Vindel möjlighet att erbjuda såväl vindandelar i stor skala som försäljning av hela verk placerade vid Sveriges bästa vindlägen. Viktiga händelser: I maj 2011 invigde O2 El Ekonomisk Förening sitt vindkraftverk i Brahehus utanför Gränna (Jönköpings län). Allmänhet, medlemmar, lokalpolitiker, samarbetspartners och media deltog. I december 2011 fattade LRF beslut om att i samarbete med O2 starta ett nytt vindkraftskooperativ som riktar sig mot rörelsedrivande medlemmar inom LRF. Under 2011 förmedlade O2 Vindel vindkraftverk till Upplands Väsby kommun och SGS Student bostäder i Göteborg. I början av 2012 förmedlades även verk till Hyresbostäder i Växjö. Samtliga dessa verk byggs på Fallåsberget (Gävleborgs län) med beräknad driftstart 2012/2013. I början av 2012 skrev O2 El Ekonomisk Förening förvärvsavtal om ytterligare tre vindkraftverk på Fallåsberget (Gävleborgs län). Efter förvärvet kommer kooperativet äga totalt tio vindkraftverk. Genom kommunens investering i förnyelsebar energi, i detta fall vindkraft, bidrar vi aktivt till att nå målet med att minska vår klimatpåverkan, samtidigt som vi sänker elkostnaderna i våra kommunala fastigheter. Det är en vinst för väsbyborna. Jan Holmberg, Kommunstyrelsens ordförande i Upplands Väsby kommun The Real Group sjöng vid invigningen av vindparken i Brahehus 2011. 11
20-års jubileum Det började i vindkraftens vagga i början av 90-talet. Tre pionjärer på Gotland etablerade några av de första vindkraftverken i Sverige. Då som nu fanns ett genuint miljöengagemang, en vision om att skapa lokal nytta och en god förmåga att realisera projekt och driva utvecklingen. 20 år senare kan O2 stoltsera med att stå bakom en femtedel av den vindkraft som uppförts i Sverige fram tills idag d.v.s. drygt 500 MW av totalt ca 2 500 MW. Genom åren har O2 både utvecklat och medverkat till utbyggnaden av vindkraftsbranschen. Allt eftersom har företaget byggt upp spetskompetens inom alla steg i värdekedjan av en vindkraftsetablering. Viktiga årtal och milstolpar i O2:s historia: 1991. Vindkompaniet grundas av tre pionjärer i ledning av Göte Niklasson. Den första vindkraftsetableringen genomförs med tre 150 kw vindkraftverk på Österudd, Gotland. Redan vid denna tidpunkt erbjuds möjlighet till delägande och bygdepeng instiftas för första gången i branschens historia. 1993. Sveriges första större vindkraftspark driftsätts med 20 st 500 kw vindkraftverk på Gotland, Näsudden. 1996. Projektering påbörjas i Norrland. 1997. Sveriges första havsbaserade park etableras med fem st 550 kw vindkraftverk vid Bockstigen, Gotland. 1999. Vindkompaniet förvärvas av NEG Micon som senare uppgår i Vestas Wind Systems. 2000. Sveriges första park i fjällmiljö etableras på Klimpfjäll, tre vindkraftverk om totalt 2,7 MW. 2004. O2 Vind grundas av Johan Ihrfelt och Thomas von Otter. 2005. O2 Vind förvärvar Vindkompaniet från Vestas och bildar O2 Vindkompaniet. O2 Vindel bildas för att tillgodose efterfrågan på andelsägd vindkraft. 2006. Fokus på att bygga en stark projektportfölj. Projektering påbörjas i industriell omfattning och en betydande del av de mest attraktiva vindplatserna i Sverige säkras. 2007. Samarbete inleds med Proventus och sedermera FAM (Wallenbergsstiftelserna). Den första projektfinansieringen av en vindkraftsanläggning i Sverige arrangeras. 2009. O2 Kraft bildas för att optimera produktion, drift och administration av vindkraftsanläggningar. 2010. Samarbete med Skanska inleds kring Sjisjka vindkraftsanläggning på 78 MW. Under följande år ansluter sig Jämtkraft i samarbetet och Sjisjka Vind bildas med O2 som 25-procentig ägare. 2011. O2 överlämnar en driftsatt vindkraftspark till IKEA på Korpfjället med nio vindkraftverk (totalt 20,7 MW). IKEA träder in som en ny typ av ägare inom svensk kraftproduktion. 12
