SVERIGEFÖRSÖKEN 2016

Transkript

1 FÖRSÖKSRAPPORT SVERIGEFÖRSÖKEN 2016 MELLANSVERIGE Resultat från växtodlingsförsöken 2016 i Östra Sverige Försöken, Försök i Väst, Sveaförsöken och Svensk Raps

2 MELLANSVERIGE Försöksrapport 2016 Fältförsöksverksamheten är en del i Sverigeförsöken. Övriga områden: Animaliebältet och Skåneförsöken.

3 Produktionsinformation: ISSN ISBN Bilder: Hushållningssällskapen, Jordbruksverket Layout: Kerstin Borg, Hushållningssällskapet Skaraborg Tryck: Svärd och Söner Tryckeri AB, Falköping Papper: Arctic Silk 4 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2016

4 Tack! Ett stort tack till alla som på olika sätt medverkat till årets försöksrapport Det gäller SLF och andra finansiärer, försöksvärdar, försökspersonal, andra samarbetspartners och inte minst ni som bidragit med material och artiklar till denna skrift. Delar av materialet i Försöksrapport 2016 är finansierat med medel ur Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Mellansvenska Försöken är ett samarbete mellan Hushållningssällskapen och handeln i Mellansverige med syftet att på ett effektivt sätt ta fram underlag för rådgivningen till jordbruket i området. Det är de tre försöksorganisationerna Försök i Väst, Östra Sverige Försöken och Sveaförsöken som från och med 2001 beslutade att samarbeta för att ytterligare effektivisera försöksorganisationen. Tillgången till flera försök i en samlad rapport tillför mervärden för läsaren då flera försök ökar säkerheten i resultaten och ger också möjlighet att peka på regionala skillnader. Inom Mellansvenska Försökens område finns cirka 1,5 miljoner hektar åkermark vilket är något mer än halva Sveriges åkerareal. Med resultaten och råden som presenteras i försöksrapporten önskar vi dig framgång med den nya växtodlingssäsongen Mellansvenska Försöken i januari 2017 Anna-Karin Krijger, redaktör Hushållningssällskapet Skaraborg SVERIGEFÖRSÖKEN 2016 MELLANSVERIGE 5

5 I n n e h å l l Innehåll...6 Statistiska begrepp...8 Priser och kostnader Förord VÄXTODLINGSÅRET 2016 Försöksåret 2016 inom Östra Sverige Försöken Försöksåret 2016 inom Försök i Väst...18 Försöksåret 2016 inom SVEA försöken Väder, temperatur och nederbörd i Mellansverige JORDBEARBETNING Etableringsförsök i höstraps VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete Kompletteringsgödsling i höstvete med Yara-handsensor Olika kväveformer till höstvete Kvävestrategi i maltkorn Gödsling och tillväxtreglering av tunna vetebestånd OGRÄS Utförande och tolkning av ogräsförsöken Bekämpning av örtogräs i höstvete, höst och vår Bekämpning av örtogräs i höstvete på våren Bekämpning av vitgröe och örtogräs i höstvete, höst och vår Tillväxtreglering av höstvete Bekämpning av tistel i vårsäd Bekämpning av örtogräs i vårkorn Bekämpning av örtogräs i höstraps Bekämpning av örtogräs i oljelin Tillväxtreglering i vårkorn VALL Vallsortprovning Vallsortprovning rödklöver Vallsortprovning timotej Vallsortprovning ängssvingel Vallsortprovning engelskt rajgräs Rödklöversorters konkurrensförmåga Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Svavel- och kaliumgödsling till ekologisk blandvall MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2016

6 I n n e h å l l SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Sorter och odlingsteknik Höstvete Kvävegödsling av olika sorters höstvete Höstråg Rågvete Höstkorn Vårvete Vårkorn Vårkorn, tidiga sorter Kvävegödsling av olika sorters maltkorn Havre Havre, tidiga sorter Ärter Åkerböna Majs Höstraps Vårraps Oljelin VÄXTSKYDD Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete Effekt och förändring hos fungicider i höstvete Referensförsök i höstvete Bekämpningsstategier med Folpan Gulrost i höstvete Svampbekämpning i höstkorn Svampbekämpning i vårkorn Effekt och förändring hos fungicider i vårkorn Referensförsök i vårkorn Svampbekämpning i höstrapsens blomning Bekämpning av bladlöss i vårsäd Bekämpning av blågrå rapsvivel och skidgallmygga SVERIGEFÖRSÖKEN 2016 MELLANSVERIGE 7

