Collegetermin med inriktning mot sjuksköterskeutbildningen vt 03 vid Göteborgs universitet

GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för personal och organisationsutveckling RAPPORT Collegetermin med inriktning mot sjuksköterskeutbildningen vt 03 vid Göteborgs universitet INNEHÅLL Kjell Malmgren

College vid högskolor och universitet 11 Ett övergripande mål 11 Collegeutbildningen med inriktning mot sjuksköterskeprogrammet 22 Kursmål och antagningsprocessen 22 Information och studievägledning 33 De antagnas kön, ålder, modersmål och familjeförhållanden 33 Studiefinansiering och förvärvsarbete 44 Bakgrund och arbetslivserfarenhet 44 Integrerade studier 55 Ämnesrelevans och undervisningsform 55 Studiemotivation och studieresultat 66 Framtiden för vårdcollege 66 Några kommentarer från de studerande 77 2

College vid högskolor och universitet Ett övergripande mål Snedrekryteringen till högskolan består. I Nyckeltalen för universitet och högskolor 1 är antalet nybörjarstudenter i grundutbildningen med arbetarbakgrund för Göteborgs universitet 24 %, de söker i stor utsträckning till kortare utbildningar inom vård- och omsorg samt vissa lärarutbildningar. Till de längre och mer s.k. prestige utbildningarna är det framförallt personer från högre tjänstemannahem och de som kommer från en akademisk hemmiljö som söker. 2 Andelen studenter med utländsk bakgrund var läsåret 2001/02 vid Göteborgs universitet 16 % och speglar därför ungefär befolkningssammansättningen i stort. 3 Enligt Högskolelagen 5 ska högskolorna aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. Regeringens proposition Den öppna högskolan 4 öppna nya vägar för att öka rekryteringen från grupper som idag är underrepresenterade inom högskolan. Studentpopulationen inom högskolan skall bättre spegla det omgivande samhället. Fortfarande är studenter från studieovana miljöer och vissa etniska grupper underrepresenterade i högskolan. Inom dessa grupper finns många studiemotiverade individer, men som av en eller annan orsak tvekar att ta steget in i högskolevärlden. För att nå upp till det av regeringen satta målet, att 50 % av en årskull skall ha påbörjat en högskoleutbildning före 25 års ålder måste nya vägar in i högskolan prövas. Det är idag många som lämnar gymnasiet med ett ofullständigt betyg, vilket innebär att de saknar behörighet till högskolestudier. Nedskärningar inom den kommunala vuxenutbildningen leder till minskade möjligheter för dessa grupper att läsa in behörighetsgivande ämnen i efterhand. Det är de ovan nämnda grupperna som kommer att stå för högskolans expansion i en framtid. Den öppna högskolan ger direktiv och visar universitet och högskolor på möjligheterna att i rekryteringsfrämjande syfte anordna så kallade collegeutbildningar. 5 På de flesta universitet och högskolor i Sverige finns idag någon form av collegeutbildning etablerad. Vissa erbjuder möjlighet att i samarbete med kommunala vuxenutbildningar eller folkhögskolor att ge de studerande möjlighet att läsa in grundläggande och/eller särskild behörighet, för vidare studier. Vissa har valt att erbjuda en akademisk collegetermin. Gemensamt för alla collegeutbildningar är att högskoleförberedande moment ingår i utbildningen. De flesta collegeutbildningarna på övriga universitet och högskolor har eller planerar att erbjuda de studerande en garanterad plats för vidare studier vid det egna universitetet eller högskolan. I Göteborgs universitets Jämlikhetsplan 6 står på sidan 4 under rubriken Åtgärder som ska genomföras 2003; Behörighetsgivande utbildningar såsom s.k. collegeutbildningar i samverkan med externa utbildningsanordnare Vt 03 startade Vuxenutbildningen i Mölndal i samarbete med lärarutbildningen vid Göteborgs universitet en Collegeutbildning med inriktning mot läraryrket. Syftet med utbildningen är att 1 Universitet & Högskolor. Högskoleverkets årsrapport 2003. 2 Stug 2001:1, s. 13; Varför Göteborgs universitet? 2003, s. 9. 3 Jfr Varför Göteborgs universitet? 2003, s. 10. 4 Den Öppna Högskolan. Regeringens proposition 2002/02:15. 5 Den Öppna Högskolan. Regeringens proposition 2001/02:15, s.45. 6 Antagen av Göteborgs universitets styrelse 2003-02-19. 1

