Inför solfäcksmaximet : Kortkort om olika sorters solaktiviteter



Relevanta dokument
Allmän rymdfysik. Plasma Magnetosfärer Solen och solväder. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

Ska vi vara rädda för solen?

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Vår närmaste stjärna - Solen

Bengt Edlén, atomspektroskopist

Höstens stora solutbrott och konsekvenser av dessa i Sverige

Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling

Effekterna av en solär EMP ur ett civilt perspektiv

attraktiv repellerande

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 5,

1. Elektromagnetisk strålning

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

ICA. IRF:s jonmassspektrometer ombord på ESA:s rymdfarkost Rosetta till kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Institutet för rymdfysik (IRF)

EMP- kunskapsförmedling Referenser från ett lyckat projekt

Problemsamling. Peter Wintoft Institutet för rymdfysik Scheelevägen Lund

Prov (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus

Rymdväder och solens inverkan på samhället

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: KBAST16h KBASX16h. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: 09:00 13:00

Förslag: En laddad partikel i ett magnetfält påverkas av kraften F = qvb, dvs B = F qv = 0.31 T.

Rymdfarkosters fysiska omgivning

Solens många ansikten

Kan vi göra prognoser för solens aktivitet? Resultat från forskning i stjärnors magnetiska aktivitet

Kapitel: 32 Elektromagnetiska vågor Maxwells ekvationer Hur accelererande laddningar kan ge EM-vågor

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Ge exempel på hur vi använder oss av magneter Think, pair, share

ANDREAS REJBRAND NV1A Fysik Elektromagnetisk strålning

Fotoelektriska effekten

Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 1

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p kl

till Jupiter Därför ska vi tillbaka av Gabriella Stenberg, Martin Wieser och Stas Barabash

Fotosensorer avbildar norrsken, jordens eget fönster mot rymden. Sensorteknik

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Introduktion. Stjärnor bildas, producerar energi, upphör producera energi = stjärnor föds, lever och dör.

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Tentamen i Fysik för π,

1. Solen A. Cirka ljusår från jorden. 2. Andromedagalaxen B. Cirka 8 ljusminuter från jorden.

Observation av solen

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman

2(59) Sammanfattning. Abstract

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och

VaRför är himlen blå, men solnedgången röd?

Vågrörelselära och optik

Preliminärt lösningsförslag till Tentamen i Modern Fysik,

LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010

Kvantfysik - introduktion

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Christian Hansen CERN BE-ABP

Kandidatprogrammet FK VT09 DEMONSTRATIONER INDUKTION I. Induktion med magnet Elektriska stolen Självinduktans Thomsons ring

Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Standardmodellen. Figur: HANDS-ON-CERN

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Science Night Rymden nu och framåt Aktuell forskning om rymden som utgångspunkt för intresseskapande fysik.

Chalmers Tekniska Högskola Tillämpad Fysik Igor Zoric

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2

Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild)

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

På längre avstånd kan åska orsaka störningar i utrustning, men dess verkan på nära håll är farligast.

Lösningar till BI

Utlysning av forskningsmedel inom prognoser och fo rvarning fo r extrema solstormar- Steg 2.

2. Spetsen på en symaskinsnål rör sig i en enkel harmonisk rörelse med frekvensen f = 5,0 Hz. Läget i y-led beskrivs alltså av uttrycket

Växthuseffekten och klimatförändringar

a 100% b 90% c 70% d 3%

Atom- och kärnfysik! Sid i fysikboken

Fysik. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kärnenergi. Kärnkraft

Beräkning av magnetfält längs en planerad 130 kv ledning mellan Moskog Vindkraftpark och Järpströmmen

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,

Theory Swedish (Sweden)

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42

Fysik Vårt solsystem, universum (livet universum och allting=42;)

DE SJU SYMMETRISKA UNIVERSUM. Ahmad Sudirman

6. Kvantfysik Ljusets dubbelnatur

Astronomi, kraft och rörelse

Föreläsning 5, clickers

PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR!

