Död ved i ravin Gnyltån syns inte



Relevanta dokument
Samtliga inventerade vattendrag

Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Biotopkartering Göteborg 2016

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Murån Koord: X: / Y:

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Biotopkartering. Rapport. Säveåns vattenråd. av Kullaån, Lerån och Kåbäcken

Biotopkartering Göteborg Hovåsbäcken

Biotopkartering och inventering av vattendrag inom Slumpåns vattensystem

Hammarskogsån-Danshytteån

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Sammanställning över genomförda biotopkarteringar i gotländska vattendrag. Rapporter om natur och miljö nr 2009: 18

Miljöåtgärder i Rabobäcken

Biotopkartering av Fylleån Meddelande 2013:18

Biotopkartering av Björkerödsbäcken Naturvärden och behov av restaureringsåtgärder i ett biflöde till Vramsån i Helge å

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken

Rapport 2013:07. Biotopkartering inom Västra Götalands län Göta älvs avrinningsområde

Biotopkartering av Ljungbyån och Skureboån

Rapport 2013:06. Biotopkartering inom Västra Götalands län Viskans och Rolfsåns avrinningsområde

Biotopkartering av vattendrag i Slottsåns avrinningsområde 2003

Biotopinventering av Albäcken 2003

Biotopkartering av Vramsån 2008

BIOTOPKARTERING BADEBODAÅN 2012

Biotopkartering av Skansån i Motala kommun 2016

Lokalbeskrivningsprotokoll. Leonard Sandin Inst för akvatiska resurser SLU

Mölndalsåns vattenråd. Biotopkartering av vattendrag och sjöar inom Mölndalsåns avrinningsområde 2012

Vattendragsvandringar. Bäcken från Hallångssjön

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Undersökningstyp: Biotopkartering vattendrag

Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark

Rapport 2016:17. Biotopkartering av 8 vattendrag 2015 Viskans och Ätrans avrinningsområden

Biotopkartering Vätterbäckar del 5 Örebro län MEDDELANDE NR 2005:37

Biotopkartering Säveån. Från Aspen till Hedefors

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012

Järleån/Dyltaån Figur 1.

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR BIOTOPKARTERING AV BRUATORPSÅN. Meddelande 2004:03

Nationella Biotopkarteringsdatabasen

Inventering av stormusslor i Höje å 2016

Elfiske i Jönköpings kommun 2010

Biotopkartering av Pinnån, omgivning och närmiljö

PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN

NYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR BIOTOPKARTERING AV ÖLÄNDSKA BÄCKAR. Meddelande 2003:01

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Referensgruppsmöte JordSkog

Biotopkartering av Saxån 2005

SKÖTSELPLAN FÖR. Naturreservatet Moån. Kalix kommun

Fiskevårdsplan för Kabusaån Skönadals Fiskevårds och Sportfiskeförening

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008

Biotopkartering av Teåkersälven

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se

Figur 1. Karta över Harrsele älv-magasin som är 10.6 km långt meter över havet.

Strömsbergsbäcken. Biotopkartering med biotopvård och dagvatten Jönköpings fiskeribiologi på uppdrag av Jönköpings kommun Peter Lindvall

Alterälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Miljöanalysenheten Rapport 2006:8 Biotopkartering - vattendrag i Värmlands län

Fiskevårdsplan för Bäljane å Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb

Modern biotopdatabas och urbana ekosystemtjänster

RAPPORT. Biotopkartering. Binån, Brobybäcken, Eksågsån och Natån. ISSN Nr 2010:18

Elfiske i Jönköpings kommun 2009

Inventeringsprotokoll för kulturmiljöer vid vatten samt flottningslämningar. Flottningslämningar. Inventerings- och restaureringsmodell

Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö

Projekt Östersjön-Florsjön

Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent

De Pdf-kartor som framställts ur datamaterialet och bifogas rapporten. De är

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Min skog. Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

PM för objekt AC , väg 890, delen Stryckfors Myrheden, Skellefteå kommun.

