I ömsesidig samverkan

EN TIDNING FRÅN SCA SKOG» NR 2 2012 Mångfald mål och motto för miljöministern Skogsägarnas skatteparadis Entreprenörerna och sågverket: I ömsesidig samverkan 1

Ledaren Du och din skog en viktig del av samhället Enligt auktoriteter som Sveriges Lantbruksuniversitet och Skogsstyrelsen är runt var fjärde hektar av den svenska skogen undantagen från skogsbruk. Det låter betryggande och placerar Sverige på en bra nivå vid internationella jämförelser. Å andra sidan finns det starka röster som hävdar att skogsbruket förött våra skogar så till den milda grad att det knappt finns något kvar som är värt att skydda. Som Tomas Di Leva sjunger, vem ska man tro på? I den nu uppblossande skogsdebatten framställs skogsbrukare och skogsindustri som giriga busar som hänsynslöst roffar åt sig. Sanningen är snarare att samhället haft behov av att skogen nyttjas för att producera resurser till utveckling av välfärd och välstånd. Behovet har uttryckts genom skogspolitiken. Denna roll fyller skogen än idag, då skogsnäringen ger större nettoexportintäkter än någon annan bransch. Efter långvariga och storskaliga avverkningar utan tanke på återväxt eller framtid, skrevs för 109 år sedan huvudprinciperna för svensk skogslagstiftning. Då lagstadgades att skogsägare har ansvaret för att det kommer upp ny skog efter avverkning och att det inte är tillåtet att långsiktigt avverka mer än skogen växer. Sedan dess har nyttjandet av skogen reglerats i lagar som speglat de växlande behov och rådande värderingar som funnits. I dagens skogspolitik finns även krav på att skogsbruket ska upprätthålla den biologiska mångfalden. Detta är rimligt och därför har ingen annan skoglig fråga under de senaste 20 åren fått så stora resurser som arbetet för ett mer miljöanpassat nyttjande av skogen. Utvärderingar visar också att åtgärderna för naturhänsyn gör mycket stor nytta och att de troligen också ger större effekt ju längre tiden går. Samhällets behov och värderingar kommer även i framtiden att styra skogspolitiken. Om stora exportintäkter och ett skogsbruk som motverkar klimateffekterna anses angeläget, så kommer det att bli så. Om andra värden bedöms som viktigare, blir kursen en annan. Skogsbruket är en del av samhället och har aldrig kunnat välja en annan väg än resten av Sverige. Mats Sandgren VD SCA SKOG Politik och lagar måste dock vila på noggranna konsekvensanalyser samt vetenskaplig och erfarenhetsmässig grund. Dagens skogsbruk kan luta sig mot mer än 100 år av forskning och ibland dyrköpta erfarenheter, bland annat från storskaligt kontinuitetsskogsbruk. Mot det står en populistisk svartmålning av hela den skogliga näringen. Det är två mycket olika typer av beslutsunderlag för vår framtida skogspolitik. Jag vet vem jag tror på! Innehåll Frihet och fin utsikt lockar för tionde året!... 3 Att flanera är att förvalta!... 4 Notiser... 6 Skogens hjältar... 7 Konkurrenskraftig träindustri ger liv åt Gällö... 8 Besvärlig ekvation för Bräcke kommun... 10 Håller rent i hörnen... 12 En bil kommer lastad... 12 Butiken mitt i byn... 13 Ont ska med ont fördrivas... 14 Håller ordning på alla el-fel... 15 I denna ljuva sommartid... 16 Miljöminister Lena Ek värnar mångfald och variation i skogen...18 Sommarpremie i granskogen...21 Länken för inlandets utveckling...22 Koll på kronor och kubik...24 Sverige ett skatteparadis för skogsägare...26 Lättare virkesbil en vinst för miljön...28 Notiser...30 Historiskt arv som kan skapa problem... 31 Tips för lata dagar...32 DIN SKOG Upplaga: 35 000 Adress: SCA Skog AB, 851 88 Sundsvall Tel: 060-19 30 00 Fax: 060-19 31 75 Hemsida: www.scaskog.com Ansvarig utgivare: Rolf Edström tel 060-19 31 19 rolf.edstrom@sca.com Redaktör: Rolf Edström Produktion: KarMin kommunikation, Sundsvall Tryck/repro: Sörmlands Grafiska Tryckt på SCAs GraphoCote 80 g. Omslag Lumipress Art 150 g Omslagsfoto: Leif Milling Tidningen distribueras gratis till personer som äger skog i något av de fyra nordligaste länen. Om du inte får tidningen idag, men vill ha den i fortsättningen, går det bra att meddela detta per brev eller telefon. Du kan också skicka e-post till: kerstin.olofsson@sca.com 2