Förbereda personer, gärna med annan etnisk bakgrund, för högskolestudier samtidigt som möjlighet ges att uppnå nödvändig behörighet. Utbildningens längd är på en eller två terminer, beroende på vad den studerande saknar för att uppnå behörighet till lärarutbildningen, i utbildningen ingår också högskolemoment. Platsgaranti för vidare studier på lärarutbildningen finns. Angeredsateljén som startade hösten 2001 är en konstnärlig grundutbildning i bild och form och är ett samarbete mellan Folkuniversitetet i Göteborg och den konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Finansieringen av verksamheten har skett med stöd från bl.a. Göteborgs stad, Göteborgs universitet, Folkuniversitetet och EU-medel. Angeredsateljén har inlett samtal med Dalslands folkhögskola i Färgelanda för ett eventuellt framtida samarbete av en collegeutbildning med inriktning mot det konstnärliga området. Samtalen har resulterat i att Angeredsateljén vid årsskiftet 03/04 kommer att bli en utbildningslinje vid Dalslands folkhögskola, och under en 3-års period drivas i collegeform. Collegeutbildningen med inriktning mot sjuksköterskeprogrammet I Göteborg anordnades under VT-03 en Collegetermin med inriktning mot sjuksköterskeutbildningen. Satsningen var ett gemensamt initiativ och samarbete mellan Göteborgs Stad Vuxenutbildningsförvaltning och Göteborgs universitet. Den gymnasiala undervisningen har på uppdrag av Göteborgs Stad vuxenutbildningsförvaltning utförts av ABF: s vuxengymnasium, universitetsdelarna har utförts av Institutionen för omvårdnad vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Göteborgs Stad vuxenutbildningsförvaltning har finansierat de gymnasiala delarna av collegeterminen och Göteborgs universitet har finansierat universitetsdelarna. En klar majoritet av de 20 studerande på collegeterminen kommer från en miljö där studievana saknas eller har en annan etnisk bakgrund än den traditionellt svenska. De studerande på collegeterminen har haft platsgaranti till den efterföljande utbildningen på sjuksköterskeprogrammet vid Göteborgs universitet. 7 Collegeterminen avslutades med en kursutvärdering i form av en enkät som tillställdes samtliga studerande. Frågor om bl.a. studiesociala förhållanden, bakgrund, varför man sökt sig till utbildningen samt utbildningens innehåll och utformning ingick i enkäten. Resultatet av undersökningen redovisas nedan tillsammans med en redogörelse av kursmålen, antagningsprocessen, undervisningen och arbetsformerna. Kursmål och antagningsprocessen Målet med studierna har varit att de studerande dels ska nå upp till den särskilda behörighet som krävs för tillträde till sjuksköterskeprogrammet och dels att förbereda de studerande för universitetsstudier. Antagningskraven för Collegeterminen med inriktning mot sjuksköterskeyrket har varit grundläggande behörighet för universitetsstudier och minst ett års yrkeserfarenhet från vård och omsorg. Ambitionen var att inom denna grupp nå individer från studieovana miljöer och även individer med annan etnisk bakgrund än den traditionellt svenska. 7 Beslut om platsgaranti togs av Styrelsen för Göteborgs universitet den 13 september 2002. 2

Ansökningstiden var relativt kort, vilket medförde att antalet sökande blev ca nittio till totalt tjugo platser. Av dessa befanns ca femtio uppfylla behörighetskraven. Samtliga dessa ca femtio kallades till intervju, där studiemotivationen var en avgörande faktor för antagning till Collegeterminen. Av dessa ca 50 antogs 20 och fem antogs som reserver. Tre av de 20 antagna tackade nej till plats vilket medförde att tre av reserverna erbjöds och tackade ja till en plats. Sökanden som redan hade den särskilda behörigheten till sjuksköterskeprogrammet blev bortgallrade. Att samtliga studerande enligt den ovan nämnda kursvärderingen anger att skälet till att ha valt att gå Collegeutbildningen är att de vill komma in på sjuksköterskeutbildningen faller sig naturligt, då detta var Collegeutbildningens syfte. I detta sammanhang har också erbjudandet av platsgaranti relevans. Vid kursutvärderingen framkom att 18 (90 %) menade att erbjudandet var mycket viktigt för deras val och 2 (10 %) angav att erbjudandet var viktigt. Några kommentarer från de studerande om varför de valt att gå Collegeutbildningen. Jag såg en chans att få komma vidare i mitt liv. Att få utveckla mig inom mitt yrkesområde. Få en bredare kompetens. Har alltid planerat att läsa till sjuksköterska i och med denna utbildning har det gått lite snabbare att komplettera betyg. Information och studievägledning Information om den aktuella Collegeutbildningen fanns under ansökningsperioden tillgänglig på Vuxenutbildningsförvaltningen (även på deras webbplats), ute på arbetsplatser, hos fackförbundet Kommunal samt vissa arbetsförmedlingar. Tidningen Göteborgs-Posten hade på nyhetsplats publicerat artiklar om den planerade utbildningen. Information och studievägledning är mycket viktigt för studerande från studieovana miljöer. En erfarenhet är att en utförlig informationsbroschyr om collegestudierna och de kommande studierna på högskolan/universitetet skulle vara till stor nytta för presumtiva studerande. På en fråga om hur de studerande hade fått information om utbildningen angav en majoritet, 14 (66 %), att de fått informationen via sin arbetsplats, 4 (19 %) angav att en arbetskamrat hade tipsat om utbildningen. 2 (10 %) hade fått information genom Vuxenutbildningsförvaltningen och 1 (5 %) via sitt fackförbund. Några studerande angav mer än ett alternativ som informationskälla. En majoritet av de studerande anser att både information och studievägledning, före och under studierna, har varit bra, 16 (80 %), eller mycket bra, 1 (5 %). Endast 3 (15 %) anser att informationen och studievägledningen har varit mindre bra. De antagnas kön, ålder, modersmål och familjeförhållanden Kvinnorna utgör en majoritet med 18 (90 %), männen utgör 2 (10 %) av de antagna. 2 (10 %) av de antagna är födda på 1950-talet, 8 (40 %) på 1960-talet och 10 (50 %) på 1970-talet. Av de antagna är 12 (60 %) födda i Sverige, och 8 (40 %) har uppgett ett utomeuropeiskt land som födelseland. Av de studerande har 12 (60 %) uppgett svenska som modersmål och 8 (40 %) har annat modersmål. 3

