SVERIGEFÖRSÖKEN 2015

SVERIGEFÖRSÖKEN 2015 FÖRSÖKSRAPPORT MELLANSVERIGE Resultat från växtodlingsförsöken 2015 i Östra Sverige Försöken, Försök i Väst, Sveaförsöken och Svensk Raps www.sverigeforsoken.se

mellansverige Försöksrapport 2015 Fältförsöksverksamheten är en del i Sverigeförsöken. Övriga områden: Animaliebältet och Skåneförsöken. www.sverigeforsoken.se

Produktionsinformation: ISSN 1401-2561 ISBN 91-88668-84-3 Bilder: Hushållningssällskapen, Jordbruksverket Layout: Kerstin Borg, Hushållningssällskapet Skaraborg Tryck: Svärd och Söner Tryckeri AB, Falköping Papper: Arctic Silk 4 mellansverige sverigeförsöken 2015

Tack! Ett stort tack till alla som på olika sätt medverkat till årets försöksrapport 2015. Det gäller SLF och andra finansiärer, försöksvärdar, försökspersonal, andra samarbetspartners och inte minst ni som bidragit med material och artiklar till denna skrift. Delar av materialet i Försöksrapport 2015 är finansierat med medel ur Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Mellansvenska Försöken är ett samarbete mellan Hushållningssällskapen och handeln i Mellansverige med syftet att på ett effektivt sätt ta fram underlag för rådgivningen till jordbruket i området. Det är de tre försöksorganisationerna Försök i Väst, Östra Sverige Försöken och Sveaförsöken som från och med 2001 beslutade att samarbeta för att ytterligare effektivisera försöksorganisationen. Tillgången till flera försök i en samlad rapport tillför mervärden för läsaren då flera försök ökar säkerheten i resultaten och ger också möjlighet att peka på regionala skillnader. Inom Mellansvenska Försökens område finns cirka 1,5 miljoner hektar åkermark vilket är något mer än halva Sveriges åkerareal. Med resultaten och råden som presenteras i försöksrapporten önskar vi dig framgång med den nya växtodlingssäsongen 2016. Mellansvenska Försöken i januari 2016 Anna-Karin Krijger, redaktör Hushållningssällskapet Skaraborg Sverigeförsöken 2015 mellansverige 5

I n n e h å l l Innehåll...6 Statistiska begrepp...8 Priser och kostnader 2015... 10 Förord... 14 Växtodlingsåret 2015 Försöksåret 2015 inom Östra Sverige Försöken... 17 Försöksåret 2015 inom Försök i Väst... 18 Försöksåret 2015 inom SVEA försöken... 20 Väder, temperatur och nederbörd i Mellansverige... 21 Växtnäring Kvävestrategi i höstvete... 28 Kvävestrategi i höstvete, komplettering... 36 Kvävestrategi i maltkorn... 42 Gödsling med S, P, K, N och B till åkerböna... 46 Mikronäring till höstraps... 48 Ogräs Utförande och tolkning av ogräsförsöken... 50 Bekämpning av örtogräs i höstvete, höst och vår... 52 Bekämpning av örtogräs i höstvete på våren... 55 Bekämpning av vitgröe och örtogräs i höstvete, höst och vår... 58 Tillväxtreglering av höstvete... 61 Bekämpning av tistel i vårsäd... 63 Bekämpning av örtogräs, speciellt pilört, i vårsäd... 66 Bekämpning av örtogräs i vårkorn... 68 Bekämpning av örtogräs i höstraps... 70 Bekämpning av örtogräs i oljelin... 72 Vall Vallsortprovning... 75 Vallsortprovning rödklöver... 76 Vallsortprovning timotej... 79 Vallsortprovning ängssvingel... 81 Vallsortprovning engelskt rajgräs... 84 Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel... 87 Svavel- och kaliumgödsling till ekologisk blandvall... 93 6 mellansverige sverigeförsöken 2015

I n n e h å l l Sorter och odlingsteknik Sorter och odlingsteknik... 98 Höstvete... 100 Höstråg... 108 Rågvete... 111 Höstkorn... 116 Vårvete... 119 Vårkorn... 123 Vårkorn, tidiga sorter... 130 Havre... 134 Havre, tidiga sorter... 138 Ärter... 140 Åkerböna... 142 Majs... 145 Höstraps... 149 Höstrapssorter med klumprotrestistens... 155 Vårraps... 157 Oljelin... 161 Sorter i ekologisk odling... 163 Växtskydd Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete... 168 Effekt och förändring hos fungicider i höstvete... 173 Referensförsök i höstvete... 176 Gulrost i höstvete... 180 Svampbekämpning i råg... 183 Svampbekämpning i vårvete... 186 Svampbekämpning i vårkorn... 188 Effekt och förändring hos fungicider i vårkorn... 191 Referensförsök i vårkorn... 194 Svampbekämpning i höstkorn... 197 Utsädesmängd och DON i havre... 199 Sverigeförsöken 2015 mellansverige 7