Hur kommer det sig att du har satt plant i så många år? Det är ett bra sätt att tjäna lite extra pengar. Jag brukar göra en nyårsresa varje år och då kommer pengarna väl till pass. Men jag brukar inte sätta plant hela somrarna, utan bara några veckor. Resten av somrarna jobbar jag på ett glasblåseri i Lofoten. Hur trivs du med jobbet? Jag gillar att vara utomhus och att det är ett fritt jobb. Jag brukar lyssna på ljudböcker och det är rätt härligt. Är det inte fysiskt jobbigt? Första dagarna brukar det vara tungt, men sedan rullar det bara på. Man kommer in i en slags rytm och jag har väl utvecklat en bra teknik med åren. Finns det några nackdelar? Det är ju inte så socialt, för jag är ganska avskärmad när jag går och lyssnar på mina ljudböcker. Ibland känns det också tråkigt att jag är så pass trött när jag kommer hem att jag inte orkar göra så mycket. När är jobbet som bäst? När man är på ett hygge med fin utsikt det älskar jag. Ibland ser vi fjällen och det är ganska schysst. Hur många plantor brukar du sätta per dag? Lite över 3 000 och det är ganska bra. Men om det regnar brukar jag sluta tidigare, så då blir det inte lika mycket. Frihet och fin utsikt lockar för tionde året! Elin Fries har satt hundratusentals plantor genom åren. Hon är inne på den tionde säsongen som plantör och vet att de första dagarna kan vara tunga, men att det brukar flyta på bra efter ett tag. Efter några dagar blir man så vältränad att det nästan går av sig själv, säger hon. Elin kom nyligen hem till Sverige efter två år i Kanada, där hon åkt skidor, sett sig omkring och även passat på att sätta plant. Till hösten ska hon återuppta sina studier i Umeå, där hon läser till jägmästare. Men innan dess ska hon se till att ytterligare ett antal tusen plantor kommer i backen på hyggena i västra Jämtland. Har du varit med om någon annorlunda upplevelse när du satt plant? Härom dagen såg jag faktiskt en hare som blev jagad av en räv. De sprang bara några meter ifrån mig, så det var ganska läckert. Jag har också sett mycket älg och bävrar, men inga björnar eller andra stora rovdjur. Har du några tips till skogsägare som ska ut och sätta plant för första gången? Ta mycket provytor i början! Jag tyckte att det var svårt att få till rätt antal plant när jag var nybörjare, men man lär sig med tiden. Ta också med en bra lunch och myggmedel, det brukar man uppskatta Har du några bra tips på ljudböcker som passar på hygget? Just nu lyssnar jag på Harry Potter-böckerna och jag är helt fast! Text Kerstin Olofsson Foto Helena Fries Namn: Elin Fries Ålder: 24 år Bor: Vaplan Familj: Mamma, pappa, syster 3

Att flanera är att förvalta! Foto: Leif Milling Även den som inte äger sin skog med huvudsyftet att tjäna pengar vill ofta tillvarata den avkastning som fastigheten ger. Därifrån är steget till ett aktivt ägande inte långt. Skogspromenader med eftertanke räcker i många fall för att man ska kunna fatta beslut som gör stor ekonomisk skillnad. 4 Att röra sig på sin fastighet, titta på skogen och fundera kring hur man vill att de olika bestånden ska utvecklas ger även möjligheter för ett stressat sinne att varva ner i naturen. Många kan dessutom kombinera skogstankarna med andra naturintressen, från fiske eller fågelskådning till letande efter rara växter eller insekter. Gott fika är också en viktig del av upplevelsen! Den som har en skogsbruksplan kan enkelt hitta uppgifter om hur gammal skogen är på olika delar av fastigheten. Här kommer några saker som kan vara värda att tänka över när man är i olika typer av skog: Plantskog I stora delar av norra Sverige har skogsplantorna under senare år haft det tufft. Sorkstammen nådde på många håll rekordnivåer under vintern 2010-2011 och skadorna på planteringarna blev därefter. Forskningen visar även tydligt att snytbagge utgör ett allt större hot mot späda plantor i landets norra delar. Som skogsägare har man all anledning att titta till sina planteringar och kontrollera hur den kommande skogsgenerationen mår. Om man tycker att antalet döda plantor verkar oroväckande stort kan det vara klokt att ta hjälp av sin virkesköpare eller personal från Skogsstyrelsen för att göra en riktig inventering som visar om de överlevande plantorna räcker.

Ungskog När skogen börjar bli i tio-årsåldern är det dags att fundera på om den ska röjas. Här ska man komma ihåg att ungskog som anlagts genom plantering växer väldigt fort i sin ungdom. Den optimala tiden för röjning passeras snabbt! Generellt sett är det viktigare att man röjer än hur man röjer. Skogsägaren ska tänka igenom hur man vill att ungskogen ska utvecklas och vad man vill uppnå med beståndet på sikt. Vid röjningen ger man de träd som kan bli värdefulla i framtiden mer utrymme att utvecklas. Samtidigt reglerar man trädslagsblandningen och tar bort skadade stammar. Röjningen kostar pengar om man lejer bort arbetet, men det är en investering som förräntar sig bra och som är avdragsgill mot inkomster från fastigheten. Medelålders skog När träden sträcker sig förbi 10-metersnivån börjar det bli aktuellt att fundera på gallring. Liksom när det gäller röjning är skogen i snabb tillväxt. Den som väntar riskerar att bli ifrånsprungen och missa den optimala tidpunkten för att gallra. Gallring bygger på samma principer som röjningen. Den stora skillnaden är att det nu blir en intäkt för skogsägaren. Vid gallringen får skogsägaren också avkastning på tidigare röjningar. Ett röjt bestånd innehåller färre, men grövre stammar. Det gör att gallringen blir billigare och att det blir mer värdefullt sågtimmer. Den som har ungskog som anlagts efter slutavverkning på 1970- eller 1980-talet kan vid gallringen göra åtgärder som kompenserar för att man på den tiden tog väldigt lite naturhänsyn vid avverkningen. En bra åtgärd är att spara lövträd som får chans att växa sig grova och sedan lämnas kvar vid slutavverkningen i framtiden. Lövträden kan både lämnas i grupper och som enstaka träd. Särskilt viktiga är de i kantzoner mot vatten och våtmarker. En bra åtgärd är att gallra bort barrträd nära vatten och våtmarker för att på så sätt ge lövträd och buskar möjlighet att etablera sig och breda ut sig. Vetenskapliga utvärderingar visar att tillskott av grova lövträd, riktigt Foto: Olle Hedvall Skogsägaren ska tänka igenom hur man vill att ungskogen ska utvecklas och vad man vill uppnå med beståndet på sikt. gamla träd och bevarande av döda träd ger stor nytta för den biologiska mångfalden i brukade skogar. Äldre skog Både i den äldre och den medelålders skogen är det i år extra viktigt att hålla utkik efter stormskador och snöbrott. I det norra bekämpningsområdet för barkborre får det maximalt finnas tre kubikmeter dött virke, (cirka sex-åtta medelstora slutavverkningsgranar) per hektar. Allt virke som överstiger denna gräns måste köras ut före den 15 juli. Läs mer Den som vill läsa mer om skogsskötsel hittar lätt tillgänglig information på nätet. Hemsidorna www.skogforsk. se/kunskapdirekt och www.skogsstyrelsen.se/aga-ochbruka ger svar på många av de frågor och funderingar som skogsflanerande kan väcka. Text Rolf Edström Fakta Norra bekämpningsområdet Foto: Leif Milling Skogsstyrelsen har klassat Ånge, Bräcke, Sundsvall, Timrå, Härnösand, Kramfors, Ragunda, Sollefteå, Östersund, Strömsund samt delar av Bergs och Härjedalens kommuner som bekämpningsområde. Där gäller särskilda regler för hantering av virke. 5

