Instruktioner för att kunna programmera på skolans datorer



Relevanta dokument
Introduktion till programmering, hösten 2011

Föreläsning 3. Programmering, C och programmeringsmiljö

Föreläsning 3. Programmering, C och programmeringsmiljö

Objektorienterad programmering i Java I

Konsolfönster i Windows Momentet ingår i kursen PDA DTR1206 Lab 1 DOS Konsolfönstret

Att komma igång. Föreläsning 1

Övning 1. Datateknik A, Java I, 5 poäng. Att ladda hem och installera Java Att skriva ditt första Javaprogram Att kompilera och exekvera ditt program

Att komma igång. Föreläsning 1

Att komma igång. Vad är ett program? Kompilerande-Interpreterande Programmeringsmiljö Hello World! Att programmera och ett enkelt program

Installation/uppgradering av Agfa IMPAX program för remittenter

Att komma igång. Föreläsning 1

Boken?!?! Vad är ett program? Kompilerande-Interpreterande Programmeringsmiljö Hello World! Att programmera och ett enkelt program Variabler printf

Programmering, grundkurs, 8.0 hp, Elektro, KTH, hösten Programmering: att instruera en maskin att utföra en uppgift, kräver olika språk:

Laboration 10 - Eclipse

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering

KTH STH TENTAMEN. HI1024:TEN2 - Praktisk tentamen Tid: 8-13, den 18 februari 2012

Programmering i C++ Kompilering från kommandoraden

Laboration 0. Enhetsbokstaven anges med ett kolon efter och man läser ofta ut detta, exempelvis C:(sekolon).

Program. Kapitel make Program Interpreterande och kompilerande program

surell consulting ab

Kompilera och exekvera Javakod

Operativsystem och användargränssnitt

Tentamen i TDP004 Objektorienterad Programmering Praktisk del

Tentamen i TDP004 Objektorienterad Programmering Praktisk del

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till C#

1 Logga in 1. 2 Byta lösenord 1. 3 Hemkatalog 1. 4 Unixintroduktion Viktiga kommandon Läsa 3

Guido van Robot och olika UNIX-kommandon

KPP053, HT2016 MATLAB, Föreläsning 1. Introduktion till MATLAB Skript Inläsning och utskrift av variabler Ekvationssystem Anonyma funktioner

Code-Lite tutorial ( /RoJ)

Eclipse. Avsikt. Nu ska ett fönster liknande figuren till höger synas.

NetBeans 5.5. Avsikt. Projektfönster

NetBeans 7. Avsikt. Projektfönster

Övningar för del I av kursen

Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 1: Programmets väg

Programutveckling med Java Development Kit. (JDK 1.1.x) och Programmers File Editor (PFE 7.02)

Användarhandledning för koppling av dokument

Introduktion till Matlab

Här beskrivs Eclipse, den programutvecklingsmiljö som utnyttjas i programmeringskurserna. Mera information finns på:

Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2014

Kommandotolken hittar du under Start->Program->Tillbehör->Kommandotolken

Planering Programmering grundkurs HI1024 HT data

HI1024 Programmering, grundkurs TEN

Parallella jobb ctrl-z emacs & more README ctrl-z jobs. %<jobnr>

INSTALLATION AV VITEC MÄKLARSYSTEM

Flytt av. Vitec Mäklarsystem

GitHub for Windows och GitShell

Planering Programmering grundkurs HI1024 HT TIDAA

Detta dokument skall ge en kortfattad introduktion till Jasmine installationen vid DSV.

