dé subst. = 1 grundbegrepp; ledande tanke; föreställning; infall; filos. urbild; 2 (plötsli ppkommande) tanke en första överblick el. utgångspunkt <syn. uppslag> affärsidé subst. den e e faktorer som gör ditt företag bättre än konkurrenterna på marknaden; identifiera: behov, kunde rodukter och konkurrensfördelar; <enkel att definiera lätt att kommunicera>. idé subst. = 1 grun egrepp; ledande tanke; föreställning; infall; filos. urbild; 2 (plötsligt uppkommande) tanke en förs verblick el. utgångspunkt <syn. uppslag> affärsidé subst. den el. de faktorer som gör ditt företa ättre än konkurrenterna på marknaden; identifiera: behov, kunder, produkter och konkurrensfördela enkel att definiera lätt att kommunicera>. idé subst. = 1 grundbegrepp; ledande tank öreställning; infall; filos. urbild; 2 (plötsligt uppkommande) tanke en första överblick e tgångspunkt a <syn. f f uppslag> ä affärsidé r s subst. p den l el. a de faktorer n som e gör nditt företag bätt ä onkurrenterna på marknaden; identifiera: behov, kunder, produkter och konkurrensfördelar; <enkel a efiniera lätt att kommunicera>. idé subst. = 1 grundbegrepp; ledande tanke; föreställning; infa ilos. urbild; 2 (plötsligt uppkommande) tanke en första överblick el. utgångspunkt <syn. uppslag ffärsidé subst. den el. de faktorer som gör ditt företag bättre än konkurrenterna på marknade dentifiera: behov, kunder, produkter och konkurrensfördelar; <enkel att definiera lätt a ommunicera>. idé subst. = 1 grundbegrepp; ledande tanke; föreställning; infall; filos. urbild; plötsligt uppkommande) tanke en första överblick el. utgångspunkt <syn. uppslag> affärsidé subs den el. de faktorer ditt som sätt gör ditt att företag planera bättre än konkurrenterna företagsstarten på marknaden; identifiera: beho under, produkter och konkurrensfördelar; <enkel att definiera lätt att kommunicera>. idé subst. = rundbegrepp; ledande tanke; föreställning; infall; filos.urbild; 2 (plötsligt uppkommande) tanke e örsta överblick el. utgångspunkt <syn. uppslag> affärsidé subst. den el. de faktorer som gör d öretag bättre än konkurrenterna på marknaden; identifiera: behov, kunder, produkter oc onkurrensfördelar; <enkel att definiera lätt att kommunicera>. idé subst. = 1 grundbegrep edande tanke; föreställning; infall; filos. urbild; 2 (plötsligt uppkommande) tanke en första överblic l. utgångspunkt <syn. uppslag> idé subst. = 1 grundbegrepp; ledande tanke; föreställning; infa ilos. urbild; 2 (plötsligt uppkommande) tanke en första överblick el. utgångspunkt <syn. uppslag ffärsidé subst. den el. de faktorer som gör ditt företag bättre än konkurrenterna på marknade dentifiera: behov, kunder, produkter och konkurrensfördelar; <enkel att definiera lätt a ommunicera>. idé subst. = 1 grundbegrepp; ledande tanke; föreställning; infall; filos. urbild; plötsligt uppkommande) tanke en första överblick el. utgångspunkt <syn. uppslag> affärsidé subs den el. de faktorer som gör ditt företag bättre än konkurrenterna på marknaden; identifiera: beho under, produkter och konkurrensfördelar; <enkel att definiera lätt att kommunicera>. idé subst. = rundbegrepp; ledande tanke; föreställning; infall; filos. urbild; 2 (plötsligt uppkommande) tanke e örsta överblick el. utgångspunkt <syn. uppslag> affärsidé subst. den el. de faktorer som gör d öretag bättre än konkurrenterna på marknaden; identifiera: behov, kunder, produkter oc onkurrensfördelar; <enkel att definiera lätt att kommunicera>. idé subst. = 1 grundbegrep edande tanke; föreställning; infall; filos. urbild; 2 (plötsligt uppkommande) tanke en första överblic l. utgångspunkt <syn. uppslag> affärsidé subst. den el. de faktorer som gör ditt företag bättre ä
