Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand? Jörgen Larsson Göteborgs universitet, sociologiska institutionen Chalmers, avdelningen för fysisk resursteori
500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Historisk mänsklig energianvändning Icke-kommersiell biomassa Kommersiell biomassa Kärnkraft Vattenkraft Naturgas Olja Kol Energianvändning (EJ) 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000
BEFOLKNING INKOMST MÄNGD ENERGITJÄNTER ENERGIEFFEKTIVISERING Energitillförsel CO 2 -NEUTRAL TILLFÖRSEL Fossila bränslen CO 2 -INFÅNGNING 1900 2000 2100
Olika bilder av klimatomställningen Negativa livsstilsförändringar Technological fix
Tekniska lösningar Kärnkraft Solenergi Energieffektivisering Vindkraft Bioenergi
Yta för 100% solenergiförsörjning
CO2 från svensk efterfrågan: 12 % ökning på 8 år Källa: SCB Miljöräkenskaper, http://www.mirdata.scb.se/worldwide/
Olika bilder av klimatomställningen Negativa livsstilsförändringar Technological fix Om en tredje bild Varken stampat jordgolv eller teknik-naivism Positiv framtidsbild kan driva förändring Klimatomställningen kan säkra välfärden på lång sikt
HAPPY PLANET INDEX 143 länder bedömda avseende mål om lång livslängd högt välbefinnande Låg miljöbelastning Happy planet index = Livslängd x livstillfredsställelse Ekologiska fotavtryck
Resultat Rankning Land Livslängd Livstillfredsställelse Fotavtryck (mål 1,7) Happy Planet Index 114 USA 78 7,9 9,4 31
Resultat Rankning Land Livslängd Livstillfredsställelse Fotavtryck (mål 1,7) Happy Planet Index 53 Sverige 80 7,9 5,1 48 114 USA 78 7,9 9,4 31
Resultat Rankning Land Livslängd Livstillfredsställelse Fotavtryck (mål 1,7) Happy Planet Index 1 Costa Rica 78 8,5 2,3 76 53 Sverige 80 7,9 5,1 48 114 USA 78 7,9 9,4 31
Möjliga förklaringar Nedläggning av försvaret 1949 Starka sociala nätverk God balans arbete privatliv Aktivt jämställdhetsarbete Utbrett politiskt deltagande 99 % förnybar energi CO2-skatt sedan 1997 Låg privat konsumtion
Forskningsprojekt: Kopplingar mellan klimatpåverkan och välbefinnande Identifiera målkonflikter och möjligheter där styrmedel och planering kan stödja både det goda livet och låg klimatpåverkan. John Holmberg Jonas Nässén Fysisk resursteori, Chalmers Jörgen Larsson Sociologiska institutionen Göteborgs universitet
Hypoteser om win-win för välbefinnande och klimatpåverkan Mindre pendling
Energiåtgång per timme Mycket låg (noll) Bruk av apparater: medelhög Pendling: mycket hög Aktivitet Upplevd lycka Sex 4,7 Umgås 4,0 Avkoppling 3,9 Bön/meditation 3,8 Äta 3,8 Motionera 3,8 Se på TV 3,6 Shoppa 3,2 Laga mat 3,2 Tala i telefon 3,1 Ta hand om sina barn 3,0 Dator/Internet/E-post 3,0 Hushållsarbete 3,0 Arbeta 2,7 Pendla 2,6
Hypoteser om win-win för välbefinnande och klimatpåverkan Mindre pendling Hyra istället för att äga
Faktorer som bidrar till tidspress: heltidsarbete övertid lång pendlingstid chefsjobb barn sköta om sina gamla föräldar vara kvinna vara ensamstående inte sova och röra sig tillräckligt bo i eget hus hålla på med byggprojekt äga sommarstuga/båt har hög konsumtionsnivå
Hyra istället för äga Då behövs mindre tid och energi för: Inköpsplanering Inhandling Användning Förvaring Skötsel Reparation Avyttring
Ouppackad, säljes pga tidsbrist. Prisidé 15.000:-
Hypoteser om win-win för välbefinnande och klimatpåverkan Mindre pendling Hyra istället för att äga Mer kultur/tjänste-konsumtion och mindre materiell konsumtion Mer vård/skola istället för mer privat konsumtion Klimatstyrmedel för minskad fattigdom Kortare arbetstid
Inkomst och välbefinnande Sources: Capitalism As If the World Matters, 2005; Life Satisfaction, 2002; Happiness and Economics, 2002
Utgifter och energianvändning 800 Energianvändning (GJ/cap/år) 700 600 500 400 300 200 100 0 0 100 200 300 400 500 600 700 800 Totala utgifter (1000 kr/cap/år)
Hur når vi 85% CO2-minskning till 2050 Biobränsle, elbilar, vindkraft, värmepumpar, etc kan ge 60 % En väg för att nå 85% är kortare arbetstid (konsumtion fryses) Källa: Naturvårdsverket, Åkerman m fl, 2007, Tvågradersmålet i sikte?
Work hours and energy use Jonas Nässén John Holmberg Jörgen Larsson CHALMERS Fysisk resursteori
Resultat: 1 % kortare arbetstid ger 0,8-0,9 % lägre koldioxidutsläpp
Framtidsspekulationer Produktivitetsökningen ca 2% per år Om 1/3 används till kortare arbetstid så har vi 30 timmarsvecka ca år 2050 Ger ca 20 % mindre koldioxidutsläpp
Hypoteser om målkonflikter mellan välbefinnande och klimatpåverkan Nötkött
Köttkonsumtionen måste ner Koldioxidekvivalenter Ton/person Genomsnitt år 2000 2050 Från kött 2050
Hypoteser om målkonflikter mellan välbefinnande och klimatpåverkan Nötkött Flyg
Om hypoteserna stämmer: Välbefinnande i ett lågkolsamhälle + Mindre materialförvaltning + Mer kultur/tjänster + Bättre vård/skola + Mindre fattigdom + Mer fritid + + - Mindre nötkött - Mindre flyg - -
Tack för uppmärksamheten Be the change you want to see in the world Jorgen.larsson@sociology.gu.se