Biotopkartering av Almaån Naturvärden och behov av restaureringsåtgärder i ett biflöde till Helge å

BIOTOPKARTERINGSMETODEN, VIKTIGASTE MOMENTEN

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014

NATURVÄRDESINVENTERING

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Bedömning: Något påverkad vilket ger 1- poäng. (-, 0)

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark

VATTENDRAGSRESTAURERING

VATTENDRAGSRESTAURERING

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Hydromorfologi. Foto: Anders Larsson. Anders Larsson

Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Biotopkartering och provfisken i Torsås kommun 2014

Elfiske i Jönköpings kommun 2013

Transkript:

Död ved i vatten

Död ved i ravin Gnyltån syns inte

Marenbäcken omgrävd ingen skyddszon, ej skuggad igenväxt

Dålig hänsyn vid avverkning

Produktionsskog och rensning 3

Vandringshinder Gårdvedaån

Torrfåra Emån tidigare fin öringbiotop

Vägtrumma vandringshinder för fisk

5,00 4,50 Vandringshinderinventering i Västernorrland 1997-1999 4,00 3,50 En trumma med en lutning större än 1 % anses kunna utgöra vandringshinder 3,00 Lutning % 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1 11 21 31 41 51 61 71 81 91 Antal trummor (n=99)

70,0 Vandringshinderinventering i Västernorrland 1997-1999 60,0 56,2 50,0 40,0 % 43,8 40,5 40.5 44,6 30,0 20,0 21,5 22,3 15,7 10,0 7,4 5,0 0,0 Lutning > 1% Lutning < 1% Omätbar / ej mätt Fri ände (trummans nederkant ej dikt an botten) Ej fri ände (trummans nederkant dikt an botten) Omätbar / ej mätt Fritt fall I nivå med poolyta Ej fritt fall Omätbar / ej mätt

Bensträckare 5 min

Strömförhållande i Emån totalt Lugnflytande 432853 229244 98551 7716 Svagt strömmande Strömmande 0% 20% 40% 60% 80% 100% Forsande Strömförhållandet viktigaste kriteriet vid avgränsning av sträckor.

Bottenmaterial i Emån totalt (längdviktat medelvärde) 3 2 1 0 G.detritus F.detritus Lera Sand Grus Sten Block Häll Sand är vanligast följt av sten. 8 % domineras av block.

Klass Skuggning (%) Död ved (%) 0 - saknas 12 41 1 - lite 37 45 2 - måttligt 33 11 3 - hög 17 <1 Bedömning saknas 1 2

Andel öringbiotoper i Emån Tämligen bra 11% Bra till mycket bra 6% Möjligt, ej bra 14% Ej lämpligt 69%

Fysisk påverkan i vattendragen inom Emåns avrinningsområde % Rensning 1 Rensning 2 Rensning 3 Damm 100 75 50 25 0 Lillån j Silverån övre Gårdvedaån Emån övre Skärveteån Nötån Solgenån Linneån Lillån Lillån k Hjärtaån Sävsebodån

40 35 30 25 20 15 10 5 0 34 20 9 6 8 12 2 6 Barrskog Blandskog Lövskog Kalhygge Hällmark Åkermark Öppen mark Våtmark Artificiell mark Längd% Marktyper i vattendragens omgivning (30-200 m) inom Emåns avrinningsområde

25 20 15 10 5 0 21 20 13 14 13 9 3 1 6 Barrskog Blandskog Lövskog Kalhygge Hällmark Åkermark Öppen mark Våtmark Artificiell mark Längd% Markanvändning i Närmiljön Endast 6% naturskog!

Skyddszon vid åker Skyddszon vid åker 7% 1% 52% 40% <3 m 3-10 m 10-30 m >30 m

Potentiell skyddszon vid skogsmark 9% 14% 52% 25% <3 m 3-10 m 10-30 m >30 m

Vandringshinder för fisk 250 st 226 st (90 %), artificiella. 9 st av bedöms vara ursprungligen naturliga hinder. 27 % av fallhöjden indämt vid artificiella vh 148 definitiva för öring 78 partiella för öring 24 passerbara för öring 41 vattenkraftverk 118 (52 %) av de artificiella vandringshindren saknar idag i princip användning!

