Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Gävleborgs län

Text Bitte Lyrén

Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...3 Sammanfattning...4 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling...5 Näringsgrenar och yrken...10 Utbudet av arbetskraft...21 Öppet arbetslösa och sökande i program...24 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar...29 Yrkesbarometer...35 Om prognosen...35 Källor...35 Diagrambilaga...36

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Gävleborgs län 3 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Gävleborgs län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, bristoch överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under våren 2012 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 2013. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen. Definitioner Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, 16-64 år. Ohälsotal: Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. På riksnivå motsvarar varje tiondel i ohälsotalet cirka 600 000 dagars sjukfrånvaro. Outnyttjad kapacitet: Hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företag måste nyanställa. Nettotal: Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus dito minskning. Programdeltagare: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Registerbaserad arbetskraft: används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Säsongsrensning: Säsongsrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie, till exempel antalet lediga platser under en tidsperiod. Säsongsrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Det totala antalet inskrivna arbetslösa: Summan av antalet öppet arbetslösa och programdeltagare. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Sammanfattning Det senaste halvåret har inte efterfrågan på varor och tjänster nått upp till de relativt försiktiga förväntningar det privata näringslivet hade hösten 2011. Det närmaste halvåret har företagarna indikerat en mer positiv utveckling. En utveckling som förväntas fortsätta också på längre sikt även om den då dämpas något. Andelen företag som uppger att de inte kan öka sin produktion alls utan att rekrytera mer personal fortsätter att minska. Efterfrågan på arbetskraft minskar också men från en hög nivå. Antalet varslade är fler hittills i år än förra våren men lägre än våren 2010. Relaterat till antalet anställda är andelen varslade lägre i Gävleborg än för riket. Andelen företag som upplevt brist på arbetskraft ökade tidigare under flera år. Nu har den minskat istället. Dock inte inom den offentliga tjänstesektorn där bristen på arbetskraft istället har ökat jämfört med våren 2011. Vi har en pågående generationsväxling i länet precis som i övriga landet och det kräver god planering och ersättningsrekryteringar. Medelåldern bland exempelvis kommunernas personal i Gävleborg är den tredje högsta i landet. Sysselsättningen minskar under 2012 ökar något igen 2013 Sysselsättningen bedöms minska med 700 personer eller 0,6 procent i år. Till slutet av 2013 bedöms den däremot öka något igen med 250 personer eller 0,2 procent. Arbetskraften minskar både i år och 2013 Arbetskraften i länet påverkas bland annat av befolkningsutvecklingen. Befolkningen i arbetsför ålder, det vill säga mellan 16 och 64 år, fortsätter att minska. Annat som påverkar arbetskraftens storlek är in- och utflöden i studier, minskad eller ökad ohälsa. Med hänsyn till dessa faktorer reviderar arbetsförmedlingen bedömningen från förra årets två prognostillfällen, att arbetskraften skulle minska med 400 personer till slutet av 2012. Bedömningen nu blir istället en minskning med cirka 150 personer 2012 och ytterligare cirka 450 personer 2013. Arbetslösheten ökar först och minskar sedan Arbetslösheten började minska efter våren 2010 och minskade med 1 000 personer 2011. Till utgången av år 2012 bedömer arbetsförmedlingen att arbetslösheten ökar något med 550 personer för att därefter minska igen med 700 personer till slutet av 2013. Utmaningar på länets arbetsmarknad Oavsett hur arbetsmarknaden ser ut så finns det grupper som har stora svårigheter att etablera sig i arbetslivet. Det visar sig genom långa arbetslöshetstider. Vissa grupper har extra stora svårigheter, till dessa hör de med förgymnasial utbildning, personer med funktionsnedsättning, äldre personer 55 64 år och personer som är födda utanför Europa. Att motverka en minskad arbetskraft är en annan utmaning. Arbetskraftsdeltagandet behöver öka i grupper med ett svagt deltagande medan andra grupper behöver stimuleras att stanna kvar i arbetskraften.

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Gävleborgs län 5 Efterfrågan på varor/tjänster och arbetskraft samt sysselsättningsutveckling I arbetsförmedlingens undersökning tillfrågas företag och offentliga verksamheter hur efterfrågan på deras varor och tjänster sett ut det senaste halvåret. Arbetsförmedlingen frågar också hur de bedömer att efterfrågan kommer att utvecklas det närmaste halvåret och på sex till tolv månaders sikt. I tabell 1 redovisas företagens bedömningar i form av nettotal, vilket är andelen av intervjuade arbetsställen som bedömer att efterfrågan på varor och tjänster ökat/ökar minus andelen som bedömer att efterfrågan minskat/minskar. När efterfrågan stärks redovisas starkare och positiva nettotal och vice versa. Nettotalet ska inte tolkas som ett absolut tal utan snarare som en konjunkturindikator. Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning (nettotal) Senaste 6 månaderna Kommande 6 6-12 månader Senaste månaderna 6 framöver Kommande 6 Vår Höst Vårmånaderna Höst Vår Vår Höst månaderna Vår 6-12 månader framöver 2011 2011 Vår 2012 2011 Höst 2011 2012 Vår 2011Vår 2011 2012 Höst Vår Vår Höst Vår 2011 2011 2012 2011 2011 2012 2011 2011 2012 Jord- och skogsbruk 27 46 44 60-8 69 13 31 44 Jord- och skogsbruk 27 46 44 60-8 69 13 31 44 Byggnadsverksamhet 29 33-22 54 2 47 46 28 22 Industri Byggnadsverksamhet 44 32 29-9 54 33 10-22 37 50 5431 32 2 47 46 28 22 Privata Industri tjänster 39 32 44 21 55 3223 38-9 45 5435 3910 37 50 31 32 Privata tjänster 39 32 21 55 23 38 45 35 39 Totalt 39 33 9 55 16 40 45 33 35 Totalt 39 33 9 55 16 40 45 33 35 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Inom det privata näringslivet totalt blev efterfrågan på varor och tjänster lägre det senaste halvåret än vad företagen bedömde vid höstens undersökning. Detta trots att näringslivets förväntningar då var relativt försiktiga. Det gäller framför allt byggverksamheten och industrin där efterfrågan inte kom att motsvara förväntningarna. Inom jord- och skogsbruket blev efterfrågan istället bättre än förväntat och inom den privata tjänstesektorn stämde bedömningen väl med upplevd efterfrågan de senaste sex månaderna, likaså inom offentlig verksamhet. De kommande sex månaderna har företagarna indikerat en mer positiv utveckling än i höstas. Mest positiv är man inom jord- och skogsbruket. Företag inom information och kommunikation tillhör också de mer positiva vad gäller den närmaste sexmånadersperioden. Förväntningarna inom näringslivet i Gävleborg är högre än för riket som helhet. Den offentliga sektorn i länet bedömer att efterfrågan på deras tjänster blir i princip oförändrad det kommande halvåret. Gymnasieskolan räknar dock med en minskning. Inom det privata näringslivet totalt har förväntningarna på sex till tolv månaders sikt sett snarlika ut vid ett antal undersökningar. Då har ungefär hälften av de intervjuade företagarna bedömt att efterfrågan kommer att öka. Hösten 2011 bröts dock den trenden och vårens undersökning visar också en försiktigare bedömning, 44 procent av dem Arbetsförmedlingen intervjuat räknar med ökad efterfrågan