A F FÄ R S PL A N E N För att få ett bättre grepp om dina planer är det till stor hjälp att konkretisera vad du faktiskt vill göra i företaget. Genom att ställa samman dina tankar och idéer till en affärsplan kan du lättare bedöma hur realistisk din verksamhet är, vilka tillgångar du redan har, vilka kontakter, investeringar eller vilken ytterligare information du måste skaffa dig för att kunna gå vidare. Det är först när du har förklarat för dig själv vad du ska göra, som du på ett övertygande sätt kan presentera ditt företag för kunder, banker och andra som du vill ska få förtroende för din verksamhet. På sidorna 14 15 kan du läsa mer om vilken hjälp du kan få av olika myndigheter och organisationer när du startar eget företag. I H U V UD E T När du vet vad du vill göra kan du identifiera dina kunder, och även vilka du konkurrerar med. Då är det enklare att tala om hur du ska nå dina kunder, sälja till dem och hur företaget ska organiseras, och du kan då också formulera detta i ord A FFÄ RS PL A NEN Produkten/Tjänsten Marknaden Konkurrenterna Strategier Din affärsidé När du vet hur du ska driva ditt företag kan du räkna ut hur mycket du tror att du kommer att sälja, och hur mycket saker och ting kostar, och vad du behöver köpa för att komma igång. Intäkter Kostnader Startbudget DETTA ÄR ATT PLANERA FÖRETAGSSTARTEN! 3
Utifrån modellen på föregående sida kan du nu strukturera din verksamhet. Varje rubrik nedan följs av ett antal frågor. Använd frågorna som utgångspunkt när du tänker igenom vad du vill göra i ditt företag. Det finns säkert fler frågeställningar som är viktiga att ta hänsyn till för just din verksamhet. Tänk igenom, skriv ner och sammanfatta slutligen på sidan 6. Använd gärna extra skrivblad som finns längst bak i broschyren men försök vara så kortfattad som möjligt. PR O D UK T E N / TJ Ä NS T E N Vad ska du producera i ditt företag? M A RKN A D EN OCH KUND ERN A Vem är din kund? Vem ska använda din produkt/tjänst? Ska du sälja endast en produkt/tjänst eller ska du ha ett bredare sortiment? Vilken är din målgrupp? Privatpersoner, företag eller återförsäljare? Vilken kvalitet ska du ha på dina produkter? Ska du rikta in dig mot män eller kvinnor, unga eller gamla? Vad karaktäriserar dina kunder? Har du tillräcklig kännedom om produkten/tjänsten? Finns det olika typer av kunder kundgrupper? Är det möjligt att sälja denna produkt/tjänst? Om du säljer till företag: vilken typ av företag är det och vilken bransch? Inom vilket geografiskt område ska/kan du vara verksam? Hur många möjliga kunder finns det, det vill säga hur stor är din totala marknad? Hur tror du att marknaden kommer att utvecklas? Hur många kommer faktiskt att köpa av just dig/ditt företag? Vilka är dina fem viktigaste kunder eller kundgrupper? 1. 2. 3. 4. 5. Har du tillräcklig kunskap om dina kunder eller behöver du skaffa mer information? 4
KO N K U R R E N T E R N A Vilka är dina konkurrenter? S T R AT E G I När, var och hur ska du tillverka dina produkter/tjänster? Producerar dina konkurrenter likadana produkter som du? Finns det konkurrenter som producerar andra produkter, som ändå tillfredsställer samma b e h o v hos kunden som din produkt/tjänst? Vilka är dina fördelar i förhållande till dina k o n k u r r e n t e r? Hur ska du sälja dina produkter/tjänster? Ska du nå kunden genom personlig försäljning, utskick av reklammaterial eller på annat sätt? Vilket pris ska du ta ut för dina produkter/tjänster? Jämför dina produkter med konkurrenternas och vilket pris de tar. Gör en bedömning av priset i förhållande till de kostnader du har. På vilket sätt är dina konkurrenter bättre än du? Hur skiljer sig din verksamhet från konkurrenternas? Vilka leverantörer ska du arbeta med? Vilket pris tar dina konkurrenter ut för sina p r o d u k t e r? Hur ska du hitta dina leverantörer? Hur ska du hitta dina kunder? Hur är ditt pris i förhållande till