Statistiska begrepp I försöksrapporten förekommer ett antal statistiska begrepp som hjälpmedel för tolkningen av resultaten. Nedan ges en enkel förklaring till vad de betyder. CV % = Variationskoefficient Variationskoefficient används inom statistikberäkningar. Vid observationer på olika skalor ex. 1,2,3,4,5 och 100, 200, 300, 400, 500 kommer standardavvikelserna vara olika (större vid högre skalor) även om de procentuellt sett är lika. Variationskoefficienten är en normaliserad standardavvikelse och uttrycker standardavvikelsen som procentandelar av medelvärdet. Variationskoefficenten gör alltså standardavvikelser på olika skalor jämförbara. För att översätta detta till försöken brukar dessa indelningar av CV göras när man ska tolka resultaten: < 3 mycket jämnt försök 3 6 jämnt försök 6 10 något ojämnt > 10 om det är små skillnader man letar efter kan det vara svårt att ta med försök med höga CV i sammanställningar. Men i t.ex. ogräsförsök förekommer höga CV värden men det är tydliga skillnader. p-värde Anger sannolikheten för att det inte finns skillnader i försöket. Eller egentligen är det risken att göra fel om man säger att det finns en skillnad mellan några led i försöket. Värdet 0,05 innebär alltså 5 % risk att göra fel om man antar att det finns skillnader. Normalt används gränsen 0,05 för att man skall anse att det finns signifikanta skillnader i försöket. < 0,05-1-stjärnig signifikans 0,01-0,001 2-stjärnig signifikans < 0,001 3-stjärnig signifikans LSD Minsta signifikanta skillnad Anger hur stor skillnaden måste vara mellan två led för att de skall vara signifikant skilda. Anges för enstjärnig signifikans d.v.s. P < 0,05. Om Prob-värdet är > 0,05 brukar inte LSD-värdet redovisas. Signifikansgrupper I vissa försök kommer signifikansgrupper redovisas. Bokstäverna används för att avgöra vilka led som är signifikant olika. Varje bokstav är en signifikans-grupp. Det led som har det högsta medelvärdet tillhör alltid signifikansgrupp a. Två led som inte har någon gemensam bokstav tillhör olika signifikansgrupper. De är därför signifikant olika. Men ett led (t ex 1)som tillhör grupperna b och c, och ett annat led (t ex 2) som bara tillhör gruppen b, är inte signifikant olika, för de ingår båda i signifikansgruppen b. Med hjälp av signifikansgrupperna är det lätt att snabbt se om två behandlingar är signifikant olika eller inte. 8 mellansverige sverigeförsöken 2015

Priser och kostnader 2015 Arbete (med egen maskinpark) arbetstimme för anställd, kr/h 245 kr/ha inkl bränsle & förare stubbearbetning 377 djupbearbetning (plöjningsfriodling) 500 plöjning 868 harvning 190 sådd 341 kombisådd 646 Precisionssådd s-betor/raps 598 Precisionssådd majs, inkl myllning 701 gödningsspridning 130 växtskydd bekämpningsarbete 163 tröskning 1 151 Beräkningarna ovan grundas på: kr/h Traktor 100 kw 551 Traktor 120 kw 612 Traktor 180 kw (plöjnings friodling) 801 Stubbearbetning 5 m 3,3 ha/h 423 Djupbearbetning 4 m 2,4 ha/h 400 Plöjning 6 skär växelp 1,2 ha/h 430 Harvning 9 m 5,5 ha/h 433 Sådd 3300 l 6 m 3,7 ha/h 711 Kombisådd 4200 l 4 m 2,1 ha/h 712 Precisionssådd s-betor/raps 18-rad 843 Precisionssådd majs 8 rader 739 Gödningsspridare 4000l 24 m 7,5 ha/h 366 Växtskydd 3500l 24 m 7,5 ha/h 675 Tröskning 6,3m 220 kw 2,0 ha/h 2 301 Insatsmedel Växtnäringsämne (Prisnivå höst 2013) kr/kg Kväve (50% N27 + 50% N 34) 8,46 Fosfor ( P 20) 19,60 Kalium (Kalisalt) 7,35 CaO 0,50 Svavel (Axan - N 27) 1,63 kr/g Bor 0,20 Mangan (som MnSO4) 0,04 Produktpriser kr/kg Kalksalpeter 1,92 N 27 2,70 N 34 2,75 NS 24-6 "Sulfan" 2,77 NS 27-4 "Axan" 2,81 Urea prillad 3,96 MAP 12-23 (N 12%, P 23%) 4,28 P 20 3,60 Kalimagnesia 3,71 Kaliumsulfat 5,47 Kalisalt 3,50 PK 11-21 3,57 NPK 8-5-19 promagna 5,60 NPK 11-5-18 promagna 5,55 NK 22-12 3,72 NPK 17-5-10 4,03 NPK 21-3-10 3,73 NPK 22-3-10 3,67 NPK 22-6-6 4,15 NPK 23-3-7 3,74 NPK 24-4-5 3,80 NPK 27-3-3 3,42 NPK 27-3-5 3,53 Probeta NPK 4,26 Produktpriser kr/enhet Enhet BOR 150 30,08 l COMPLESAL S 61,60 l MANGANNITRAT 235 23,84 l MANGANSULFAT 32 ERA 13,38 Kg MANTRAC PRO 57,62 l WUXAL MAJS 24,21 l WUXAL MIKROPLANT 58,75 l 10 mellansverige sverigeförsöken 2015