och 9 procent med minskad efterfrågan. Det gör att den förväntade efterfrågan i Gävleborg blir något lägre än i riket och placerar länet i mitten i förhållande till övriga län. Sammanfattningsvis förväntas därför efterfrågan inom näringslivet öka i god omfattning det närmaste halvåret. På längre sikt, det vill säga sex till tolv månader framöver, förväntas efterfrågan mattas av något igen och inom offentlig sektor bli i princip oförändrad såväl på sex som på sex till tolv månaders sikt. Lediga platser Antalet lediga platser som anmäls till länets arbetsförmedlingar har visat en starkt positiv utveckling vilket illustreras tydligt i diagram 1. Tydligt är också det trendbrott som skedde hösten 2011 då antalet lediga platser som anmäldes började avta. Inflödet är fortfarande på en hög nivå men efterfrågan på arbetskraft minskar. Under årets första fyra månader har drygt 6 800 platser anmälts till länets arbetsförmedlingar. Det är 600 färre än under samma period i fjol men uppåt 1 000 fler än samma period 2010. När det gäller de lediga platsernas varaktighet hade en fjärdedel av de 6 800 platser som inkommit under januari till och med april en varaktighet på 11 dagar 3 månader. Det vill säga företrädesvis sommar-/semestervikariat. Andelen tillsvidareanställningar är lika som våren 2011. Bland de platser med längre varaktighet återfinns det högsta antalet inom vård och omsorg och då inom yrken som undersköterska, vårdbiträde/personlig assistent och sjuksköterska medicin/kirurgi. Inom företagstjänster efterfrågas framför allt företagssäljare. Inom hotell och restaurang har det hittills i år också varit ett högt antal platser som avser kockar/kokerskor, köks- och restaurangbiträden samt hovmästare och servitörer. Det har också varit god efterfrågan på grundskollärare, förskollärare/fritidspedagoger samt svetsare med olika licenser. En ökad efterfrågan på varor och tjänster kan generera nyrekryteringar. I nästa stycke framgår ifall arbetsgivarna har onyttjad personalkapacitet eller inte. Ersättnings- och säsongsrekryteringar sker dock kontinuerligt, inte minst på grund av pensionsavgångar. Inflödet av lediga platser bedöms fortsätta mattas av under 2012 men stabiliseras 2013 med reservation för många ersättningsrekryteringar.

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Gävleborgs län 7 Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till april 2012 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden Kapacitetsutnyttjande I arbetsförmedlingens undersökning tillfrågas det privata näringslivet hur mycket de kan öka sin produktion av varor eller tjänster innan de blir tvungna att rekrytera mer personal. Har man ingen eller liten möjlighet att öka produktionen eller tjänsteleveransen med aktuell personalresurs så har man ett högt kapacitetsutnyttjande. Det kan förväntas generera ett arbetskraftsbehov som initialt kan klaras med övertid, återanställningar, visstidsanställningar och/eller inhyrd personal och därefter genom rekrytering av tillsvidareanställda. Det motsatta gäller ifall kapacitetsutnyttjandet är lågt, det vill säga att man kan öka produktionen i mycket hög utsträckning med befintlig personal. Då kan det bli stopp för inhyrd personal, visstidsanställningar förlängs inte och ersättningsrekryteringar läggs på is. Vid förra vårens undersökning var det drygt en femtedel av de intervjuade arbetsställena som inte kunde öka sin produktion av varor/tjänster något alls innan rekrytering blev nödvändig. I höstas var motsvarande andel en knapp femtedel. Det innebär att andelen intervjuade arbetsställen som nyttjar sin personalresurs fullt ut då hade minskat något. Undersökningen denna vår visar på en fortsatt minskning eftersom 16 procent uppger att de inte kan öka alls utan att rekrytera. Andelen arbetsställen som kan öka mer än trettio procent, det vill säga de med en hög överkapacitet, har minskat kontinuerligt - från femton procent våren 2009 till sju procent förra våren. Vid undersökningen i vår har andelen arbetsställen med högst överkapacitet minskat med ytterligare en procentenhet, till 6 procent. Det tyder på att företagen slimmat sina verksamheter efter finanskrisen 2008 2009.

