ENERGIDEKLARATION Byggnadsfakta Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4 Byggnadsår: 1931 Antal våningsplan: 4 Bostadsyta (BOA): 2 467 m 2 Lokalyta (LOA): 201 m 2 Garageyta: 200 m 2 Antal lägenheter: 38 st A temp : 3098 m 2 Uppvärmningsform: Ventilation: Fjärrvärme Självdrag
Mediastatistik Värmeanvändning: 2007 2008 Förbrukning [MWh/år] 443 449 Graddagskorr. [MWh/år] 484 504 Flöde m 3 12383 12963 Avkylning (Delta T) ( C) 31 30 kwh/m 2 A temp 156 163 Kommentar: Värmeanvändningen i byggnaden anses vara normal för denna typ av byggnad. För att ändå minska värmeanvändningen föreslås ett antal kostnadseffektiva åtgärdsförslag. Värmekontroll Datum: 30/6 2009 Värme primär tillopp: 64 ºC Värme primär retur: 25 ºC Värme rad. tillopp: 24 ºC Värme rad retur: 24 ºC Tappvarmvatten: 54 ºC Vid rådande väderlek bör inte pumpen på radiatorsystemet vara i drift. Att pumpen vid besiktningstillfället var i drift beror förmodligen på att reglersystemet inte har automatiskt pumpstopp. Fjärrvärmecentralens avkylningskapacitet avgörs med s.k. delta T ( T), vilket motsvarar en differenstemperatur på fjärrvärmeväxlaren, skillnaden mellan inkommande och utgående temperatur på fjärrvärmevatten. Medelavkylningen under ett år bör ligga över 40 C. Medelavkylningen har under de senaste åren varit ca 30 C. Således är avkylningen, tillika effektiviteten hos anläggningen mindre bra. Fortums fjärrvärmetaxa utnyttjas därmed på ofördelaktigt sätt.
Fjärrvärmecentralen är från 1986 med i stort sett utrustning i original. Reglercentral samt pump finns stora energibesparingar att göra genom att byta dessa till mer moderna. Dock är det med tanke på fjärrvärmecentralens ålder mer kostnadseffektivt att byta hela centralen. Teknisk livslängd på fjärrvärmecentraler ligger normalt kring 25 år. Den aktuella fjärrvärmecentralen är snart 25 år gammal, fungerar inte optimalt och det börjar bli dags för modernisering. Vi rekommenderar installation av ny prefabricerad fjärrvärmecentral. Kurvan som bestämmer framledningstemperaturen på radiatorsystemet ligger relativt högt och fjärrvärmecentralens avkylning är relativt dålig. Detta tyder på att en injustering av värmesystemet skulle vara lönsamt. Befintliga radiatorventiler är dock av äldre modell. Dessa har relativt kort livslängd och är heller inte lämpade för injusteringsåtgärd. Samtliga radiatorventiler bör bytas till modernare dito för att få bättre funktion. Termostatventiler installeras där förutsättningar för detta finns. I samband med ventilbyte krävs en injustering av värmesystemet för att nå önskad besparing. Med ett väl injusterat värmesystem ökar komforten i huset. Likartad rumstemperatur nås oberoende av rummets storlek eller placering i planet. Med denna åtgärd reduceras antalet övertempererade lägenheter och sänker således den totala värmeanvändningen i fastigheten. Samtliga radiatorer i byggnaden justeras till beräknade värden. Förslagsvis görs injustering och ventilbyte efter byte av fjärrvärmecentral för att uppnå maximal besparing. En generell förutsättning för en energieffektiv drift av undercentralen är en optimerad värmereglering. Detta kan erhållas genom att reglerbundet kontrollera och vid behov justera reglercentralens inställningar (främst styrkurvor) samt att se till att övriga komponenter i undercentralen så som styrventiler följer reglercentralens uppmaningar om mer eller mindre värme till radiator eller tappvarmvattensystem. Reglerfunktioner och börvärden bör löpande kontrolleras för att ge undercentralen en optimal drift och föra att hålla nere energianvändning. Erfarenheter visar att om ingen kontinuerlig funktionskontroll utförs tenderar värmeanvändningen i många fall att öka i en fastighet, eftersom värmekurvor ibland justeras upp men ofta inte justeras tillbaka eller om styrventiler och andra komponenter förlorar sin funktion pga slitage. Om resurser eller kompetens inte finns kan denna typ av funktionskontroller av undercentralen upphandlas. Klimatskalet är förbättrat med 3-glasfönster och vinden är inte kostnadseffektiv att tilläggsisolera då förråden måste rivas ut.