Ogräsmedel ALLY 50 ST ALLY CLASS 50 WG ARIANE S ATLANTIS ATTRIBUT TWIN BACARA BASAGRAN SG BETANAL POWER BETASANA DUO BETASANA SC BOXER BROADWAY BUTISAN TOP CALIBAN DUO CALLISTO CDQ SX CENTIUM 36 CS CHEKKER POWER ETHOSAT EVENT SUPER EXPRESS 50 SX FENIX FIESTA T FOCUS ULTRA FOX FOXTROT GALERA GOLTIX SC GRATIL HARMONY 50 SX HUSSAR KEMIFAM POWER KERB FLOW 400 LEGACY 500 SC LEXUS 50 WG MAISTER inkl MAISOIL MATRIGON 72 SG MCPA 750 MONITOR MUSTANG NIMBUS NUANCE 75WG REGLONE ROUNDUP FLEX ROUNDUP GOLD ST kr/enhet Enhet 121,00 Tablett 5,85 g 91,04 l 422,70 l 336,00 ha 414,03 l 891,16 l 230,56 l 123,43 l 71,56 l 138,28 l 1,80 g 498,53 l 1,19 g 467,24 l 4,49 g 1814,81 l 340,04 ha 274,08 l 361,17 l 6,89 g 282,94 l 305,35 l 168,13 l 292,48 l 319,44 l 1160,99 l 309,60 l 8,25 g 9,02 g 1,85 g 251,57 l 375,87 l 738,01 l 11,66 g 3,94 g 3,32 g 95,30 l 16,04 g 303,60 l 341,17 l 6,79 g 144,51 l 113,52 kg 105,85 l Ogräsmedel SAFARI 50 DF SELECT SENCOR SPITFIRE 180 SPITFIRE XL SPOTLIGHT PLUS STARANE 180 STARANE XL TITUS 25 DF TOMAHAWK 180 TORTRIL Svampmedel ACANTO ACROBAT MZ/WG AMISTAR ARMURE BARCLAY BOLT XL CANTUS COMET PRO CYMBAL 45 WG EPOK 600 EC FLEXITY FORBEL 750 INFINITO KAYAK KUMULUS DF MAXIM 100 FS MIRADOR MONCEREN 250 SL PRESTIGE FS 370 PROLINE RANMAN TOP(+0,75 L olja ) REVUS REVUS TOP SHIRLAN SIGNUM SPORTAK EW STEREO TERN 750 TILT 250 EC TOPSIN 70WG UPSTREAM kr/enhet Enhet 8,28 g 607,69 l 457,77 l 182,58 l 178,52 l 630,88 l 182,58 l 178,52 l 9,67 g 182,58 l 600,64 l 430,32 l 245,76 kg 448,66 l 664,22 l 238,26 l 918,43 kg 361,77 l 375,45 kg 774,60 l 802,14 l 377,08 l 230,86 l 242,88 l 128,65 kg 1058,69 l 394,57 l 350,68 l 874,58 kg 651,20 l 510,03 l 452,86 l 684,31 l 567,91 l 6,57 g 316,80 l 232,32 l 305,25 l 238,26 l 501,12 kg 1117,60 l Sverigeförsöken 2015 mellansverige 11