7 Mer resultat hittar du på: MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2016

8 Statistiska begrepp I försöksrapporten förekommer ett antal statistiska begrepp som hjälpmedel för tolkningen av resultaten. Nedan ges en enkel förklaring till vad de betyder. CV % = VARIATIONSKOEFFICIENT Variationskoefficient används inom statistikberäkningar. Vid observationer på olika skalor ex. 1,2,3,4,5 och 100, 200, 300, 400, 500 kommer standardavvikelserna vara olika (större vid högre skalor) även om de procentuellt sett är lika. Variationskoefficienten är en normaliserad standardavvikelse och uttrycker standardavvikelsen som procentandelar av medelvärdet. Variationskoefficenten gör alltså standardavvikelser på olika skalor jämförbara. För att översätta detta till försöken brukar dessa indelningar av CV göras när man ska tolka resultaten: < 3 mycket jämnt försök 3 6 jämnt försök 6 10 något ojämnt > 10 om det är små skillnader man letar efter kan det vara svårt att ta med försök med höga CV i sammanställningar. Men i t.ex. ogräsförsök förekommer höga CV värden men det är tydliga skillnader. P-VÄRDE Anger sannolikheten för att det inte finns skillnader i försöket. Eller egentligen är det risken att göra fel om man säger att det finns en skillnad mellan några led i försöket. Värdet 0,05 innebär alltså 5 % risk att göra fel om man antar att det finns skillnader. Normalt används gränsen 0,05 för att man skall anse att det finns signifikanta skillnader i försöket. < 0,05-1-stjärnig signifikans 0,01-0,001 2-stjärnig signifikans < 0,001 3-stjärnig signifikans LSD MINSTA SIGNIFIKANTA SKILLNAD Anger hur stor skillnaden måste vara mellan två led för att de skall vara signifikant skilda. Anges för enstjärnig signifikans d.v.s. P < 0,05. Om Prob-värdet är > 0,05 brukar inte LSD-värdet redovisas. SIGNIFIKANSGRUPPER I vissa försök kommer signifikansgrupper redovisas. Bokstäverna används för att avgöra vilka led som är signifikant olika. Varje bokstav är en signifikans-grupp. Det led som har det högsta medelvärdet tillhör alltid signifikansgrupp a. Två led som inte har någon gemensam bokstav tillhör olika signifikansgrupper. De är därför signifikant olika. Men ett led (t ex 1)som tillhör grupperna b och c, och ett annat led (t ex 2) som bara tillhör gruppen b, är inte signifikant olika, för de ingår båda i signifikansgruppen b. Med hjälp av signifikansgrupperna är det lätt att snabbt se om två behandlingar är signifikant olika eller inte. SVERIGEFÖRSÖKEN 2016 MELLANSVERIGE 9

9 Priser och kostnader 2016 Arbete (med egen maskinpark) arbetstimme anställd stubbearbetning 371 djupbearbetning (plöjningsfriodling) 514 plöjning 892 harvning 194 sådd 341 kombisådd 453 gödningsspridning 132 växtskydd bekämpningsarbete 163 tröskning 922 Beräkningarna ovan grundas på: kr/h traktor 100 kw 588 traktor 120 kw 651 traktor 180 kw 847 traktor 220 kw 974 stubbearbetning 5m 4,0 ha/h 509 djupbearbetning 4m 2,4 ha/h 386 plöjning 6 skär växelp 1,2 ha/h 419 harvning 9m 5,5 ha/h 414 sådd 3300 l 6m 3,7 ha/h 672 kombisådd 4600 l 6m 3,4 ha/h 888 gödningsspridare 4000l 24m 7,5 ha/h 340 växtskydd 3500l 24m 7,5 ha/h 632 tröskning 9m 340 kw 3,1 ha/h Insatsmedel Växtnäringsämne (Prisnivå juli 2016) kr/kg Kväve (50% N % N 34) 7,09 Fosfor ( P 20) 17,65 Kalium (Kalisalt) 6,81 CaO 0,50 Svavel (Axan - N 27) 3,79 kr/g Bor 0,21 Mangan (som MnSO4) 0,05 Mangan (som MnN2O4) 0, kr/tim kr/ha inkl bränsle & förare Produktpriser kr/kg Kalksalpeter 1,41 N 27 2,06 N 34 2,24 Urea prillad 2,90 NS ,23 NS 27-4 "Axan" 2,20 NS 24-6 "Sulfan" 2,15 NS Ammoniumsulfat 2,60 MAP (N 12%, P 23%) 3,90 P 20 3,53 Kalimagnesia 4,00 Kaliumsulfat 5,72 Kalisalt 3,39 PK ,64 NK ,86 NPK promagna 4,84 NPK promagna 4,75 NPK Yara Mila Raps 3,27 NPK ,93 NPK ,82 NPK ,28 NPK ,83 NPK ,01 NPK ,77 NPK ,65 Probeta NPK 3,49 Besal 1,85 Produktpriser BOR 150 MANGANNITRAT 235 MANGANSULFAT 32 ERA MANTRAC PRO SVAVELNÄRING 80% WUXAL MAJS WUXAL MIKROPLANT kr/enhet Enhet 31,11 l 25,08 l 13,20 Kg 56,32 l 27,00 Kg 24,64 l 57,20 l 10 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2016

