Företagens vänner: Vilka är de och vilken nytta gör de? Mikael Samuelsson

#3 2008 Företagens vänner: Vilka är de och vilken nytta gör de? Mikael Samuelsson

Välkommen till E-spegeln 3 Företagens vänner: vilka är de och vilken nytta gör de? E-spegeln är ett unikt forskningsprojekt och en spegling av den glädje, sorg, och vedermödor som alla vi som startar nya affärsverksamheter delar. I E-spegeln följer vi 622 affärsidéer från idé och över tiden. Vi tittar både på vad som händer med dem som startar och utvecklar sina idéer till levande affärer och på dem som lägger ner sina affärer. Ingen annan forskning, varken i Sverige eller internationellt har så systematiskt följt ett så stort slumpmässigt urval av affärer över tiden. E-spegeln är också unik då vårt syfte är att sprida kunskap om den entreprenöriella processen på ett lätt och enkelt sätt. Det finns en tendens att svensk forskning om entreprenörskap publiceras i vetenskapliga tidskrifter på ett sätt som inte alltid är praktiskt användbart eller tillgängligt för den delen. Vi hoppas, helt enkelt, kunna presentera kunskap som går att använda. E-spegeln fokuserar också på en del av den entreprenöriella processen som få andra har kunnat studera på grund av brister i forskningsdesign och statistiska metoder. E-spegeln handlar om den allra tidigaste delen av den entreprenöriella processen när en eller flera personer bestämmer sig att de har en affärsidé och sedan försöker att starta ett företag. Att starta ett företag är en komplex affär och många som försöker starta företag är hänvisade till organisationer som skall hjälpa entreprenörerna att starta och utveckla sina företag. Det finns ingen entydig definition eller kartläggning av fenomenet men vi kan kalla dem för företagens vänner. Syftet med dessa organisationer är lite olika, men kan delas in i två huvudområden: 1) bidra till att det startas fler nya företag i Sverige och 2) bidra till att de nya företagen utvecklas positivt. Vad vet vi egentligen om företagens vänner? Det har gjorts ett fåtal försök att kartlägga effekten av företagens vänner. Vinnova står bakom rapporten med det fantasifulla namnet: Inkubatorer i Sverige: Analys av indikatordimensioner och nyttoeffektivitet (Löfsten, Lindelöf, Aaboen, 2006). Där konstateras bland annat att inkubatorer gör en skillnad, dock helt anonymt så vi vet inte vilken inkubator som är bäst eller på vilket sätt. Svenskt Näringsliv konstaterar i en rapport: Det är konstgjord andning (2006), att effekterna av företagsstödet är små eller missriktade. Samtidigt är det svårt att starta och utveckla ett företag. Det är en komplicerad process som de flesta inte orkar igenom. I många fall är potentiella entreprenörer och företagare utlämnade till företagens vänner. Rådgivning och finansiering för nya företag är koncentrerade till ett relativt litet antal aktörer som har mer eller mindre monopol på dessa tjänster. E-spegeln 3 handlar därför om: - Vilka är företagens vänner? - Vad tycker de som försöker starta företag om företagens vänner? och - Vilken effekt har företagens vänner på utvecklingen i de företag som överlever startprocessen? Mikael Samuelsson 1

Vad är, vad kostar, och vilka är, företagens vänner? Företagens vänner är inget entydigt begrepp och någon officiell definition existerar inte men det finns några gemensamma nämnare: - Till minst hälften finansierat med statliga, regionala och/eller kommunala medel. - Benämningarna center, innovation, park, företag eller partner återfinns ofta i namnen. - Ökat nyföretagande är vad de flesta vill bidra till och därmed ett viktigt effektmått för dem. - Resultaten av deras verksamhet mäts ofta i kvantitativa mått som till exempel hur många bolag som registrerats, hur mycket skatteintäkter som genererats, eller något annat mått på aktivitet. - Hemvist/lokalisering har de ofta i närheten av statliga, regionala eller kommunala verksamheter. - I styrelser och styrgrupper är det ofta en majoritet män 1 - Formella kvalitetssäkringssystem, som till exempel externt certifierade rådgivare, utbildningar och ledningsfunktioner, saknas. Hur mycket kostar då företagens vänner? Det är inte enkelt att få en överblick över hur mycket pengar som går till företagens vänner i Sverige men Svenskt Näringsliv gjorde 2006 en undersökning i Värmland som får ligga till grund för ett räkneexempel. I undersökningen konstaterades att under en treårsperiod finansierade staten, länet och kommunerna cirka 1,5 miljarder kronor i olika typer av företagsstöd. Författarna till rapporten tror dessutom att de underskattar insatserna. 