SCA investerar 36 miljoner i Östavalls virkesterminal SCA Skog bygger om virkesterminalen i Östavall i västra Medelpad för att göra den mer miljövänlig och modern. Investeringen omfattar bland annat ett nytt järnvägsspår och en ny plan för biobränsle. Detta kommer att effektivisera och stärka SCAs tågkoncept för ökade tågtransporter i framtiden, säger Henrik Sakari, logistikchef Syd, SCA Skog. SCA Skogs virkesterminal i Östavall har varit i drift i 45 år och hanterar årligen 600 000 m 3 virke och 10 000 ton biobränsle. Nu ska terminalen rustas upp rejält, för att bli mer miljövänlig och anpassad för dagens trafik. Investeringen innebär att vi bygger ett 600 meter långt järnvägsspår, som ligger högre än det befintliga, och asfalterar virkesplanen. Det ger förbättrad vattenavrinning på virkesuppläggen och effektivare hantering då maskinerna inte kommer att köra fast, säger Henrik Sakari. Sedan ska virkesplanen minska, vilket ger kortare körvägar och lägre dieselförbrukning. Dessutom ska all belysning ersättas med armatur med lågenergilampor. Slutligen ska SCA anlägga en helt ny plan för biobränsle. På ena sidan spåret kommer vi att hantera rundvirke och på den andra sidan lägger vi upp biobränslen. Det leder till rationellare hantering av alla sortiment. Dessutom kommer all hantering av biobränslen att hanteras på asfalt, vilket kommer att minska risken att bränslet förorenas av grus och sten, säger Henrik Sakari. Investeringsarbetet har redan påbörjats och ska vara klart till november i år. Rätt åtgärder hejdar snytbaggen i norr Även i Norrland dödar snytbaggen många nyplanterade granar och tallar. Men med hjälp av flera kombinationer av enkla åtgärder kan de norrländska skadorna minskas till en acceptabel nivå. På 30 hyggen i Hälsingland har SLU-forskare under fyra år undersökt effekterna av att kombinera olika skademinskande åtgärder. Resultaten visar att det finns goda möjligheter att kostnadseffektivt hantera snytbaggarna i Norrland utan att använda insektsgifter. En bra markberedning så att plantorna kan sättas i den rena mineraljorden är viktigast för att uppnå god plantöverlevnad. Att använda plantor med något grövre stamdiameter ökar överlevnaden ytterligare. Plantering tredje våren efter avverkningen ger också bättre överlevnad än plantering ett år tidigare. I Norrland kan en senare plantering vara ett bra alternativ, eftersom konkurrerande vegetation där är ett mindre allvarligt problem än i södra Sverige. (Källa: SLU) SCA satsar vidare mot byggvaruhandel i Europa SCA har förvärvat PLF, Frankrikes största fristående träleverantör till byggvaruhandeln. PLF distribuerar träprodukter till byggvaruhandeln över hela Frankrike och vidareförädlar ca 70 000 kubikmeter trävaror årligen genom bland annat målning och ytbehandling av träprodukter för användning både utomhus och inomhus. Vi har länge velat ta steg framåt i förädlingskedjan i Frankrike, säger Jonas Mårtensson, vd i SCA Timber. Genom förvärvet av PLF blir vi nu en av de större leverantörerna direkt till byggvaruhandeln i Frankrike, liksom vi redan är i Storbritannien och Skandinavien. Frankrike är en av våra största och viktigaste marknader och vi blir nu en komplett leverantör. Med PLF får vi också en värdefull vidareförädlingskapacitet i Frankrike. PLF har ett gott renommé som en kreativ designer och innovativ producent av ytbehandlade träprodukter för till exempel ytterpanel, innerpanel och andra träbaserade produkter för byggvaruhandeln. PLF har varit en av våra större kunder i Frankrike. Vi ser goda möjligheter att öka integrationen med i första hand Tunadals sågverk i Sundsvall. I Tunadal ökar vi nu produktionen av granprodukter som efterfrågas i just Frankrike, avslutar Jonas Mårtensson. 6 Kloka gummor hade rätt groblad kan läka sår Groblad har använts som medicinalväxt i många århundraden, och forna tiders kloka gummor brukade lägga om sår med bladen. Nu bekräftar en avhandling av Muhammad Zubair från SLU att de gjorde alldeles rätt; positiva effekter av groblad har påvisats både med odlade celler av människa och med sår på grisöron. Nya sårläkningsprodukter är målet inom forskningsprojektet. Resultaten är mycket lovande, säger forskarna på SLU. Det återstår dock en hel del forsknings- och utvecklingsarbete. Vi måste ta reda på mer om exakt vilka substanser som är verksamma vid sårläkning. Därefter kan vi gå vidare med att optimera både växtmaterialet och odlingsmetoderna. (Källa: SLU) (Källa: SLU)

