SOFF EXPORTDAGAR. 8 mars Christer Ahlström Generaldirektör.



Relevanta dokument
Exportkontroll STATISTISK och AKTUELLA FRÅGOR. Christer Ahlström, Generaldirektör Karl Evertsson, Chef Krigsmaterielgruppen.

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. November 2015

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Centrala studiestödsnämndens författningssamling

Skatteverkets meddelanden

Wholesaleprislista - IQ Telecom

Södermanlands län år 2018

Stockholms besöksnäring. November 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014

Utlandstraktamenten för 2016

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

Finländska dotterbolag utomlands 2016

ISP, Inspektionen för strategiska produkter Verksamhet Tryck: FOI repro

Globala Arbetskraftskostnader

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2013

PIRLS 2011 & TIMSS 2011

ISP, Inspektionen för strategiska produkter Verksamhet Tryck: FOI repro

Finländska dotterbolag utomlands 2011

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

Regeringens skrivelse 1995/96:204

Svensk författningssamling

ISP, Inspektionen för strategiska produkter Verksamhet Tryck: FOI repro

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruk

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND

Stockholms besöksnäring. Mars 2016

240 Tabell 14.1 Åkerarealens användning i olika länder , tals hektar Use of arable land in different countries Land Vete Råg Korn Havre Ma

Regeringens MoU-samarbeten på försvarsområdet. Ministry of Defence Sweden Government Offices of Sweden

Stockholms besöksnäring. December 2015

14 Internationella uppgifter om jordbruk Internationella uppgifter om jordbruk Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Inresande studenter 1997/ / / /07

Inkvarteringsstatistik för hotell 2004

Kontroll av strategiska produkter/krigsmateriel 1

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

Svensk författningssamling

Information om ansökan per land

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

Skatteverkets allmänna råd

Prislista företagsbonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m

Inkvarteringsstatistik för hotell 2003

Skatteverkets allmänna råd

Byggbara kapslingar i aluminium och polyester. Produktöversikt

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Svensk författningssamling

Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden. Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019

Stockholms besöksnäring

Kontroll av strategiska produkter/krigsmateriel 1

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

Klimatpolitikens utmaningar

Integration och grannskap. Hur kan staden hålla samman? Kan företagandet göra skillnad?

Internationella löner. En jämförelse av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER

"Allting ska göras så enkelt som möjligt men inte enklare." (A. Einstein)

Avgiftshandboken Kortversion - sommarlathund

Fler betalande studenter hösten 2012

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000

UTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer

ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1

Inspirationsmöte FMV Upphandlingsutredningen. 18 november Lena Jupiter Larsson, FMV. Datum, Bild 1, Författare

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

RESA INOM NORDEN OCH EUROPA

Svensk författningssamling

1995 IIHF World Championship

Transkript:

SOFF EXPORTDAGAR 8 mars 2016 Christer Ahlström Generaldirektör

Statistiken för år 2015 Utmaningar för framtiden inom exportkontrollens område

Den svenska exporten av krigsmateriel 2015 Den svenska exporten av krigsmateriel uppgick till 7,6 mdkr 2015 Detta är en minskning med 4 % jämfört med föregående år (8 mdkr) Leveranser av större system påverkar statistiken i en betydande omfattning. 2015 var leveranserna av antalet större system få.

Exportens geografiska fördelning (mnkr) Geografiskt område Värde Procent EU+ (EU, Island, Norge och Schweiz) 4 657 (61 %) Viktiga samarbetsländer utanför EU (Australien, Japan, Kanada, Sydkorea, Singapore, Sydafrika, USA) Övriga världen (Varav Indien och Thailand är de största mottagarna) 1 528 (20 %) 1 418 (19 %) Totalt 7 603

10 största exportdestinationerna (mnkr) 2013 2014 2015 1. Thailand 3 319 USA 1 451 Norge 2 128 2. USA 1 206 Norge 1 298 USA 667 3. Norge 962 Thailand 532 Finland 541 4. Saudiarabien 750 Storbritannien 527 Indien 380 5. Indien 709 Indien 468 Tyskland 341 6. Storbritannien 605 Frankrike 453 Storbritannien 315 7. Tyskland 533 Tyskland 402 Frankrike 312 8. Frankrike 492 Australien 350 Sydkorea 303 9. Australien 473 Kanada 347 Kanada 295 10. Finland 395 Saudiarabien 338 Italien 252

10 största exportörerna (mnkr) Företag Värde 1. BAE Systems Hägglunds AB 2 300 2. Saab AB 1 852 3. Saab Dynamics AB 1 112 4. BAE Systems Bofors AB 460 5. FFV Ordnance AB 350 6. Norma Precision AB 260 7. SSAB EMEA AB 235 8. EURENCO Bofors AB 199 9. Nammo Vanäsverken AB 163 10. Saab Underwater Systems AB 103 Totalt 7 034

Exportutveckling 2011-2015 (mnkr) 2011 2012 2013 2014 2015 Total export 13 913 9 760 11 942 7 958 7 603 Fördelat på: KS 5 839 (42 %) 3 746 (38 %) 5 554 (47 %) 4 700 (59 %) 3 560 (47 %) ÖK 8 074 (58 %) 6 014 (62 %) 6 388 (53 %) 3 258 (41 %) 4 043 (53 %)

Civila skjutvapen samt delar och ammunition (EU förordning 258/2012) Värde av beviljad export (mnkr Huvudkategori av faktiska leveranser Värde av faktisk export (mnkr) Land Antal tillstånd Huvudkategori Beviljad export Andorra* 2 3,8 0,3 3,8 0,3 Australien 4 1,3 3 3 3 Botswana* 1 3 0,1 3 0,1 Chile 1 3 0,4 3 0,4 Förenade 1 1 11 1 5 Antal tillstånd hagelvapen Värde av beviljad export hagelvapen Arabemiraten Grönland 2 1 0,6 0 0 1 0,03 Island 5 1,3 0,4 3 0,6 Japan 3 3 1 3 0,7 Kanada 2 1,3 1 3 0,6 2 0,1 Kazakstan* 3 1,3 3 1,3 3 Namibia* 1 3 0,08 3 0,08 Norge 158 1,3,8 172 3,8 17 80 4 Nya 1 3 0,4 3 0,4 Kaledonien* Nya Zeeland 14 1,3 2 3 0,8 3 0,01 Sydkorea 2 3 0,09 3 0,09 Schweiz 16 1,3,8 3 3,8 4 6 0,03 Sydafrika 12 1,3 17 1,3 9 Tanzania 1 3 0,3 3 0,3 Uruguay 1 3 0,1 3 0,1 USA 50 1,3,8 103 3,8 99 5 0,1 Total 280 1,3,8 316 1,3,8 143 97 4 * Endast jakt- och sportskytteammunition har exporterats till dessa länder

Total export 2008-2015 (mnkr) 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Övriga världen Samarbetsländer EU+

Exportfördelning 2008-2015 Procentuell fördelning 100% 80% 60% 40% 20% Övriga världen Samarbetsländer EU+ 0%

Andel export av totalt fakturerad Fakturerad krigsmateriel Löpande priser Fakturerad krigsmateriel Procentuell andel 25000 100% 90% 20000 80% 70% 15000 10000 Inom landet Export 60% 50% 40% Inom landet Export 30% 5000 20% 10% 0 2011 2012 2013 2014 2015 0% 2011 2012 2013 2014 2015

Fakturerad krigsmateriel Total fakturerad 18 200 mnkr inom och utom landet Totalt fakturerad export 7 603 mnkr