2 - Det betyder cirka 1 800 kronor per invånare i företagsstöd per år i Värmland. - Skulle dessa pengar gå till konsumtion skulle det i teorin betyda en ökad omsättning på 500 miljoner i företagen som värmlänningarna handlar i. - Det här skulle förmodligen i sig generera en rad nya företag för att kunna täcka behovet av den ökade omsättningen. - Det skulle i teorin kunna innebära 500 nya företag med en miljon i omsättning per år. - En skattning på nationell nivå skulle innebära cirka 16,5 miljarder i företagsstöd Vad tyckte då företagarna i Värmland om det här? Konstgjord andning var ett av svaren och en absolut majoritet tyckte att stödet inte hade någon eller liten effekt. Inte heller motsvarade stödet ett faktiskt behov som företagen eller företagarna hade. Det finns säkert områden där företagsstödet är effektivt men tanken med den här bakgrunden är att visa hur omfattande det här fenomenet är och hur lite vi egentligen vet om dess effekter både på makro och mikronivå. Allt företagsstöd används inte till entreprenörskap i vardande men betydande delar av stödet används till entreprenörskap i olika former. att göra. Allt från Snilleblixtarna som arbetar med företagsamma barn, i åldrarna mellan fem och elva, till Connect Sverige som arbetar med utveckling av tillväxtföretag. Vi har i vår studie tittat på följande organisationer: 3 - ALMI Företagspartner AB (Almi) - Nyföretagarcentrum - Nuteks startlinje - Arbetsförmedlingen (AF) - Kommunala näringslivskontor - Ung Företagsamhet (UF) - Stödorganisationer vid universitet och högskola (inkubatorer, drivhus eller liknande) Gemensamt för dessa organisationer är att de alla har som syfte att underlätta för nya företag och nya företagare. Oftast handlar det om rådgivning, utbildning och utvecklingsinsatser för entreprenörer och företag. Almi och Nutek investerar också i tidiga faser. Det finns ytterligare organisationer till exempel; Innovationsbron, Vinnova, Kvinnliga resurscentra, olika fonder, region- och länsorganisationer, etc. Jag har valt att fokusera på några av de organisationer som ligger närmast dem som försöker starta ett företag i Sverige. Det finns också privata alternativ som startats av och för entreprenörer som jag inte har studerat i det här projektet. Hur stor andel av dem som försöker starta företag använder företagens vänner och vilket värde upplever entreprenörerna att de får? Resultaten i E-spegeln baseras på ett urval av 622 affärsidéer vilket betyder att det finns en felmarginal i resultaten som uppgår till cirka 4 procent. Det innebär att om 30 procent uppger att de använder företagens vänner ligger det verkliga värdet mellan 26 och 34 procent. Applicerar man det på mindre grupper av urvalet som till exempel de som använt Nuteks startlinje och upplevt något värde ligger spannet mellan 39 och 61 procent. Det betyder i bästa fall att jag underskattar antalet personer som är nöjda med företagens vänner och i sämsta fall att jag överskattar hur nöjda entreprenörerna är med företagens vänner. Tyvärr är det här en begränsning som endast större studier kan undvika och tyvärr har hittills ingen varit beredd att finansiera den typen av forskningsprojekt. Trots att det dels handlar om stora pengar, många människor, och Sveriges framtid, dels ett område som är relativt sett outforskat. Av alla som försöker starta företag är det bara en liten del som faktiskt använder någon av företagens vänner. Att Ung Företagsamhet (UF) och stödorganisationer vid universitet och högskolor har så pass liten andel som använder dem beror på att både UF och Stödorganisationerna inte är öppna för alla. UF är bara öppet för åldrarna 15-20 år och Stödorganisationerna har ofta, men inte alltid, krav på en koppling till universitet eller högskolan. Men för de organisationer som är öppna för alla framgår det tydligt att knappt en tredjedel använder dessa organisationer. 42 procent använder Arbetsförmedlingen och 14 procent använder Nuteks startlinje. Vilka är då företagens vänner? Det finns en mängd organisationer som har med entreprenörskap och företagsstöd 2

