mångfaldspark i vindelns kommun TJÄDERBERGET hitta hit med gps: Här ska alla TRIVAS DE BRÄNDA skogarna Värdefull LÖVTRAKT

Relevanta dokument
PELTOVAARA. 558-åring. Abborrträsk pärlan i parken. En levande. bark som livsmedel och förpackningsmaterial. mångfaldspark i gällivare

FÖREBILD. fångstgropar! och långskägg. Se upp för. Med naturen som. Bland dofttickor. Vandra på fina stigar MÅNGFALDSPARK I SOLLEFTEÅ KOMMUN

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

Skogens miljövärden Medelpad

Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3.

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

MÄRLINGSBERGET. utter och smålom. vandringar. Äventyrliga. och lövbrännor. Spana efter. Brandpräglad skog. Spår av det förflutna

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum

Upptäck lederna i. Biskopstorp!

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

Skoglig inventering/naturvärdesinventering inom Grundviken

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

Äger du ett gammalt träd?

Asp - vacker & värdefull

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Bevarandeplanen är under uppdatering

NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN NIKLASDALS LÖVSKOG

Fastighet: BOARP 1:4 med flera Skifte nr: 1 Mjölberget

Skötselplan Brunn 2:1

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4

SKÖTSELPLAN Dnr

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Översiktlig naturinventering Vansta 3:1

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

Skötselplan för naturmark N i detaljplanen Knutsbo

Om Skogsbruksplanen kommentar 2015

DELRAPPORT 4 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN

Översiktlig naturinventering Dingelsundet västra 2016

Naturvärdesinventering

Skogsbruksplan. Blekinge län

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Sammanställning över fastigheten

Ekologisk landskapsplan Hedlandet

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Huluskogen. Bevarandeplanen är under uppdatering. Bevarandeplan för Natura 2000-område

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry

Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna

Bevarandeplan Natura 2000

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

Brännvinbergets skyddsvärda skogar hotas av avverkning

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Krökersrud 1:25 Skållerud Mellerud Västra Götalands län. Ägare

Naturvärden i Hedners park

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson

Skötselplan inom detaljplanen Del av Brunnsvik 1:68

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor

Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.

Bilaga 3 Naturinventering

Arealer. Virkesförråd. Bonitet och tillväxt. Avverkningsförslag. hektar. Produktiv skogsmark. Impediment myr. Impediment berg.

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Vad kan vi göra för att hejda förlusten av växter och djur? Delmål för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv

ÄBIN Norrbotten ÄFO 1, 2 och 6. Beställare: Skogsbruket. Med stöd av Skogsbruket Älgvårdsfonden Skogsstyrelsen

VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK

Efter istiden, som tog slut för ca år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet.

SKOGSVÅR D. som ger nytt liv

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

Naturvärdesinventering (NVI) Gamla lands - vägen i Spånga Underlag till detaljplan ARBETSMA - TERIAL

3. Norra Täby. 3. Norra Täby. Skala 1:17000

Skogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av oktober Planläggningsmetod. Referenskoordinat (WGS84)

ÄBIN Västerbotten 2012

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala

Förslag till nytt naturreservat

Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland

Begäran om nyckelbiotopsinventering av avverkningsanmäld skog

Skötselplan för Käringtrötteberget

Täkternas biologiska värden

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

Friställning av skyddsvärda träd 2017

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp,

Trädinventering av Allégatan i Mönsterås

Naturvård i NS-bestånd

BILAGOR A. Översiktskarta B. Avgränsning, information och anläggningar

Version 1.00 Projekt 7426 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun

Anna-Lena Axelsson. Anna-Lena Axelsson. Forest Landscape Change in Boreal Sweden a multi-scale approach. Historiska källmaterial

HJÄRTSÖLA 1:6 ALMESÅKRA 1:7

BESLUT Föreskrifter enligt 7 kap 30 miljöbalken gäller från även om de överklagas.

Transkript:

mångfaldspark i vindelns kommun TJÄDERBERGET hitta hit med gps: 64.442 19.054 Här ska alla TRIVAS DE BRÄNDA skogarna Värdefull LÖVTRAKT