Svar och anvisningar

Tenta svar. E(r) = E(r)ˆr. Vi tillämpar Gauss sats på de tre områdena och väljer integrationsytan S till en sfär med radie r:

Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet

Kurs: Kemi/Fysik 2 Fysikdelen Kurskod LUI103. Examinator: Anna-Carin Larsson Tentamens datum

Upp gifter. är elektronbanans omkrets lika med en hel de Broglie-våglängd. a. Beräkna våglängden. b. Vilken energi motsvarar våglängden?

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

Vad är r Magnetism? Beskriva och förklara fenomen relaterade till magnetism!

8 Röntgenfluorescens. 8.1 Laborationens syfte. 8.2 Materiel. 8.3 Teori Comptonspridning

BFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/ Bastermin

elektrostatik: laddningar I vila eller liten rörelse utan acceleration

Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Transkript:

Figur 2. Magnetiska kraftlinjer i form av bågar.de sträcker sig från solytan upp i solens korona. Inför solfäcksmaximet 2013-2014: Kortkort om olika sorters solaktiviteter ----- Av Bertil Pettersson, SM5VZW ----- Publicerat 2013-01-08 Det har förekommit en hel del uppgifter i mer eller mindre seriösa media om att den solcykel vi nu befinner oss i skulle bli särdeles kraftig och medföra monstersolstormar som skulle kunna slå ut stora delar av infrastrukturen på jorden. Det finns inget fog för sådana farhågor. Den nuvarande cykeln, nummer 24, tycks rent av bli en av de lugnaste på många årtionden. Prognosen pekar på ett solfläckstal vid maximum betydligt under föregående cykels värde, som då var ca 120. Det finns heller ingen möjlighet att så långt i förväg förutsäga intensiteten i de solstormar som sannolikt ändå kommer att uppträda. 1 (5)

Solfläckar En solfläck uppstår där knippen av magnetiska flödeslinjer tränger upp från solens inre genom den synliga solytan. Fläcken ser mörk ut därför att den är ca 1000 grader svalare än den omgivande solytan som har en temperatur av ca 5500 grader Celsius. Storleken hos en fläck varierar mellan några tusen km till flera tiotusentals km, alltså flera gånger jordens diameter. Solfläckar uppträder oftast i magnetiskt bipolära grupper som med tiden kan bli mycket komplexa. Figur 1. En komplex grupp av solfläckar från tiden för solmaximum, september 2000 2 (5)

Magnetiska loopar De magnetiska flödesknippen som alstrar solfläckar stiger upp ovanför fläckarna och når upp i Solens övre atmosfär, koronan, där de syns som bågformade öglor med sina fotpunkter i solfläcksgrupper. Koronan är mycket het, den har en temperatur på flera miljoner grader. Det var länge ett mysterium hur koronan fick sin höga temperatur, eftersom de lägre skikten i solens atmosfär var betydligt svalare. Nu tror man att den magnetiska energi som finns lagrad i magnetöglorna är källan till koronans höga temperatur. Figur 2, överst på sidan visar sådana magnetiska loopar. Ovanför en komplex, stor solfläcksgrupp finns det gott om magnetiska loopar. Det kan då inträffa en s.k. magnetisk "reconnection", en sorts kortslutning, där det plötsigt sker en omorganisation i magnetflödena under frigörande av stora mängder energi som varit lagrad i de kortslutna looparna. Vi har fått en s.k. "solar flare", solflare. Solflares Ett flareutbrott är det mest energetiska fenomen man ser i vårt solsystem. Under några minuter frigörs en energi motsvarande 100-tals miljoner vätebomber. Utbrottet stålar ut energi i hela det observerbara elektromagnetiska spektret, från energirik kortvågig gamma- och röntgenstrålning till långvågig radiostrålning. Utbrottet accelererar också laddade partiklar, protoner och elektroner, till nära relativistiska hastigheter. Satelliten GOES mäter bl a röntgenstrålning från Solen och presenterar diagram över intensiteten både för varje minut, och för var 5:te minut (http://www.swpc.noaa.gov/rt_plots/xray_5m.html).vid ett flareutbrott visar det sig som en hög topp i diagrammet. Figur 3 visar en bild av solen i UV-ljus från SOHO-satelliten. Den ljusa fläcken på solranden visar det starkaste solflareutbrott som registrerats sedan satelliter togs i bruk vid mitten av 1970-talet, en del av de s.k. Halloweenstormarna i oktober-november 2003. 3 (5)