dina konkurrenters? Vem ska sköta bokföring? Var är dina konkurrenter verksamma? Har deras lokalisering i förhållande till dig någon betydelse? Vem ska sköta administrationen på företaget? Finns det utrymme för din verksamhet på marknaden? Vilka fördelar har ditt företag i förhållande till konkurrenterna? Var ska du ha dina lokaler? Har du några speciella krav på dina lokaler? Räcker din tid för att producera så mycket som kunderna efterfrågar och samtidigt marknadsföra ditt företag till nya kunder och sköta administrationen? Gör en tidsplan. Behöver du anställa någon? 5
A FFÄ R S PL A N E N E N SAM M A N FATT N I N G PR O D UK T E N VAD ska du producera och sälja? M A R K N A D E N VEM ska köpa dina produkter/tjänster? KO N K U R R E N T E R N A VILKA är dina starka sidor? Vilka är dina fördelar? S T R AT E G I HUR ska du organisera företaget och sälja din produkt/tjänst? Hur ska du nå dina kunder och behålla dem? D I N A FFÄ R S I D È FORMULERA kort vad du ska göra, hur du ska göra det och hur din kundgrupp ser ut. Var tydlig och konkret. 6
D I TT FÖR E TAG I S I F FR O R För att din affärsplan ska vara riktigt tro v ä rdig måste den vara ekonomiskt hållbar. Verksamheten måste generera intäkter som täcker de kostnader som finns, och samtidigt ge en rimlig ersättning till dig själv. På följande sidor finns olika verktyg som du kan använda för att strukturera ditt f ö retag i ekonomiska term e r. Genom att sammanställa din verksamhet i en re s u l t a t- budget, startbudget och likviditetsbudget, har du större möjligheter att bedöma lönsamheten i ditt företag. Du får också konkreta siff ror att presentera för personer och organisationer som du vill ska få intresse för ditt företag. När du har sammanställt din verksamhet i siffror kan du lättare svara på frågorna: Kommer det att finnas tillräckligt med startkapital? Kommer ditt företag att överleva på längre sikt? RESULTATBUDGET Bland det svåraste som finns är att göra en uppskattning av hur mycket du kommer att sälja, med andra ord hur stora intäkterna kommer att bli. Börja med att göra en uppskattning över vilka intäkter du kan vänta dig och vilka kostnader du har, alltså en budget. Använd dig av den information du har samlat in tidigare om antalet möjliga kunder, konkurrenterna och så vidare. Hur många kunder kommer du att ha möjlighet att sälja till? Uppskatta tiden och möjligheten att producera. Uppskatta den totala marknaden och vad kunderna tycker om din produkt/tjänst. Hur många kunder måste du sälja till för att täcka dina kostnader? Hur mycket måste du sälja varje år/månad/dag för att täcka kostnaderna? Vilket pris måste du ta ut för varje produkt för att täcka kostnaderna och vilket pris är möjligt att ta ut jämfört med konkurrenternas pris och vad kunderna tycker? Vilka kostnader kommer du att ha under ditt första verksamhetsår? Hur stora är kostnaderna fördelade per produkt eller per kund? Tänk på att resultatbudgeten beräknas exklusive moms. momsen inte påverkar resultatet i företaget. STARTBUDGET I starten behöver du ofta göra investeringar av engångskaraktär, nödvändiga för att din verksamhet överhuvudtaget ska kunna starta. Startbudgeten är en budget som visar vilka utbetalningar du måste kunna betala med egna medel på mycket kort sikt. Vilka kostnader har du i starten? Vilka möjligheter har du att finansiera dessa? Notera att i startbudgeten ska du räkna med kostnader inklusive moms. Startbudgeten ska inkludera de fakturor som du kommer att behöva betala i starten av ditt företag. Det är hela fakturabeloppet du måste betala, det vill säga faktura inklusive moms. LIKVIDITETSBUDGET Ser dina inbetalningar och utbetalningar likadana ut varje månad? För att slippa tråkiga överraskningar i form av räkningar som plötsligt ska betalas och för att vara förberedd: planera utbetalningarna per månad. Framförallt i startskedet är det bra att ha en noggrann kontroll över inbetalningar och utbetalningar. En likviditetsbudget visar hur likvid du är varje månad, det vill säga vilka utbetalningar som ditt företag kan betala med egna medel när dessa förfaller till betalning. Nedan följer ett förslag på olika poster i en likviditetsb u d g e t. Även likviditetsbudgeten ska beräknas inklusive moms. I likviditetsbudgeten är det de faktiska in- och utbetalningarna som du planerar. 7