Priser och kostnader 2015 Insektsmedel AVAUNT BISCAYA FASTAC 50 KAISO SORBIE KARATE 2,5 WG MAVRIK 2F MOSPILAN PIRIMOR (endast dispens ärtor & bönor 2014) PLENUM 50WG STEWARD 30WG SUMI-ALPHA 5FW SLUXX SNIGEL TEPPEKI Tillväxtreglering CYCOCEL PLUS MODDUS 250 EC MODDUS START TERPAL TRIMAXX kr/enhet Enhet 867,86 l 553,80 l 123,33 l 0,35 g 212,61 kg 400,29 l 1004,04 kg 748,48 kg 1036,89 kg 3,12 g 213,79 l 83,07 kg 1,70 g 50,93 l 555,28 l 651,20 l 172,52 l 498,38 l Oljor & vätmedel VÄTMEDEL (Biowet) PG26N RAPSOLJA SUPER RENOL Utsäde Höstvete Vårvete Höstkorn Höstkorn Hybrid Vårkorn Råg linjesorter Råg Hybrid Havre Höstraps Linje obetad Höstraps Hybrid Oljelin Ärter Åkerböna kr/enhet Enhet 55,56 l 63,78 l 48,36 l 84,00 l 4,17 kg 4,46 kg 4,02 kg 750 1 milj kärnor 4,16 kg 4,29 kg 492 1 milj kärnor 4,38 kg 96,00 kg 1 830 1,5 milj frö 15,50 kg 4,75 kg 5,12 kg 12 mellansverige sverigeförsöken 2015

Skördeprodukter Gröda kr/ton Kvalitetsreglering Vete Rymdvikt Falltal Protein Stärkelse Höstvete foder 1 010 Höstvete. Sprit och stärkelsevete 1 070 X X Höstvete. Kvarnvete 1 120 X X X Vårvete. Kvarnvete 1 330 X X X Korn Rymdvikt Protein Fullkorn Foderkorn 950 X Maltkorn, vår 1 410 X X Maltkorn, höst - X X Råg och rågvete Rymdvikt Falltal Råg 970 X X Rågvete - X Havre Rymdvikt Fullkorn Foderhavre - X Grynhavre 1 230 X Oljeväxter Avfall Oljehalt Raps/Rybs 3 110 X X Oljelin - Ärter Foderärter - Åkerböna Foderåkerböna - Majs Kärnmajs - Sverigeförsöken 2015 mellansverige 13

Förord lennart johansson, Hushållningssällskapet Östergötland Sverigeförsöken, mål och verksamhet Gemensamt mål med verksamheten i de regionala försöken är att snabbt föra ut resultat från de regionala försöken till rådgivning och lantbrukare i respektive område. Mellansvenska försökssamarbetet utgörs av tre försöksregioner, Östra SverigeFörsöken, SVEAförsöken och Försök i Väst. Dessa tre regioner ingår i Sverigeförsöken tillsammans med Skåneförsöken och Animaliebältet som ger ut egna Försöksrapporter. Svensk Raps och SFO rapporterar resultat från sina försök med frö och oljeväxter i de regionala försöksrapporterna. Försöksresultat från Sverigeförsöken i hela landet och från alla regioner kan nu sökas under www.sverigeforsoken.se. Allt som skrivits i de tre rapporterna är sökbart på år, område, gröda, författare, ämnesområde mm och även med länkar till enskilda resultat på SLU, Fältforsk. Ett nytt nordiskt datasystem NFTS, Nordic Field Trial System, för att hantera fältförsök och resultat används nu till huvuddelen i svenska officiella försök. Systemet utvecklas i samarbete mellan Danmark, Norge och Sverige. Det innebär bland annat att fältkort och resultatblanketter med utökad statistik har fått en ny utformning jämfört med tidigare. Se även kapitlet statistiska begrepp i inledningen. Finansiering av Sverigeförsöken Huvuddelen av basfinansieringen för de regionala försöken utgörs av medel från Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF. En ansökan görs inför varje verksamhetsår och medel till detta utgörs av en avgift på spannmål och förnödenheter. Parallellt med detta finns den ursprungliga modellen för insamling av medel direkt från handeln kvar och som är baserad på företagens omsättning. Även Hushållningssällskapen bidrar till basfinansiering av regionala försök. Därutöver ingår en omfattande provningsverksamhet där beställningar från företag och organisationer finansierar en stor del av detta. Basfinansieringen fördelas mellan regionerna efter en fördelningsnyckel baserat på växtodlingens omfattning i området. Organisation och verksamhetsstyrning Varje region har en försökskommitté som kartlägger behovet av vad som behöver utredas och lägger förslag till försök. Ett försöksprogram utformas i samarbete med respektive ämneskommitté utifrån de ekonomiska ramar som finns i varje region. Önskemål och förslag kan lämnas till dessa kommittéer om aktuella frågeställningar. Regionerna anordnar även fältvandringar, resor och konferenser under säsongen i respektive område. Inom varje ämnesområde finns en ämneskommitté under SLU Fältforsk där SLU har ordförandeskapet och regionen eller Hushållningssällskapen är sekreterare. Det finns åtta ämneskommittéer enligt tabellen nedan. Ämneskommittén är ett öppet forum för alla intresserade och inbjudan till möten och protokoll och övrig information finns på www.slu.se/faltforsk Via SLU, fältforsk sker en viss samordning och utbildning liksom kompetens inom datahantering, resultathantering och statistik. Ny organisation av Sverigeförsöken 2017 Inför höstutläggningen 2016 skall ett nytt system för upphandling av försök införas där SLF med branschrådet skall ange inriktningen på verksamheten med Hushållningssällskapens Förbund som mottagare. Genomförandet och organisering av verksamheten kommer att ske tillsammans med Hushållningssällskapen i landet. Beställningen kommer att läggas som ett 3-årigt fältförsöksprogram med årlig uppföljning. Finansieringen kommer även i fortsättningen att bestå utav avgiften på spannmål och förnödenheter, insamling av medel direkt från handeln och Hushållningssällskap samt provningsverksamheten med beställningar från företag. 14 mellansverige sverigeförsöken 2015