Inledande programmering med C# (1DV402) Ditt första C#-program med Visual Studio

Introduktion till Matlab

Så här skriver du ditt första program i C++

Laboration 1 Introduktion till Visual Basic 6.0

Introduktion till datorer och nätverk vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap

INSTALLATION OCH KONFIGURATION AV PROGRAM PICBASIC PRO - MICRO CODE STUDIO PLUS - EPIC PLUS

HF1010, Introduktionskurs i datateknik, 1.5 hp, hösten Föreläsning 2

Editering, Kompilering och Exekvering av Javaprogram

SMD 134 Objektorienterad programmering

Paneler - VCPXX.2. Programmeringsmanual för VCP-paneler. Revision 2

Tentamen i TDP004 Objektorienterad Programmering Praktisk del

Det finns många flaggor till g++,

TDP005 Projekt: Objektorienterat system

Instruktion för användande av Citrix MetaFrame

UNIX Introduktion UNIX. Datorerfarenhet. Vad menar man med operativsystem

Programmering av. PADDY mini

Handbok för skrivbordsväljaren. Dirk Doerflinger Antonio Larrosa Jiménez Pino Toscano Matthias Elter Matthias Ettrich Översättare: Stefan Asserhäll

2.Starta GPSTrack genom att klicka på GPSTrack-programvarans genväg 1.

Installation av. Vitec Mäklarsystem

Lab1 Introduktion. 1 Syfte. 2 Innehåll Win32API Skapa trådar Kritiska sektioner Mailslothantering. 3 Förberedelse & Tips

SF1546, Numeriska Metoder för O1 Lab0 - frivillig. (dvs uppgifterna behöver inte redovisas!)

Installation av. Vitec Mäklarsystem

25. Hämta Adobe Reader

Magnus Palm. Lättläst IT

Installation/uppdatering av Hogia Personal fr.o.m. version 13.1

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python

Eclipse en handledning

Manuell installation av SQL Server 2008 R2 Express för SSF Timing

Java: Utvecklingsverktyg, datatyper, kontrollstrukturer

SF1672, Linjär Algebra med Matlab för F1 Lab0

Din guide till. Klientinstallation MS Driftservice

Installation av. Vitec Online

För att använda detta system behöver du en dator med internetåtkomst samt din G&D iphone.

Programsystemkonstruktion med C++: Övning 1. Karl Palmskog september 2010

2 Eclipse en handledning

Installera nätverksversion av Hogia ART

Instruktion för användande av Citrix MetaFrame

Installation av. Vitec Mäklarsystem Office

Laboration: Grunderna i MATLAB

BaraTrav Prenumeration och Installation Version 1.3.4

Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock

1 Datorer och program

Laboration 3 HI1024, Programmering, grundkurs, 8.0 hp

Lab 1: Första labben (2p) Inledning:

Skapa modeller i Vikingen

Att använda Java SE JDK 6

UNIX. Laborations-PM Anders Egneus, Henrik Lindgren, 2004, Raphael Corsoski, Erik Eliasson, Christian von Schultz, 2008.

Kompletterande instruktioner för installation och konfiguration av HMS-server för koppling mot KONTAKT

Användarhantering Windows 7 I denna laboration kommer vi att skapa nya användare och grupper och titta på hur man hantera dessa.

Lektion 1 - Steg 1. Introduktion. Hello World

OBS!!! Anslut ej USB kabeln till dator eller GPS innan du först har installerat drivrutinerna för USB kabeln i din dator.

Versionshantering med Git

Transkript:

Instruktioner för att kunna programmera på skolans datorer De här instruktionerna är viktiga att känna väl till inför tentamen samt inför laborationsredovisningar. Många av er kommer att använda bärbara datorer i kursen, men några behöver kunna genomföra hela kursen på skolans datorer. Dessa instruktioner stödjer detta. Man kan programmera på skolans datorer på två sätt, genom att köra en virtuell maskin (Windows XP) eller så kan man köra på skolans datorer direkt. Skolans datorer kör Windows 7 och har alla verktyg installerade som behövs. Instruktioner för hur man arbetar virtuellt finns på KTH Socials forum om kursen HF1010, googla på det så hittar ni det stället. De som gått kursen HF1010 har redan arbetat virtuellt och har redan en start i det. Vi ska nu beskriva vad man behöver göra på skolans datorer för att kunna programmera i C och inte göra detta virtuellt. På skolans datorer finns det installerat tre verktyg, MinGW, msys och Emacs. Om man går till C: på datorn ser vi katalogerna MinGW och emacs-22.3. Katalogen MinGW innehåller en underkatalog som heter msys. Det är på det här sättet som de tre verktygen är installerade. För att vi ska kunna börja använda dem måste vi tala om för systemet att vi vill använda dem. Det första vi gör är att öppna en kommandoruta. Det kan man göra genom att klicka på den färgglada Windowsflaggan längst ner till vänster och skriva cmd i rutan där det står Search programs and files. Då startar en svart ruta, det ser ut ungefär så här: Vi kan ge kommandon till systemet via denna ruta och allt eftersom kursen fortskrider kommer vi att bli mycket förtrogna med denna ruta. Att ge textkommandon till en dator är det klassiska sättet att hantera en dator och det är bra att kunna det. Grafiska gränssnitt, med fönster och kryssrutor etc är bra men har faktiskt begränsningar ibland. Programmering innebär som ni fått höra på föreläsningar och kanske upplevt själva att först skapa en textfil med programmet i. Denna fil är i textformet, en så kallad textfil, vilket innebär att jag, som människa kan läsa den. Vi kan öppna den med ett enkelt texthanteringsprogram som notepad eller emacs (som vi ska se senare) och läsa innehållet. Ett C-program kan ha följande utseende:

#include <stdio.h> main() { printf( Hello World!\n ); } Det är denna text som ska in I textfilen. När det gäller C-program ska den filen sluta på.c, inte på.txt eller liknande. Det är gott och väl att skapa ett program, men innan vi kan köra det programmet måste vi kompilera och länka det. I miljön på skolan utförs det av ett verktyg som heter gcc. Dock, innan vi kan använda det verktyget måste vi, som vi nämnde tidigare tala om för systemet var det verktyget finns. Information om var körbara program finns (som gcc) sparas i så kallade miljövariabler. Det är variabeln path som anger var körbara program finns. För att se det nuvarande innehållet i path, skriv bara path vid kommandoprompten. Det kan ser ut så här: I det här fallet har vi redan information om var programmeringsverktygen finns i systemet, vi ser det på att det förekommer texten C:\MinGW\bin (som anger var gcc finns) samt även texten C:\MinGW\msys\1.0\bin (som anger var lite mer verktyg finns.) Om dessa texter inte finns i path så kan man inte utföra en kompilering med verktyget gcc. Ett enkelt test för att se om information finns i path är (förutom det ovanstående) att helt enkelt prova att skriva gcc vid kommandoprompten, vi ska då få responsen gcc: no input files. Det betyder att vi anropat kompilatorn, hittat den, men kompilatorn själv klagar på att den inte fått något program att kompilera. Om inte path är satt skulle vi fått en respons i stil med gcc is not recognised as an internal or external command, operable program or batch file. Då måste vi göra följande. Vi skriver vid kommandoprompten: set path=%path%;c:mingw\bin;c:\mingw\msys\1.0\bin Det ska utläsas så här: Sätt path till det nuvarandeinnehållet i path och lägg till ;C:MinGW\bin;C:\MinGW\msys\1.0\bin.