10 Ogräsmedel kr/enhet Enhet Ogräsmedel kr/enhet Enhet AGIL 325,60 l NAUTIUS 4,75 g ALLIANCE WG 2,44 g NUANCE 75WG 6,79 g ALLY 50 ST 124,08 Tab PRIMUS 995,28 l ALLY CLASS 50 WG 5,85 g PRIMUS XL 199,76 l ARIANE S 86,24 l QUAD-GLOB 133,21 l ATLANTIS 422,70 l REGLONE 144,51 l ATLANTIS KOMPLETT 4259,20 pack ROUNDUP FLEX 110,00 l ATTRIBUT TWIN 325 Kg/ha ROUNDUP GOLD ST 104,79 l BASAGRAN SG 891,16 Kg SAFARI 50 DF 7,81 g BELVEDERE 228,80 l SALSA 17,6 g BETANAL POWER 250,80 l SARACEN DELTA 1144,00 l BETASANA DUO 87,12 l SELECT 607,69 l BETASANA SC 74,80 l SENCOR 457,77 Kg BOXER 127,60 l SENCOR SC ,48 l BROADWAY 1,57 g SPITFIRE ,40 l CALIBAN DUO 1,15 g SPITFIRE XL 174,86 l CALLISTO 431,20 l SPOTLIGHT PLUS 618,51 l CDQ SX 4,26 g STOMP 161,32 l CENTIUM 36 CS 1777,60 l STARANE 180 = Spitfire 180 l CHEKKER POWER 326,48 /ha STARANE XL =Spitfire XL l ETHOSAT 271,42 l TITUS 25 DF 9,17 g EVENT SUPER 361,17 l TORTRIL 585,20 l EXPRESS 50 SX 6,96 g FENIX 284,24 l FOCUS ULTRA 160,16 l FOX 480 SC 299,20 l FOXTROT 321,20 l GALERA 1152,80 l GOLTIX SC 303,60 l GRATIL 8,25 g GULLVIKS STAR 202,40 /ha HARMONY 50 SX 9,39 g HUSSAR LQ 1,89 g HUSSAR PLUS OD 1890,24 l KEMIFAM POWER 250,80 l KERB FLOW ,80 l LEGACY 500 SC 717,20 l LENTAGRAN WG 495,44 Kg LEXUS 50 WG 11,66 g MAISTER inkl MAISOIL 3,81 g MATRIGON 72 SG 3,26 g MCPA ,60 l MONITOR 16,04 g MUSTANG 293,04 l SVERIGEFÖRSÖKEN 2016 MELLANSVERIGE 11

11 Priser och kostnader 2016 Svampmedel ACANTO ACROBAT MZ/WG ALIETTE 80 WG AMISTAR ARMURE BANJO FORTE BUMPER CANTUS COMET PRO CONTANS WG CYMBAL 45 WG EPOK 600 EC FLEXITY FOLPAN 500 SC FORBEL 750 INFINITO KAYAK KUMULUS DF MAXIM 100 FS MIRADOR MONCEREN 250 SL PRESTIGE FS 370 PROLINE PROPLANT RANMAN TOP(+0,75 L olja ) REVUS 250 REVUS TOP SHIRLAN SIGNUM SPORTAK EW STEREO TERN 750 TILT 250 EC TIRO TOPSIN 70WG UPSTREAM kr/enhet Enhet 528,00 l 237,60 Kg 322,67 Kg 462,00 l 598,40 l 242,88 l 228,80 l 929,91 Kg 352,88 l 250,80 Kg 374,00 Kg 739,20 l 770,00 l 140,80 l 377,08 l 227,92 l 246,40 l 128,65 Kg 1025,20 l 378,40 l 360,80 l 831,60 Kg 638,00 l 662,15 l 476,96 l 419,76 l 624,80 l 598,40 l 6,58 g g 365,20 l 273,68 l 305,25 l 211,20 l 563,20 l 531,30 Kg 1117,60 l Insektsmedel AVAUNT BISCAYA FASTAC 50 KAISO SORBIE KARATE 2,5 WG MAVRIK 2F MOSPILAN PLENUM 50WG RAPTOL SLUXX SNIGEL 20 kg SLUXX SNIGEL 500 kg STEWARD 30WG SUMI-ALPHA 5FW TEPPEKI Tillväxtreglering CERONE CYCOCEL PLUS MODDUS M MODDUS START TERPAL TRIMAXX kr/enhet Enhet 853,60 l 542,94 l 123,33 l 0,35 g 224,40 Kg 388,63 l 1004,04 Kg 1036,89 Kg 198,00 l 62,48 Kg 52,80 Kg 3,12 g 213,84 l 1,70 g 237,60 l 55,44 l 572,00 l 629,20 l 172,52 l 466,40 l 12 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2016