Basfinansiering Sverigeförsöken 2015 Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF Berte Qvarn AB BM Agri Buttle Foder & Spannmål AB Gullviks (Br Berner) AB Johan Hansson AB Västerbottens Fodercentral Dalviks kvarn European Fertilizer (DLG) Farina AB Forsbecks AB Hörby Lantmän Kalmar Lantmän Ek. För. Knislingeortens Lagerhusförening Ek.För Kristianstadortens Lagerhusförenings Ek. För. Lantmännen Ek. För. Lovanggruppens Handelshus AB Slöinge Lantmän Skånefrö AB Svenska Foder AB Södra Åby Lokalförening Tyringe Lokalförening Vallberga Lantmän Varaslättens Lagerhus Ek. För. Värmlant AB Hushållningssällskapen i: Stockholm-Uppsala-Södermanland Östergötland Väst Skaraborg Värmland Örebro, Prytz donationsfond Västmanland Dalarna-Gävleborg Ämneskommittér/Ämnesområde Ordförande, sekreterare och ämnessakkunnig inom respektive område. Vatten Jordbearbetning Växtnäring odlingssystem/energi ogräs Vall/grovfoder Odlingsmaterial Växtskydd Helena Aronsson, SLU, Uppsala Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Vakant, SLU Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland Sofia Delin, SLU, Skara Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Göran Bergkvist, SLU, Uppsala Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Konsult Västerås Anders TS Nilsson, SLU, Alnarp Lars Danielsson, Hushållningssällskapet Konsult Uppsala Anne-Maj Gustavsson, SLU, Norrländsk jordbruksvetenskap Ola Hallin, Rådgivarna Sjuhärad Magnus Halling, SLU, Uppsala Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Konsult Västerås Erland Liljeroth, SLU, Alnarp Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne Sverigeförsöken 2015 mellansverige 15

Försökskommittér Östra SverigeFörsöken Per Axelsson Magnus Emilsson Thomas Fahlgren Göran Gustafsson Bo Hellstedt Isac Svärd Lennart Johansson, ordförande Joakim Karlsson Johan Lagerholm Leif Persson Ann-Charlotte Wallenhammar Martina Jenderborn Lovang lantbrukskonsult, Vikingstad Spannmålsodlareföreningen, Vadstena Frö och Oljeväxtodlarna, Vikbolandet Växtskyddscentralen, Norrköping Agroetanol, Norrköping Hushållningssällskapet Östergötland, Linköping Hushållningssällskapet Östergötland, Linköping Hushållningssällskapet Konsult, Strängnäs Lantmännen växtråd, Norrköping Vallodlareföreningen, Glanshammar Hushållningssällskapet Konsult AB, Örebro Svenska Foder, Västerlösa Försök i Väst Johan Rydberg, ordförande Anna-Karin Krijger, sekreterare Sofia Delin Kristian Jochnick Erik Pettersson Magnus Olsson Emelie Wickström Bertil Hagsgård Göran Lindgren Ulf Hallén Karin Andersson LRF, Väse Hushållningssällskapet Skaraborg SLU, Lanna Länsstyrelsen, Lantbruksenheten, Uddevalla Lantmännen, Lidköping Svenska Foder, Lidköping Rådgivarna Sjuhärad Spannmålsodlarna, Grästorp Vallodlareföreningen Klässbol Frö-och Oljeväxtodlarna, Lidköping Ekologiska odlarna, Hushållningssällskapet Väst SVEA-försöken Anders Ericsson, ordförande Lars Danielsson, sekreterare Niclas Sjöholm Andreas Öhrman Henrik Bergman Emma Vendel Per Widén Katarina Börling Anders Lindgren Marcus Eriksson Hushållningssällskapet, Konsult, Västerås Hushållningssällskapet, Konsult, Uppsala Växtråd, Svenska Lantmännen, Enköping Växtråd, Svenska Lantmännen, Enköping Hushållningssällskapet, Konsult, Dalarna-Gävleborg Svenska Foder Statens Jordbruksverk, Uppsala Statens Jordbruksverk, Uppsala Statens Jordbruksverk, Uppsala Hushållningssällskapet Konsult, Uppsala 16 mellansverige sverigeförsöken 2015