skogens hjältar Sågverket mitt i byn I de två föregående numren av Din Skog har vi presenterat idoga företagare som verkar med skogen som utgångspunkt. Vi har mött turistentreprenörer, förädlare av renkött, timmerhustillverkare och andra som skapar arbetstillfällen och bygdeutveckling. Några av dem använder skogen som råvara, andra nyttjar skogsresursen på andra sätt. Gemensamt för dem är att de skapar förutsättningar för sig själva och andra att leva och verka i skogsbygderna. På de kommande sidorna kommer vi återigen att möta ett antal företagare som med kreativitet och arbetslust bidrar till liv och utveckling i inlandet. De har entreprenörskapet gemensamt, men också det faktum att de lever i växelverkan med Gällö sågverk, som ägs och drivs gemensamt av Persson Invest och SCA. Välkommen till ännu ett möte med skogens hjältar! Sören Nilsson Jessica Svanberg Börje Larsson Märit Jonsson Mikael Backlund Sven-Åke Draxten 7

skogens hjältar Konkurrenskraftig Vad som 1879 började med en enkel ångsåg vid stranden av Revsundssjön i Gällö har idag utvecklats till ett modernt sågverk med kapacitet att producera 300 000 kubikmeter granvirke. Då som nu är sågverket motor för hela det kringliggande samhället. Innan sågverket i Gällö byggdes var det inte mycket till samhälle i Gällö. Här fanns i början av 1870-talet nio gårdar och några torp med en sammanlagd befolkning på 140 personer. Men i och med sågverkets etablering, som sammanföll med järnvägens tillkomst, gjorde industrisamhället sitt intåg i denna avlägsna skogsbygd. Ny arbetskraft strömmade till, gårdar byggdes, kaféer, butiker och pensionat öppnade upp verksamhet. Och för att betjäna den allt större befolkningen behövdes hantverkare av olika slag, skomakare, skräddare, bagare, slaktare... Dessutom behövde sågverket timmer vilket gav ytterligare arbetstillfällen. Träd fälldes med yxa och svans, kördes med häst till lämpligt vattendrag och flottades vidare till sågverket. Krafttag räddade sågen Sedan starten har mycket timmer passerat sågramarna i Gällö sågverk. Och till skillnad från många andra sågverk i inlandet sågas det än idag timmer i Gällö. En viktig anledning till att sågen fortfarande är vid gott liv är industrimannen Sven O Persson. I slutet av 1960-talet var sågens ekonomi mycket ansträngd och det behövdes krafttag för att sågen inte skulle tvingas slå igen. Sven O Persson köpte därför såg verket i Gällö. Stora investeringar gjordes under åren som följde, med ökad produktion, nya torkar och en satsning på exportmarknaden. Och 1998 invigdes en ny såglinje med 8

träindustri ger liv åt Gällö modern profileringsteknik och högre kundanpassning av de sågade produkterna. Gällö Timber Nästa stora steg togs den 1 juni 2010. Då bildades Gällö Timber som ägs till lika delar av Persson Invest och SCA. I företaget ingår Gällö såg och den vidareförädling som görs vid Jämtlamell i Stugun. Med säkrade leveranser av råvara ökar också produktionen i Gällö från 160 000 kubikmeter till 300 000 kubikmeter. Sammantaget innebär detta att vi får en effektiv och mycket konkurrenskraftig träindustri i Jämtland, kommenterar Tommy Högberg, VD på Gällö Timber. Sågverkschef i Gällö är Johan Olofsson. Han kom till sågverket första gången när han läste träteknik i Luleå. Och sedan dess har han haft flera olika befattningar, nu senast alltså som chef för sågverket. Den stora utmaningen har varit att få plats med en näst intill fördubblad volym på en oförändrad yta. Johan Olofsson b 9

skogens hjältar Så sent som i fjol gjordes ännu en stor investering då vi byggde en ny sorteringslinje, berättar han. Och i höst kan vi ta våra nya kanaltorkar i bruk. Gällö är nu ett riktigt stort och modernt sågverk. Fördubblad volym Från kontorsfönstren har man utsikt över timmerplan och sågverk. Truckarna ilar fram och tillbaka för att mata intaget med idel nytt grantimmer. I andra änden av det blåmålade såghuset dyker de färdiga paketen med sågat virke upp. Det handlar om stora timmerflö den som passerar sågverket. Närmare Japan är en viktig destination för granvirket från Gällö. Johan Olofsson 60 000 kubikmeter råvara förbrukas varje månad. På timmerplanen finns utrymme för 35 000 kubikmeter. En strid ström med timmerbilar passerar utanför fönstret. Den stora utmaningen har varit att få plats med en näst intill fördubblad volym på en oförändrad yta, säger Johan Olofsson. Det gäller att vi kan leverera i samma takt som vi producerar. Förädling i Stugun En stor del av det virke som sågas i Gällö går till SCAs dotterbolag BM Skandinavien i Stugun där det förädlas för den skandinaviska byggvaruhandeln. En annan stor kund är Valbo Trä som ingår i Persson Invest. Och på exportmarknaden är Japan en viktig destination för granvirket från Gällö. Vi är duktiga på att såga till låg kostnad, konstaterar Johan Olofsson. Det innebär en slimmad organisation med en tajt bemanning vilket också är ett skäl till att vi kan överleva. Besvä ek Största arbetsplatsen Den stora skillnaden, som Johan Olofsson ser det, med att sågverket nu utgör en del av SCAs organisation är att man fått tillgång till en bred kompetens inom områden där man tidigare inte stått på tå. Vi har drivit sågverk länge, men har inte alltid varit duktiga i hela kedjan, från skog till biprodukter, konstaterar han. Med produktionen tryggad vid sågen, kan också samhället Gällö andas ut. De 72 anställda innebär att sågverket utgör kommunens största arbetsplats. Och de 20 timmerbilarna och ett tiotal bilar för biprodukter betyder ytterligare många arbetstillfällen. Dessutom ger sågverket sysselsättning åt så många fler i en bygd där det inte går att välja och vraka mellan jobben. Så var det redan 1879 när sågverket i Gällö grundades. Och så är det än idag. 10