R E S U LTAT B U DG E T ÅR 1 INTÄKTER exklusive moms fördelat per produkt/tjänst fördelat per månad fördelat per dag KOSTNADER exklusive moms Material och varor Kontors- & adm. kostnader Lokalkostnader inklusive hyra Lön till personal * Arbetsgivaravgifter för personal Försäkringar Försäljningskostnader Övriga kostnader Avskrivningar (värdeminskning) Räntor summa KOSTNADER fördelat per produkt/tjänst fördelat per månad fördelat per dag BRUTTOÖVERSKOTT = INTÄKTER KOSTNADER S TA R T B U DG E T STARTKOSTNADER inklusive moms Likvida medel (för att täcka utbetalningar på kort sikt) Lokaler (ofta kräver hyresvärden förskottsbetalning) Utrustning, t.ex. maskiner, verktyg och inventarier Försäljningskostnader (resor, utskick m.m.) Varulager Övriga kostnader summa STARTKOSTNADER FINANSIERING Egen insats Banklån eller checkkredit Om aktiebolag eller ekonomisk förening Bolagsskatt på bruttoöverskott Annan finansiering summa FINANSIERING NETTOÖVERSKOTT (om aktiebolag eller ekonomisk förening) skillnad STARTKOSTNADER OCH FINANSIERING Om enskild firma eller handelsbolag Schablonavdrag för egenavgifter Överskott före skatt F-skatt Kan du själv täcka dina startkostnader eller behöver du söka finansiering på annat sätt? NETTOÖVERSKOTT (om enskild firma eller handelsbolag) * Räkna in din egen lön om du startar aktiebolag eller ekonomisk förening. 8
LI K V ID I T E T S B U DG E T Mån 1 Mån 2 Mån 3 osv. Ingående kassa Inbetalningar inklusive moms Kunder Checkräkning (om utökad kredit) Lån (nya lån) Återbetalning av moms summa INBETALNINGAR Utbetalningar inklusive moms Material och varor Kontors- och administrationskostnader Lokalkostnader inklusive hyra Lön till personal * Arbetsgivaravgifter för personal Försäkringar Försäljningskostnader Moms att betala Räntor Amorteringar Övriga kostnader Eget uttag (om enskild firma eller handelsbolag) Egenavgift (om enskild firma eller handelsbolag) Skatt på bruttoöverskott i aktiebolag eller ekonomisk förening Skatt på nettoöverskott i enskild firma eller handelsbolag summa UTBETALNINGAR UTGÅENDE KASSA (Skillnad inbetalningar och utbetalningar. Förs upp som ingående kassa nästa månad.) * Räkna in din egen lön om du startar aktiebolag eller ekonomisk förening. 9
PE RS O N LIGA FÖR U T S ÄTT N I NGAR Även om du är motiverad att starta företaget, kan det vara bra att titta på dina personliga förutsättningar att just nu starta och bygga upp en ny verksamhet. Tänk igenom vilka egenskaper du har. Vad kan du göra för att utnyttja dina starka sidor och hur kan du kompensera dina svagheter? Det är viktigt att du utgår från din situation i sin helhet. Hur ser din privatekonomi ut? Det kan bli knapert i början. En stark privatekonomi är en bra grund att stå på. Hur ställer sig din familj och nära omgivning till att du startar företag? Är de beredda på att ditt företag kan kräva mycket arbete och arbete på obekväma arbetstider? EN CHECKLISTA Ja Nej Har du branscherfarenhet? Har du personliga kontakter i branschen? Arbetar du gärna självständigt? Är du envis? Är du målmedveten? Är du beredd på mycket övertid? Har du en stark privatekonomi? Har du stöd från familj och nära omgivning? Tror du starkt på din affärsidé? Ligger det rätt i tiden att starta företag just nu? N ÄTV E R K ET Som företagare