Tabell 2: Outnyttjad kapacitet i den privata sektorn Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. utan att behöva anställa mer personal. 0 procent 1-10 procent 11-30 procent mer än 30 procent Jord- och skogsbruk 25 44 31 0 Byggnadsverksamhet 33 38 27 2 Industri 16 50 29 6 Privata tjänster 11 47 34 8 Totalt 16 46 32 6 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Rekryteringsproblem Arbetsförmedlingen frågar deltagande arbetsställen, såväl privata som offentliga, huruvida de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering det senaste halvåret. En femtedel eller 20 procent uppgav att så var fallet, medan 66 procent inte upplevt någon brist på arbetskraft och 14 procent hade inte haft något behov av att rekrytera. Andelen arbetsställen inom näringslivet som upplevt brist har tidigare ökat successivt och var i höstas den högsta sedan våren 2008. Jämfört med höstens undersökning har andelen arbetsställen som upplevt brist på arbetskraft istället nu minskat, från 27 till 20 procent. Andelen som inte haft rekryteringsbehov det senaste halvåret har ökat från 12 till 14 procent. Arbetskraftsbristen inom offentlig sektor är i princip oförändrad jämfört med i höstas då 29 procent upplevt brist. Denna gång uppgick andelen till 28 procent. Arbetsgivarna har också besvarat en fråga om vilka yrken de upplevt brist på arbetskraft inom och hur många platser de planerat tillsätta. Flest planerade platser inom offentlig verksamhet gällde liksom i höstas framför allt läraryrken. Inom det privata näringslivet har rekryteringsproblem bland annat förekommit inom IT-yrken och byggyrken. Mer ingående beskrivning ges i avsnittet näringsgrenar och yrken. Tabell 3: Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret (procent) Våren 2011 Hösten 2011 Våren 2012 Genomsnittligt bristtal, våren 2007-våren 2012 Jord- och skogsbruk 27 38 6 19 Byggnadsverksamhet 34 46 17 36 Industri 20 25 19 20 Privata tjänster 23 23 19 19 Offentliga tjänster 26 29 28 28 Totalt 24 27 20 23 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Gävleborgs län 9 Varsel Under de fyra första månaderna 2012 har 467 personer varslats om uppsägning. Det är 147 fler än under samma period 2011 men färre än under januari april 2010. Oavsett om arbetsförmedlingen relaterar till befolkningen 16 64 år eller antalet anställda 1 under årets första kvartal så har fler varslats i år än under samma period i fjol. I Gävleborg har 4,2 personer per 1 000 anställda varslats om uppsägning till och med april månad i år. Motsvarande siffra förra året var 2,9 vilket var detsamma som för riket. Trots ett högre tal i år, så ligger Gävleborg lägre än riket där 4,9 personer per 1000 anställda varslats, men högre än övriga norrlandslän. Jämförelsevis var det 18,0 personer per 1 000 anställda i länet som berördes av varsel under perioden januari april 2009 vilket kom att bli det år med flest antal varslade sedan tidigt 90-tal. År 2011 blev det år med högst antal varslade sedan år 2003, med undantag för åren 2008 och 2009. Hur stort antalet blir totalt under 2012 beror på den kommande utvecklingen under resten av året. Rent matematiskt skulle antalet kunna bli mellan 1 400 och 1 500. Tabell 4: Antal varslade personer per år År Antal varslade t.o.m. april Antal varslade totalt under året 2002 687 2 493 2003 659 2 297 2004 589 1 353 2005 272 1 165 2006 383 891 2007 347 1 033 2008 856 3 746 2009 2005 4 752 2010 503 1 017 2011 320 1 877 2012 467 Källa: Arbetsförmedlingen 1 Källa: SCB, Antal anställda (KS) efter region, sektor och tid

Näringsgrenar och yrken Under detta avsnitt redovisas antalet förvärvsarbetande inom de olika näringsgrenarna enligt SCB, RAMS 2010 (dagbefolkning 16+ år). Totalt för länet uppgick den förvärvsarbetande dagbefolkningen till 123 000 varav 3 700 var 65 år eller äldre. Redovisningen görs med huvudsyftet att skapa en bild av näringsstrukturen i länet. Könsfördelning och andel yngre respektive äldre inom olika näringsgrenar redovisas också för att belysa möjliga utvecklingsområden. Dessutom redovisas andel åldersavgångar i snitt per år och näringsgren fram till år 2014. Den redovisningen bygger på att man lämnar arbetsmarknaden när man fyller 65 år. Generellt brukar åldersavgångarna på arbetsmarknaden ligga på ca 2 procent per år. Syftet är att belysa eventuellt behov av rekryteringsplanering inför pensionsavgångar. Arbetspendlingen inom de olika näringsgrenarna redovisas också. Därefter följer resultat från intervjuundersökningen vad gäller förväntad efterfrågan på varor och tjänster, aktuellt kapacitetsutnyttjande, exempel på uttalade bristyrken samt vår bedömning av riktningen på sysselsättningsutvecklingen till slutet av 2012 respektive 2013 som redovisas i tabell 5 här nedan Sysselsättningen i länet Sysselsättningen redovisas av SCB, Statistiska Centralbyrån i RAMS, KS och AKU. Dessa undersökningar har olika för- och nackdelar när det gäller redovisning av sysselsättning på länsnivå. Sammanfattningsvis minskade sysselsättningen kraftigt 2008 2009. Återhämtningen kom snabbt och sysselsättningen ökade lika kraftfullt 2009 2010. Därefter bedöms sysselsättningsökningen ha avtagit till mer blygsamma nivåer under 2011 för att istället bli en minskning under 2012. I höstens prognos bedömde arbetsförmedlingen att sysselsättningen skulle öka med 1 400 personer under 2011 och minska med 700 personer under 2012. Arbetsförmedlingen står fast vid bedömningen om en minskad sysselsättning med 700 personer 2012 och bedömer att det blir en försiktig ökning med 250 personer under 2013. Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan. Kvartal 4 2012 Kvartal 4 2013 Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt -700 250 Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning.