rlig vation för Bräcke kommun I Bräcke kommun står skogen i centrum. Även kommunalrådet Sven-Åke Draxten (s) har erfarenhet av skogsnäringen, som tidigare anställd på numera nerlagda sågverket i Kälarne. Satsningen på Gällö såg är viktig för hela kommunen, slår han fast. I en kommun där skogen står som spön i backen har skogsnäringen alltid utgjort en viktig inkomstkälla. Här avverkas skog, här sågas timmer och här förädlas träprodukter. Dessutom utbildas maskinförare. Samtidigt är arbetslösheten hög. Att kommunalrådet Sven-Åke Draxten därför ser positivt på en satsning som innebär att Gällö såg stärker sin position som kommunens enskilt största arbetsgivare är inget som förvånar. Vi ser sågverket i Gällö som en långsiktigt stabil arbetsplats, säger han. Allt färre invånare Sven-Åke Draxten har fått se hur antalet invånare i Bräcke blivit allt mindre. Idag bor här 6 750 invånare, varav en fjärdedel är över 65 år. Många är också barn och ungdomar. Återstår de som ska dra in skatt till kommunens kassakista, för att finansiera den service som befolkningen har rätt till. Ekvationen är besvärlig, konstaterar kommunalrådet som efterlyser bättre vägar och kommunikationer, för såväl arbetspendlare som för de allt fler tunga transporterna till och från sågverket. Betydelsefullt skogsbruk De drygt 70 arbetstillfällena på Gällö sågverk är alltså varmt välkomna. Särskilt som varje anställd på sågverket genererar ytterligare sysselsättning åt kommunens invånare. En vacker natur, med höga berg, djupa dalar, urskogar och hundratals sjöar att utforska är viktiga tillgångar. Men för att kunna leva här behövs även arbete. Skogsbrukets betydelse kan därför inte nog understrykas, säger Sven-Åke Draxten. Varje arbetstillfälle är viktigt. Och då spelar sågverket en huvudroll. 11

skogens hjältar Märit Jonsson har bott på sågverket i Gällö i 26 år. Nu har hon flyttat ner på stan, men tillbringar fortfarande mycket tid i såghus och kontor. Hennes uppdrag: att hålla rent och laga mat. Att sågverket i Gällö spelar en viktig roll för såväl hela bygden som för Märit Jonsson och hennes familj är hon snabb med att poängtera. Vad vore Gällö utan sågverket, frågar hon sig. Dessutom: hennes man arbetade på sågen i 50 år, fram till pensionen. Och i ett kvarts sekel bodde hon och hennes familj i lägenheter som låg på sågverksområdet. Men det var nog mer idylliskt på den tiden, när det var lite mindre, säger hon. Eget företag Sedan 1996 har Märit haft eget företag med sågverket som enda uppdragsgivare. Mest tid används för att städa kontor och personalutrymmen. Men hon lagar även mat när det är kundbesök eller styrelsemöten. Gästerna får god mat, försäkrar hon. Gärna lite åt det exklusiva hållet. Alla utrymmen ska gås över två gånger i veckan. Ofta väljer Märit att städa på helger, när det är lugnare att arbeta. Nu, när maken är pensionerad, hjälper han gärna till och kan samtidigt uppdatera sig om vad som händer på hans gamla arbetsplats. Ett bra jobb som passar mig, summerar Märit. Enda kruxet är att det så snabbt blir smutsigt igen. En bil kommer lastad Håller rent i hörnen Sören Larsson startade sitt åkeri 1971. De första femton åren körde han timmer. 1986 sadlade han om för att köra flis, spån och bark. Stor uppdragsgivare har i alla år varit SCA. Nu har Sören gått i pension och sonen Börje tagit över. I företaget finns en bil och tre anställda, även om det händer att Sören fortfarande rycker in ibland. Bra rull på bilen Bilen rullar sju dagar i veckan, berättar Börje Larsson Från Gällö såg kör vi flis till Östrand, spån till Bio Norr och bark till Jämtkraft i Östersund. På ett år innebär det att lastbilen rullar ungefär 37 000 mil. Varje lass väger 39 ton. Långa avstånd och bra beläggning, summerar Börje som tog över företaget för fem år sedan och nu är bosatt i Pilgrimsstad. Det gäller att ha bra rull på bilen, säger han. Och det har vi. På den smala vägen mellan timmertravar och kontor på Gällö såg avlöser lastbilarna varandra. Timmer körs in, flis, spån och bark ska därifrån. Det är sammanlagt ett trettiotal bilar som cirkulerar. En av dessa är märkt med Sören Larsson & Son. Tacksam I tider när glesbygden överlag både avfolkas och avvecklas är Börje Larsson tacksam över att ha full sysselsättning i en bransch han varit nära lierad med sedan han var barn och fick följa med farsan i hytten. Sågverket är allt för byn, summerar han. Och vore det inte för sågen skulle jag själv inte ha något jobb. 12