kommer du i kontakt med en rad olika personer och organisationer. Alla dessa tillhör ditt nätverk. Får du tillräcklig information och feed-back från ditt nätverk? Eller känner du att du behöver öka dina kontaktytor för att kunna fungera bättre som företagare? Ett nätverk är till för att komplettera företagarens egen kunskap och vara en resurs när så behövs. Kom ihåg att det är mellan människor som affärer görs upp och inte mellan företag. Ett nätverk utvecklas och ändras hela tiden. Hur underhåller och utvecklar du ditt nätverk för att det ska vara effektivt och för att du ska kunna utnyttja det när du behöver det? Offentliga organisationer Kunder Leverantörer Banken DITT FÖRETAG Familj/Vänner Företagsföreningar Ekonomiska rådgivare Hur ser din omgivning ut i dag? Konkretisera och fyll i på raderna ovan. Är det något du behöver ändra på? 10
AT T GÖRA 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11
E G NA ANTECKN I N G A R 12
13
BRA KONTAKTER FÖR DIG SOM STARTAR FÖRETAG Ofta är det en hel del att tänka på när du ska starta företag. Men det finns hjälp att få. Här följer en l i s t a över några av de myndigheter, organisationer och tjänster som du kan kontakta och använda för att få information, råd och synpunkter. Informationstjänster Företagarguiden är en webbtjänst som samlat och sorterat det viktigaste du behöver för att starta, driva och utveckla ditt företag. Med hjälp av Företagarguiden hittar du information från ett 80-tal myndigheter och offentliga aktörer. Företagarguiden drivs av Nutek, Verket för näringslivsutveckling. www.nutek.se/foretagarguiden S t a r t l i n j e n drivs av Nutek, Verket för näringslivsutveckling, och är en telefonservice för dig som tänker starta eller nyligen har startat ett företag. Till Startlinjen kan du ringa och få kostnadsfri information och vägledning. Startlinjen kan svara på frågor om till exempel skatter, tillstånd, företagsformer, registrering av företag eller finansiella stöd. Startlinjen kan även ge dig tips på vilka andra du kan kontakta för att få den information och de kontakter du behöver. Telefon: 020-35 10 10 Rådgivning och nätverk ALMI Företagspartner finns i varje län och hjälper dig som har planer på att starta ett företag eller nyss har startat. ALMI fokuserar på dig som entreprenör och din utveckling som företagare. ALMIs roll är att med affärsutveckling och finansiering hjälpa dig att förverkliga din affärsidé. ALMI lotsar dig rätt så att du undviker de tidiga fallgroparna. Ett av ALMIs huvudmål är att fler livskraftiga företag startar. Tag därför kontakt med ALMI i ditt län. www.almi.se Euro Info Centre är ett nätverk av cirka 300 informationskontor, som etablerats över hela Europa för att stödja de europeiska små- och medelstora företagen genom att ge dem information, hjälp och rådgivning i frågor som rör EU och den europeiska marknaden. Detta gör man exempelvis genom att svara på frågor, arrangera seminarier samt bistå med affärskontakter. Telefon: 020-93 10 10 www.euroinfo.se Internationella Företagarföreningen i Sverige (IFS) är en ideell förening som arbetar med att främja invandrares företagande i Sverige. IFS erbjuder kostnadsfri rådgivning på olika språk, hjälper till med affärsplan, budget, företagsregistrering, låneansökan med mera. IFS arrangerar ofta informationsträffar och kurser. Det finns ett flertal rådgivningscentra runtom i landet. Telefon: 08-693 99 42 www.ifs.a.se Jobs and Society NyföretagarCentrum finns på ett 100-tal orter i landet. NyföretagarCentrum erbjuder kostnadsfri rådgivning och hjälp med att bedöma din affärsidé. Bakom NyföretagarCentrum står ett brett lokalt kontaktnät av personer och företag som kan bidra med expertråd inför företagsstarten. För information om närmaste NyföretagarCentrum, ring 08-14 44 