Tre varianter numera Jönköpingsmodellen original Vattenbiotop/Närmiljö/Diken/Vandringshinder & Vägpassager 1997-2003 Jönköpingsmodellen modifierad Vattenbiotop/ Satellitdata-Närmiljö Vandringhinder & Vägpassager 2004 Örebromodellen Basbiotopkartering Vattenbiotop & Vandringshinder Basinventering 2005-

Örebromodellen Basbiotopkartering Syfte; Enkel metod för kartering av vattendrag främst med avseende på vandringshinder och annan fysisk påverkan. Metoden har tagits fram för att användas i den nationella basinventeringen samt i uppföljningen av Natura 2000-områden och andra skyddade områden. Natura 2000 vattendrag: 3210 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ 3220 Alpina vattendrag med örtrik strandvegetation 3260 Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor

Jönköpingsmodellen modifierad Vattendragsträcka 2004 Satellitdata närmiljö Hagsjön Hagsjöbäcken N Hagshultagölen Härån Torrmyrasjön Härån Närmiljö (50 m) Artificiell Barrskog Blandskog Kalhygge Lövskog Våtmark Åker Öppen mark 0 500 100 0meter Hällmark Inga data

Markanvändning kring vattendrag Ta fram den procentuella andelen olika marktyper inom 50 m från vattendraget Syfte: Indata till Naturvärdesbedömning Väst Historia: Test för att se om Marktäckedata kunde användas för Vattendirektivet. Ordinarie inventeringsmetod är att flygbildstolka och fotvandra längs vattendraget. Ett sätt att spara tid och pengar N Hagsjön Hagsjöbäcken ultagölen Härån Torrmyrasjön Härån Närmiljö (50 m) Artificiell Barrskog Blandskog Kalhygge Lövskog Våtmark Åker Öppen mark 0 500 1000 meter Hällmark Inga data

GSD-Marktäckedata Produkt från Lantmäteriet Bygger på CORINE Land Cover Klassad satelitbildsdata (satellitbilder och kombinerad med befintliga LMV databaser) Satellitbilderna är från 1999-2001 58 mark klasser Uppbyggd av 25 m pixlar med minsta klasstorlek 1-5 ha. Hela landet 2003-08-31

Test av överensstämmelse mellan ordinarie närmiljö-metod och marktäckedata-metoden i Brusaån Omklassad GSD- Marktäckedata 30 m buffertzon 75-99 % 27% Närmiljö överenstämmelse 100 % 11% 0 % 0 % 28% 1-25 % 51-74 % 8% 26-50 % 13% 1-25 % 13% 26-50 % 51-74 % 75-99 % 100 % Biotopkarterings resultat Hyggen skiljer pga olika inventerings år Enskilda hus tomter generaliseras bort i marktäckedata Det stora andelen icke överensstämmande marktyper kan förklaras med att träd bårder längs vattendraget generaliseras bort i marktäckedata

Klassning Marktäckedata omklassas från 58 klasser till 9 klasser Marktyper som används vid naturvärdesbedömningen (System Aqua, 2001) N Hagsjön Hagsjöbäcken ultagölen Härån Torrmyrasjön Härån Närmiljö (50 m) Artificiell Barrskog Blandskog Kalhygge Artificiell Kalhygge Åker 0 500 1000 meter Lövskog Våtmark Åker Öppen mark Hällmark Inga data

Komplettering för att få en sannare bild av verkligheten För att kompensera för hyggen som huggits ner efter satellitbilden tagits så används de ytor som anmälts till SVS för avverkning. Husbuffertzoner Närmiljö (50 m) Artificiell Barrskog Blandskog Kalhygge För att kompensera för strandnära boende så skapades en buffertzon på 30 m runt huskroppar från fastighetskartan. SVS Hygge 0 500 1000 meter Lövskog Våtmark Åker Öppen mark Hällmark Inga data

Fördelar och nackdelar Fördelar Snabbare än ordinarie närmiljökarteringsmetod Marktäckedata färdig klassat Relativt färska data Nackdelar Missar i detaljrikedom t.ex. lövskogs bårder Något hygge har inte huggits

Vad kostar kalaset? Lönekostnad* Resor**** Material Summa Örebromodellen Basbiotopkartering vattendragssträcka 465 50 50*** 565 Jönköpingsmodellen original närmiljö+vattendrag 2003 2255 100 25 2380 Jönköpingsmodellen modifierad vattendragsträcka 2004 1090 50 25 1165 satellitdata närmiljö 35 0 ** 35 Tot biotopkartering 2004 1125 50 25 1200 * inkl sociala avg 44%, OH 43 %, projektledn/förberedelse 10 % ** tillkommer kostnad för marktäckedata *** Kostnad för handdator + GPS avskrivningstid 2 år kartering 15 mil per dator och år **** Resekostnader räknat för södra Sverige

Handdator ersätter fältprotokoll vid större karteringar

På gång 2011! Kartering av vattendrag i finkorniga sediment (jordbrukslandskap)

Over and out Frågor?