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Gävleborgs län 11 Jord- och skogsbruk År 2010 förvärvsarbetade 3 500 personer inom jord- och skogsbruk i länet. Det motsvarar 2,8 procent av de förvärvsarbetande totalt. Motsvarande siffra för riket är 1,8 procent. De areella näringarna har därmed ökat sin andel något eftersom andelen året innan var 2,7 procent. Statistiken visar också att antalet förvärvsarbetande har ökat något de senaste åren och antalet år 2010 var det högsta sedan 1995. Det handlar inte om några stora tal men antalet förvärvsarbetande inom jord- och skogsbruk var ändå nära fem procent fler 2010 än 2009. Av de 3 500 förvärvsarbetande återfanns cirka 1 900 inom skogsbruk och 1 500 inom jordbruk. Dessutom tillkommer färre än 100 förvärvsarbetande inom fiske. Köns- och åldersfördelning är mycket ojämn. Männens andel är 82 procent och kvinnornas 18 procent. Denna fördelning har sett likadan ut sedan år 2005. Mellan åren 1986 och 2003 pendlade kvinnornas andel mellan 20 och 25 procent. Att andelen kvinnor minskat kan förklaras med den förändrade strukturen av de förvärvsarbetande inom jord- respektive skogsbruk. Andelen som arbetar i skogsbruket har ökat och andelen som arbetar i jordbruket har minskat. År 1995 var andelen i jordbruket 60 procent och år 2010 43 procent. Eftersom skogsbruket är betydligt mer mansdominerat så har kvinnornas andel i de areella näringarna totalt sett minskat. Jord och skogsbruket har i högsta grad en hög andel äldre förvärvsarbetande. Andelen 60+ år har ökat kontinuerligt och uppgår nu till drygt 28 procent av det totala antalet förvärvsarbetande. Återväxten är blygsam eftersom det är färre än 1 av 10 som är under 24 år. Positivt är dock att även andelen yngre än 24 år också ökat kontinuerligt men från en låg nivå. En ökad andel ungdomar, kvinnor och utrikesfödda i landsbygdsföretagandet skulle utgöra ett välkommet tillskott, inte minst med tanke på de stora pensionsavgångarna. Nu senarelägger de förvärvsarbetande inom jord och skog i många fall sin pensionering. Om inte, så kommer mer än 12 procent att avgå med ålderns rätt under åren 2012 2014. Jord och skog är i princip den enda näringsgren som har en positiv tvåsiffrig nettopendling. Det vill säga att det är fler som pendlar in till vårt län för att arbeta än som pendlar ut. Jord och skog har upplevt en väsentligt starkare efterfrågan det senaste halvåret, än förväntat. Nu bedömer man att efterfrågan ökar ytterligare, framför allt det närmaste halvåret men även på sex till tolv månaders sikt. LRF 2 gav Nordregio 3 i uppdrag att se hur olika sektorer påverkar varandra när det sker en förändring i efterfrågan. De sektorer inom jord och skog som mest påverkar produktionen i länet vid en ökad eller minskad efterfrågan är trä- och trävaror, kyckling och ägg samt mjölk. Enligt samma källa ger en ökad efterfrågan på service från jordbruket, exempelvis entreprenad eller grön omsorg, flest nya arbetstillfällen. En minskad eller ökad efterfrågan på en miljon kronor skulle innebära 2,55 förlorade eller tillkommande arbetstillfällen. 2 Lantbrukarnas Riksförbund 3 Nordiska ministerrådets forskningscenter på regionalområdet

Det finns inga stora marginaler i form av outnyttjad arbetskraft. En fjärdedel av dem arbetsförmedlingen intervjuat kan inte öka sin produktion något alls utan att behöva rekrytera. Det är dock en mycket liten andel av dem som intervjuats som upplevt någon brist på arbetskraft det senaste halvåret. Liksom i höstas efterfrågas dock förare av skogsmaskiner men de ska ha erfarenhet alternativt kan nyutbildade som har erfarenhet från liknande yrken bli aktuella för anställning. En viss efterfrågan på personal som har röjningsutbildning och motorsågsutbildning kan också märkas i Hälsingland. Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruk bedöms ha ökat under 2011 och förväntas fortsätta öka även under 2012 och 2013. Industri År 2010 uppgick antalet förvärvsarbetande inom industrin till 22 900 personer, eller 18,6 procent av samtliga förvärvsarbetande. Det är 400 fler än året innan eller en ökning med 1,6 procent. Jämfört med övriga län placerar sig Gävleborg i tredjedelen med störst procentuell ökning. En tredjedel, det vill säga 7 av 21 län visade en minskning. Det ser olika ut inom olika yrken i länets industri, sysselsättningen ökade exempelvis för processoperatörer vid stål- o metallverk men minskade för maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling. Sett till förändringen mellan år 2008 och 2010 klarade sig Gävleborgs sysselsatta inom industrin relativt väl jämfört med en del andra län och visar en procentuell minskning av antalet förvärvsarbetande på 9,3 procent. Det placerar länet i sällskap med Stockholms, Norrbottens och Uppsala län. Jämförelsevis placerar sig övriga norrlandslän i motsatta änden av skalan och Jämtlands minskning uppgick till 17,4 procent. Till antal blir skillnaden dock en annan, för Gävleborg 2 400 färre och för Jämtland 1 045 färre. Trots nedgången i länet 2008 2009 då antalet förvärvsarbetande minskade kraftigt, återfanns år 2010 fortfarande det största antalet sysselsatta i länet inom industrin, 14 100 inom verkstadsindustrin och 8 600 inom övrig tillverkningsindustri. Den uppmärksamme kan omedelbart se att dessa två tal summerar till 22 700. Differensen beror på att i antalet 22 900 ingår knappt 200 förvärvsarbetande inom utvinning av mineral. Industrin som helhet domineras av männen, endast cirka 20 av 100 är kvinnor. Sett till de olika delbranscherna skiljer det sig åt. Exempelvis är 40 av 100 förvärvsarbetande inom tillverkning av livsmedel och drycker kvinnor, mot endast 15 av 100 inom tillverkning av trä och varor av trä. Åldersfördelningen visar att 11 av 100 är äldre (60+ år) och 7 av 100 är 24 år eller yngre inom industrin totalt. Åldersavgångarna beräknas uppgå till 7,9 procent innevarande år tillsammans med 2013 och 2014. Pappers- och pappersvarutillverkning tillhör de delbranscher med högst andel äldre, 14 av 100. Samtidigt har de lägst andel yngre, endast 3 av 100. Andelen kvinnor är också lägre än för industrin som helhet, 17 av 100 är kvinnor. Eftersom pappers- och pappersvarutillverkningen dessutom tillhör en delbransch med många förvärvsarbetande kan problem med kompetensförsörjning komma att uppstå. Att attrahera ungdomar, kvinnor och utrikesfödda till industrin generellt behöver lyftas högre upp på agendan.

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Gävleborgs län 13 När det gäller pendling är det i princip lika många som pendlar ut från länet för arbete inom industrin som pendlar in. Det rör sig om 1 100 1 200 personer i vardera riktningen. Det är i huvudsak männen som pendlar, de utgör 85 av 100 pendlare och majoriteten är i åldrarna 35 54 år. Efterfrågeutvecklingen det senaste halvåret blev sämre än förväntat trots att bedömningen i höstas var försiktig. Det närmaste halvåret och även på sex till tolv månaders sikt ser industrin framtiden an med ökad tillförsikt. Kapacitetsutnyttjandet är i princip oförändrat sedan höstens undersökning. Det är några fler arbetsställen som ligger på marginalen men i princip lika stor andel eller ungefär hälften av dem som intervjuats kan öka produktionen 1-10 procent utan nyrekrytering. Bristen på arbetskraft har minskat sedan i höstas, det är nu 19 procent av dem som intervjuats mot 25 procent i höstas som upplevt brist det senaste halvåret. Generellt i länet efterfrågas precis som i höstas CNC-operatörer och svetsare med erfarenhet. Framför allt de mindre företagen ser gärna att CNC-operatörer har dubbla kompetenser och även kan jobba med manuellt styrda maskiner. I Hälsingland efterfrågas CNC-operatörer till träindustrin. De större företagen inom industrin frågar i huvudsak efter nyckelpersoner som exempelvis utvecklingsingenjörer. Det är i allmänhet svårt att rekrytera ingenjörer inom flera olika områden, något som är olyckligt med tanke på att medelåldern generellt är hög bland ingenjörerna. Även nyutbildade, t ex GIS-ingenjörer är svårrekryterade då dessa hellre söker sig till storstadsområdena. Sysselsättningen inom industrin bedöms ha ökat under 2011 men minska till slutet av 2012 för att sedan bli oförändrad till slutet av 2013. Diagram 2: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom industrin. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 70 60 50 40 30 20 10 0-10 -20 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