Försöksåret 2015 inom Östra Sverigeförsöken lennart johansson Hushållningssällskapet Östergötland Höstsådden 2014 präglades av gynnsamt väder med mycket bra etablering och lång tillväxt på hösten. Det var ovanligt varmt till mitten på december som följdes av några kalla dagar vid årsskiftet. Därefter kom det snö och några kalla några veckor i februari. Vårsådden startade i mitten på mars i Östergötland men blev utdragen och besvärlig på en del lerjordar. Det var mycket regn under hela växtodlingssäsongen och lägre temperatur och färre soltimmar än normalt medan augusti bjöd på bra skördeväder. Sammanfattningsvis var det en gynnsam växtodlingssäsong med höga medelskördar men låga proteinhalter. Gynnsamt väder vid höstsådden Vid höstrapssådden 2014 förekom en del regn men vädret stabiliserades och det var bra betingelser även till höstvetesådden. Detta medförde möjlighet till en stor höstsådd areal i hela området av såväl höstraps som höstsäd. Det var fortsatt varmt och en del regnväder till mitten på december och alla höstgrödor blev mycket väl utvecklade. Därefter följde en kort kall period mellan jul och nyår med lite snö som dock täckte grödorna och inte medförde några skador. av svalt och regnigt väder så utvecklingen bromsades upp för samtliga grödor under resten av växtodlingssäsongen. En del vårgrödor som blev sent sådda fick en sämre start på grund av det regniga och kalla vädret medan höstgrödorna utvecklades väl. Det var en kort period med varmt väder i månads-skiftet juni, juli men därefter blev det svalt och regnigt igen fram till augusti då ett omslag till högtryck och varmare väder fick grödorna att mogna. Skördeperioden blev senare än de föregående åren vilket medförde att tröskningen pågick hela september och även del lin och åkerbönor tröskas i oktober. Det blev en del liggsäd i höstvetefälten beroende på sort och kvävegödslingsstrategi. Årets skörd präglas av mycket höga skördenivåer men låga proteinhalter i såväl höstvete som maltkorn. Vallskörden var gynnsam medan majsen fick en mycket sen utveckling och ett sämre skördeutfall. Tidigt vårbruk och en regnig och sval växtodlingssäsong Året inleddes med fortsatt milt väder och endast några veckor med snö och minusgrader i februari. I Östergötland startade sådden i mitten på mars i gynnsamma lägen nära Vättern medan det egentliga vårbruket startade efter påsk i mitten på april. Vi fick en tidig start och utveckling på de höstsådda grödorna varför en hel del kvävegödsling förekom i mars. Under april var det relativt lite nederbörd så vårsådden var i stort sett avklarad i början på maj. Våren och försommaren präglades Sverigeförsöken 2015 mellansverige 17