00. www.nyforetagarcentrum.se På Lokala Kooperativa Utvecklingscentrum (LKU), som finns i varje län, kan du få rådgivning och utbildning om allt som hör till när man ska starta företag tillsammans: Det kan gälla att bedöma affärsidéer, välja företagsform, utforma stadgar och kompanjonavtal, kalkylering och budgetarbete eller arbetsorganisation och ledning. Flertalet LKU är också mycket engagerade i frågor som rör lokal och regional utveckling, brukarinflytande, arbetsmarknad och sysselsättning. www.kooperativutveckling.org Resurscentrum för kvinnor arbetar med breda arbetsfält på kvinnors villkor. Lokala och regionala Resurscentrum ska bland annat stimulera kvinnors företagsamhet och initiera lokala och regionala utvecklingsprojekt som främjar jämställdhet och hållbar ekonomisk tillväxt, till exempel inom utbildning, nätverksbyggande och mentorskap. Resurscentrum för kvinnor finns i samtliga län och flera kommuner. www.nutek.se/rc www.lst.se www.nrckvinnor.org 14
Myndigheter och andra bra kontakter AMS Infocenter kan du kontakta om du vill veta mer om vad arbetsförmedlingen kan hjälpa till med. Du kan också vända dig direkt till din arbetsförmedling. Ett exempel är stöd till start av näringsverksamhet, starta eget-bidraget". Stödet får lämnas till den som är eller riskerar bli arbetslös samt är arbetssökande på Arbetsförmedlingen från den dag han eller hon fyller 20 år. Stöd kan också ges till personer som är bosatta inom ett stödområde även om de inte är arbetslösa. Telefon: 020-420 420 www.amv.se När du startar ett företag ska du i de flesta fall börja med att registrera det hos Bolagsverket. Blanketter och informationsmaterial finns på Bolagsverkets webbplats, www.bolagsverket.se. Du ska också kunna ta reda på om det företag du söker existerar. Därför har B o l a g s v e r k e t ett offentligt näringslivsregister som bland annat finns på Bolagsverkets webbplats. Telefon: (Kundservice) 060-18 40 40 E-post: bolagsverket@bolagsverket.se Bolagsverket och Skatteverket har en gemensam webbtjänst, w w w. f o r e t a g s r e g i s t r e r i n g. s e. T j ä n s t e n är i första hand till för dig som ska starta ett företag. Där finns information som bland annat gör det lättare för dig att välja rätt företagsform. Du får också hjälp med att lämna anmälningar till både Bolagsverket och Skatteverket. Anmälan om nyregistrering av enskild firma kan du skriva under och skicka till B o l a g s v e r k e t helt elektroniskt om du har en e-legitimation. www.foretagsregistrering.se Kommuner och länsstyrelser har näringslivsansvariga som arbetar för att främja företagande inom det egna området. De handlägger även stöd och bidrag. Kommunens näringslivsansvarige kan vara en god kontakt när det gäller att hitta en lämplig lokal eller hjälpa dig att knyta nya affärskontakter. Patent- och registreringsverket (PRV) ger skydd och ensamrätt till tekniska idéer, varumärken och design. Informationen i PRV:s register hjälper dig att analysera vad som händer i din bransch. PRV erbjuder uppdragstjänster och kurser inom alla sina områden. Mer information hittar du på www.prv.se. Telefon: 08-782 25 00 Skatteverket kontaktar du för att ansöka om F-skattsedel, momsregistrera verksamheten och anmäla företaget som arbetsgivare. Skatteverket svarar även på frågor om skatt, moms och deklaration. Numret till Skatteupplysningen är 0771-567 567. Du kan även beställa hem information genom att ringa Skatteverkets servicetelefon 020-567 000. Informationsträffar för blivande och nya företagare anordnas regelbundet. Du anmäler ditt intresse på servicetelefonen. Ring 020-567 000, vänta på svar och slå sedan direktvalet 5407. Information finns även på www.skatteverket.se. Tänker du importera varor från länder utanför EU? Kontakta i så fall Tullverket för att ta reda på vilka bestämmelser som gäller. För vissa varor måste du ha tillstånd att importera. Tullverket erbjuder kurser bland annat i import. Vill du veta mer kan du ringa TullSvar, deras informationstjänst, telefon 0771-23 23 23 eller besök deras webbplats, www.tullverket.se. Övriga kontakter du har nytta av kan vara din bank eller någon annan ekonomisk rådgivare. Personer i din omgivning som har erfarenhet av företagande eller kunskap om den bransch du ska starta inom är andra värdefulla kontakter. www.sverige.se 15