12 Skördeprodukter Gröda kr/ton Kvalitetsreglering Vete Rymdvikt Falltal Protein Stärkelse Höstvete foder Höstvete. Sprit och stärkelsevete X X Höstvete. Kvarnvete X X X Vårvete. Kvarnvete X X X Korn Rymdvikt Protein Fullkorn Foderkorn X Maltkorn, vår X X Maltkorn, höst - X X Råg och rågvete Rymdvikt Falltal Råg X X Rågvete - X Havre Rymdvikt Fullkorn Foderhavre X Grynhavre 0 X Oljeväxter Avfall Oljehalt Raps/Rybs X X Oljelin - Ärter Foderärter - Åkerböna Foderåkerböna - Majs Kärnmajs - SVERIGEFÖRSÖKEN 2016 MELLANSVERIGE 13

13 Förord ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg SVERIGEFÖRSÖKEN, MÅL OCH VERKSAMHET Gemensamt mål med verksamheten i de regionala försöken är att snabbt föra ut resultat från de regionala försöken till rådgivning och lantbrukare i respektive område. Mellansvenska försökssamarbetet utgörs av tre försöksregioner, Östra SverigeFörsöken, SVEAförsöken och Försök i Väst. Dessa tre regioner ingår i Sverigeförsöken tillsammans med Skåneförsöken och Animaliebältet som ger ut egna Försöksrapporter. Svensk Raps och SFO rapporterar resultat från sina försök med frö och oljeväxter i de regionala försöksrapporterna. Försöksresultat från Sverigeförsöken i hela landet och från alla regioner kan nu sökas under Allt som skrivits i de tre rapporterna är sökbart på år, område, gröda, författare, ämnesområde mm och även med länkar till enskilda resultat på SLU, Fältforsk. Ett nytt nordiskt datasystem NFTS, Nordic Field Trial System, för att hantera fältförsök och resultat används nu till huvuddelen i svenska officiella försök. Systemet utvecklas i samarbete mellan Danmark, Norge och Sverige. Det innebär bland annat att fältkort och resultatblanketter med utökad statistik har fått en ny utformning jämfört med tidigare. Se även kapitlet statistiska begrepp i inledningen. FINANSIERING AV SVERIGEFÖRSÖKEN Huvuddelen av basfinansieringen för de regionala försöken utgörs av medel från Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF. En ansökan görs inför varje verksamhetsår och medel till detta utgörs av en avgift på spannmål och förnödenheter. Parallellt med detta finns den ursprungliga modellen för insamling av medel direkt från handeln kvar och som är baserad på företagens omsättning. Även Hushållningssällskapen bidrar till basfinansiering av regionala försök. Därutöver ingår en omfattande provningsverksamhet där beställningar från företag och organisationer finansierar en stor del av detta. Basfinansieringen fördelas mellan regionerna efter en fördelningsnyckel baserat på växtodlingens omfattning i området. ORGANISATION OCH VERKSAMHETSSTYRNING Varje region har en försökskommitté som kartlägger behovet av vad som behöver utredas och lägger förslag till försök. Ett försöksprogram utformas i samarbete med respektive ämneskommitté utifrån de ekonomiska ramar som finns i varje region. Önskemål och förslag kan lämnas till dessa kommittéer om aktuella frågeställningar. Regionerna anordnar även fältvandringar, resor och konferenser under säsongen i respektive område. Inom varje ämnesområde finns en ämneskommitté under SLU Fältforsk där SLU har ordförandeskapet och regionen eller Hushållningssällskapen är sekreterare. Det finns åtta ämneskommittéer enligt tabellen nedan. Ämneskommittén är ett öppet forum för alla intresserade och inbjudan till möten och protokoll och övrig information finns på Via SLU, fältforsk sker en viss samordning och utbildning liksom kompetens inom datahantering, resultathantering och statistik. NY ORGANISATION AV SVERIGEFÖRSÖKEN 2017 Inför höstutläggningen 2016 har ett nytt system för upphandling av försök införts där SLF med branschrådet har angett inriktningen på verksamheten med Hushållningssällskapens Förbund som mottagare. Genomförandet och organisering av verksamheten kommer att ske tillsammans med Hushållningssällskapen i landet. Beställningen kommer att läggas som ett 3-årigt fältförsöksprogram med årlig uppföljning. Finansieringen kommer även i fortsättningen att bestå utav avgiften på spannmål och förnödenheter, insamling av medel direkt från handeln och Hushållningssällskap samt provningsverksamheten med beställningar från företag. 14 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2016