Exportvärde per produktkategori 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 ML 2 ML3 ML4 ML5 ML6 ML 8 ML 9 ML 10 ML 13 ML 21 ML 22 Övr ML 2013 2014 2015 ML 2 Vapen > 20 mm ML 3 Ammunition ML 4 Missiler m.m. ML 5 Sensorer ML 6 Markfordon ML 8 Sprängämnen ML 9 Fartyg / Ubåtar ML 10 Flygsystem ML 13 Skyddsmateriel ML 21 Programvara ML 22 Teknik Övriga ML med export ML 1 Vapen < 20 mm ML 7 CBRN ML 11 Elektronisk utrustning ML 14 Övnings materiel ML 15 Bildutrustning ML 16 Smidesstycken ML 17 Övrig utrustning ML 18 Produktionsutrustning Ingen export ML 12 Höghastighetsvapen ML 19 Laservapen ML 20 Kryogen utrustning

Större affärer påverkar statistiken 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 (mnkr) Erieye Grekland 2000-2008 Pakistan 2006-2012 Thailand 2010-2012 F. Arabem. 2010-2012 Saudiarabien 2011-2014 JAS 39 Gripen Sydafrika 2002-2013 Thailand 2011-2013 2000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Övrigt System Stridsfordon 90 Nederländerna 2006-2011 Danmark 2007-2009 Norge 2013

16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Export över tid 1985-2015 (mnkr) 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 Enligt 2013 års prisläge

Export av små vapen* Kategori enligt FN:s vapenregister Revolvrar och automatpistoler Gevär och karbiner Kulsprutepistoler Automatkarbiner Lätta kulsprutor Övrigt Export Ingen export Ingen export Ingen export Ingen export Ingen export Finkalibrig ammunition har exporterats till Australien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Spanien, Storbritannien, Sydafrika, Tjeckien, Tyskland, USA och Österrike. Tillverkningsutrustning för ammunition har exporterats till Finland och USA. * Denna rapportering redovisar inte export av jakt- och sportskyttevapen och ammunition till dessa samt samlarvapen.

Export av lätta vapen Kategori enligt FN:s vapenregister Tunga kulsprutor (12,7 mm) Granattillsats för montering på vapen (40 mm) Bärbara pansarvärnspjäser Rekylfria vapen (granatgevärssystem) Bärbara pansarvapen Granatkastare med kaliber mindre än 75 mm Övrigt Export Ammunition till Norge Komponenter till Tyskland Ingen export Granatgevär har exporterats till Australien, Slovakien och Tunisien. Reservdelar, övningsmateriel, komponenter och ammunition har exporterats till Australien, Brasilien, Chile, Danmark, Estland, Indien, Japan, Litauen, Norge, Nya Zeeland, Portugal, Slovakien, Trinidad och Tobago, Tjeckien, Tunisien, USA och Österrike. Pansarvapen har exporterats till Finland och USA. Reservdelar, övningsvapen och komponenter har exporterats till Brasilien, Finland och Österrike. Ingen export Ingen export

Leveranser rapporterade till FN-registret 2013-2015 BR: Brasilien - DE: Tyskland - FI: Finland - FR: Frankrike IE: Irland - LT: Litauen - NO: Norge - SG: Singapore - TH: Thailand H: Uppgiften om antal är hemlig Kategori 2013 2014 2015 I. Stridsvagn Stridsvagn Leopard 2 (Strv 121) DE: 50 DE: 92 II. Pansarfordon Stridsfordon 90 NO: 4 NO: 35 Bandvagn S 10 FR: 6 FI: 19 III. Artilleri 12 cm granatkastare FI: 9 FI: 6 IV. Stridsflyg JAS 39 Gripen TH: 6 V. Attackhelikopter VI. Stridsfartyg VII: Missiler Robot 70 SG: H BR: H BR: H IE: H, LT: H