idé subst. = 1 grundbegrepp; ledande tanke; föreställning; infall; filos. urbild; 2 (plötsligt uppkommande) tanke en första överblick el. utgångspunkt <syn. uppslag> affärsidé subst. den el. de faktorer som gör ditt företag bättre än konkurrenterna på marknaden; identifiera: behov, kunder, produkter och konkurrensfördelar; <enkel att definiera lätt att kommunicera>. idé subst. = 1 grundbegrepp; ledande tanke; föreställning; infall; filos. urbild; 2 (plötsligt uppkommande) tanke en första överblick el. utgångspunkt <syn. uppslag> affärsidé subst. den el. de faktorer som gör ditt företag bättre än konkurrenterna på marknaden; identifiera: behov, kunder, produkter och konkurrensfördelar; <enkel att definiera lätt att kommunicera>. idé subst. = 1 grundbegrepp; ledande tanke; föreställning; infall; filos. urbild; 2 (plötsligt uppkommande) tanke en första överblick el. utgångspunkt <syn. uppslag> affärsidé subst. den el. de faktorer som gör ditt företag bätt än konkurrenterna på marknaden; identifiera: behov, kunder, produkter och konkurrensfördelar; <enkel att definiera lätt att kommunicera>. idé subst. = 1 grundbegrepp; ledande tanke; föreställning; infall; filos. urbild; 2 (plötsligt uppkommande) tanke en första överblick el. utgångspunkt <syn. uppslag> affärsidé subst. den el. de faktorer som gör ditt företag bättre än konkurrenterna på marknaden; identifiera: behov, kunder, produkter och konkurrensfördelar; <enkel att definiera lätt att kommunicera>. idé subst. = 1 grundbegrepp; ledande tanke; föreställning; infall; filos. urbild; 2 (plötsligt uppkommande) tanke en första överblick el. utgångspunkt <syn. uppslag> affärsidé subst. den el. de faktorer som gör ditt företag bättre än konkurrenterna på marknaden; identifiera: behov, kunder, produkter och konkurrensfördelar; <enkel att definiera lätt att kommunicera>. idé subst. = 1 grundbegrepp; ledande tanke; föreställning; infall; filos.urbild; 2 (plötsligt uppkommande) tanke en första överblick el. utgångspunkt <syn. uppslag> affärsidé subst. den el. de faktorer som gör ditt företag bättre än konkurrenterna på marknaden; identifiera: behov, kunder, produkter och konkurrensfördelar; <enkel att definiera lätt att kommunicera>. idé subst. = 1 grundbegrepp; ledande tanke; föreställning; Startlinjen ger information och vägledning till dig som funderar på att starta företag. Vi svarar på tusentals frågor varje år. Den här broschyren hjälper dig att arbeta fram en affärsplan, som gör det tydligare för dig själv och andra vad du vill göra i ditt företag och hur det ska gå till. Du får exempel på budgetar och frågor du bör ställa dig för att få struktur på dina tankar och dina förutsättningar att starta ett eget företag. Om du har frågor eller vill veta mer, ring Startlinjen eller gå in på Företagarguiden. STARTLINJEN 020-35 10 10 (vardagar kl 9 12) Fax: 08-744 06 77 e-post: startlinjen@nutek.se FÖRETAGARGUIDEN www.nutek.se/foretagarguiden ÖVRIGA BROSCHYRER: Finansiera företagsstarten Skatt för nyföretagare frågor och svar Starta företag fem företagare frågar Starta företag så här gör du! (Även översatt till arabiska, bosniska/kroatiska/serbiska, engelska, persiska och turkiska.) Liljeholmsvägen 32 117 86 Stockholm Telefon 08-681 91 00 Fax 08-19 68 26 www.nutek.se 16