Välkommen till Tjäderbergets mångfaldspark! Genom att satsa på mångfaldsparker går SCA vidare och utvecklar skogsbruket mot ännu större hållbarhet. Tjäderbergets mångfaldspark är den andra parken som invigs och fler kommer att följa! i dag är det ett problem för en del skogslevande arter att deras livsmiljöer är för utspridda i landskapet och att ytan på de enskilda områdena är för liten. Detta gäller t ex för vissa lövskogsberoende arter där de olika lövskogarna ligger så långt ifrån varandra att arterna har svårt att sprida och förflytta sig mellan de olika lövområdena. Genom att inrätta mångfaldsparker kan vi motverka det problemet. Mångfaldsparker är större landskapsavsnitt på flera hundra hektar, där minst halva skogsmarksarealen ska avsättas eller skötas för att gynna natur- och kulturvärden. bildandet av Tjäderbergets mångfaldspark kommer främst att gynna arter som är kopplade till tall och lövträd. Parken ligger inom en värdefull lövvärdetrakt och har gott om lövrika blandskogar. Här finns också olikåldriga talldominerade skogar liksom sump- och bäckskogar. i parkerna ska vi använda oss av en mångfald av åtgärder och skötselmetoder för att förstärka de värden som redan finns och för att skapa nya. De erfarenheter som vi gör tar vi även med oss till verksamheten i våra andra skogar. min förhoppning är också att parkerna, med en mångfald av fantastiska värden samlade, ska ge dig intressanta upplevelser på en rad olika plan. Sätt på dig bekväma skor, packa ryggsäcken och ta med dig familj eller vänner för ett besök i Tjäderberget. Här finns mycket intressant att upptäcka! Mats Sandgren vd SCA Skog

innehåll INNEHÅLL 4 Tjäderbergets mångfaldspark 6 Naturvårdande åtgärder Här ska alla arter trivas 11 På upptäcktsfärd i parken Spår av människor 16 Karta över området INFORMATION SCA Skog Tel: 060-19 30 00 e-post: info.skog@sca.com www.scaskog.com Omslagsbild: Tjäderbergets mångfaldspark har många värdefulla äldre tallskogar. Produktion: SCA Skog och KarMin kommunikation Foto: Magnus Andersson, Nils Modie/IBL, Henrik Olofsson, Per Simonsson och Lars Wikars. Tryck: Tryckeribolaget 2014

Tjäderbergets mångfaldspark Tjäderbergets mångfaldspark ligger 25 km sydost om Lycksele i Vindelns kommun. De vackra skogarna i parken hyser både höga naturvärden och lämningar från tidigare bebyggelse. För att utveckla naturvärdena kommer vi bland annat att öka lövandelen, anlägga skogsbränder, aktivt skapa död ved och lämna områden för fri utveckling. mångfaldsparken är ett 1 303 hektar stort område som gränsar till Tjäderbergets naturreservat. Parken ligger inom en s k lövvärdetrakt, en trakt där man hittat många ovanliga arter som är knutna till lövträd. Länsstyrelsen har klassat området som en av de tre värdefullaste lövvärdetrakterna i Västerbotten och det är en av anledningarna till att SCA valt att skapa en mångfaldspark just här. Området är ganska kuperat med fyra stora höjder som omger Inre Kroksjön och som på en del ställen sluttar brant ned mot myrar och sjöstränder. I dag består skogarna i området främst av en blandning av äldre skog (över 80 år) och ungskog (yngre än 40 år). Den äldre skogen utgörs främst av talldominerade skogar och lövrika blandskogar. I området finns också lämningar av bebyggelse och en tjärdal som vittnar om tidigare utnyttjande av skogen. Skogarna i parken är mycket värdefulla för många rödlistade* insekter som är beroende av tall och lövträd. Här trivs 4 SCA TJÄDERBERGETS MÅNGFALDSPARK

Fakta om Tjäderberget total areal 1 303 hektar 967 hektar är produktiv skogsmark. 550 hektar kommer att skötas med inriktning på att bevara eller utveckla befintliga naturvärden. också mindre hackspett, tretåig hackspett och göktyta, liksom en rad rödlistade svampar, mossor och lavar. Eftersom många av arterna här är knutna till gammal, murknande eller brandskadad tall- och lövved kommer vi i stor utsträckning att sköta skogarna så att de liknar de tall- och lövskogar som fanns tidigare, innan människan började påverka dem. I sådana skogar fanns det gott om död ved och de brann mycket oftare än vad de gör i dag. * Rödlistan redovisar arter som minskar relativt kraftigt i Sverige. Trädslagsfördelning 12 % gran 7 % contorta 15 % löv 66 % tall Övrigt 23 procent av skogarna har höga naturvärden. 36 procent av skogarna har en medelålder som är 90 år eller mer. SCA TJÄDERBERGETS MÅNGFALDSPARK 5