Byggverksamhet Det var 9 900 personer som förvärvsarbetade inom byggverksamheten 2010. Det motsvarar 8,1 procent av dem som förvärvsarbetar i länet. Männen dominerar branschen, drygt 93 av 100 är män. Verksamheten är den fjärde största i länet inom det privata näringslivet sett till antalet förvärvsarbetande. Återväxten är god, andelen yngre är något större än andelen äldre. Åldersavgångarna beräknas vara 2,4 procent per år de närmaste tre åren. Det som kan hämma återväxten är det faktum att bygglärlingar generellt har svårt att komma ut i byggverksamheten. Samtidigt fortsätter branschen signalera att det utbildas för få betongarbetare och byggnadsplåtslagare. Det är mer populärt att välja träinriktning i gymnasieskolan. Det var cirka 900 som pendlade in till länet för arbete inom byggverksamhet år 2010 och 1 100 som pendlade ut från länet. Precis som inom industrin återfinns pendlarna i huvudsak i åldersspannet 35 54 år. Enligt Sveriges Byggindustrier, Byggtermometern ökade den ackumulerade igångsatta byggvolymen överstigande 1 mkr med 21 procent under januari till och med april 2012, jämfört med samma period året innan. Gävleborg var det enda av Norrlandslänen som redovisade en ökning under årets fyra första månader. Sett till bostäder är motsvarande siffra plus 75 procent och anläggning minus 17 procent samt lokaler plus 23 procent. Hela entreprenadkostnaden för ett projekt redovisas den månad det startat och under de första månaderna i år har ett par större ombyggnadsprojekt startat i Gävle och Sandviken på bostadssidan. På anläggningssidan har nybyggnad av vindkraftverk i Hofors och väg i Bollnäs startats och inom lokaler bland annat nybyggnad av operationssalar vid Gävle sjukhus. I arbetsförmedlingens undersökning har fler än en tredjedel av intervjuade arbetsställen upplevt en minskad efterfrågan det senaste halvåret och tretton procent en ökning. Det blev således sämre än väntat eftersom i höstas trodde branschen på en mer positiv utveckling trots att förväntningarna var att betrakta som mycket modesta. Efterfrågan det närmaste halvåret bedöms bli väsentligt mer positiv, fler än hälften av dem arbetsförmedlingen intervjuat förväntar sig en ökad efterfrågan. På sex till tolv månaders sikt skruvas förväntningarna ned något igen. Byggverksamheten är en av de näringsgrenar som har högst kapacitetsutnyttjande, en tredjedel av arbetsställena kan inte öka något alls utan att rekrytera. Andelen arbetsställen som upplevt brist på arbetskraft är dock lägre än både våren och hösten 2011. Där man upplevt brist gäller det bland annat betongarbetare, murare, byggnadsplåtslagare samt anläggningsförare med erfarenhet. Sysselsättningen bedöms ha ökat 2011 men minska till utgången av år 2012 och fortsätta minska något ytterligare till slutet av 2013.

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Gävleborgs län 15 Diagram 3: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom byggnadsverksamhet. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 80 70 60 50 40 30 20 10 0-10 -20-30 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Privata tjänster Det var 43 200 personer eller 35 procent av de förvärvsarbetande som återfanns inom den privata tjänstesektorn år 2010. Åldersavgångarna beräknas vara 2,3 procent i snitt fram till och med år 2014. I privata tjänster inkluderas ett flertal olika näringsgrenar och arbetsförmedlingen kommer här att titta på dem med flest sysselsatta. Handeln är störst och hade 11 900 förvärvsarbetande år 2010. Det motsvarar 9,7 procent av samtliga förvärvsarbetande. Könsfördelningen är förhållandevis jämn med en liten övervikt av män. Handeln är en ung bransch sett till andelen sysselsatta 16-64 år. Ungdomarna uppgår till drygt 17 procent och andelen äldre, 60+ år till 10 procent. Ungdomarna återfinns framför allt inom detaljhandeln som är och länge har varit en ingång till arbetslivet för ungdomarna. Inom handeln återfinns också två av de yrken som har flest förvärvsarbetande i länet, det vill säga försäljare inom dagligvaru- respektive fackhandeln. Det är 800 som pendlar in och 1 200 som pendlar ut från länet. Relativt många pendlare är ungdomar 20 24 år och då framför allt unga kvinnor. Efter 25 års ålder är det männen som pendlar mest. Efterfrågan inom handeln blev bättre det senaste halvåret än väntat. I höstas bedömde 4 av 10 arbetsställen inom handeln att efterfrågan skulle öka det närmaste halvåret, våren 2012 svarar 5 av 10 att den de facto ökat. Inför de närmaste sex månaderna har förväntningarna på efterfrågan skruvats upp för att på sex till tolv månaders sikt fortsätta öka ytterligare. Kapacitetsutnyttjandet ser olika ut, men 5 procent av de arbetsställen som arbetsförmedlingen intervjuat kan inte öka försäljningen alls utan att behöva rekrytera.