Vilket värde har då företagens vänner? Av dem som använder företagens vänner tycker i genomsnitt 24 procent att företagens vänner inte har något värde, 41 procent anser att vännerna har något värde och 35 procent att vännerna har mycket värde. När det gäller enskilda organisationer finns det vissa skillnader mellan hur entreprenörerna uppfattar deras tjänster. När det gäller Almi tycker 34 procent av dem som kontaktat dem att de inte har något värde för startförsöket, medan 25 procent tycker att de har mycket värde. Nyföretagarcentrum klarar sig lite bättre och bara 20 procent upplever att kontakten inte gav något, medan 40 procent säger att man faktiskt hade mycket värde av Nyföretagarcentrum. Summerar jag resultaten i tabell 1 framgår det att entreprenörerna upplever att de får högst värde hos Nyföretagarcentrum, Ung företagsamhet och stödorganisationer vid universitet och högskolor. Över 40 procent av dem som använder dem anser att dessa organisationer ger mycket värde för deras företagsstart. Att det ändå är relativt liten del av dem om startar företag som faktiskt använder företagens vänner förstärks av att de entreprenörer som använder dem ofta använder flera organisationer samtidigt. Det finns ett högt samband mellan användandet av olika typer av organisationer, har man varit på Almi är det stor sannolikhet att man också varit på Nyföretagarcentrum och arbetsförmedlingen, och så vidare. Sammanfattningsvis - En tredjedel av dem som försöker starta nya företag använder företagens vänner - Av dessa anser upp mot en tredjedel att kontakterna med organisationerna inte är speciellt värdefulla, stödorganisationer vid universitet och högskolor undantagna. - Det verkar också som det finns en tendens att de som utnyttjar dessa organisationer tenderar att utnyttja alla organisationerna samtidigt. Skiljer sig det något mellan hur män och kvinnor utnyttjar och värderar företagens vänner? I de allra flesta fall använder kvinnor företagens vänner i högre utsträckning än män. Endast kommunens näringslivskontor och stödorganisationer vid universitet och högskolor är jämställda om man anser att lika många män och kvinnor är jämställdhet. Det finns inga skillnader mellan mäns och kvinnors kvalitetsuppfattning när det gäller företagens vänner. Kvinnor och män tycker att företagens vänner är lika mycket eller lika litet värda. Det finns en liten skillnad mellan innovationer och imitationer när det gäller kontakt med företagens vänner. De som har innovationer upplever ett högre värde av kontakten med Almi men inte med andra organisationer i studien. Det kan förmodligen förklaras med att Almi är en av få organisationer som står för finansiering i den allra tidigaste fasen av den entreprenöriella processen speciellt för innovativa affärsidéer. Sammanfattningsvis - Kvinnor använder företagens vänner i högre utsträckning, och kvaliteten verkar vara densamma för både män och kvinnor. - Endast en kvalitativ skillnad är tydlig och det är att entre- 3

prenörer med innovativa affärsprojekt är lite mer nöjda med Almi än de som har imitativa affärsprojekt. Påverkar kontakten med företagens vänner företagsutvecklingen? Den enklaste formen av samband är korrelationer mellan dem som säger att de utnyttjat en organisation och de som faktiskt överlevt. Resultatet visar att den enda organisationen som faktiskt har en statistiskt signifikant påverkan är Almi. De som gått till Almi överlever i högre utsträckning än de som inte utnyttjat Almi. Det betyder givetvis inte att de andra organisationerna saknar värde för entreprenörerna, utan bara att det inte finns något statistiskt samband mellan användandet av en viss organisation och entreprenörernas överlevnadsgrad i den entreprenöriella processen. I den här studien använder jag två mått på utfall av den entreprenöriella processen. 