Vattenanvändning: 2008 Vattenförbrukning (m 3 ) 2825 Kallvatten (m 3 ) 1552 Varmvatten (m 3 ) 1273 Kommentar: Enligt Stockholm Vatten har fastigheten en beräknad årsförbrukning på 2 825 m 3 vatten. Vi beräknar med nyckeltal att vattenanvändningen är normal med tanke på vad vi bedömer normalt för 38 stycken lägenheter. Droppande vattenkranar och toalettstolar med läckande spolventil kan bidra till ökad vattenanvändning. Någon indikation på sådana påtagliga läckage finns således inte. Uppvärmning av ca 1 300 m 3 varmvatten motsvarar 70 MWh fjärrvärme vilket utgör ungefär 16 % av fastighetens totala värmebehov. Detta är en normal fördelning. Ingen separat förbrukningsmätare för tappvarmvatten är installerad varför tappvarmvattenförbrukningen istället är beräknad utifrån areafördelning, antal lägenheter samt förbrukning under sommarmånaderna.
Fastighetselanvändning: 2008 Total kwh 65 000 Varav tvättstuga (kwh) 6 080 Kommentar: Fastighetsel omfattar i huvudsak elanvändning av gemensamhetsbelysning, tvättstuga, fläkt i garage, hiss och värmecentral. Normalt använder en likvärdig byggnad ca 5-10 kwh/ m 2 A temp, år. Denna byggnad har en beräknad fastighetselanvändning på ca 21 kwh/ m 2 A temp, år. Således har byggnaden en hög förbrukning av fastighetsel. Enligt Boverkets direktiv ska inte elförbrukningen för tvättstugan medräknas i energideklarationen. Tvättstugans elförbrukningen beräknas utifrån vilken energiklass tvättmaskiner och torkutrustning uppskattas ha samt ett antal andra parametrar som ex. antal bostadslägenheter i fastigheten. Någon tydlig orsak till den höga förbrukningen är inte klar. Det kan bero på att 65 000 kwh endast är en uppskattad årsförbrukning som senast är avläst den 17 juni 2008. Förhoppningsvis kommer den uppskattade elförbrukningen visa lägre värden när den fjärravlästa mätningen kommer igång. Man kan även kontrollera så att inte någon av lokalernas elförbrukning går under fastighetselabonnemanget.
Ventilation Byggnaden ventileras enligt självdragsprincip. Fastigheten har genomfört OVK-besiktning men blev inte godkänd. Anmärkningarna ska åtgärdas.
Kostnadseffektiva energiåtgärder Förutsättningar: De föreslagna energibesparingsåtgärderna är baserade på livscykelkostnad med antagen livslängd och kalkylränta. Redovisade kostnader är erfarenhetsmässiga normalkostnader i dagens prisnivå, och bör endast nyttjas för överslagsmässiga kostnadsuppskattningar. För att inhämta exakta kostnadsunderlag bör ramhandlingar upprättas och anbudsförfarande tillämpas. Alla priser och besparingar är angivna exklusive moms. 1. Modernisering av fjärrvärmecentral Metod: Hela värmecentralen rivs och ersätts av ny. Investering: ca 200 000 kr Besparing: ca 30 MWh/år Kommentar: Åtgärden är inte bara energibesparande utan även för underhåll. Mycket pengar sparas om ett eventuellt större läckage kan hindras. En effektiv anläggning gynnas även av Fortums taxa vilket innebär en lägre kostnad per förbrukad MWh. Lönsamt på sikt. Förklaring: Fjärrvärmecentralen är från 1986 med i stort sett utrustning i original. Reglercentral samt pump finns stora energibesparingar att göra genom att byta dessa till mer moderna. Dock är det med tanke på fjärrvärmecentralens ålder mer kostnadseffektivt att byta hela centralen. Teknisk livslängd på fjärrvärmecentraler ligger normalt kring 25 år. Den aktuella fjärrvärmecentralen är snart 25 år gammal, fungerar inte optimalt och det börjar bli dags för modernisering. Vi rekommenderar installation av ny prefabricerad fjärrvärmecentral. 2. Byte av radiatorventiler samt injustering av värmesystemet Metod: Byt ut husets samtliga radiatorventiler. Injustera sedan hela värmesystemet. Termostatventiler installeras där det är lämpligt. Investering: ca 160 000 kr Besparing: ca 30 MWh/år Kommentar: Lönsamt på sikt Förklaring: Kurvan som bestämmer framledningstemperaturen på radiatorsystemet ligger relativt högt och fjärrvärmecentralens avkylning är relativt dålig. Detta tyder på att en injustering av värmesystemet skulle vara lönsamt. Befintliga radiatorventiler är dock av äldre modell. Dessa har relativt kort livslängd och är heller inte lämpade för injusteringsåtgärd. Samtliga radiatorventiler bör bytas till modernare dito för att få bättre funktion. Termostatventiler installeras där förutsättningar för detta finns. I samband med ventilbyte krävs en injustering av värmesystemet för att nå önskad besparing. Med ett väl injusterat värmesystem ökar komforten i huset. Likartad
rumstemperatur nås oberoende av rummets storlek eller placering i planet. Med denna åtgärd reduceras antalet övertempererade lägenheter och sänker således den totala värmeanvändningen i fastigheten. Samtliga radiatorer i byggnaden justeras till beräknade värden. Förslagsvis görs injustering och ventilbyte efter byte av fjärrvärmecentral för att uppnå maximal besparing. Stockholm 2009-07-14 Fastighetsägarna Stockholm AB AO Energi & Miljö Thomas Svärd