Utmaningar inom svensk exportkontroll Pooling and Sharing Av kostnads- och logistikskäl ökar behovet av leverans mellan länder som antingen var för sig eller gemensamt brukar viss krigsmateriel och som har ett gemensamt system för utbyte av reservdelar och support, s.k. Pooling and Sharing. Reservdelarna kan t.ex. finnas på plats i ett tredje land och behövs för ett krigsmaterielsystem i ett annat tredje land medan förmedlingen i sig genomförs av ett svenskt företag eller av Försvarets materielverk (FMV). Det finns redan i dag upparbetade leveranssystem av det nämnda slaget mellan olika länder, t.ex. när det gäller vissa av de länder som använder JAS 39 Gripen och Stridsfordon 90. Lagen om krigsmateriel är inte fullt ut anpassad efter ett system med Pooling and Sharing. 5 den nämnda lagen uppställer nämligen ett tillståndskrav för varje enskilt tillhandahållande (t.ex. förmedling). Enligt ISP:s bedömning behövs därför ett andra stycke införas i 5 som ger en möjlighet att bevilja globala tillstånd när det gäller tillhandahållande enligt 5 första stycket. Lagerhållning utomlands Av kostnads- och logistikskäl önskar fler företag än tidigare använda sig av ett system med lagerhållning av viss krigsmateriel, främst stapelvaror, utomlands. Materielen förvaras i ett lager i ett tredje land och överförs därifrån till ett annat tredje land genom förmedling från det aktuella företaget i Sverige. Även här kan ett globalt tillstånd enligt 5 utnyttjas vad avser ländervalet.

Utmaningar inom svensk exportkontroll Leasing av krigsmateriel Leasing av krigsmateriel blir ett allt viktigare komplement till försäljning av krigsmateriel. För närvarande leasar Sverige JAS 39 Gripen till Tjeckien och Ungern. Det finns skäl att anta att leasingaffärer kommer att bli allt vanligare framöver, särskilt när det gäller de större krigsmaterielsystemen. I syfte att tillförsäkra att krigsmaterielstatistiken ger tillräckligt mycket information om leasing bör 21 förordningen (1992:1303) om krigsmateriel förtydligas på så sätt att deklarationerna även bör innehålla uppgifter om det fakturerade värdet av den krigsmateriel som under det föregående kalenderåret har leasats utomlands. Tekniköverföring Länder utanför kretsen av etablerade mottagarländer efterfrågar i allt högre grad överföring av avancerad teknologi från svensk försvarsindustri, t.ex. i samband med att landet i fråga kräver kompensationsåtaganden (offset) som ett villkor för att köpa krigsmateriel från det svenska företaget.

Utmaningar inom svensk exportkontroll Materielspecifikt synsätt Såväl EU:s gemensamma ståndpunkt som FN:s vapenhandelsfördrag (ATT) har sin utgångspunkt i en prövning av om just den krigsmateriel som ansökan gäller kan användas för att t.ex. kränka mänskliga rättigheter, ett s.k. materielspecifikt synsätt. De svenska riktlinjerna är mer generella och har sin utgångspunkt i en prövning av om ett kriterium i riktlinjerna är uppfyllt, t.ex. om det föreligger omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter i landet i fråga, oavsett om den krigsmateriel som ansökan gäller kan användas för att kränka mänskliga rättigheter. ISP har i sitt remissvar över SOU 2015:72 (Skärpt exportkontroll av krigsmateriel) uttalat att en särskild utredare bör tillsättas för att utreda om det t.ex. går att samla de tre olika riktlinjedokumenten i ett och samma dokument och hur detta i så fall lämpligast bör ske.

Krigsmaterielexportutredningen -- KEX Regeringen har aviserat en proposition våren/sommaren 2017 utgående från krigsmaterielexportöversynskommitténs betänkande samt remissvaren. Ett resultat för ISP kan vara utökade uppgifter och ökade krav på bl.a. transparens samt nya kriterier för tillståndsgivning. För myndigheten innebär detta krav på en fortsatt utveckling av organisation samt arbetssätt.

RRV:s granskning av KM-export RRV beslutade i november 2015 att inleda en s.k. huvudstudie om exportkontrollen av krigsmateriel. Syftet med granskningen är att granska om exportkontrollen av km sker på ett effektivt sätt och fungerar som avsett. Granskningen omfattar ISP, regeringen och Regeringskansliet. Beräknas bli klar i oktober 2016.

ISP:s webbplats