1) överlevnad, och 2) vinst. Det första fångar att det finns ett värde i verksamheten som gör att den överlever och vinst fångar värdet för samhället genom att värdet är högre än kostnaderna. Jag har även prövat en rad andra mått på effektivitet och produktivitet men det finns ingen skillnad i utfall mellan dem som använt företagens vänner och de som inte använt dem Slutsatser Jag konstaterade i början av den här E-spegeln att kostnaden för företagsstödet i Sverige är högt, i alla fall om man tycker en halv miljard per år i Värmland är mycket. Organisationerna i det här numret är bara en liten del av den totala kostnaden och företagsstödet är mycket bredare än så. Men vilka slutsatser kan man då dra av de här resultaten? Ser man det från entreprenörernas sida kan man dra följande slutsatser: 1. Relativt få använder företagens vänner och det är samma personer som använder flera organisationer samtidigt 2. De som använder dem är relativt sett nöjda (beroende på hur man hanterar att 20-30 procent upplever att de inte har fått något värde av kontakten) 3. Användandet av företagens vänner har ingen eller liten påverkan på företagens överlevnad eller vinst. 4. Kvinnor verkar använda företagens vänner i högre ut sträckning än män Det här betyder för mig att vi har ett system som inte är kvalitetssäkrat trots att det berör upp mot 50 000 personer varje år och dessutom kostar samhället en hel del pengar. Nedanstående resonemang bygger även på resultaten från tidigare nummer av E-spegeln där kvaliteten på våra nya företag har diskuterats. Slutsats 1. Utveckla och inrätta oberoende kvalitetssystem för företagens vänner Att det bara är en tredjedel av dem som försöker starta ett företag som använder företagens vänners tjänster och att upp mot en tredjedel inte är nöjda och att det dessutom inte verkar ha någon större påverkan på resultatet i de företag som sedan startas, kan betyda att variationen i kvalitet är stor bland företagens vänner och bland de som arbetar som rådgivare och affärsutvecklare. Tesen är enkel, om kvaliteten bland företagens vänner blir högre så ökar också kvaliteten i de nya företagen med högre vinster och fler arbetstillfällen som följd. Det skall dock poängteras att flera av organisationerna sedan vår studie inleddes har initierat interna kvalitetsprocesser som till exempel Nyföretagarcentrum och Almi, så det kan vara ett steg i rätt riktning. Men det handlar om många människor och mycket pengar så ett oberoende kvalitetssäkringssystem är nödvändigt för att beslutsfattare skall kunna fatta rätt beslut och för att potentiella entreprenörer skall kunna ställa krav på företagens vänner. Slutsats 2. Utveckla utbildningar och certifieringar för rådgivare och affärscoacher som arbetar för företagens vänner. En annan aspekt som man inte ofta för upp på agendan är vad det är som gör att man lyckas starta företag. I E-spegeln no. 2 diskuterades vikten av entreprenöriell kunskap. Det är konstigt hur lätt man tror att det skall vara att starta företag. Man behöver inte utbildning i att starta företag utan rådet är väl i stort sett att det är bara att starta. Bland företagens vänner kan man se en liknande tendens. Det finns så vitt jag vet inga formella utbildningar för rådgivare eller för andra positioner bland företagens vänner. De utbildningar och kvalitetssäkringssystem som finns är ofta interna som till exempel Almis rådgivarskola och Nyföretagarcentrums diplom och certifiering. Inkubatorerna och företagsparkerna runt våra universitet och högskolor har ungefär samma upplägg med rådgivare och coacher utan formell utbildning i entreprenörskap. Mitt förslag är att det inrättas utbildningar och ett kvalitetssäkringssystem liknande det som finns för försäkringsmäklare, bankrådgivare, med flera som gör att det åtminstone finns en lägsta nivå i ett system som har med Sveriges framtid att göra. Slutsats 3. Utveckla en bättre förståelse för den entreprenöriella processen och paradoxen som uppstår i skärningspunkten mellan kontroll och entreprenörskap Tittar man in i företagens vänners verksamhet kan man också fundera på om det finns ytterligare ett inbyggt systemfel som drabbar den här typen av organisation. Till exempel, Almi, arbetsförmedlingen, nyföretagarcentrum och även till viss del inkubatorer utövar ju en kontrollfunktion samtidigt som de skall stimulera till entreprenörskap och hjälpa våra entreprenörer att bli bättre och förhoppningsvis också att deras företag skall bli bättre. För att få starta eget bidrag eller något av Almis lån måste man som entreprenör dels ordna 4