Vindkraftverk i drift och under byggnation Viscaria KIRUNA 6" Sjisjka 30 Aapua 7 Klimpfjäll 3 Bliekevare 18 Stor-Rotliden 40 Råshön 8 Hällingarna 1 ÖSTERSUND " 1 Kvarkenvinden 1 Digerberget 1 Sveg1 1 Granberg Hedbodberget 5 15 Fallåsberget Säliträdberget 10 Byråsen 2 8 5 Högberget 3 Hunflen Korpfjället 9 8 1 Röbergsfjället 5 1 Uvberget Paljakoberget Fjällberget 1 2-3 4-5 6-7 8-9 10-18 19-51 Vindkraftverk per projekt/område 1 1 " STOCKHOLM 4 GÖTEBORG ") 1 3 1 16 17 1 1 2 5 MALMÖ 1 ") 2 5 1 1 1 9 1 2 Brahehus Nya Näsudden Väst 12 Näsudden Väst 51 5 2 Grötlingbo Greby MÖRBYLÅNGA " Utgrunden 7 17 Kastlösa 4 5 Yttre Stengrund 1 3 2 Degerhamn piren/ Degerhamn4 Bockstigen 13
Marknadsöversikt Efterfrågan på förnybar elproduktionskapacitet ökar kraftigt och utbyggnaden av vindkraft slog rekord såväl i världen som i Europa under 2011. Denna trend förväntas fortsätta. Ur ett globalt perspektiv brådskar förnybara lösningar och utbyggnaden av vindkraft satte rekord på världsmarknaden under 2011 med Kina, USA och Indien i tätposition. 42 GW ny kapacitet från vindkraft tillfördes under året, vilket ger en total kapacitet på 239 GW. Det motsvarar tre procent av världens efterfrågan på el (WWEA). Europeisk elmarknad i omställning Elektricitet genereras idag framför allt av fossila bränslen i kraftverk (kol, gas eller olja) samt av kärnkraft och vattenkraft. Det ökande energibehovet i kombination med en alltmer utbredd insikt om globala miljöproblem, klimatförändringar samt de problem som kan kopplas till de fossila bränslenas knapphet och ålderstigna fossilbränsledrivna produktionsanläggningar, har medverkat till att efterfrågan på förnybar energi ökat kraftigt. Som framgår av figurerna nedan förväntas andelen förnybar elproduktion öka stadigt de kommande åren samtidigt som de andra kraftslagen minskar sin andel. För att stimulera omställningen till förnybar energianvändning har flera styrmedel införts på de europeiska marknaderna. 2005 infördes ett system för handel med koldioxidutsläpp (European Union Emissions Trading System) med syfte att minska utsläppen av växthusgaser inom EU. För elmarknaden, med stora utsläpp av växthusgaser från fossila elkraftverk, innebär detta system en förskjutning av produktionskostnaderna till fördel för förnybar elproduktion. Under 2009 antogs EU:s Förnybarhetsdirektiv (2009/28/EG), som är ett ramverk för en omfattande energi- och klimatstrategi med syfte att minska energianvändandet, säkra EU:s energiförsörjning och minska utsläppen av växthusgaser. En viktig hörnsten i detta direktiv är att samtliga medlemsländer ska öka andelen förnybar elproduktion i sin produktionsmix successivt fram till år 2020. Som en följd av detta och en alltmer kostnadseffektiv produktionsprocess har de förnybara energikällorna, sedan början av 2000-talet, stått för en allt större andel av den nya kraftproduktion som byggts i Europa. Idag står förnybara kraftslag för nära hälften av all ny elproduktionskapacitet. Samtidigt har viss icke förnybar kraftproduktion börjat fasas ut. Bland de förnybara energislagen är vindkraften klart dominerande och står för cirka 70 procent av kapacitetsökningen de senaste tio åren. I Europa fanns i slutet av 2011 vindkraftsanläggningar med en samlad effekt om 94 000 MW, vilket motsvarar en pro- Total installerad vindkraftskapacitet i världen Prognos över elproduktionskapacitet i Europa fram till 2030 MW 300 000 MW 1 200 250 000 200 000 150 000 100 000 1 000 800 600 400 200 50 000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 0 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Förnybar energi Olja Gas Avfall Kärnkraft Källa: WWEA Källa: European Comission, EU Energy trends to 2030 14