Butiken mitt i byn Mitt i Gällö ligger affären. Och så har det varit ända sedan sågverket startades för 135 år sedan. Nu står det ICA på skylten. Men utbudet är ungefär detsamma: matvaror, diverse redskap, hushållsattiraljer. Den första mars i år firade Mikael Backlund tioårsjubileum som ICA-handlare i Gällö. Innan han kom hit arbetade han på ICA i Bräcke. Framtidsutsikterna i Gällö var inte så lysande när jag kom hit, minns han. Men jag lyckades vända skutan och nu går det jättebra. Och det är jag riktigt stolt över. Enda butiken Mikael Backlunds butik är idag den enda butik som finns kvar i Gällö. Tidigare fanns det flera handlare som konkurrerade om kunderna. Större, starkare och bättre läge, är hans förklaring till att just hans butik överlevt. Med sina åtta anställda är han en stor arbets givare i Gällö. Och Mikael Backlund och hans personal har genom åren byggt upp ett förtroende hos befolkningen i Gällö med omnejd. Fördel med dyr bensin Ett stort sortiment, kompletterat med tips och trav, vin och medicin är en förklaring. Duktig personal en annan. Men det är heller ingen nackdel att bensinen är dyr, säger han och kisar mot vårsolen som gnistrar över Revsundssjön. En stor del av hans kunder, och av hans omsättning, utgörs av de anställda på sågverket och deras familjer. Naturligtvis är sågverket viktigt, avgör Mikael Backlund. Utan sågverk skulle både butik, bensinmack, bank, tandläkare och sjuksköterska riskera att försvinna. 13

skogens hjältar Ont ska med ont fördrivas Onda ryggar och stela nackar är Jessica Svanbergs levebröd. Tre dagar i månaden knådar hon musklerna på de anställda på Gällö såg. Och väntelistan är alltid fulltecknad. Det innebär tolv patienter per dag. Genom att trycka bort muskelknutar och stretcha de korta musklerna blir mina kunder bättre, säger Jessica. Följer de sedan mina råd även mellan behandlingarna går det fortare att bli riktigt bra. Allt fler av hennes kunder är företag som erbjuder sina anställda friskvårdsmassage. Personal som inte har ont behöver heller inte vara sjukskrivna. 14 Under utbildningen till fritidsledare gjorde Jessica Svanberg praktik på Axelsons Gymnastiska Institut i Stockholm för att lära sig mer om friskvård och kroppsterapi. Redan efter andra lektionen visste hon att det var precis det hon ville fortsätta arbeta med. I tjugo år har hon nu arbetat heltid som massör i Bräcke, i egna företaget Jessica Massör. Jag tycker om att träffa folk och att hjälpa dem som har ont att bli bättre, förklarar hon. Trycker bort knutar Det är främst axlar, ländrygg och nacke som hennes kunder har problem med. Och det gäller oavsett var de arbetar. Allt statiskt arbete där man använder händer och armar leder förr eller senare till att man får ont mellan skulderbladen och upp i nacken. Hårdhänt behandling Uppdraget på Gällö såg har vuxit från först en dag, sedan till två och nu tre dagar i månaden. Kunderna anmäler sig hos sin arbetsledare som i sin tur tecknar dem på Jessicas besökslista. På en dag hinner hon med tolv kunder varav flertalet är män som var och en får massage i 40 minuter. Det är inget mys-pys med olja och musik, utan en ganska hårdhänt behandling som ibland kan göra ont, säger hon. Men muskelknutarna måste lösas upp om det ska bli resultat. Gällö såg är en stor uppdragsgivare för Jessica Svanberg. Roligast är när hon får kunder som är lite skeptiska, men som efter behandlingen hör av sig och vill komma tillbaka. Då vet jag att massagen gjort gott, säger hon.

Håller ordning på alla el-fel Året var 1999. Sören Nilsson blev tillfrågad om han under tre veckor kunde avlasta elektrikern på sågverket. Det kunde han och är fortfarande kvar. Sågverket är både hjärta och lunga för Gällö, konstaterar han. Klockan är strax före halv fyra på eftermiddagen när Sören Nilsson parkerar sin bil utanför sågverket i Gällö. Först klockan två på natten kan han åka därifrån igen. Uppdraget är att hålla igång driften om något skulle hända, säger han. Behövde avlastning Det var i samband med att den nya såglinjen togs i drift som Sören första gången kom till sågverket. Meningen var att han skulle vara där i tre veckor. Den elektriker som då arbetade på sågverket hade haft jour i sju år och behövde avlastning. Men Sören blev kvar och den förra elektrikern slutade. Och nu är det Sören och två andra entreprenörer som sköter det elektriska på sågverket. Alltid på plats I princip ska det alltid finnas en elektriker på plats, om något skulle hända. Dessutom läggs mycket arbete ner på förebyggande underhåll. Långvariga driftsstopp är dyra och alls inte populära. Och eftersom vi är egna företagare känner vi kanske ett lite större ansvar, funderar Sören som driver företaget Revsunds El. Stockar och bräder kan ställa till med mycket oreda på ett sågverk. Vanligast är att en fotocell får sig en smäll. Och blir det något fel så får Sören larm. Det är ovanligt att vi går bet, försäkrar han. Vi har lång erfarenhet och ett eget litet reservdelslager och det är ovanligt att vi tvingas ta hit en reparatör utifrån. Texter Mats Wigardt Foto Michael Engman b 15

Under en gran i gammelskogen gömmer sig en skönhet likt ett sagoväsen. Det är en orkidé som bär namnet norna. På latin heter den Calypso bulbosa. Blomman har fått sitt namn efter de grekiska ödesgudinnorna. Calyps var den mest kärlekstörstande nymfen som enligt den homeriska mytologin höll Odysseus fången på sin ö i många år. Det är i början av juni. Naturen är nästan påträngande livsbejakande. Kärlekstörstande som en norna stämmer bra. Varje år gör jag denna skogspromenad för att beundra nornorna. Stigen jag går leder även fram till en av mina favoritströmmar. Nu i juni finns det möjligheter att fånga storöring på torrfluga. En fest Om någon vecka kommer vår största dagslända att kläckas. Den heter Ephemera danica på latin och åsandslända på svenska, men vi har givit den namnet Rocken. Anledning till detta är att den tar av sig rocken innan parningen. För många år sedan visade en vän mig detta. Han tog en nykläckt slända och satte den i en glasburk. Redan nästa dag satt två identiska åsandsländor i glasburken. En av sländorna var klar för parning, den andra var bara rocken. Alla dagsländor genomgår detta stadium innan parning. Efter parningen tar sig honorna ut på öppet vatten för att lägga sina ägg i vattenytan. Honorna dör sedan direkt efter äggläggningen. Det blir mycket mat för strömmens öringar och en fest för oss flugfiskare. Gott tecken En försommar då Rocken dansade sin parningsdans, likt skimrande sagoväsen, fiskade jag tillsammans med Desiree. I den ljuva 16