Samtidigt uppger 12 procent att de kan öka mer än 30 procent utan att utöka personalstyrkan. Handeln generellt har inte upplevt någon större brist på arbetskraft. Sysselsättningen har minskat något men bedöms bli i princip oförändrad till slutet av prognosperioden. Företagstjänster och finansiell verksamhet sysselsatte drygt 11 500 personer år 2010 varav 1 100 återfanns inom finansiell verksamhet som således är en mindre näringsgren. Tillsammans sysselsatte de 9,4 procent av samtliga förvärvsarbetande i länet. Det är 43 procent män och 57 procent kvinnor som arbetar inom finans- och försäkringsverksamhet. Exakt det motsatta förhållandet råder inom företagstjänster. Inom företagstjänster är det något fler yngre än äldre som arbetar i branschen. Däremot är det färre yngre inom finans- och försäkringsverksamheten. Efterfrågeutvecklingen det senaste halvåret blev mindre positiv än förväntat. Det närmaste halvåret förväntas efterfrågan öka för att på längre sikt öka något ytterligare. Kapacitetsutnyttjandet är förhållandevis högt, närmare två tredjedelar av deltagande arbetsställen kan öka tjänsteleveranserna maximalt 10 procent innan rekrytering av personal blir nödvändig. Tjugosju procent har dessutom upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering det senaste halvåret. Detta är en av få branscher där den upplevda bristen på arbetskraft ökat det senaste året. Det gäller framför allt företagssäljare (med högskolekompetens), telefonförsäljare. Callcenter- och telemarketingföretag har en hög personalomsättning vilket gör att de kontinuerligt söker arbetskraft. Sysselsättningen bedöms ha ökat något under 2011, en ökning som bedöms fortsätta även under 2012 och 2013. Transport sysselsatte 5 900 personer år 2010 vilket är 4,8 procent av de förvärvsarbetande i länet. Det var 19 procent kvinnor och 81 procent män. Det är ungefär samma fördelning som inom industrin. Vid en finare näringsgrensindelning ser man att cirka 45 procent av alla inom transport förvärvsarbetar i åkerinäringen, knappt 7 procent i taxiföretag och 6,5 procent i linjebusstrafiken. Sett till åkerinäringen som med sina närmare 2 700 förvärvsarbetande är störst, så är 91 procent män. Det är den mest enkönade näringen efter byggverksamheten. Dock har andelen kvinnor ökat från 8 procent 2009 till 9 procent 2010. En blygsam ökning, men 9 procent är den högsta andelen åtminstone under 2000-talet. Inom transport som helhet är närmare 16 procent 60 år eller äldre, av dessa är en tredjedel 65+ år. Återväxten i form av ungdomar under 24 år utgör knappt 10 procent. Här kan kvinnorna utgöra ett välkommet tillskott. Cirka 500 pendlar in till länet för arbete inom transport och drygt 600 pendlar ut. Det senaste halvåret blev efterfrågan bättre än vad branschen förväntade sig hösten 2011. Det närmaste halvåret förväntas efterfrågan i huvudsak öka eller förbli oförändrad. På 6 12 månaders sikt förväntas efterfrågan förbli oförändrad eller fortsätta öka något.

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Gävleborgs län 17 Kapacitetsutnyttjandet inom transport tillhör det högsta inom den privata tjänstesektorn. Med tanke på den stora andelen äldre inom transport blir en god framförhållning allt viktigare för att kunna ersättningsrekrytera. Branschen signalerar brist på arbetskraft i lägre omfattning än år 2011 men upplever brist på lastbilsförare med rätt formell och informell kompetens. Validering av arbetssökande yrkesförare inskrivna vid arbetsförmedlingar i Gästrikland pågår denna vår (2012). Sysselsättningen bedöms ha ökat under 2011 och förväntas fortsätta öka under 2012 och 2013. Hotell och restaurang, personliga och kulturella tjänster sysselsatte tillsammans 8 400 personer år 2010. Hotell och restaurang 3 600 och personliga och kulturella tjänster 4 800 vilket innebär 2,9 respektive 3,9 procent av samtliga förvärvsarbetande i länet. Kvinnorna dominerar båda näringsgrenarna, de utgör 62 procent inom hotell och restaurang och 59 procent inom kulturella och personliga tjänster totalt. Sett till enbart kultur, nöje och fritid är det en viss övervikt av andelen män. Åldersstrukturen ser mycket olika ut. Hotell och restaurang har den absolut största andelen ungdomar under 24 år av samtliga i detta dokument beskrivna näringsgrenar. De utgör 28 procent och de äldre, 60+ år 5 procent. Inom personliga och kulturella tjänster är andelen äldre 16 procent och andelen yngre 11 procent. Speciellt restaurang är liksom handeln traditionellt en ingångsbransch för ungdomar. Bland de cirka 700 ungdomar 20 24 år som arbetar inom hotell och restaurang så har fler än hälften en treårig yrkesförberedande gymnasieutbildning, en knapp femtedel har en treårig teoretisk gymnasieutbildning och en femtedel har kortare utbildning än treårigt gymnasium. Antalet gästnätter totalt i länet under perioden januari - mars 2012 uppgick till 205 tusen. Det är 13 tusen fler än under samma period i fjol. Bland norrlandslänen toppar Jämtlands län med 1 144 tusen gästnätter. Vårt grannlän Dalarna hade landets högsta antal gästnätter under samma period 2 233 tusen. Dalarnas och Jämtlands höga tal hänger givetvis ihop med skidsäsongen. Efterfrågan det senaste halvåret blev inte lika bra som väntat, vare sig inom hotell och restaurang eller personliga och kulturella tjänster. När det gäller det kommande halvåret förväntar sig speciellt hotell och restaurang en ökad efterfrågan. Personliga och kulturella tjänster är något mer försiktiga och på sex till tolv månaders sikt mattas även förväntningarna inom hotell och restaurang av något. Båda näringsgrenarna har även en outnyttjad kapacitet som kan svara upp mot en ökad efterfrågan. Ersättningsrekryteringar sker kontinuerligt i och med den personalomsättning som finns, inte minst inom restaurangbranschen. Hotell och restaurang signalerar brist i högre utsträckning än de gjort under 2011. Det råder brist på kockar med specialkunskaper i olika kök. Det är även brist på kockar, eller snarare köksmästare som kan ta ansvar för menyer och ekonomi. Viss brist förekommer också på erfaren servispersonal. Arbetspendlingen inom dessa näringsgrenar sker i mindre omfattning, drygt 400 pendlar ut inom vardera näringsgrenen och 250-300 pendlar in.