Här ska alla arter trivas 6 SCA TJÄDERBERGETS MÅNGFALDSPARK

naturvårdande åtgärder De djur och växter som finns i våra skogar är anpassade till ett liv i skogar som inte påverkades av människan, men däremot av naturliga störningar som stormar, översvämningar och framför allt bränder. Att efterlikna de naturliga störningarna är därför viktigt i arbetet med att skapa skogar där alla arter har möjligheter att leva vidare. vi har satt upp tydliga mål för hur vi ska återskapa biotoper (naturtyper) för att öka andelen skogar med höga naturvärden inom mångfaldsparken. Bland annat ska andelen tallskogar med höga naturvärden öka från dagens knappt 15 procent till 30 procent år 2030. Den lövdominerade skogen ska öka från 1,4 procent till 10 procent. De viktigaste åtgärderna blir att göra regelbundna bränningar, skapa grov död ved, göra avverkningar som gynnar lövberoende arter och skada träd genom att till exempel ringbarka grövre tall och björk. 15 procent av skogen kommer också att lämnas för fri utveckling. SCA TJÄDERBERGETS MÅNGFALDSPARK 7

naturvårdande åtgärder Det här området brändes 2009. Slät tallkapuschongbagge är en av alla arter som gynnas av brända skogar. Naturvårdsbränning I mångfaldsparken finns flera arter som är helt beroende av bränder för sin överlevnad. För att gynna dem är SCAs målsättning att bränna ett område var femte år. Främst är det tallskogar som kommer att brännas, eftersom det var den typen av skogar som ofta härjades av bränder innan människan började bekämpa bränderna effektivt. Bränningarna kommer bland annat att gynna tretåig hackspett, nordlig blombock och slät tallkapuschongbagge. 2009 utförde SCA en bränning av ett cirka 30 hektar stort område i norra delen av parken. Många träd dödades till följd av branden, medan andra fick skador men överlevde. På så sätt gynnades både arter som är beroende av bränd, död ved och de arter som gynnas av långsamväxande och skadade träd. De nya bränningar som planeras kommer att skapa ännu fler livsmiljöer där dessa arter trivs. 8 SCA TJÄDERBERGETS MÅNGFALDSPARK

naturvårdande åtgärder Här har lövträd gynnats genom att barrträd har röjts och gallrats bort. Med stängsel skyddas lövskogen mot älgbetning. Lövskötsel När skogsbränderna formade landskapet var de lövrika skogarna långt vanligare än i dag och det är därför viktigt att gynna lövträd och underlätta för de arter som är knutna till dem. I området kring Tjäderberget har man hittat inte mindre än 19 arter av rödlistade skalbaggar som är beroende av åldrande och döda lövträd. I området finns också den mindre hackspetten, som även den har samma behov, eftersom den hittar sin föda i murkna lövträd. För att gynna lövträd kommer vi att röja och gallra bort barrträd i en del lövrika barrskogar. I andra blandskogar kommer vi att gynna lövträden genom att ringbarka eller fälla barrträd, så att det blir luckor runt särskilt värdefulla lövträd. Vi kommer också att stängsla in vissa områden för att skydda dem från älgbetning och på så sätt få upp ny lövskog rik på sälg, asp och rönn. Många rödlistade arter är knutna till de trädslagen och genom stängsling hoppas vi att de får bättre förutsättningar att överleva. SCA TJÄDERBERGETS MÅNGFALDSPARK 9

naturvårdande åtgärder Skapa död ved Döda träd i olika stadier av nedbrytning är viktiga livsmiljöer för en rad arter och var mycket vanligare innan människan började bruka skogarna. Död ved kan, förutom vid bränning, nyskapas genom att träd ringbarkas eller fälls. Några arter som gynnas av tillskottet av död ved är skalbaggar som linjerad plattstumpbagge och stubbfuktbagge samt fläckporing, som är en svamp som lever på murken tallved i ljusa och öppna skogar. Fläckporing på gammal, murken tallåga. Fri utveckling Sump- och bäckskogar är blöta och fuktiga och brukar därför inte drabbas av bränder lika ofta som torrare marker. De arter som lever här är därför anpassade till stabila förhållanden. Det bästa sättet att skapa höga naturvärden i dessa områden är att lämna dem för fri utveckling. Även en del skogar på torr och frisk mark kommer att lämnas för fri utveckling, för att vi ska få orörda områden som referens till de områden där vi gör åtgärder. 10 SCA TJÄDERBERGETS MÅNGFALDSPARK

på upptäckstfärd i parken På upptäcktsfärd i parken I Tjäderberget finns det mycket att uppleva för den naturintresserade, men också många fina miljöer att bara ströva runt i. Här kan du upptäcka spår från det förflutna och njuta av vackra vatten! SCA TJÄDERBERGETS MÅNGFALDSPARK 11