14 BASFINANSIERING SVERIGEFÖRSÖKEN 2016 Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF AB Hjalmar Möller AB Johan Hansson Berte Qvarn AB BM Agri AB Buttle Foder & Spannmål AB Dalviks kvarn DLA Agro Sverige European Fertilizer (DLG) Farina AB Fodercentralen Fole Kvarn Forsbecks AB Gullviks (Br Berner) Hörby Lantmän JHL Järrestads Härads Lantmannaförening Kalmar Lantmän Ek. För. Knislingeortens Lagerhusförening Ek.För Kristianstadortens Lagerhusförenings Ek. För. Lantmännen Ek. För. Lovanggruppens Handelshus AB Skånefrö AB Slöinge Lantmän Strängnäs Valskvarn Svenska Foder AB Södra Åby Lokalförening Vallberga Lantmän Varaslättens Lagerhus Ek. För. Värmlant AB Yara AB Hushållningssällskapen i: Stockholm-Uppsala-Södermanland Östergötland Väst Skaraborg Värmland Örebro, Prytz donationsfond Västmanland Dalarna-Gävleborg ÄMNESKOMMITTÉR/ÄMNESOMRÅDE Ordförande, sekreterare och ämnessakkunnig inom respektive område. VATTEN JORDBEARBETNING VÄXTNÄRING ODLINGSSYSTEM/ENERGI OGRÄS VALL/GROVFODER ODLINGSMATERIAL VÄXTSKYDD Helena Aronsson, SLU, Uppsala Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Vakant, SLU Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland Sofia Delin, SLU, Skara Erik Jönsson, Hushållningssällskapet Skaraborg Göran Bergkvist, SLU, Uppsala Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Konsult Västerås Anders TS Nilsson, SLU, Alnarp Lars Danielsson, Hushållningssällskapet Konsult Uppsala Anne-Maj Gustavsson, SLU, Norrländsk jordbruksvetenskap Ola Hallin, Rådgivarna Sjuhärad Magnus Halling, SLU, Uppsala Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Konsult Västerås Erland Liljeroth, SLU, Alnarp Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne SVERIGEFÖRSÖKEN 2016 MELLANSVERIGE 15

15 FÖRSÖKSKOMMITTÉR ÖSTRA SVERIGEFÖRSÖKEN Per Axelsson Magnus Emilsson Thomas Fahlgren Göran Gustafsson Bo Hellstedt Isac Svärd Lennart Johansson, ordförande Joakim Karlsson Johan Lagerholm Leif Persson Ann-Charlotte Wallenhammar Martina Jenderborn Lovang lantbrukskonsult, Vikingstad Spannmålsodlareföreningen, Vadstena Frö och Oljeväxtodlarna, Vikbolandet Växtskyddscentralen, Norrköping Agroetanol, Norrköping Hushållningssällskapet Östergötland, Linköping Hushållningssällskapet Östergötland, Linköping Hushållningssällskapet Konsult, Strängnäs Lantmännen växtråd, Norrköping Vallodlareföreningen, Glanshammar Hushållningssällskapet Konsult AB, Örebro Svenska Foder, Västerlösa FÖRSÖK I VÄST Johan Rydberg, ordförande Erik Jönsson, sekreterare Sofia Delin Kristian Jochnick Erik Pettersson Lennart Torstensson Emelie Wickström Bertil Hagsgård Göran Lindgren Ulf Hallén Martin Niklasson LRF, Väse Hushållningssällskapet Skaraborg SLU, Lanna Länsstyrelsen, Lantbruksenheten, Uddevalla Lantmännen, Lidköping Svenska Foder, Lidköping Rådgivarna Sjuhärad Spannmålsodlarna, Grästorp Vallodlareföreningen Klässbol Frö-och Oljeväxtodlarna, Lidköping Ekologiska odlarna, Hushållningssällskapet Väst SVEA-FÖRSÖKEN Anders Ericsson, ordförande Lars Danielsson, sekreterare Niclas Sjöholm Andreas Öhrman Henrik Bergman Emma Vendel Per Widén Katarina Börling Anders Lindgren Marcus Eriksson Hushållningssällskapet, Konsult, Västerås Hushållningssällskapet, Konsult, Uppsala Växtråd, Svenska Lantmännen, Enköping Växtråd, Svenska Lantmännen, Enköping Hushållningssällskapet, Konsult, Dalarna-Gävleborg Svenska Foder Statens Jordbruksverk, Uppsala Statens Jordbruksverk, Uppsala Statens Jordbruksverk, Uppsala Hushållningssällskapet Konsult, Uppsala 16 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2016