Antalet sysselsatta bedöms ha ökat något inom hotell och restaurang men minskat till viss del inom personliga och kulturella tjänster under 2011. Under 2012 och 2013 bedöms sysselsättningen öka något inom båda näringsgrenarna. Information och kommunikation sysselsatte 2 100 personer år 2010. Det motsvarar 1,7 procent av samtliga förvärvsarbetande. Männen står för den största andelen, 67 procent och tredje fjärdedelar av de förvärvsarbetande är åldrarna 25 54 år med tonvikt på åldersgruppen 35 44 år. Andelarna äldre och yngre är ungefär lika, drygt 6 procent. Efterfrågan ökade mer än väntat det senaste halvåret och förväntas fortsätta öka i samma omfattning under de kommande sex månaderna och även på sex till tolv månaders sikt. Visst kapacitetsutrymme finns för att kunna möta en ökad efterfrågan Liksom hösten 2011 så har arbetsgivarna upplevt brist vid rekrytering av exempelvis erfarna IT-arkitekter/tekniker, systemutvecklare och programmerare. Hälsingland fortsätter signalera brist på supporttekniker som är norsk-, dansk- och/eller finsktalande. Sysselsättningen bedöms ha ökat under 2011 och fortsätta öka 2012 och 2013. Privata tjänster totalt, efterfrågeutvecklingen inom privata tjänster totalt är mer positiv än vid förra prognostillfället, både på kortare och längre sikt. Sysselsättningen bedöms ha ökat till slutet av 2011 och bedöms fortsätta öka även under 2012 och 2013. Diagram 4: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom privata tjänster. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 60 50 40 30 20 10 0 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Gävleborgs län 19 Offentliga tjänster Stat, kommun och landsting hade drygt 34 000 personer anställda år 2010, vilket innebär att 28 procent av samtliga förvärvsarbetande återfanns i den offentliga tjänstesektorn. Drygt 22 000 återfinns i kommunerna, 7 000 inom landstinget och 5 000 inom staten. Inom kommunerna i Gävleborg utgör de kvinnliga anställda 82,5 procent. Endast Blekinge län har en högre andel kvinnor. Majoriteten i länets kommuner arbetar inom vård och omsorg, drygt 8 300 personer och där är kvinnornas andel 92,6 procent. Därefter följer skol- och barnomsorg med nära 8 000 personer och kvinnornas andel är där 80,8 procent. Sett till ålder är nära 46 procent av de kommunanställda 50 år eller äldre, varav 14,7 procent är 60 år eller äldre. Ljusdals kommun har den högsta medelåldern bland sin personal och där är nära 56 procent över 50 år varav 18,6 procent är 60 år eller äldre. Återväxten i form av ungdomar är dessutom den svagaste i länet endast 2 procent är under 29 år. I länet som helhet utgör den gruppen 5,8 procent. 4 Gävleborg hade år 2011 den tredje högsta medelåldern i landet bland kommunernas personal 47,4 år. Kvinnornas är 47,4 och männens 47,8 år. Kvinnornas andel inom landstinget utgör nära 82 procent och hälften oavsett kön är 50 år eller äldre, varav närmare 17 procent är äldre än 60 år. 5 År 2011 hade landstingets personal i Gävleborg den sjätte högsta medelåldern i landet 47,7 för kvinnor och 47,0 för män. Könsfördelningen inom den statliga verksamheten är relativt jämn 48 procent män och 52 procent kvinnor. Även de anställda inom staten har en relativt hög medelålder, dock inte i nivå med kommunerna och landstinget. Andelen kommunala verksamheter som uppger övertalighet i förhållande till budget uppgår till 14 procent vilket är den lägsta sedan åtminstone hösten 2004. Den höga medelålder som råder inom framför allt kommuner och landsting kräver en god framförhållning för att klara kompetensförsörjningen. Satsningar för att öka andelen män och ungdomar torde vara en god investering. En underutnyttjad resurs är också personer födda utanför Sverige. Utbildningsverksamheten, efterfrågan inom grundskolan i kommunal regi har varit oförändrad det senaste halvåret men minskat som väntat inom gymnasieskolan. Det närmaste halvåret förväntas efterfrågan bli oförändrad inom grundskolan i länets samtliga tio kommuner medan den fortsätter minska i allt större utsträckning inom gymnasieskolan. Denna utveckling förväntas hålla i sig även på sex till tolv månaders sikt. Grundskolan har under några år haft ett vikande elevunderlag men förefaller ha anpassat verksamheten till rådande situation eftersom endast två av länets tio kommuner upplever att de har en mindre övertalighet i förhållande till budget. Läsåret 2011/2012 går 13 procent av grundskoleeleverna i fristående skolor. Tio år tidigare var andelen 1,3 procent. Gymnasieskolan har haft ett ökat 4 Källa: SKL, (Sveriges kommuner och landsting), Kommunal personal 2010, Tabell 7 och 10 5 Källa: SKL, Landstingsanställd personal 2010, Tabell 7

antal elever i fristående skolor. Av de elever som var inskrivna vid gymnasieskolans årskurs 1 hösten 2011 tillhörde 17,7 procent fristående huvudman. 6 Barnomsorgen har upplevt en ökad efterfrågan det senaste halvåret i ett par kommuner men det är inte en utveckling som förväntas hålla i sig. Det finns fortsatt efterfrågan på förskollärare, gymnasielärare i yrkesämnen och speciallärare samt lärare i vissa estetiska ämnen. Den kommunala vuxenutbildningen i länet hade 2 605 heltidsstuderande (årsstudieplatser) kalenderåret 2010. Tio år tidigare eller läsåret 2000/2001 uppgick motsvarande antal till 7 612. 7 I vissa gästrikekommuner förekommer samverkan mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen när det gäller lärarresurser. Vård och omsorg Struktur- och organisationsförändringar sker inom hälso- och sjukvården som en effekt av det fria vårdvalet och de ökade etableringarna av privata vårdcentraler. Från och med våren 2012 drivs även Bollnäs sjukhus som andra akutsjukhus i landet av en privat aktör. Det finns en fortsatt stor efterfrågan på exempelvis specialistläkare och ett flertal specialistsjuksköterskor. För att mildra bristerna på nödvändig specialistkompetens inom sjukvården hyrs personal in och rekryteras från andra länder. Inom den privata vårdsektorn efterfrågas undersköterskor med psykiatrisk kompetens till södra Hälsingland. Diagram 5: Förväntningar om verksamhetsutveckling kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Verksamheter inom kommun, landsting och stat. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 10 5 0-5 -10-15 -20-25 -30-35 -40-45 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar 6 Källa: Skolverket, statistik och analys 7 ibid.