Försöksåret 2015 inom Försök i Väst Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Sommaren 2014 avslutades med många regndagar under augusti. Lokalt kom mycket stora nederbördsmängder särskilt den 20 augusti. September bjöd på soligt och torrt väder och en stor areal höstraps (ca 8 500) och höstvete (ca 72 000) etablerades. Första frosten inföll den 23 september men det var ett undantag. Fler kalla nätter dröjde i allmänhet långt in i oktober eller in i november. Varmt väder under dagarna medförde därför att medeltemperaturer också under fortsättningen av hösten låg mycket över det normala. Både november och december var milda med lite snö. Omkring 20 januari föll mer snö som gav ett snötäcke på några decimeter som låg kvar ungefär en månad. Såväl höstraps som höstsäd växten länge under den milda hösten och bestånden inför vintern var frodiga i många fält. Övervintringen var överlag god. När också mars och april var varmare än normalt innebar det att våren kom tidigt. Höstgrödorna såg fantastiskt fina ut i början av mars och då våren sedan blev varm övervintrade i stort sett allt. Ett undantag var rågvete som lokalt drabbades av angrepp av snömögel. Grödornas utveckling under vår och sommar Vårbruket kom igång i mitten av mars i en del områden och pågick några dagar. Efter ett avbrott på några veckor med regn kunde vårsådden återupptas en vecka in i april. I områden där inte hade varit tillräckligt upptorkat medförde nya omslag till ostadigt väder att vårbruket blev sent. I bland annat Dalsland och Bohuslän fanns det fält som inte såddes förrän första veckan i juni. På många håll tog vårsådden skada av regnen, särskilt på en del styva lerjordar som var bitvis vattenmättade. Tillväxten hos höstgrödorna kom igång tidigt. I höstrapsen började blomningen en vecka in i maj och sällan har vi skådat en så lång och vacker blomning. Många fält blommade i sex veckor. Den svala försommaren bromsade dock upp utvecklingen i höstgrödorna. Höstvetet var nästan 1-2 veckor senare i utvecklingen under hela juni. Vallen kom också igång sent och förstaskörden blev en vecka senare än vanligt. Men då det var en regnig och sval juni blev det stora återväxtskördar och många hade fått in tillräckligt med foder redan vid andra skörden. Det lite kallare vädret höll i sig under stora delar av juni. Första veckan av juli bjöd på sol och värme medan fortsättningen var som under en normal julimånad men med lite mer regn än normalt. När augusti blev både soligare och varmare än normalt var det en fin avslutning på sommaren som annars bara upplevdes som kall och regnig. Sjukdomar och insekter Generellt föll det lagom med regn under hela våren och försommaren. När det gäller höstraps så blommade den tidigt i april och diskussion fördes om bekämpningsbehov. Det rekommenderades bekämpning i riskfält och men i försöken som har legat i höstraps förekom inte några angrepp av bomullsmögel. Det blev inga stora problem med baggar beroende på att höstrapsen blommade tidigt när det var förhållandevis svalt. Höstgrödorna var frodiga på våren och det förekom tidiga angrepp av svartpricksjuka och då det fortsatte att regna under försommaren rekommenderades en hel del dubbelbehandlingar i år. Det kyliga vädret gjorde dock att tillväxten på svampen blev långsam och försöken visade sedan att det oftast räckte till med en högre engångsbehandling. Gulrost hittades först i rågvete där det blev ett stort bekymmer för en del ekologiska odlare som tvingades göra helsäd av grödan. I höstvete var det i sorterna Kranich och Olivin som gulrost framförallt förekom i. I flera av sortförsöken i höstvete och vårvete förekom stora angrepp av gulrost. Även i vårkornet förekom tidiga angrepp av kornets blad- 18 mellansverige sverigeförsöken 2015

fläcksjuka så en stor areal behandlades. Efter många regndagar under sommaren befarades att det fanns risk för angrepp av axfusarios i framförallt havre. Under vissa förhållanden kan då mögelgifter bland annat DON (deoxynivalenol) bildas. Sedan fem år tillbaka har svensk spannmålshandel i ett gemensamt branschprojekt provtagit och analyserat DON-halter i spannmål. Inte något år tidigare har problemen varit så små som under det gånga året. Lägre temperaturer än normalt under blomningsperioden kan vara en förklaring. Höga skördar av höstvete och höstraps Höstrapsen var grön länge och mognaden blev sen. Två veckor in i augusti började skörden. Avkastningen blev i många fall mycket bra. Det tog även lång tid innan andra höstgrödor var mogna. I tidiga vetesorter eller i ansträngda växtföljder var vattenhalten tillräckligt låg att veteskörden kom igång i mitten av augusti. I många fält var dock inte grödan mogen och ett flertal regnavbrott gjorde att veteskörden pågick länge. Skördenivån i höstvete blev överlag mycket hög men proteinhalterna var låga. I en del fält förekom problem med liggsäd. I tidigt sådda fält med åkerböna kom skörden igång i mitten av september. Avkastningen i vårsäd var varierande beroende på hur väl grödan hade utvecklats under våren. Även här är det stora problem med för låga proteinhalter. Hösten 2015 kantades av många regndagar i september så en stor del av höstbruket skedde in i oktober som sedan blev extrem torr. Knappt något regn föll. Men november blev mild och regnig så höstvetet har grott i det ibland lite grova bruket. Höstrapsarealen är lägre än förra året på grund av den sena skörden. Det har varit stor variation i uppkomst beroende på torka och snigelangrepp. Sverigeförsöken 2015 mellansverige 19