in sig i ett system som stämmer dåligt med den drivkraft av oberoende som är signifikant för entreprenörerna, och dels stämmer dåligt med den inneboende föränderligheten i den entreprenöriella processen. Kontroll är kanske ett nödvändigt ont men som det är idag handlar det mycket om att varje organisation dels vill kontrollera att entreprenörerna gör det som organisationen vill att de skall göra och dels att man vill mäta och visa upp att man faktiskt gör någon nytta. Slutsats 4. Bygg upp ett nationellt forskningscentrum med fokus på mikroprocesser i den entreprenöriella processen och med fokus på rådgivningsprocessen och systemaspekter bland företagens vänner. Varför bidrar de här organisationerna inte till affärsutvecklingen i någon stor skala? Här kan man både vara självkritisk och kritisk mot företagens vänner och mot dem som beslutar om deras existens. När det gäller självkritiken har vi som forskare inte lyckats nå ut med vår kunskap till dem som kanske behöver den, alternativt att vi inte har den kunskap som behövs. Jag tror det är en kombination av båda. Avsätt därför en del av finansieringen till företagens vänner till ett oberoende forskningsinstitut med syfte att höja kvalitet och effekt. Slutsats 5. Kunniga entreprenörer ökar kraven på företagens vänner. Kunniga entreprenörer kan helt enkelt flytta fokus från grundläggande byråkratiska problem till affärsmässiga aspekter av den entreprenöriella processen. Det här är en paradox i sig själv då företagens vänners funktion är att höja kvaliteten och öka företagandet. Men om ingångsvärdet i den processen är högre kommer utfallet att vara bättre. Slutsats 6. Det behövs förmodligen fler kvinnor bland företagens vänner. Att kvinnor använder dessa organisationer i högre utsträckning än män kan förklaras av att det traditionellt sett och även idag är fler män än kvinnor som startar företag. Vill vi att det skall vara lika många män som kvinnor som arbetar med entreprenörskap bör vi även se över rekryteringen till företagens vänner. 1 Har inte undersökt alla organisationer men ingen är gladare än jag om det finns någon som har en majoritet av kvinnor eller invandrare i sin styrelse eller styrgrupp. 2 Det är konstgjord andning, Svenskt Näringsliv Värmland, 2006 3 Se respektive organisation för mer information, i stora drag har de som syfte att få fler att starta företag och att hjälpa dem som försöker att starta företag. 5

E-spegeln är samarbetsprojekt mellan Forum för Småföretagsforskning (FSF), verket för näringslivsutveckling (NUTEK) och Handelshögskolan i Stockholm (HHS). Det är ett långsiktigt forskningsprojekt med syfte att förstå hur nya affärer uppstår, skapas och utvecklas. Projektet kombinerar populationsstudier med kvalitativa undersökningar där enskilda affärsidéer följs över tiden. Redaktör och forskningsledare är Mikael Samuelsson vid Handelshögskolan i Stockholm. Publiceringen av E-spegeln innebär inte att NUTEK, HHS och FSF tar ställning till framförda slutsatser, resultat och åsikter. Ansvarig för innehållet är författare och forskningsledare. Är du intresserad av hur nya affärsverksamheter upptäcks, skapas och utvecklas har du kommit rätt. E-spegeln är ett forskningsprojekt som gör det titeln gör anspråk på - speglar hur individer ensamma och i grupp upptäcker och utvecklar nya affärer. I projektet följs ett stort antal affärsidéer från idé till affär. Genom att följa processen i realtid kan vi spegla Sveriges entreprenörers vardag med alla dess vedermödor och glädjeämnen. E-spegeln bygger på en av de mest omfattande undersökningar som gjorts, någonsin, om hur nya affärsverksamheter skapas och utvecklas. Unika resultat kommer att presenteras på ett lättillgängligt sätt. E-spegeln är tänkt att vara ett sätt att reflektera över färska forskningsresultat. Rigorös teori och forskning ligger till grund för studierna och resultaten som förmedlas direkt i en okomplicerad form. Syftet är att spegla människor som du och jag och den värld vi lever i. Mikael Samuelsson