na sommartid Ett gott tecken denna dag var att guckuskon blommade i hundratals längs flottningsstigen. Jag hade många gånger tidigare fångat öring och fotograferat guckusko samma dag. Guckusko är motsatsen till nornan. Den är inte blyg utan står där som i stora grupper likt en armé i gult, rödbrunt och grönt. Guckusko pollineras av bin som lockas av blommans doft att krypa ner i den toffelformade blomman. Någon nektar finns inte och när biet upptäcker detta försöker det krypa upp ur den hala blomläppen, men kan bara lyckas i den trånga passagen som finns i läppens bakre del, bakom ståndarna. Då biet kryper ut blir det samtidigt inklätt med pollen. Visst är naturen fantastisk! Tacksamhet Fiskedagen blev också fantastisk. Desiree fångade och släppte tillbaka en öring på 3,4 kilo. I denna ljuva sommartid gå ut och gläd dig vid den stora gudens gåvor. Det är utan tvekan lätt att fälla en tacksamhetens tår en junidag som den vi fick. Text och foto Leif Milling 17

Miljöminister Lena Ek värnar mångfald och variation i skogen 18 Hon är uppvuxen i Småland, är själv skogsägare och tidigare styrelseledamot i Södra Skogsägarna. Miljöminister Lena Ek ser stora möjligheter för utveckling inom den svenska skogsnäringen. Hon menar även att skogsbruk har en stor roll att fylla när det gäller de globala klimatfrågorna. Detta innebär dock inte att hon är tillfreds med hur staten styrt skogsbruket, med expertmyndigheternas arbete eller med själva skogsbruket och skogsindustrin. Det svenska Det svenska skogsbruket har ända sedan 1900-talets början varit reglerat i lag och kontrollerat av myndigheter. Politiker har uttryckt samhällets förväntningar på skogsnäringen och utifrån detta har forskning, utbildning, lagstiftning och tillsyn utvecklats. Beställningen från samhället var under mycket lång tid, ända fram till 1990-talet, i stort sett densamma: skogen ska vara basen för en exportindustri som i sin tur ska leverera arbetstillfällen, exportintäkter och därmed välfärd till Sverige. På 1990- talet kompletterades beställningen med att skogsbruket också ska klara den biologiska mångfalden.

Hur tycker du att skogen sköts och har skötts på det hela taget? Mycket har varit bra, men andra delar har väl varit mindre lyckade, inte minst när det gäller statens roll. Idag kan man till exempel se att politiken som drev fram storskalig bekämpning av löv och ensidigt fokus på barrträd, inte var så lyckad vare sig för skogsägarna eller industrin. Generellt sett tror jag på mer mångfald och variation både när det gäller skogsskötsel och metoder för att bevara den biologiska mångfalden. Jag kan också tycka att vi i Sverige borde kunna tillvarata skogsråvaran bättre. Man kan göra så mycket mer av trä än vi gör idag. Framtiden tillhör bioraffinaderier som producerar allt från textilråvara till kemikalier, fordonsbränsle och energi. Vi har i Sverige också en potential till att nyttja våra produktionsskogar bättre. Det finns ett röjnings- och ett gallringsberg som måste hanteras. Dessutom måste man givetvis klara av den naturhänsyn som vi har kommit överens om. Beskrivningen av läget i den svenska skogen är väldigt tudelad. Enligt Skogsstyrelsen och Riksskogstaxeringen är cirka 25 procent av skogsmarken i Sverige undantagen från skogsbruk genom olika former av skydd. Skogsägarna menar även att hänsynen vid avverkning är mer omfattande och mer genomtänkt än någonsin tidigare och i snitt lämnas även cirka tre procent av arealen som generell hänsyn i samband med slutavverkning. Å andra sidan finns det röster som hävdar att skogsbrukets miljöpåverkan är värre än någonsin och att vi redan passerat gränsen för vad ekosystemen tål. Hur ser du som miljöminister på denna splittrade bild? Det kommer många larmrapporter, men det finns också en annan bild. Det är illa att våra expertmyndigheter, som Skogsstyrelsen och Artdatabanken, inte kan ha en gemensam syn på läget. De ska ta fram underlag för politiska beslut. Idag kan de inte ens enas om hur mycket skog som är undantagen från skogsbruk, eller hur stor andel som måste skyddas för att klara den biologiska mångfalden. Idag har vi en ny skogsdebatt i Sverige. Det har vi haft med jämna mellanrum ända sedan baggböleriet. De som är verksamma i skogsbruket måste stå upp och ta diskussionen. Det är för tyst från skogsnäringen, framför allt från de stora skogsbolagens sida. Hittills har familjeskogsbruket varit bättre på att berätta om vad man gör och varför. Under min tid som EU-parlamentariker tyckte jag hela tiden att skogsnäringen var alldeles för osynlig i Bryssel. Där träffade jag till exempel en politiker som ville ha ett skydd för alla träd äldre än 80 år Debatten måste grundas på fakta. Annars kan det gå riktigt på tok. Sverige har idag enligt Riksskogstaxeringen nått de flesta av miljömålen för skog (Utvecklingen för miljömålen som gäller död ved, gammal skog, lövskog och arealmålet för skydd av skog utvecklas alla bra.) 19