Försöksåret 2015 inom SVEA försöken Lars danielsson Hushållningssällskapet, HS Konsult Sådden hösten 2014 kunde göras under gynnsamma förhållanden. En lång och varm höst gjorde också att grödorna utvecklades positiv. Trots att snötäcket i princip uteblev så klarade i stort sett alla höstgrödor vintern och även vårvintern när man annars kunde befara kalla blåsiga nätter. Den långas våren gjorde dessutom att grödorna fick utvecklas i lagom takt vilket gynnade rotutvecklingen. Vårbruket blev inte extrem tidigt trots den milda vintern, det mesta såddes i normal tid. Relativt mycket regn gjorde att det blev ett uppehåll i vårbruket för många innan allt var sått. Våroljeväxterna minskade ytterligare och ersattes till en del av ärtor och åkerböna. Den vårsäd som var sådd före regnet drabbades på många håll av vätan. Sannolikt förlorades en hel del av den tillförda N-givan på de blöta delarna av skiftena. Kornet var den gröda som tydligast visade tecken på kvävebrist. Höstsäden som var väl utvecklad drog däremot nytta av nederbörden och fortsatte att utvecklas bra. Många kalla nätter under ogräsbekämpningsperioden gjorde det svårt att välja lämpliga tillfällen för behandling, på flera platser gav det också sämre ogräseffekter än vanligt. Vi hade för området en ganska långsam utveckling under slutet av maj och början av juni vilket var positivt. Svampangreppen blev heller inte speciellt stora utan kom in i bestånden relativt sent. Vallskörden påbörjades något senare än normalt, även det beroende av långsammare utveckling. Däremot blev det bra kvalite och stor mängd. Även 2:a och 3:e skörd var bra. Någon vecka in i augusti så inleddes skörden. Skördeutfallet blev volymmässigt riktigt bra med höga skördar av framförallt höstsäden och mer varierat av vårsäden. Däremot så var kvaliteerna inte vad man skulle önska, både höstvete och maltkorn hade proteinvärden som inte nådde upp till de önskvärda. På grund av den relativt sena skörden så saknades arealer för sådd av höstoljeväxter. Det som såddes var på många håll väldigt ojämnt, säkert både beroende på torra förhållanden men på sina håll även av skadegörare. Små arealer av höstsäd blev sådda i början av september efter den möjliga perioden blev vädret ostadigt och omöjliggjorde sådd. Det var inte förrän i månadsskiftet september- oktober som merparten av höstvetet såddes. En mild höst har hjälpt bestånden att etableras men allmänt är utvecklingen inte riktigt som man skulle önska. Vi får hoppas på en skonsam vinter är skonsam så att vi kan se fram mot goda skördar även 2016. 20 mellansverige sverigeförsöken 2015

Väder i mars 2015 Temperatur Mars var en väldigt varm månad med stora temperaturöverskott. Avvikelse medeltemperatur Nederbörd Området fick som helhet i stort sett normala nederbördsmängder. Nederbörd i mm Procent av normal nederbörd Sverigeförsöken 2015 mellansverige 21

Väder i april 2015 Temperatur April var fortsatt en varm månad. Avvikelse medeltemperatur Nederbörd April var en nederbördsfattig månad med knappt hälften av normalvärden. Nederbörd i mm Procent av normal nederbörd 22 mellansverige sverigeförsöken 2015

Väder i maj 2015 Temperatur Maj var en månad då i stort sett hela området hade svalare temperatur än normalt. Avvikelse medeltemperatur Nederbörd Det var rikliga nederbördsmängder under maj månad i hela området. Mellersta och östra delarna hade upp till tre gånger den normala mängden. Nederbörd i mm Procent av normal nederbörd Sverigeförsöken 2015 mellansverige 23

Väder i juni 2015 Temperatur Årets första sommarmånad var kallare än normalt. Avvikelse medeltemperatur Nederbörd Juni bjöd på varierande avvikelser i nederbörd. De västra och centrala delarna fick under normalt och de östra delarna normalt. Nederbörd i mm Procent av normal nederbörd 24 mellansverige sverigeförsöken 2015

Väder i juli 2015 Temperatur Området hade normala temperaturer under juli. Avvikelse medeltemperatur Nederbörd Juli medförde något större nederbörd än normalåret. Nederbörd i mm Procent av normal nederbörd Sverigeförsöken 2015 mellansverige 25

Väder i augusti 2015 Temperatur Augusti bjöd på ett stort överskott i temperatur. Avvikelse medeltemperatur Nederbörd Augusti var i hela området en torr månad. Från väldigt låga nederbördsmängder i öster till nära normala i de västligaste delarna. Nederbörd i mm Procent av normal nederbörd 26 mellansverige sverigeförsöken 2015

Väder i september 2015 Temperatur September gav också ett litet temperaturöverskott. Avvikelse medeltemperatur Nederbörd De centrala delarna av området fick högre nederbörd än normalt, i övriga delar nära normalvärden. Nederbörd i mm Procent av normal nederbörd Sverigeförsöken 2015 mellansverige 27