Figur 3. En bild av solen tagen i ultraviolett ljus. Den ljusa fläcken nere i högra kanten visar ett av de kraftigaste flareutbrotten som registrerats, den 4 november 2003. De horisontella strecken genom flareutbrottet är orsakade av saturering av instrumentet. Ett stort flareutbrott kan orsaka total utslagning av all radiokommunikation via jonosfären genom att UV- och röntgenstrålning kraftigt joniserar D-skiktet. Härvid dämpas radiovågor mycket kraftigt, allra mest för de lägre frekvenserna. Det kan dröja flera timmar innan konditionerna i D-skiktet återgår till det normala. Det är bara den solbelysta delen av jonosfären som drabbas, nattsidan påverkas inte eftersom strålningen inte når dit. (Se t ex http://www.swpc.noaa.gov/drap/global.html för det aktuella tillståndet i D-skiktet). 4 (5)

Koronamassutkast, CME Vid ett flareutbrott driver den frigjorda energin ofta ut ett gigantiskt materieutkast från koronan. Flera miljarder ton av elektriskt ledande gas, ett plasmamoln, kastas ut i ett så kallat koronamassutkast, CME av engelskans Coronal Mass Ejection. En CME kan ha en hastighet av flera tusen km/sek, att jämföra med den lugna solvinden som ligger kring 3-400 km/sek. Om en sådan kraftig CME skulle träffa jorden (många missar) kan det få spektakulära effekter. Speciellt gäller detta om det magnetfält som följer med CME:n är motsatt riktat det jordmagnetiska fältriktningen. Då får man en kraftig störning av det jordmagnetiska fältet som kan vara i dagar. Kraftiga norrsken, avbrutna HF-förbindelser, starka elektriska fält genereras som i sin tur kan driva kraftiga strömmar genom marken och påverka kraftledningar och rörledninar i marken. GPS-navigationssytem och kommunikationssatelliter kan störas eller tom slås ut. Detta gäller dock bara de mest extrema fallen. Vanligast är norrsken och störda HFkommunikationer. Ett index som kallas K-index ger ett mått på det geomagnetiska tillståndet under de tre senaste timmarna. K har ett värde mellan 0 och 9 där 0-4 betyder helt lugn till måttlig störning och 5-9 betyder magnetisk storm i stigande styrka. K=9 innebär full geomagnetisk storm. K-indexet finns publicerat på många internet siter. En sådan med en hel mängd information, bl a om K-indexet och solens allmänna aktivitet, finns på http://www.solarham.net. Genom att klicka på något av diagrammen får man ofta en liten förklaring till fenomenen. Källor, bilder: Bild 1 och 3 är från SOHO (ESA & NASA) och bild 2 från TRACE (NASA) Om författaren: Bertil, SM5VZW, är färsk ålderspensionär från institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet där han ägnat sig åt studier av nyfödda stjärnor och drift av institutionens IT-system. - Jag fick mitt radiointresse när jag gjorde lumpen utlånad till FRA, berättar han. Jag kom med i FRO som 47-åring och varit verksam inom hemvärnet först som telegrafist och senare som sambandsbefäl. Fick mitt amatörcert inom FRO med signalen SM5VZW. Sambandsansvarig inom FRO Uppland och verksam inom Sveriges Krisstödsförbund. -Jag har alltid varit fascinerad av solen och solens inverkan på jonosfären. 5 (5)