Jag kan också tycka att vi i Sverige borde kunna tillvarata skogsråvaran bättre. Man kan göra så mycket mer av trä än vi gör idag. Lena ek Vilka miljöproblem i skogen kräver nya, mer omfattande åtgärder/bevarande? 20 Det pågår idag ett parlamentariskt arbete i Miljömålsberedningen som handlar om hållbar markanvändning. Jag förväntar mig nog en delvis ny diskussion om skog och skogsskötsel, med nya etappmål. Den parlamentariska diskussionen är viktig. Regeringen har uppdragit åt Sveaskog att skjuta till ersättningsmark till markägare vars skog blir reservat. Detta har starkt bidragit till att de politiska målen för skydd av skogsmark är på väg att uppnås. Anser du att Sverige ska gå vidare och undanta mer skog från skogsbruk? Satsningen på att erbjuda statlig ersättningsmark har varit värdefull och lyckad och den ska fortsätta. När det gäller hur mycket som ska skyddas måste vi invänta en enad beskrivning från expertmyndigheterna. Överenskommelsen från FNmötet i Nagoya säger att minst 17 procent av land- och sötvattensarealen ska bevaras till år 2020. Idag vet vi inte om vi har passerat målet med råge eller om vi har långt kvar De inblandade expertmyndigheterna bör kunna lägga fram en enad bild inom ett år. Sveriges skogsägare har, frivilligt och utan ersättning, undantagit mer än en miljon hektar skogsmark. Hur ser du på denna naturvårdsinsats? Miljörörelsen efterlyser ofta formellt skydd som innebär att skogsägaren mister äganderätten och får skattepengar i utbyte. Är det mer värt ur naturvårdssynpunkt? De frivilliga avsättningarna är väldigt viktiga. Vi måste arbeta med många olika former för skydd av skog om vi ska nå våra mål. Försöket med Komet-programmet, som inspirerats av Finland, visar att det finns ett intresse för lösningar som bygger på frivilliga avtal med markägare. Nu måste vi utvärdera försöket och utveckla den modellen. Man ska inte stirra sig blind på att staten måste sköta, och då menar jag sköta, inte bara äga, skog som inte brukas. Av den skog som är formellt skyddad återfinns den absoluta huvuddelen i norrlandslänen. Samtidigt är flertalet av de skogslevande arterna på den officiella rödlistan knutna till miljöer som bara finns längre söderut i landet. Naturvårdsverket satsar i år mer pengar på reservatsbildning i Norrbotten än i något annat län. Detta samtidigt som Norrbotten sedan tidigare har mer skog undantagen från skogsbruk än något annat län. Hur tycker du att vi prioriterar och borde prioritera statens naturvårdsinsatser geografiskt över landet? Att man hittills satsat mer på skogsskydd i norr har delvis historiska förklaringar. Landskap och ägarstruktur ser olika ut i norr och söder. Problemen med stora hyggen uppmärksammades först i Norrland. Det småbrutna landskapet i mellersta och södra Sverige har en variation och mångfald som kanske gjort att behovet av storskaligt skydd varit mindre. Det finns skyddade gamla skogar i södra Sverige också, men man ska generellt sett komma ihåg att landet varit nästan avskogat och att den typen av skogar är väldigt sällsynta. Överenskommelsen från Nagoya handlar inte bara om höga naturvärden och hotade arter, vi måste kunna hantera skydd av andra saker också, som vyer och gröna korridorer. Det kan vi bara göra genom att arbeta med flera olika skyddsformer. Rödlistning är också en form av skydd. Där det blir inskränkningar i brukandet måste myndigheterna kunna hitta lösningar som bygger på samförstånd. Komet-programmet har visat att det finns ett stort intresse för avtalslösningar i mellersta och södra Sverige. Klimatförändringen bedöms som det allvarligaste miljöproblemet i världen. Den hotar livsutrymmet för miljarder människor. Här står biodiversitet/bevarandemål i motsats till klimatmål. (Skyddad skog ruttnar på rot och har låg tillväxt. Klokt skogsbruk ger hög tillväxt med kontinuerlig kolbindning och genererar biobränsle och andra substitut till fossila råvaror som följd.) Hur ser du på prioriteringen mellan förnybar energi, industriråvara och biologisk mångfald? Jag är övertygad om att man kan bedriva ett skogsbruk som både värnar biologisk mångfald och bidrar till arbetet mot klimatförändringarna. Det finns en enorm potential i att sköta skog på det skandinaviska sättet, där man avverkar mindre än tillväxten och på så sätt bygger upp virkesförråden. Om hälften av världens produktionsskogar, alltså inte skog som måste skyddas för att värna höga naturvärden, skulle skötas på det sättet så kan det ökade virkesförrådet binda hela den ökning av koldioxidutsläppen som beräknas fram till år 2050. Man skulle också minska utsläppen av den väldigt klimatskadliga gasen metan, som frigörs ur ruttnande träd. Illa skötta skogar ger inte råvara som kan ersätta fossila ämnen. De binder inte heller koldioxid på ett bra sätt. Det finns idag en stor potential till ökad produktion av förnybar energi med utgångspunkt i skogsråvara. Det finns till och med investeringsbeslut i mångmiljardklassen som inte genomförs, eftersom skattereglerna på energisidan är så kortsiktiga att ingen vågar satsa pengar. Hur stämmer bristen på långsiktiga spelregler med regeringens klimatpolitik? Den som vill investera i förnybar energi kan vara lugn. Det finns en bred enighet om de svenska klimatmålen som säger att vi till 2030 ska ha ställt om så att vår fordonsflotta inte längre är fossilberoende. Det är den investeringshorisont som gäller. Vi kommer bland annat att behöva biodiesel, biogas och etanol. Det är vanligt att en ny industriprodukt inte har en färdig marknad. När det gäller biodiesel och etanol finns det en marknad redan och gasbilarna blir också fler. Sedan är det naturligtvis så att vi vill komma ifrån den kortsiktighet och de växlingar som finns i skattesystemet, det ligger i allas intresse. Text Rolf Edström Foto Stefan Bohlin