Då har vi en fungerande kommandoruta som har kontakt med kompilatorn. Nästa steg är att se till att vi inte spara saker lokalt på den dator vi sitter vid. Det uppnås genom att vi skriver H: vid prompten. Prompten byter då utseende till H:\> för att indikera nuvarande arbetskatalog. Med kommandot dir kan vi sedan få en lista på katalogerna i H. Det kan se ut så här: C:\Users\SOTTEST2.STH>h: H:\>dir Volume in drive H is VOL1 Volume Serial Number is 5C56-4F4C Directory of H:\ 2007-03-22 12:12 <DIR>. 2007-03-22 12:12 <DIR>.. 2011-01-20 17:24 <DIR>.metadata 2007-03-23 15:18 25 872 Drawing1.dwg 2011-03-29 15:22 3 822 232 O980-A07.EXE 2009-09-28 19:47 <DIR> Profile 2011-01-20 17:26 <DIR> test2 2011-07-21 15:56 <DIR> testmapp 2011-03-30 11:27 <DIR> VicoClient 2009-09-28 19:47 <DIR> Windows NT 5.1 Workstation Profile 2 File(s) 3 848 104 bytes 8 Dir(s) 195 686 621 184 bytes free H:\> Observera att vi, efter varje fullbordat commando får tillbaka prompten som ett tecken på att system är berett att ta emot ett nytt commando. Här kan det vara bra att skapa en ny katalog. Man kan göra det grafiskt eller skriva, vid prompten md cprog. Kommandot md betyder make directory och det är mycket rekommenderat att ni använder kataloger för att organisera allt ert arbete efter hand. Så skriver vi cd cprog för att gå ner i den nya katalogen. Vi kan också skriva dir där och då får vi upp en tom lista, vi har ju inte skapat några filer ännu. Det ser ut så här: H:\>md cprog H:\>cd cprog H:\cprog>dir Volume in drive H is VOL1 Volume Serial Number is 5C56-4F4C Directory of H:\cprog 2011-08-29 17:06 <DIR>. 2011-08-29 17:06 <DIR>.. 0 File(s) 0 bytes 2 Dir(s) 195 686 621 184 bytes free H:\cprog>

Nu kan vi skapa ett C-program och placera i H:\cprog. Kör programmet emacs genom att öppna C: och gå in i katalogen emacs-22.3 och starta emacs. Det ser ut så här: När emacs startar kan vi skapa en ny fil på H:\cprog genom att välja File->Visit New File och välja platsen H:\cprog. Det ser ut så här: Lägg märke till att filnamnet, helloworld.c, slutar på.c. Mycket viktigt!

Vi redigerar filen så att den innehåller HelloWorld-programmet ovan och sparar. Om vi ger kommandot dir vid prompten har vi följande utseende: Vi har alltså C-programmet, skrivet med Emacs, och vi ska nu hantera det programmet med kommandoprompten. Vi ska kompilera programmet. Det gör vi genom att skriva gcc helloworld.c. Vi kör sedan en dir för att se vilka förändringar som uppkommit. Det har skapats en till fil, a.exe, som är det körbara programmet. Det ser ut så här:

För att köra programmet kan vi skriva, bara a, eller a.exe som syns ovan. Windows tillåter dock inte körning av program hur som helst så vi får en grafisk dialog om att programmet måste tillåtas att köras. Andra gången vi kör programmet (efter att ha svarat ja, det är OK att köra programmet ) så ser vi dock att programmet körs, vi får se utskriften Hello World! som kommer ut i den svarta rutan. Den nya filen, som heter a.exe, är en så kallad körbar fil, eller program. Det är en fil, precis som hellowworld.c, men den är i binärt format och innehållet är maskinkod som processorn kan läsa direkt. En människa kan inte läsa sådan kod utan avancerade hjälpmedel, och vi ska aldrig läsa maskinkod i den här kursen. Med dessa enkla instruktioner har du lärt dig grunderna i hur man programmerar på skolans datorer. Det kan också vara värt att understödja manövrarna med det grafiska gränssnittet, för att till exempel skapa en underkatalog till katalogen H:\cprog kan man gå in där grafiskt och högerklicka och sen välja New->Folder Så här: Här ser vi också grafiska presentationer av tidigare filerna vi arbetade med, helloworld.c och a.exe. Det kan nu vara värt att gå igenom en enkelt tutorial om Emacs och även läsa lite om kommandoprompten, googla till exempel på command prompt Windows, här hittar man till exempel http://commandwindows.com.