duktionskapacitet på cirka 6.3 procent av Europas totala elenergibehov. Fram till 2020 förväntas en fortsatt kraftig utbyggnad av vindkraftskapaciteten som är driven av ökad elkonsumtion och utfasningen av åldrad fossil produktionskapacitet, i kombination med behovet att uppfylla EU:s klimatmål. Som framgår av diagrammen förväntas vindkraftskapaciteten tredubblas de kommande tio åren med en genomsnittlig årlig installationstakt på cirka 15 000 MW. Sverige påverkas av utvecklingen i Europa och den europeiska elmarknaden på flera sätt, dels för att Sverige såsom medlemsstat i Europeiska Unionen ska följa gemensamma regelverk och riktlinjer, dels genom att den europeiska och nordiska el markna den blir alltmer integrerad. I takt med att överföringskapacitet byggs ut och regelverk harmoniseras kommer svensk och europeisk elmarknad allt närmare varandra. Installerad effekt i EU 2000 2011 GW 120 100 80 60 40 20 0 20 Källa: EWEA Prognos över vindkraftens andel av elproduktion i Europa % 100 Gas Vind Solceller Vatten stor Bio Avfall Solpaneler Vatten liten Geotermisk Pellets Vågkraft Kol Kärnkraft Olja Svensk elmarknad i förändring I Sverige har nybyggnationen av elproduktionsanläggningar varit ytterst begränsad sedan 1980-talet då de sista kärnkraftverken togs i drift. Den storskaliga vattenkraften, som är det största förnybara energislaget, är väl utbyggd. Ett koldioxid neutralt, men inte förnybart alternativ som har återuppstått, är kärnkraften. Här är dock ledtiderna så långa och produktionskostnaderna så osäkra att man inte kan anta att kärnkraften kommer att bidra i någon större omfattning under den närmaste tio- till femtonårsperioden. Under senare år har emellertid alltfler elproduktionsprojekt påbörjats, särskilt vad beträffar biokraftvärme och vindkraft. Detta hänger samman med introduktionen av tydliga politiska incitament och styrmedel. Det kanske viktigaste av dessa, det svenska elcertifikatsystemet, är ett marknadsbaserat stödsystem med syfte att stimulera och påskynda utbyggnaden av förnybar el. Sedan början av 2000-talet har en betydande andel ny förnybar elproduktion tillförts den svenska produktionsmixen. Framför allt gäller detta biokraftvärme som idag står för cirka 12,5 TWh, motsvarande cirka nio procent av den totala produktio- 80 60 40 20 0 2000 2005 Övriga energikällor 2006 Andel Vindkraft Grundscenario Källa: European Comission, EWEA 2010 Vindkraftskapacitet i Europa GW 250 200 150 100 50 0 Källa: EWEA Landbaserad 2015 2020 2025 2030 Andel vindkraft EU:s förnybarhetsdirektiv 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Havsbaserad 15
Elcertifikatsystemet Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem för utbyggnad av elproduktion från förnybara energikällor och torv. Målet med elcertifikaten är att öka elproduktionen från sådana energikällor till i nivå med 25 TWh från 2002 års nivå fram till år 2020. Systemet ska bidra till att Sverige får ett mer ekologiskt hållbart energisystem. Systemet är uppbyggt så att producenter av förnybar el får ett elcertifikat för varje producerad MWh el. För att skapa efterfrågan på elcertifikat är det obligatoriskt för elleverantörer och vissa, i lagen definierade, elanvändare att köpa en viss mängd elcertifikat i förhållande till sin elleverans/elanvändning, den så kallade kvotplikten. I och med försäljningen av elcertifikat får producenterna en extra intäkt utöver intäkterna från elförsäljningen, vilket skapar bättre ekonomiska villkor för miljöanpassad elproduktion. År 2011 gick 31 procent av elcertifikaten till vindkraft. Den största delen, drygt 55 procent, gick till biokraft. nen. Även vindkraftsproduktionen har de senaste åren ökat kraftigt. Under 2011 producerade vindkraften mer el än en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor (Svensk Vindenergi). Idag står vindkraftsproduktionen för cirka 6,1 TWh. En fortsatt kraftig utbyggnad av förnybar elproduktion i Sverige förväntas de närmaste åren. Prognoserna baseras dels på det utrymme som tillåts inom det