INVANDRADE LÄKARE - en resurs i svensk sjukvård En sammanfattning av Sveriges läkarförbunds och Svenska Läkaresällskapets handlingsprogram Sveriges läkarförbund Svenska Läkaresällskapet 2001
Bakgrund Ledningarna för Svenska Läkaresällskapet och Sveriges läkarförbund beslöt redan år 1996 att utreda frågan om invandrade läkares arbetsförhållanden. Den främsta anledningen till detta var att man ville möta behovet av information om utländska läkares situation. Arbetet behandlar utländska läkare med examen från land utanför EU/EES-området och deras väg till svensk legitimation. I januari 1998 beslöt Sveriges läkarförbund och Svenska Läkaresällskapet att arbeta vidare med frågan om vad läkarorganisationerna kan göra för att underlätta för invandrade läkare att uppnå svensk behörighet, få anställning och integreras i den svenska hälso- och sjukvårdsorganisationen. Detta arbete resulterade i en rapport, Invandrade läkare en resurs i svensk sjukvård, som publicerades 1999. Det har nu uppkommit behov av en översättning till engelska av de centrala delarna i programmet. Syfte Syftet med rapporten är att identifiera och analysera olika problemområden och utifrån detta föreslå åtgärder för att underlätta för invandrade läkare att få svensk legitimation och att komma in och integreras i den svenska hälso- och sjukvården. Handlingsprogrammet skall ligga till grund för läkarorganisationernas fortsatta arbete. I programmet föreslås åtgärder som läkarorganisationerna själva disponerar över inom ramen för sin verksamhet. På de områden läkarorganisationerna inte har några befogenheter, innebär förslagen till åtgärder t ex att krav och förslag framförs till ansvariga myndigheter eller motsvarande. Handlingsprogrammet vänder sig inte bara till förtroendemän och tjänstemän i läkarorganisationerna utan också till berörda myndigheter, politiker, verksamhetschefer, arbetsförmedlingar, socialtjänsten m fl. Rapporten innehåller också värdefull information för den invandrade läkaren och kan även till viss del gälla för andra vårdyrken. I denna sammanfattning redogörs kronologiskt för en invandrad läkares väg in på den svenska sjukvårdsarbetsmarknaden. Sammanfattningen är uppdelad i fyra huvuddelar; den första delen innehåller dels en redogörelse för den kompletterande utbildning som krävs för svensk legitimation, dels synpunkter och förslag som läkarorganisationerna har vad gäller utbildningen, den andra delen behandlar vägen till arbetsmarknaden och läkarorganisationernas förslag till förbättringar och underlättanden av denna, den näst sista 2
delen handlar om professionell kompetens och avslutnigsvis så beskriver skriften de olika lokala projekten kortfattat. Vägen till svensk legitimation En läkare med examen från land utanför EU/EES måste genomgå en kompletterande utbildning i Sverige för att erhålla svensk legitimation. Enligt Socialstyrelsen kan inte den kompletterande utbildningen, på grund av begränsade resurser, erbjudas alla utländska läkare som vill arbeta i Sverige. Därför accepteras för närvarande enbart läkare som av Migrationsverket beviljats uppehålls- och arbetstillstånd av politiska, humanitära eller familjemässiga skäl. Svenska för invandrare (sfi) Enligt gällande regler har alla invandrare som är bosatta i en kommun och saknar grundläggande kunskaper i svenska rätt att delta i sfi. Rätten till sfi är således knuten till den kommun där invandraren är bosatt och folkbokförd. För att få delta krävs uppehållstillstånd. Kommunen är skyldig att, om inte särskilda skäl finns, senast inom tre månader tillhandahålla sfi. Kurslängden uppgår till 6-12 månader. 3
Kompletteringsutbildningen Provtjänstgöring Socialstyrelsens beslut om kompletering av utbildning Sjukvårdssvenska (frivillig) Sfiintyg Språkprov Läkare specialister Medicinskt kunskapsprov Läkare utan specialistkompetens AT Kurs i socialmedicin & författningskunskap Formell ansökan om legitimation Ansökan om kompetensbedömning Ansökan om tillstånd att arbeta som läkare i Sverige görs hos Socialstyrelsen, som i varje enskilt fall bedömer den sökandes medicinska kompetens och beslutar om villkoren för svensk legitimation. För att kunna bedöma den medicinska kompetensen föreskriver Socialstyrelsen att den utländske läkaren antingen genomgår ett medicinskt kunskapsprov eller provtjänstgöring. Läkare med specialistbehörighet innefattande minst fem års yrkeserfarenhet föreskrivs provtjänstgöring under sex månader, medan läkare med enbart utländsk examen eller med begränsad yrkeserfarenhet åläggs att genomgå kunskapsprovet. För närvarande hänvisas ungefär hälften till kunskapsprovet och hälften till provtjänstgöring. 4
Det tar i genomsnitt ca 4 5 år att erhålla svensk legitimation för dem som åläggs kunskapsprovet och ca 2 år för dem som åläggs provtjänstgöring, från det att ansökan inkom till Socialstyrelsen. Språkprov kurs i sjukvårdssvenska Det första steget i den kompletterande utbildningen är ett obligatoriskt språkprov i svenska. Folkuniversitetet anordnar språkprovet på uppdrag av Socialstyrelsen. Nivån på språkprovet motsvarar gymnasiekompetens i svenska. Som en förberedelse inför provet anordnar Folkuniversitetet frivilliga språkkurser, benämnda Sjukvårdssvenska 1 och 2. För att antas till de frivilliga språkkurserna krävs att man genomgått sfi och fått ett beslut från Socialstyrelsen om komplettering. Den sökande måste också genomgå ett inträdesprov. Antalet platser på dessa kurser är begränsat. Språkprovet och de frivilliga språkkurserna finansieras av Socialstyrelsen och Länsarbetsnämnden och genomförs av Folkuniversitetet i Stockholm, Uppsala, Lund och Umeå samt av Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. Ett hinder för många utländska läkare har varit att klara av sin försörjning under deltagandet av kursen i sjukvårdssvenska. Medicinskt kunskapsprov (TULE-prov) Syftet med det medicinska kunskapsprovet, även kallat TULE-provet (Tentamensgruppen för Utländska Läkares Examination), är att fastställa att läkaren besitter grundläggande medicinska kunskaper motsvarande svensk läkarexamen. TULE-provet anordnas två gånger per år av Karolinska Institutet i samråd med Socialstyrelsen. Godkänt språkprov i sjukvårdssvenska är en förutsättning för deltagande i TULE-provet. Provet består av två delar och genomförs under tre dagar. Första dagen genomförs ett skriftligt kunskapsprov som omfattar ca 100 frågor fördelade på ämnena: kirurgi, medicin, obstetrik och gynekologi, pediatrik och psykiatri. Andra och tredje dagen genomförs två individuella praktiska prov inom några av nämnda områden. Examinanden tilldelas en eller två patienter med vilka praktisk-kliniska moment som anamnes, status, remiss, behandlingsförslag m m skall genomföras. 5
År 1998 höjdes kraven för godkänt på den teoretiska delen från 60% till 65% rätt i kirurgi och medicin och från 50% till 60% rätt i övriga ämnen. Sedan år 1998 gäller att för dem, som inte klarat hela provet vid det första tillfället kan de delar som underkänts tenteras om vid ett andra tillfälle, dvs. hela provet behöver inte göras om. Om alla ämnen inte är godkända vid det andra tillfället finns ytterligare en möjlighet att tentera om underkända ämnen vid ett tredje tillfälle. För det praktiska provet gäller att vid omtentamen måste alltid båda delarna av det praktiska provet genomföras. Om man efter tre provtillfällen inte uppnått godkänt resultat finns i princip inte någon möjlighet till ytterligare tentamen. Provtjänstgöring Godkänt språkprov är ett krav för provtjänstgöring. Läkaren måste själv ordna en plats för provtjänstgöringen inom aktuellt verksamhetsområde. Verksamhetschefen avger efter provtjänstgöringen ett utlåtande, som innefattar en bedömning av läkarens medicinska kunskaper i relation till kraven för svensk legitimation, omdömesförmåga, förhållningssätt gentemot patienter och personal samt allmän lämplighet som läkare och reell kompetens inom specialiteten, helst i termer som relateras till det svenska vidareutbildningssystemet och fastställd målbeskrivning. Fastställande av legitimationsvillkor Efter godkänt TULE-prov respektive provtjänstgöring fastställer Socialstyrelsen villkoren för att få svensk legitimation. När det gäller provtjänstgöringen grundar Socialstyrelsen sin bedömning på utlåtandet från verksamhetschefen. Besluten om legitimationsvillkor kan förete stora individuella variationer. För icke specialistkompetenta läkare som klarat TULE-provet är vanligen allmäntjänstgöring (AT) ett legitimationsvillkor. Även läkare som ålagts provtjänstgöring kan i vissa fall åläggas AT eller delar av AT som villkor för svensk legitimation. Gemensamt för alla är dock kravet på utbildning i svenska medicinalförfattningar. Sådan utbildning anordnas för närvarande två till fyra gånger per år av Samhällsmedicinska institutionen vid Lunds universitet. Legitimation Efter godkänd kurs i medicinalförfattningar ansöker de som haft kursen som enda legitimationsvillkor om svensk legitimation. De läkare som ålagts AT som 6
legitimationsvillkor fullgör denna, går kursen i medicinalförfattningar och ansöker därefter om svensk legitimation. Specialistkompetens kan erhållas då läkaren uppnått kompetens enligt målbeskrivning för specialiseringstjänstgöring. Vägen till svensk legitimation läkarorganisationernas förslag Sveriges läkarförbund och Svenska Läkaresällskapet anser att invandrade läkare snabbare måste komma in i den svenska sjukvården. Det är orimligt om personer som redan har en läkarutbildning när de kommer till Sverige fastnar i en kompletteringsutbildning, som tar orimligt lång tid. Sveriges läkarförbund och Svenska Läkaresällskapet anser att: En förbättrad samverkan mellan kommunen, arbetsförmedlingen och Socialstyrelsen är en första förutsättning för att invandrade läkare snabbare lotsas till svensk legitimation och för att samhällets ekonomiska resurser skall utnyttjas på ett effektivt sätt. Kommunerna i samarbete med bl a Integrationsverket måste se över svenska för invandrare (sfi) för att kunna individualisera och effektivisera undervisningen. Större vikt måste också läggas vid uttalsundervisning och satslära. Ett samarbete över kommungränserna kan ge möjligheter att ha särskilda grupper med invandrade läkare och annan sjukvårdspersonal. Det skall vara en rättighet för invandrade läkare att få delta i kurserna i sjukvårdssvenska. Invandrade läkare måste ges ökade möjligheter att praktisera såväl i samband med språkundervisningen som inför det medicinska kunskapsprovet (TULE-provet) och provtjänstgöringen. Arbetsförmedlingen i samarbete med arbetsgivaren och den lokala läkarföreningen med hjälp av arbetsmarknadspolitiska medel bör starta olika former av utbildningar/praktik, i en sådan utsträckning att på sikt alla invandrade läkare, oavsett kompletteringsväg, kan erbjudas en sådan plats. Läkarorganisationerna bör ha representation i den s k TULE-organisationen. Tydliga kriterier och mål måste utarbetas för provtjänstgöringen. Invandrade läkare som av Socialstyrelsen ålagts provtjänstgöring skall förordas som underläkare under tjänstgöringen. 7
Vägen till arbetsmarknaden Att få arbete är av central betydelse för invandrares möjligheter att etablera sig i det nya landet. Arbete ger förutom en ordnad ekonomi och självförsörjning, kontakter och förstärkt identitet, vilket i sin tur befrämjar den sociala integrationen. Hög utbildning, såsom läkarexamen och yrkeserfarenhet från hemlandet, förefaller emellertid inte vara någon garanti för att komma in på arbetsmarknaden. Svårigheter att bedöma utbildningen, bristande kunskaper i svenska, liten praktisk erfarenhet av svensk sjukvård och avsaknad av kontaktnät kan vara förklaringar till svårigheter på arbetsmarknaden och arbetslöshet bland invandrade läkare. En annan förklaring, som inte kan uteslutas, är fördomsfulla attityder mot invandrare. Diskriminering tas sällan upp i samband med invandrares svårigheter i arbetslivet och inte heller åtgärder som kan motverka och reducera diskrimineringen. Många invandrade läkare är specialistkompetenta och har flera års erfarenhet. Det krävs i dessa fall endast en kortare kompletterande utbildning för att de skall kunna delta i sjukvårdsarbetet fullt ut. Ekonomiskt krävs det förhållandevis små insatser för att ge invandrade läkare erforderlig kompetens för svensk legitimation. I gengäld tillför de hälsooch sjukvården värdefull kompetens i form av språkkunskaper och sådana kunskaper och erfarenheter som en annan kulturell och etnisk bakgrund kan medföra. Befolkningssammansättningen har förändrats i Sverige vilket, förutom att det bör avspeglas i personalsammansättningen, ställer nya krav på kunskaper hos personalen inom hälso- och sjukvården. Vägen till arbetsmarknaden läkarorganisationernas förslag Sveriges läkarförbund och Svenska Läkaresällskapet anser att arbetslöshet bland invandrade läkare är att misshushålla med resurser. Invandrade läkare är en viktigt tillgång i den svenska hälso- och sjukvården. För att underlätta för invandrade läkare att ta sig in på arbetsmarknaden skall läkarorganisationerna: Verka för att arbetsgivare tar emot invandrade läkare för praktik. Samarbeta med arbetsförmedlingen och verka för inrättande av s k branschförmedlingar. Verka för en förbättrad statistik om gruppen invandrade läkare. 8
Sprida information om kompletteringsutbildningen. Ge stöd och råd vid nyanställning, t ex i lönefrågor. Påverka attityder och framhålla att mångfald i arbetsstyrkan behövs. Utveckling av professionell kompetens och kännedom om den svenska hälso- och sjukvården Stöd till utländska läkare För att invandrade läkare skall kunna arbeta och fungera på ett bra sätt i den svenska hälsooch sjukvården räcker det dock inte med att de upp fyller de formella kraven. De måste också få hjälp att integreras i organisationen och att förstå den svenska sjukvårdskulturen och traditionen. För detta krävs, förutom att de får stöd av berörda kolleger, också att arbetsgivaren utarbetar väl genomtänkta introduktionsprogram. Man bör också i samarbete med de lokala fackliga organisationerna försöka skapa nätverk och mentorsprogram för invandrade läkare. Utveckling av professionell kompetens och kännedom om den svenska hälsooch sjukvården läkarorganisationernas förslag Sveriges läkarförbund och Svenska Läkaresällskapet anser att det är viktigt att alla invandrade läkare på ett tidigt stadium får stöd av berörda kolleger. För det krävs bl a: Mentorprogram, såväl hos arbetsgivaren i samarbete med lokala fackliga organisationen, som inom olika sektioner/specialitetsföreningar. Nätverk för invandrade läkare och mentorer. Verka för att arbetsgivaren utarbetar introduktionsprogram för nyanställda läkare. Individuella kompetensutvecklingsplaner. Forskning och utvecklingsarbete gällande dels invandrade läkares möjligheter och svårigheter på arbetsmarknaden, dels förutsättningar och svårigheter för invandrade läkare i mötet med olika patientgrupper. Uppföljning och utveckling av de olika insatserna. 9
Lokala modeller Det har lokalt uppstått modeller för att underlätta för invandrade läkare att få svensk legitimation. Nedan redovisas tre modeller, de s k Malmö-, Göteborg- och Stockholmsmodellerna. Malmö-modellen Universitetssjukhuset i Malmö (UMAS) har i samarbete med arbetsförmedlingen startat en utbildning som vänder sig till läkare med utländsk examen. Många fruktlösa försök hade gjorts av arbetsförmedlingen att ordna praktikplatser samtidigt som man på UMAS hade konstaterat att det var svårt för invandrade läkare att få fotfäste på arbetsmarknaden. Tillsammans tog man därför initiativ till en strukturerad utbildning i syfte att ge invandrade läkare bättre förutsättningar att komma in i den svenska sjukvården. Utbildningen vänder sig till läkare som har erhållit krav från Socialstyrelsen på att genomgå TULE-provet och som klarat av språkprovet. De som uppfyller dessa villkor och står till arbetsmarknadens förfogande får via arbetsförmedlingen möjlighet att gå utbildningen. Huvudsyftet är att ge deltagarna de kunskaper som krävs för att de skall klara TULE-provet. Utbildningen omfattar 6 månader och genomförs på den invärtesmedicinska kliniken. Utbildningen som består av såväl praktik och teori, är uppdelad i tre block om vardera två månader. Under den första perioden följer deltagaren bl a en undersköterskas och en sjuksköterskas arbete. Den andra perioden avser självstudier. En lista över svenskspråkig litteratur, som delvis är anpassad till uppläggningen av TULE-provet, har tagits fram. Under perioden går man bl a igenom tidigare TULE-prov, både de teoretiska och de praktiska delarna. En gång per vecka diskuterar man tillsammans på kliniken litteraturen, fallbeskrivningar m m. Under den tredje och sista perioden ges deltagarna möjlighet till en mer praktiskt inriktad tjänstgöring. Utbildningen avslutas med ett skriftligt prov. Finansieringen sker med arbetsmarknadspolitiska medel. Den ryms inom ramen för det som kallas otraditionella insatser på det arbetsmarknadspolitiska området. Med detta avses insatser som kan motiveras av arbetsmarknadsskäl men som inte ryms inom de ordinarie arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Arbetsförmedlingen köper utbildningen av 10
medicinkliniken, som tar emot tre läkare i taget. Läkaren uppbär s k utbildningsbidrag, som grundas på arbetslöshetsersättningen. För den som inte kvalificerat sig för arbetslöshetsersättning är ersättningen 104 kr per dag, vilket i sin tur sannolikt innebär att även socialbidrag är aktuellt. Den totala kostnaden (exkl ev socialbidrag) per deltagare uppgår till ca 75 000 80 000 kronor. Göteborgsmodellen Projekt Utländska Läkare ett projekt med bara vinnare. Ett samarbetsprojekt mellan Göteborgs Stad, Integrationsverket, Länsarbetsnämnden, Medicinska Fakulteten GU, Socialstyrelsen samt Västra Götalandsregionen i syfte att korta vägen fram till svensk läkarlegitimation för läkare med examina från land utanför EU. Det handlar om att se den invandrade läkarens väg som en process där olika huvudmän har ett gemensamt ansvar och samarbetar utifrån detta. Projektet tar ett helhetsgrepp över denna process och syftar till att underlätta vägen för de 90 läkare som ingår i pilotprojektet men också att arbeta fram en modell för hur processen för invandrade läkare generellt kan göras enklare och snabbare. För de som inte klarat språkprovet genomförs initialt ett språktest i syfte att planera utbildningen på individuell basis. Rent konkret delades målgruppen in i fyra olika grupper där de med minst kunskap fick maximalt utbildningsstöd - dvs 45 veckors undervisning, varefter man bedöms kunna ha förutsättning att klara språkprovet. Stöd inför det medicinska kunskapsprovet utarbetades av Medicinska Fakulteten vid GU. Stödet sträcker sig över 16 veckor och innefattar såväl föreläsningar som gruppdiskussioner och auskultation. Dessutom har projektet köpt in relevant litteratur till ett kursbibliotek. Stödet hålls samman och organiseras genom att man på deltid anställt en ansvarig studierektor och en kurssekreterare. För de som skall provtjänstgöra har en intern organisation inom regionen tillskapats för att utveckla provtjänstgöringen. Ett kontrakt upprättas mellan verksamhetschef, studierektor, handledare och den berörde läkaren och som anger mål och ställer krav på uppföljning och reglerar villkoren för provtjänstgöringen. Mottagande enheter får t ex ett ekonomiskt bidrag 11
(2000:-/vecka) till resursförstärkning eller egen kompetensutveckling. Man försöker dessutom stimulera deltagarna till att söka sig ut från Göteborg till de delar av regionen där de framtida jobben finns. Korta fakta om projektet: I pilotgruppen ingår 91 utländska läkare Pilotgruppen får lön under projektet (12300:-/mån som ökas till 15600:-/mån under provtjänstgöring) Projektet påbörjades maj 2000 och avslutas dec 2001 Stockholmsmodellen Med Malmöprojektet som förebild har Stockholms läns landsting, Länsarbetsnämnden i Stockholm startat ett gemensamt projekt som syftar till att ge läkare bosatta i Stockholmsregionen och som har läkarexamen från länder utanför EU/EES, svensk läkarlegitimation. Projektet, som har fått ekonomiskt stöd av regeringen, innehåller såväl preparandkurser inför kunskapsprovet som placeringar på antingen reguljär AT eller provtjänstgöring beroende på läkarens utbildningsnivå i hemlandet. Totalt finns ekonomiska medel för att kunna ge ca 150 läkare legitimation. Looking for work Advertisements for available posts are mainly found in Läkartidningen, the Swedish Medical Journal. Läkartidningen is published weekly. Advertisements for medical posts are also found in Moderna Läkare, Landstingsvärlden and in the official publication Post & Inrikes Tidningar. Medical vacancies are also advertised at Arbetsförmedlingen, which is the national employment office. Some regions have specialised branches of Arbetsförmedlingen for different professions, for example health care professions. In areas where specialised branches do not exist the applicant is to contact the general office of Arbetsförmedlingen. The officeof-contact is determined by one s home address. At the time of registering with Arbetsförmedlingen it is important to make sure that all information about one s skills and competence is registered in the organisation s databank, for example specialist training certificates. This will ensure the best possible match between applicants and vacancies. 12
Bli medlem i Sveriges läkarförbund Vi ser fram emot att se dig som medlem i Sveriges läkarförbund. Varje ny medlem gör hela läkarkåren starkare. Ju fler medlemmar vi har med oss, med desto större tyngd kan vi driva våra frågor och göra rätt prioriteringar för Sveriges läkare. Som medlem i Sveriges läkarförbund får du bland annat: Möjlighet till råd och stöd i frågor som rör din utbildning, yrkesroll och arbetssituation. - Hjälp inför din löneförhandling genom aktuell lönestatisk och konkret vägledning. - Råd och stöd i frågor som rör avtal, försäkringar och pensioner. - Juridisk rådgivning i t ex anmälningsärenden, arbetsrätt och sjukvårdsjuridik. - Tillgång till aktuella utredningar och programskrifter. - Medlemsförmåner som t ex lån och tillgång till fritidshus. Som aktiv medlem har du dessutom möjlighet att: - Påverka din egen arbetssituation. - Påverka den centrala och lokala lönebildningen. - Påverka att rätt prioriteringar görs i Läkarförbundets verksamhet. - Påverka Läkarförbundets politiska verksamhet. Medlemsansökan finns på Sveriges läkarförbunds hemsida www.slf.se. Important addresses and Websites Sveriges läkarförbund (Swedish Medical Association) P O Box 5610 SE-114 86 Stockholm Sweden Tel: +46 8 790 33 00 Fax: +46 8 20 57 18 e-mail: info@slf.se www.slf.se Svenska Läkaresällskapet (Swedish Society of Medicine) P O Box 738 SE-101 35 Stockholm Sweden 13
Tel: +46 8 440 88 60 Fax: +46 8 440 88 99 e-mail: sls@svls.se www.svls.se Socialstyrelsen (National Board of Health and Welfare) SE-106 30 Stockholm Sweden Tel: +46 8 555 530 00 Fax: +46 8 555 532 52 e-mail: info@sos.se www.sos.se SACO (Swedish Confederation of Professional Associations) P O Box 2206 SE-103 15 Stockholm Sweden Tel: +46 8 613 48 00 Fax: +46 8 24 77 01 e-mail: kansli@saco.se www.saco.se Läkartidningen Arbetsförmedlingen Integrationsverket Migrationsverket www.lakartidningen.se www.amv.se www.integrationsverket.se www.migrationsverket.se 14