på upptäcktsfärd i parken Spår av människor Vid boplatsen Sjölunda, i södra änden av Inre Kroksjön, finns det lämningar av stengrunder från en Västerbottensgård. Sjölunda var ett krononybygge* som anlades 1859 och den första att bosätta sig här var nybyggaren Anders Gustaf Johansson med hustrun Anna Greta Olofsdotter. Till hemmanet hörde ett par hundra hektar mark. Det finns fortfarande ängsvegetation kvar som vittnar om det tidigare brukandet. Trivsam miljö Sjölunda var bebott fram till 1920-talet, men sedan förföll husen och de revs så småningom. Sedan dess hade skogen hunnit växa sig tät runt platsen, men nu har sca gallrat för att bevara örtvegetationen och skapa en trivsam miljö för besökare. Fastigheten har varit i SCAs ägo sedan slutet av 1920-talet. *Ett krononybygge innebar att en person tilldelades en nybildad fastighet, som saknade hus och odling, på statlig mark. 12 SCA TJÄDERBERGETS MÅNGFALDSPARK

på upptäcktsfärd i parken Raststugan vid sjön Vid Inre Kroksjön finns en raststuga som är öppen för allmänheten. I stugan finns fyra bäddar och en kamin, så det går bra att övernatta om man vill. Byggnaden är en gammal arbetarkoja som sattes upp på 1950-talet och användes av huggare som låg borta under veckorna på grund av arbetet i skogen. Vid stugan finns också ett gammalt stall och nere vid sjön står ett båthus. Tjärdal En bit från stallet finns en gammal tjärdal, en trattformig grop som grävts i en sluttning och som användes vid tjärtillverkning. Tjäran användes främst till impregnering av trä och textil. Tjära var under lång tid Sveriges viktigaste exportprodukt och under delar av 1800-talet var Västerbotten den största tjärproducenten i landet. Spår av fäbod Ungefär 600 meter från raststugan, intill Inre Kroksjön och vid foten av Fäbodberget, vittnar ängsvegetation och odlingsrösen om den fäbodverksamhet som bedrevs här en gång i tiden. Naturstig i orörd skog I parken finns en två kilometer lång naturstig, som till stor del går genom skog som under lång tid varit orörd. Här finns många miljöer där rödlistade arter trivs. Bland annat kan man se en del grova talltorrakor, som är sällsynta i dagens skogar, liksom ihåliga högstubbar av tall, grova tallågor och naturvärdestallar med öppna brandljud (skador på stammen efter en skogsbrand). Naturstigen går delvis genom skog som varit orörd under lång tid. SCA TJÄDERBERGETS MÅNGFALDSPARK 13

på upptäcktsfärd i parken Kolad talltorraka som brunnit upprepade gånger. De brandhärjade skogarna I mångfaldsparken kan man se både döda och levande träd med brandljud, d v s brandskador på stammarna. I de södra och östra delarna av parken visar prover från brandljuden att skogen brunnit vid åtminstone nio tillfällen under de senaste 440 åren. Det tidigaste spåret visar på en brand 1554 medan den senaste ägde rum 1933. Det är svårt att säga något säkert om hur bränderna uppstod. Tidiga bränder kan ha orsakats av blixtnedslag, medan bränder på 1800-talet kan ha mänskligt ursprung. Vid den tiden hade bebyggelsen i närområdet ökat rejält och man brände emellanåt skogar för att förbättra skogsbetet. I norra delen av parken finns ett stort brandfält efter en naturvårdsbränning som SCA gjorde 2009. Gråalskog När man kommer in i parken från E 12an finns där en lövdominerad skog. Närmast vägen är det mest björk men efter några hundra meter övergår den till en gråalskog. Skogen är kring 40 år gammal och sträcker sig över ungefär 5 hektar. Den är värdefull för järpe och diverse småfåglar. I alskogen finns dessutom en gammal grov och hög tall vars diameter är över 60 cm i brösthöjd. Restaurerade naturvärden I närheten av raststugan finns en likåldrig 70-årig tallskog, som skötts för att producera värdefullt timmer och massaved. Här har vi restaurerat naturvärden. Det har skett först genom luckhuggning och sedan genom naturvårdsbränning. Med dessa åtgärder har vi skapat en skog med större variation av olika livsmiljöer för både växter och djur. Här finns nu framgallrade lövträd och gott om döda träd samt brandstubbar från tidigare bränder. 14 SCA TJÄDERBERGETS MÅNGFALDSPARK

Det finns fem tjärnar och två sjöar inom parken. Sjöarna har mycket klart vatten som smakar som riktigt källvatten. SCA TJÄDERBERGETS MÅNGFALDSPARK 15

Lantmäteriet MS2013/04096 7 8 7 6 7 7 9 5 1 2 3 4 Intressanta besöksmål Tjäderbergets mångfaldspark 1. Boplatsen Sjölunda 2. Raststugan vid Inre Kroksjön 3. Tjärdal 4. Tallskog där naturvärden restaurerats 5. Gråalskog Mångfaldsparkens gräns 6. Naturstig, 2 km 7. Stängslade lövskogar (4 st) 8. Naturvårdsbränd tallskog 9. Ängsvegetation och odlingsrösen efter fäbodverksamhet Informationstavla