befintliga regelverket (elcertifikatsystemet), dels utifrån de investeringsplaner som finns avseende vindkraft, biokraft och småskalig vattenkraft. Här väntas vindkraften spela en avgörande roll. Svenska vindkraftsmarknaden Såväl Sveriges regering som den politiska oppositionen uttrycker höga ambitionsnivåer för utbyggnaden av förnybar elproduktion i sin energi- och klimatpolitik. Detta säkerställer troligtvis ett långsiktigt politiskt stöd för svensk vindkraft, oavsett vilken regering Sverige har i framtiden. Vindkraften har många fördelar som förnybar energikälla. Den har liten påverkan på kringliggande omgivning, är en riklig resurs och har god potential för utbyggnad. Härutöver är vindkraften kostnadsmässigt konkurrenskraftig i jämförelse med andra energislag. Utbyggnad av förnybar elproduktion i Sverige Kostnader för elproduktion, öre/kwh TWh 20 0 50 100 150 200 250 300 Vattenkraft Gaskraft 15 Vindkraft land Kärnkraft 10 Kolkraft Vindkraft hav 5 Biomassa Tidvatten- och vågkraft CSP 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Vind Bio Vatten 2011 Sol PV Lägsta beräknade kostnad Högsta beräknade kostnad Källa: Energimyndigheten, Svenska Kraftnät Källa: World Energy Outlook 2009. World Nuclear Status Report 16
Ett av nio verk på Korpfjället, Dalarna. Under 2011 driftsattes totalt drygt 750 MW vindkraft, vilket motsvarar en investeringskostnad på cirka 11 miljarder SEK. På årsbasis ökade produktionen med 74 procent från 3,5 TWh till 6,1 TWh. Totalt genererar vindkraften nu energi motsvarande cirka 4,5 procent av den totala elkonsumtionen i Sverige. Historisk utbyggnad av vindkraft i Sverige 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1995 1996 1997 Källa: Svensk Vindenergi Installerad effekt i Sverige (Vindkraft/MW) 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Den framtida utvecklingen Vindkraften förväntas spela en avgörande roll i utbyggnaden av förnybar elproduktion i Sverige. Analyser genomförda av Energimyndigheten och Svensk Vindenergi visar på en total vindkraftsproduktion 2020 mellan 12,5 och 15 TWh. Dessa prognoser baseras till stor del på den reglerade efterfrågan som styrs av det svenska elcertifikatsystemet. Elcertifikatsystemet är utformat för att stimulera en ökning av den förnybar elproduktion i Sverige. Målet är att det från 2003 fram till 2020 successivt ska byggas ny förnybar elproduktionskapacitet motsvarande en total tillkommande produktion på cirka 25 TWh. Under 2011 producerades totalt 19,8 TWh inom ramen för elcertifikatsystemet, varav cirka 14 TWh var nytillkommen produktionskapacitet. Fram till 2020 återstår alltså cirka 11 TWh för att uppnå det fastställda målet. Vindkraften förväntas stå för en majoritet av den tillkommande produktionskapaciteten. Även om prognoserna är osäkra finns det goda grunder att anta att det inom ramen för gällande regelverk kommer att byggas ytterligare cirka 8 TWh vindkraft fram till 2020. Gemensamt elcertifikatsystemet med Norge 2012 Från och med 2012 kommer Norge att ansluta sig till det svenska elcertifikatsystemet. Det svenska systemet är konstruerat för att stimulera utbyggnad av 13,2 TWh elproduktionskapacitet under perioden 2012 till 2020. I det gemensamma elcertifikatsystem från den 1 januari 2012, där Norge antagit samma åtagande som Sverige, bör respektive lands ökning vara 13,2 TWh för perioden 2012 till 2020. Den gemensamma ökningen blir då 26,4 TWh. Det gemensamma systemet innebär en större marknad med flera aktörer. Detta förväntas leda till bättre konkurrens på marknaden då likviditeten ökar och priserna blir mer stabila. I och med en norsk anslutning kommer också den samlade potentialen för förnybar elproduktion öka kraftigt. Energimyndigheten har på den svenska regeringens uppdrag analyserat effekterna av ett gemensamt system i rapporten Gemensamt elcertifikat- 17