16 Försöksåret 2016 inom Östra Sverigeförsöken LENNART JOHANSSON Hushållningssällskapet Östergötland Höstsådden 2015 var gynnsam vid höstrapssådden men blev ofta sen för höstsäden på grund av regn i september. Hela hösten präglades av gynnsamt väder med en lång tillväxt på hösten vilket rättade till den sena sådden. Det var ovanligt varmt hela december ända fram till årsskiftet. Därefter kom det snö och några kalla veckor i januari. Under februari var det växlande väder med varma och kalla perioder. Tidiga gödslingar kunde göras i mars och vårsådden startade i slutet på mars i Östergötland GYNNSAMT VÄDER VID HÖSTRAPSSÅDDEN MEN REGNIGT SENARE Vid höstrapssådden 2015 var det gynnsamt väder medan det blev ganska regnigt i september vilket medförde sen sådd av höstvete i många fall. Resten av året präglades av ovanligt varmt väder vilket bidrog till bra etablering i de flesta fall. Under januari var det en kall period med kortvarigt snötäcke som inte ställde till några större problem med utvintring. Våren och försommaren präglades av relativt varmt och torrt väder med som vanligt lokala variationer. I Örebro län kom det mer regn än i Östergötland och Södermanland. Det var relativt små svampangrepp vid tiden för svampbehandling varför en hel del stråsäd inte ansågs i behov av sprutning. Skördeperioden blev mycket gynnsam och kunde genomföras under i huvudsak bra förhållanden. Det var ingen liggsäd och i regel låga vattenhalter. Årets skörd präglas av förvånansvärt höga skördenivåer med tanke på mindre nederbörd med längre torrperioder. Vallskörden blev i regel missgynnad av torkan vilket medförde framförallt mindre återväxtskörd. TIDIGT OCH UTDRAGET VÅRBRUK Under februari var det blandat väder med omväxlande kalla och milda perioder och en del snö. I mitten på mars förekom en del gödsling till höstsäd och vårsådden startade redan i slutet på mars i gynnsamma lägen. Det blev inga större vinterskador för höstgrödorna medan sent utvecklat höstvete uppvisade en del tunna bestånd. Vårbruket kunde utföras under gynnsamma betingelser då det mestadels var torrt och varmt väder. SVERIGEFÖRSÖKEN 2016 MELLANSVERIGE 17