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Gävleborgs län 21 Utbudet av arbetskraft Utbudet av arbetskraft i länet påverkas framför allt av följande: befolkningsutvecklingen, ökning eller minskning av personer i arbetsför ålder ohälsa, ökar eller minskar utbildning, fler eller färre studerar pendling, negativ eller positiv nettopendling Befolkningens utveckling minskat antal personer i arbetsför ålder Åren 2008 2010 har länets befolkning ökat något varje år, efter att tidigare ha minskat kontinuerligt under mer än ett decennium. År 2011 minskade befolkningen på nytt. Vid utgången av år 2011 uppgick den totala befolkningen till 276 130 personer. Det är 378 färre än år 2010 och minskningen skedde i samtliga kommuner utom Gävle och Sandviken där befolkningen istället ökade något. Det var dock inte befolkningen i åldern 16 64 år det vill säga den möjliga arbetskraften som ökade. Den minskade istället med drygt 1 800 personer. Istället var det i huvudsak personer mellan 65 och 74 år som ökade i antal med drygt 1 500 personer. År 2008 tog ökningen i dessa åldrar fart, det beror på att då hade 40- talisterna börjat komma in i denna åldersgrupp. Sett enbart till aktuell demografi kan vi förvänta oss en successiv försiktig minskning av åldersgruppen 65 74 år de närmaste åren. Minskningen blir något mer påtaglig 2015 då de första 50- talisterna uppnår 65 år. Försörjningsbördan ökar Antal personer i så kallad yrkesaktiv ålder (20 64 år) har minskat kontinuerligt sedan två decennier med i snitt 424 personer per år. Under 2011 minskade antalet med 785 personer. Ett minskat antal personer i yrkesaktiv ålder innebär en ökad försörjningsbörda för de återstående. Försörjningskvoten år 2011 (här beräknad enligt formeln försörjningskvoten = hela befolkningen/ befolkningen 20 64 år) uppgår till 1,78. Det innebär att en person i yrkesaktiv ålder ska försörja 0,78 personer förutom sig själv. Det är den sjunde högsta försörjningskvoten i landet. Bland norrlandslänen ligger Västernorrland högst, med 1,79 vilket är näst högst i landet efter Kalmar län. När det gäller norrlandslänen har kvoten höjts något. Den är 1,77 i Jämtland, 1,75 i Norrbotten och Västerbotten ligger liksom år 2010 kvar på 1,72. I Västerbotten medverkar universitetsstaden Umeå till en föryngring av befolkningen. Lägst var försörjningskvoten i Stockholms län, 1,65 och i riket uppgick den till 1,72. Fler än 32 000 står utanför arbetskraften I arbetskraften ingår sysselsatta och arbetslösa. De som varken är sysselsatta eller arbetslösa ingår alltså inte i arbetskraften. Arbetskraftsdeltagandet enligt arbetsförmedlingens definition uppgick till 80,9 procent av befolkningen 16 64 år 2011. Männens deltagande var 83,0 procent och kvinnornas 78,8 procent. Bland de utrikesfödda var arbetskraftsdeltagandet 63,4 procent och bland de utomeuropeiskt födda 58,7 procent. Sammantaget innebär detta att 19 procent eller drygt 32

000 personer stod utanför arbetskraften 15 000 män och 17 000 kvinnor. Till den gruppen hör bland annat hemarbetande, långtidssjuka och heltidsstuderande som inte söker arbete. Under avsnittet om utsatta grupper skrivs mer om arbetsmarknadsläget för exempelvis utomeuropeiskt födda. Minskad ohälsa? Ohälsotalet 8 år 2011 i Gävleborgs län var med 31,1 det sjätte högsta i landet med övriga fyra norrlandslän samt Kalmar län före oss. Ett år tidigare var det 34,0 i Gävleborg. En minskning med 2,9 vilket är den största minskningen i landet. Ohälsotalet är högre bland kvinnor än bland män men skillnaden minskade mellan 2010 och 2011. År 2010 var ohälsotalet 40,0 för kvinnorna och 28,3 för männen och år 2011 36,4 respektive 26,1. Ohälsotalet ökar, inte oväntat med stigande ålder. I åldersgruppen 20 29 år var det 12,2 mot 82,7 i åldersgruppen 60 64 år 2011. Antalet nybeviljade SA 9 år 2011 i Gävleborg var 3,0 per 1 000 försäkrade. Endast Västerbotten hade ett lägre antal bland norrlandslänen. Även här ökar antalet nybeviljade beslut om sjukersättning med stigande ålder. Att aktivt arbeta för att säkerställa en god arbetsmiljö och försöka motverka sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan bidra till ett längre arbetskraftsdeltagande bland de äldre åldersgrupperna. Minskad ohälsa torde generera ett välkommet tillskott till arbetskraften, dock kan det i vissa fall visa sig bli mindre varaktigt. Utbildning färre högskolenybörjare från länet hösten 2011 Det var 1 481 personer från länet som började högskolan för första gången hösten 2011, varav en tredjedel började vid Högskolan i Gävle. Hösten 2010 var motsvarande siffror 1 612 och 37 procent. Sökandetrycket i landet var högst till programmen för dietist, psykolog, veterinär och läkare. Sökandetrycket vid Högskolan i Gävle var högst till socionom-, sjuksköterske- och grundlärarprogrammen. Antalet sökande i landet till den kommande höstens program och kurser har slagit ett nytt rekord 358 000 och tre procent fler än förra hösten. Antalet förstandssökande ökade till de flesta större yrkesexamensprogrammen. Det gäller särskilt de lärarprogram som var nya hösten 2011. De hade 21 procent fler förstahandssökande inför hösten 2012 än inför hösten 2011. 10 Yrkeshögskolan omfattar i dagsläget både yrkeshögskoleutbildningar och kvalificerade yrkesutbildningar. År 2010 uppgick antalet studerande till 753 personer, varav männens andel var 71 procent. 11 Nya studiemöjligheter ges på försök för personer med funktionsnedsättning eftersom fem yrkeshögskoleutbildningar får utökat stöd för att förbättra möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att kunna studera vid yrkeshögskoleutbildningar. Det blir två utbildningsomgångar 8 Källa: Försäkringskassan, definition sid 4 detta dokument 9 Källa: Försäkringskassan, Nybeviljade SA per 1 000 försäkrade är definierat som antalet nybeviljade Sjuk- och aktivitetsersättning (förtidspension resp. sjukbidrag före 2003) dividerat med antalet registrerade försäkrade minus antalet personer med SA (eller förtidspension/sjukbidrag). Måttet är omräknat till per 1000. 10 Källa: Verket för Högskoleservice 11 Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan