Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamheten Jämtlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer som väljer att ansvara för ett företags utveckling ökar eller minskar och i vilken takt förändringen sker. Uppgifterna hämtas från UC AB och sammanställs av Kreicbergs Utredning & Opinion AB. Som företagsam räknas individer som har en f skattesedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Alla individer som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i denna mätning 1. Individerna räknas bara en gång oavsett om personen driver ett eller flera företag. Av denna anledning finns det alltså fler registrerade företag än det finns företagsamma individer. Företagsmätningen är en totalundersökning och kan därför användas för att jämföra företagsamheten mellan olika kommuner över tiden. På Svenskt Näringslivs webbplats finns rapporter för Sveriges samtliga 21 län att ladda ned. 13,6 procent är företagsamma Vid halvårsskiftet 2010 fanns det 12 566 aktivt företagsamma individer i Jämtlands län, vilket är 13,6 procent av den arbetsföra befolkningen (16 74 år). Det är en något högre andel jämfört med förra mätningen. Endast två län i Sverige är mer företagsamma än Jämtland. I riket som helhet finns det 808 000 personer som definieras som företagsamma. Sammantaget är alltså 11,8 procent av svenskarna i arbetsför ålder företagsamma. Av de företagsamma individerna i Jämtland är knappt 3 500 kvinnor. Av länets kvinnor i arbetsför ålder ansvarar alltså 7,7 procent för ett företag, vilket är en högre andel än i riket som helhet (6,9 procent). Även antalet yngre företagsamma (16 34 år) ökar i länet jämfört med för ett halvår sedan. Vid halvårsskiftet fanns 1 629 unga företagsamma personer i Jämtland, vilket är 5,8 procent av länets yngre population. Motsvarande andel i riket som helhet är något lägre (5,4 procent). 1 På Svenskt Näringslivs webbplats kan en utförlig beskrivning av Företagsamhetsmätningen hämtas.

Diagram 1. Andel företagsamma individer av den arbetsföra befolkningen (16 74 år). 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 13,6% 11,8% Åre är Jämtlands mest företagsamma kommun Det finns stora skillnader mellan länets kommuner när det gäller deras respektive grad av företagsamhet. Skillnaderna beror många gånger på deras olika näringslivsstrukturer och dessa förändras i de flesta fall i en långsam takt. Det är alltså inte troligt att andelen företagsamma i en kommun förändras kraftigt från år till år. Åre kommun har Jämtlands läns mest företagsamma befolkning där hela 19,8 procent av kommunens arbetsföra befolkning ansvarar för ett företag. Lägst andel uppvisar Östersunds kommun där 10,8 procent räknas som företagsamma. Åre har även länets klart yngsta företagsamhet. Av kommunens yngre population ansvarar hela 9,4 procent för ett företag. Endast Stockholms kommun har en högre delaktighet i företagandet hos den yngre populationen i övriga riket. I Bräcke kommun är motsvarande notering 3,9 procent, vilket är lägst i regionen. Åre har även en kvinnopopulation som är högst delaktig i företagandet där 11,8 procent av kvinnorna i arbetsför ålder ansvarar för ett företag. Tabell 1. Företagsamhet i andel av befolkning i arbetsför ålder Kommun Antal företagsamma Andel företagsamma Andel kvinnor Andel yngre ÅRE 1509 19,8% 11,8% 9,4% BERG 944 17,8% 9,5% 7,7% KROKOM 1714 16,6% 9,3% 6,7% HÄRJEDALEN 1210 15,7% 9,4% 7,1% RAGUNDA 563 14,1% 8,0% 6,1% STRÖMSUND 1206 13,5% 7,6% 5,4% BRÄCKE 656 13,4% 7,0% 3,9% ÖSTERSUND 4764 10,8% 6,2% 4,8%

Företagsamheten ökar med 1,1 procent Under första halvåret 2010 ökade företagsamheten i länet med 135 individer, vilket motsvarar en tillväxttakt på 1,1 procent. Jämtlands företagsamhet ökar således i en något långsammare takt än för riket. Bakom förändringen ligger en stor dynamik. Cirka 600 nya individer har tillkommit som företagsamma medan drygt 450 personer har avslutat sin företagsamhet under det senaste halvåret. Trenden med både ett ökat antal nyföretagsamma och fler avslutare fortsätter. Sannolikt är konjunkturläget en bidragande orsak. Arbetslösheten är fortfarande relativt hög vilket gör att många provar på eget företagande. En del av dessa försök misslyckas och därmed ökar även antalet avslutare. I takt med att konjunkturen förbättras kommer antalet nyföretagsamma mer styras av affärsmöjligheterna än av att det saknas lediga jobb. Antalet företagsamma kvinnor har vuxit något snabbare i länet (1,2 procent) än den totala företagsamheten. Trenden med en högre tillväxttakt av företagsamheten bland landets kvinnor är gemensamt för de flesta av Sveriges län. Diagram 2. Tillväxt av antal företagsamma individer 2,0% 1,8% 1,6% 1,4% 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% 1,2% 1,1%

Företagsamheten ökar snabbast i Bräcke Förutom att personer blir företagsamma och avslutar sitt företagande påverkas nettoförändringarna av in och utflyttningar av företagsamma personer. För en del kommuner utgör denna inflyttning en ansenlig del av företagsamhetens tillväxt. Nettotillväxten av företagsamma har varit högst i Bräcke kommun under mätperioden. Där har företagsamheten ökat med 25 individer, vilket ger en tillväxttakt på 4 procent. Cirka 24 procent av ökningen beror på ett flyttöverskott av företagsamma personer. Länets mest företagsamma kommun, Åre, har däremot tappat en del företagsamma individer under mätperioden. Åre redovisar en negativ tillväxttakt på 1,0 procent, vilken helt kan förklaras av ett flyttunderskott av företagsamma individer. Det flyttade alltså ut fler företagsamma personer från kommunen än som flyttade in. Antalet företagsamma kvinnor har under det senaste halvåret ökat snabbast i Krokom där tillväxttakten uppmättes till 2,7 procent. I tre av länets kommuner har den kvinnliga företagsamheten backat sedan förra halvåret. Tabell 2. Tillväxt av antal företagsamma individer Kommun Företagsamma 30/6 Företagsamma 31/12 Förändr Tillväxt Tillväxt unga Tillväxt kvinnor BRÄCKE 656 631 +25 4,0% 9,8% 1,3% KROKOM 1714 1671 +43 2,6% 3,7% 2,7% ÖSTERSUND 4764 4695 +69 1,5% 2,6% 1,7% STRÖMSUND 1206 1195 +11 0,9% 0,8% 1,5% RAGUNDA 563 560 +3 0,5% 7,0% 0,7% BERG 944 943 +1 0,1% 1,9% 1,7% HÄRJEDALEN 1210 1211 1 0,1% 3,4% 2,1% ÅRE 1509 1525 16 1,0% 8,5% 0,5%

Allt fler unga är företagsamma Trenden mot ett allt högre deltagande i företagsamheten hos landets ungdomar fortsätter även i denna mätning. Antalet företagsamma personer yngre än 35 år i Jämtland har ökat med 0,3 procent jämfört med första halvåret. Med tanke på den stora generationsväxling som till del redan har påbörjats är ett större deltagande i företagandet hos den yngre befolkningen välkommet. Jämtlands tillväxttakt är dock klart lägre än riksgenomsnittet. Endast tre andra län uppvisar en svagare tillväxttakt när det gäller den yngre populationens företagande. Bräcke kommun uppvisar länets snabbaste utveckling av unga företagsamma individer. Jämfört med andra halvåret 2009 har antalet unga företagsamma i kommunen ökat med nästan 10 procent. Även Ragunda kommun har en hög tillväxt av unga företagsamma. I Åre kommun är det däremot klart färre ungdomar som ansvarar för ett företag än det var förra halvåret och minskningen uppgick till hela 8,5 procent. Diagram 3. Tillväxt av antal unga företagsamma personer (16 34 år) 4% 3% 2% 1,4% 1% 0% 0,3% 1% 2% Två grupper är särskilt viktiga för att Sveriges företagsamhet ska utvecklas i en positiv riktning. Dels ungdomar där ett tidigt inträde i företagandet ger viktig erfarenhet. Ungdomar går ut och in i företagandet i en snabbare takt, men erfarenheten av företagandet i yngre år är viktig för en framtida, mer långvarig satsning på företagandet. Den andra gruppen är kvinnorna vars delaktighet i företagandet är klart lägre i Sverige än i stora delar av övriga Europa. För att företagandet i Sverige någon gång ska nå europeiska nivåer är det helt nödvändigt att kvinnorna blir mer involverade i företagsamheten.

Sammantaget finns nu 1 629 personer i Jämtland med ansvar för företagande som är yngre än 35 år, vilket är 5,8 procent av den yngre generationen. Sedan den första företagsamhetsmätningen utfördes har antalet företagsamma ungdomar ökat med 5,4 procent. Samtidigt har den totala företagsamheten i länet ökat i en klart långsammare takt under samma period (+3,0 procent). Andelen företagsamma kvinnor har också stadigt ökat sedan år 2008. Det finns nu 3 471 kvinnor med ansvar för ett företag, vilket är en ökning med 5,5 procent sedan två år tillbaka. Såväl ungdomarna och kvinnorna har alltså tagit ett större ansvar för länets företagsamhet under senare tid och bägge grupperna står för en relativt sett större del av tillväxten. Som diagrammet nedan visar har företagsamheten för såväl kvinnor och ungdomar dessutom vuxit snabbare än befolkningsökningen för respektive grupp. Diagram 4. Utveckling av företagsamma individer, unga och kvinnor. 2008 2010. 8,0% 7,5% 7,66% 7,0% 7,29% 6,5% 6,0% 5,5% 5,49% 5,78% Ungdomar Kvinnor 5,0% 4,5% 4,0% v2008 h2008 v2009 h2009 v2010

Fortsatt hög nyföretagsamhet Under första halvåret 2010 valde 594 nya personer att ansvara för ett företag i Jämtland. Detta är klart fler än under förra halvåret då 505 personer registrerades som nyföretagsamma. I relation till den arbetsföra befolkningen valde 6,4 personer att bli företagsam per 1000 invånare, vilket är en något lägre frekvens än som råder i riket (6,6). Av de genuint nyföretagsamma i Jämtlands län var 34 procent kvinnor en marginell nedgång från förra mätningen då andelen låg på 36 procent. Stockholms län har rikets mest frekventa nyföretagsamhet med 9,1 nyföretagsamma per 1000 invånare under mätperioden. Motsvarande notering för länet med den svagaste nyföretagsamheten, Blekinge, ligger på 4,8 nyföretagsamma per 1000 invånare. Samtliga län uppvisar dock en klart högre nyföretagsamhet än förra halvåret. Diagram 5. Antal nyföretagsamma per 1000 invånare i arbetsför ålder 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 6,6 6,4

Nyföretagsamheten högst i Bräcke Med nyföretagsamma avses de som personer som blivit företagsamma under det senaste halvåret i en region. Vi skiljer här på genuint nyföretagsamma personer som tidigare inte varit involverade i företagande och inflyttade personer som varit företagsamma i andra delar av landet tidigare. På länsnivå redovisas enbart de genuint nyföretagsamma. 2 Bräcke kommun uppvisar länets högsta relativa nyföretagsamhet. Totalt har 52 nya individer tagit ansvar för ett företag under mätperioden. Ställt i relation till kommunbefolkningen blir det 10,6 nya företagsamma individer per 1000 invånare. Av dessa är cirka en fjärdedel inflyttade från andra kommuner, vilket är en relativt genomsnittlig andel i jämförelse med andra kommuner med en hög nyföretagsamhet. Strömsunds kommun har länets lägsta nyföretagsamhet. Endast 7,1 nya personer per 1000 invånare räknades som nyföretagsamma i kommunen under det första halvåret 2010. Trots minskningen av antalet företagsamma kvinnor i Åre är nyföretagsamheten hos kvinnorna fortsatt hög. Av kommunens kvinnliga population är 8,3 per 1000 invånare nyföretagsamma. Värt att nämna är att nyföretagsamheten (och avslutande av företagsamhet) är starkt korrelerad med företagsamheten överlag. I kommuner med många småföretag är det vanligare att personer väljer att involvera sig i företagande. Tabell 3. Antal nyföretagsamma individer per 1000 invånare i arbetsför ålder Kommun Genuint nya Inflyttade Total Per 1000 inv Unga Kvinnor BRÄCKE 40 12 52 10,6 10,4 7,0 KROKOM 77 25 102 9,9 11,8 6,1 ÅRE 53 16 69 9,1 13,1 8,3 RAGUNDA 28 5 33 8,3 12,1 5,3 HÄRJEDALEN 53 6 59 7,7 9,0 8,0 BERG 33 7 40 7,5 8,8 5,6 ÖSTERSUND 256 61 317 7,2 8,5 4,8 STRÖMSUND 54 9 63 7,1 6,9 4,3 2 Orsaken är att om det sker flyttningar mellan kommuner i samma län skulle nyföretagsamheten överskattas om dessa personer inkluderades.

Ungdomar står för 36 procent av nyföretagsamheten Av de 594 genuint nyföretagsamma i Jämtland var 36 procent yngre än 35 år, vilket är en oförändrad andel jämfört med förra halvårets notering. I absoluta tal är däremot dagens notering högre, beroende på den allmänt högre nivån på nyföretagsamheten. Åre uppvisar även länets högsta nyföretagsamhet hos den yngre populationen. Hela 13,1 nyföretagsamma personer yngre än 35 år per 1000 invånare blev företagsamma i Åre under det gångna halvåret. Kronobergs län har den yngsta nyföretagsamheten i landet (41 procent är yngre än 35 år). Motsvarande andel i Västernorrlands län ligger på 32 procent lägst i Sverige. I riket som helhet uppgick ungdomarnas andel av nyföretagsamheten till 39 procent, vilket är en något lägre andel än vid förra mätningen. Diagram 6. Andel unga av de genuint nyföretagsamma 50% 45% 40% 35% 39% 36% 30% 25% Nyföretagsamheten hos personer under 35 år ökar kraftigt jämfört med föregående halvår. Antalet unga nyföretagsamma i Jämtland uppgick till 211 under det senaste halvåret. I relation till befolkningen har således 7,5 ungdomar per 1 000 invånare blivit företagsamma under perioden. Trots den kraftiga ökningen är Jämtlands unga nyföretagsamhet något lägre jämfört med riket som helhet (7,7 per 1000 invånare). Även kvinnornas nyföretagsamhet ökar kraftigt i denna mätning. Föregående halvår noterades 3,7 nyföretagsamma kvinnor per 1000 invånare. Denna andel har nu stigit till 4,5 kvinnor per 1000 invånare, vilket även det är strax lägre än riksgenomsnittet (4,8).

Diagram 7. Utveckling av antal nyföretagsamma individer i relation till befolkningen. 2008 2010 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 7,5 6,6 4,5 4,0 v2008 h2008 v2009 h2009 v2010 Ungdomar Kvinnor 454 personer försvann från företagsamheten Som tidigare nämnts kännetecknas denna företagsamhetsmätning av en hög dynamik. Samtidigt som 594 personer blev företagsamma försvann samtidigt 454 personer bort från företagandet. Många av de kommuner som ligger i topp när det gäller nyföretagsamheten ligger även i topp när det gäller avslutning av företagandet. När det gäller avslutningsstatistik på kommunnivå studerar vi två olika typer av avslutare. Dels de personer som inte längre uppfyller de krav som ställs för att räknas som företagsamma (genuina avslutare) och dels de personer som visserligen fortfarande är företagsamma men som under mätperioden flyttat till annan ort. I Åre kommun försvann 85 personer från företagandet under första halvåret 2010. I relation till befolkningen betyder det 11,2 avslutare per 1000 invånare. Av kommunens avslutare var det nästan hälften som flyttade ut från kommunen, vilket är en hög notering i jämförelse med andra kommuner. Bräcke har Jämtlands lägsta frekvens avslutare med 5,5 avslutare per 1000 invånare. Av dessa hade 22 procent flyttat ut från kommunen och fortsatte vara involverade i företagande på annan ort. Åre kommun har länets högsta frekvens av kvinnliga avslutare, vilket ytterligare stärker kopplingen mellan ett högt nyföretagande och ett högt avslutande. Åre hade ju även den högsta nyföretagsamheten hos sin kvinnliga population.

Tabell 4. Antal avslutare per 1000 invånare i arbetsför ålder Kommun Avslutare Utflyttade Total Per 1000 inv Unga Kvinnor ÅRE 45 40 85 11,2 12,3 8,8 HÄRJEDALEN 48 12 60 7,8 8,0 6,1 RAGUNDA 28 2 30 7,5 7,0 5,8 BERG 29 10 39 7,4 6,6 4,0 STRÖMSUND 45 7 52 5,8 3,0 5,5 KROKOM 43 16 59 5,7 4,5 3,7 ÖSTERSUND 195 53 248 5,6 3,8 3,7 BRÄCKE 21 6 27 5,5 4,3 6,1 Sammanfattning Jämtland Under första halvåret 2010 ökade antalet företagsamma personer med 140 personer (+1,1 procent). Jämtlands tillväxttakt ligger något lägre än riksgenomsnittet. Dynamiken i företagsamheten ökade också kraftigt jämfört med föregående halvår, knappt 600 nya individer inträdde i företagsamhet medan cirka 450 personer försvann från densamma. Företagsamheten har ökat kraftigast i Bräcke kommun där antalet företagsamma har ökat med 4 procent. En del av ökningen beror på ett flyttöverskott av företagsamma personer. Det flyttade alltså in fler företagsamma personer än som flyttade ut från kommunen. Tillväxten har varit svagast i Åre kommun där företagsamheten minskade med 1,0 procent under det senaste halvåret. Även Härjedalen har tappat företagsamma individer under mätperioden. Antalet unga företagsamma individer ökade under mätperioden. Jämtlands ökningstakt uppmättes till 0,3 procent, vilket är klart svagare än riksgenomsnittet. Ungdomars företagsamhet har ökat snabbast i Bräcke kommun där tillväxttakten uppmätts till 9,8 procent. Tre av länets kommuner uppvisar en negativ tillväxttakt när det handlar om den unga företagsamheten. Jämtlands relativt sett mest företagsamma kommun är Åre där 19,8 procent av den arbetsföra befolkningen på något sätt ansvarar för ett företag. Den minst företagsamma kommunen i länet är Östersund där 10,8 procent ansvarar för ett företag.