17 Försöksåret 2016 inom Försök i Väst ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg Växtodlingssäsongen startade med att en stor areal höstraps och höstvete såddes. Höstvetet såddes antingen ganska tidigt i september eller i månadsskiftet september/oktober, vilket berodde på en del regn i september. Oktober däremot bjöd på mycket torrt väder med bara någon enstaka regndag vilket fördröjde höstvetets groning och etablering. Med november månad blev det återigen ett väderbyte till mycket regn som mot slutet av månaden övergick i blötsnö och ett kortvarigt snötäcke när det blev kallare. Medeltemperaturen för månaden blev annars långt över det normala. Snödjupen varierade sedan och lokalt låg ingen snö när de kalla temperaturerna i januari kom, bland annat i Grästorpstrakten. Den tredje veckan i januari hade många kalla dagar, lokalt var temperaturen nere på - 20 C. En del utvintringsskador har drabbat både höstraps och höstvete och det var generellt lite tunnare bestånd våren GRÖDORNAS UTVECKLING UNDER VÅR OCH SOMMAR Vårbruket kom igång i slutet av mars i en del områden och pågick någon vecka. Efter ett avbrott på några veckor med regn kunde vårsådden återupptas i slutet av april. Maj kännetecknades som en torr och ganska kylig månad med undantag för att det lokalt kom stora regnmängder under sista veckan. Detta betydde att vårgrödorna grodde ojämnt i torkan, mineraliseringen i höstgrödorna var låg och vi hade dåliga effekter av ogräsbekämpningen. Det varma och torra vädret höll i sig i juni men lite mer nederbörd kom i mitten av månaden. Vårgrödorna jämnade ut sig och började se riktigt bra ut på många håll. Den första vallskörden som togs i början av juni var normal och av god kvalité. Då det sedan kom mindre nederbörd både i juni och i juli blev återväxtskördarna sämre men innehöll mycket protein. Juli månad var torrare, med andra halvan utan regn. Augusti var som ett normalår med lite mer regelbunden nederbörd och normaltemperaturer. SJUKDOMAR OCH INSEKTER 2016 har varit insekternas år på grund av den torra och ganska varma säsongen. Det började redan på hösten 2015 med en hel del snigelangrepp i höstraps. Många lantbrukare fick köra både två och tre gånger för att bekämpa sniglarna. På våren varnades det för bladlöss då det hade räknats många ägg på häggen. När bladlössen sedan flög ut i början på juni blev angreppet ganska litet vilket troligen beror på att de naturliga fienderna var tillräckligt många för att äta upp dem. Under juni månad drabbades vårrapsfält av kålmal och trots upprepade behandlingar var det svårt att bekämpa och vissa fält vissnade ner av angreppet. När det gäller höstraps så blommade den i nederbördsfattiga maj månad så bekämpning rekommenderades bara i riskfält och försöken visar heller inte några merskördar för behandling. Det blev inga stora problem med baggar beroende på att höstrapsen blommade tidigt när det var förhållandevis svalt. Generellt har det varit väldigt små angrepp av svartpricksjuka och gulrost i höstvete. Enstaka områden har fått regn kring axgång och där har det förelegat bekämpningsbehov men väldigt många lantbrukare har i år kört små doser eller helt avstått. Även i vårkornet var det väldigt små angrepp av kornets bladfläcksjuka. Några 18 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2016

18 fält som fick regn drabbades av sena angrepp av Ramularia. Problemet med axfusarios i framförallt havre har trots den torra väderleken varit större än ifjol, speciellt vissa områden kring Sollebrunn och i Bohuslän har drabbats av mögelgiftet DON. NORMALA SKÖRDAR Skörden kom igång tidigt i år och både höstraps och höstvete avkastade ungefär normalt, till skillnad mot de två sista årens rekordskördar. I flera år har vi tampats med för låga proteinhalter men i år så klassar nästan allt brödvete och maltkorn in då proteinhalterna var höga. Avkastningen i vårsäd var bättre än det såg ut under våren och många lantbrukare har tagit bra skördar. Hösten 2016 har det återigen såtts stora arealer höstraps och höstvete. Hösten har varit torr och mycket vete har grott först i mitten av november när det började regna. Inga stora problem med sniglar i år. SVERIGEFÖRSÖKEN 2016 MELLANSVERIGE 19

19 Försöksåret 2016 inom SVEA försöken LARS DANIELSSON Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstsådden 2015 var starkt påverkad av vädret. Det var gynnsamma förhållanden i början av spannmålssådden, första delen av september, men en ostadig andra halva gjorde att även 2015 en betydande del såddes sent, i månadsskiftet september-oktober. En ovanligt torr oktober följde varför det sent sådda hade svårt att utvecklas. I Stockholm uppmättes den lägsta oktober nederbörden sedan mätningarna började Höstoljeväxterna var även de ojämnt utvecklade, de som såddes efter relativt sent skördad spannmål hade på många håll svårt att utvecklas bra. Vintern och början av våren var skonsam mot höst grödorna och det allra mesta övervintrade bra. En del tunna bestånd fanns kvar från de dåligt etablerade höstsådderna varför tidiga kväve givor diskuterades mer än vanligt under tidig vår. Två försök lades ut och redovisas i rapporten. Vårbruket startade normalt, första försöket såddes 14 april medans merparten såddes första halvan av maj vilket får anses vara något senare än normalt. Eftersom alla sortförsök ligger placerade hos enskilda lantbrukare i området så speglar det vårsådden. En torr period under senare delen av maj och första delen av juni gjorde utvecklingen av grödorna senare än vanligt och även att svampangreppen var måttliga i området och behovet av bekämpning relativt lågt. Jordlopporna som under några år varit ett jätteproblem för vårrapsodlingen uteblev nästan helt under våren, även ett befarat angrepp av kålmalen lyckades hållas under kontroll. Vallskörden kunde utföras under goda förhållanden och utfallet var bra med avseende av volym. Skörden påbörjades under bra förhållanden i början av augusti med höstkorn, råg och tidigt höstvete. Överlag var skördenivåerna bra med hyfsade kvaliteer. Höstoljeväxterna var på några håll mycket bra. Höstvetet som helhet hade en skördenivå något över normalt men inget toppår. Vårsäden är som vanligt mer varierat men i år lyckades vi hålla proteinnivåerna på rätt nivå. Eftersom höstoljeväxterna givit så bra skördeutfall och övervintringen i det närmaste 100% såddes för området en storareal som trots torra förhållanden överlag etablerade sig bra, befarade angrepp av sniglar blev heller inget stort problem. Sådden av höstspannmålen gjordes under torra förhållanden och den, återigen, torra oktober gjorde att bestånden generellt är svagt utvecklade. Vi får hoppas på en skonsam vinter. 20 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2016

20 Väder i mars 2016 Temperatur Mars var en extremt varm månad med temperatur avvikelser på över 3 grader i stora delar av området. AVVIKELSE MEDELTEMPERATUR Nederbörd Nederbörd %: De östligaste delarna var torra med en gradient mot väster där det var normala mängder. Nederbörd mm: En variation i området från i öster 25 mm, vilket är öite, till 75 mm i väster vilket är normalt. NEDERBÖRD I MM PROCENT AV NORMAL NEDERBÖRD SVERIGEFÖRSÖKEN 2016 MELLANSVERIGE 21

21 Väder i april 2016 Temperatur April var i hela området varm med en tempavvikelse på 2 grader. AVVIKELSE MEDELTEMPERATUR Nederbörd Nederbörd %: I öst och väst normala mängder medans de centrala delarna fick mer nederbörd än normalåret. Nederbörd mm: Mycket regn i de centrala delarna i övrigt mm. NEDERBÖRD I MM PROCENT AV NORMAL NEDERBÖRD 22 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2016

22 Väder i maj 2016 Temperatur Även maj avviker med högre temperatur än jämförelseåren, mellan 1,5 2,5 grader varmare. AVVIKELSE MEDELTEMPERATUR Nederbörd Nederbörd %: Norr om linjen Vänern, Hjälmaren och Mälaren kom det mer nederbörd än normalt, medans man söder om linjen fick mindre. Nederbörd mm: Små mängder i öst och väst, mer i de centrala och norra delarna. NEDERBÖRD I MM PROCENT AV NORMAL NEDERBÖRD SVERIGEFÖRSÖKEN 2016 MELLANSVERIGE 23

23 Väder i juni 2016 Temperatur I juni börjar vi få mer normala temperaturer, dock fortfarande någon grad varmare än normalt. AVVIKELSE MEDELTEMPERATUR Nederbörd Nederbörd %: Varierande avvikelser i området. De allra östligaste delarna mer regn än normalt medans övriga delar hade normala eller lägre mängder. Nederbörd mm: Stora variationer med små mängder centralt och mer i öst och väst. NEDERBÖRD I MM PROCENT AV NORMAL NEDERBÖRD 24 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2016

24 Väder i juli 2016 Temperatur Även juli månad är något varmare än normalt, endast de västligaste delarna hade normala temperaturer. AVVIKELSE MEDELTEMPERATUR Nederbörd Nederbörd %: Återigen variationer i området, men överlag en torr månad. Nederbörd mm: Variationer inom området. Lokalt kom ganska stora regnmängder. NEDERBÖRD I MM PROCENT AV NORMAL NEDERBÖRD SVERIGEFÖRSÖKEN 2016 MELLANSVERIGE 25

25 Väder i augusti 2016 Temperatur Helt normala temperaturer i hela området. AVVIKELSE MEDELTEMPERATUR Nederbörd Nederbörd %: Relativt normala mängder i området, något lägre kring de stora sjöarna. Nederbörd mm: Ganska stora variationer inom området, mest i de västra och norra delarna. NEDERBÖRD I MM PROCENT AV NORMAL NEDERBÖRD 26 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2016

26 Väder i september 2016 Temperatur Återigen en månad med stora avvikelser mot jämförelse åren, ända upp till 4 grader högre i mitten av området. AVVIKELSE MEDELTEMPERATUR Nederbörd Nederbörd %: I hela området en väldigt torr september. Nederbörd mm: En väldigt torr månad med små regnmängder i hela området. NEDERBÖRD I MM PROCENT AV NORMAL NEDERBÖRD SVERIGEFÖRSÖKEN 2016 MELLANSVERIGE 27