Bland de antagna är 12 (60 %) gifta eller sambo och 8 (40 %) är ensamstående. 17 (85 %) har uppgett att de har barn och 3 (15 %) har inga barn. På en följdfråga till dem som hade barn, hur många som var hemmavarande under 18 år svarade 5 (29 %) att de hade ett barn, 9 (53 %) två barn och 3 (18 %) tre eller fler barn. 16 (80 %) av de antagna bor i egen bostad, medan 2 (10 %) hyr i 2: a hand, 1 (5 %) uppgav ett boende hos föräldrar eller släktingar och 1 (5 %) har inte svarat på frågan. Studiefinansiering och förvärvsarbete Studierna har bedrivits på heltid, vilket har berättigat de studerande till studiefinansiering från CSN. En majoritet av de antagna, 10 (50 %), har enbart haft studiemedel från CSN. 1 (5 %) har haft studiemedel från CSN och förvärvsarbetat, 3 (15 %) har haft studiemedel och stöd från make/maka/sambo, och 1 (5 %) har haft studiemedel, förvärvsarbetat och stöd från make/maka/sambo. 2 (10 %) har uppgett förvärvsarbete som finansieringskälla, 1 (5 %) har haft enbart stöd från make/maka/sambo, medan aktivitetsstöd eller rekryteringsbidrag har vardera 1 (5 %) uppgett som finansieringskälla. På frågan om de studerande har förvärvsarbetat vid sidan om studierna uppgav 13 (65 %) att de arbetat 1-8 tim/vecka, 2 (10 %) har arbetat 9-16 tim/vecka, 1 (5 %) mer än 16 tim/vecka, medan resterande 4 (20 %) har enbart ägnat sig åt studierna under terminen. Bakgrund och arbetslivserfarenhet Av de studerande svarade 8 (40 %) att de har en tvåårig vårdlinje som högsta utbildningsbakgrund. 7 (35 %) har en treårig gymnasieutbildning där omvårdnadsprogrammet är dominerande, 1 (5 %) har vårdbiträdesutbildning som tidigare högsta utbildning, 3 (15 %) har en utländsk gymnasieutbildning och 1 (5 %) en utländsk högskoleutbildning sedan tidigare. De studerande på Collegeterminen fick också en fråga om sin egen arbetslivserfarenhet. Samtliga de 20 studerande har arbetslivserfarenhet från vård- och omsorgsområdet, detta är helt naturligt då ett av antagningskraven för tillträde till Collegeterminen var att den sökande hade minst ett års arbetslivserfarenhet från detta område. Svaren på frågan fördelar sig på att 7 (35 %) har 11-15 års erfarenhet, 6 (30 %) 6-10 år, 3 (15 %) 16-20 år och 2 (10 %) vardera på 1-5 år eller minst 20 års arbetslivserfarenhet. Av de studerande kommer 15 (75 %) från en uppväxtmiljö där postgymnasiala studier saknas. 8 (40 %) av de studerandes mödrar och 9 (45 %) av fäderna har folkskola, grundskola eller motsvarande som högsta utbildning. 6 (30 %) av mödrarna och 4 (20 %) av fäderna har gymnasium, folkhögskola eller motsvarande som högsta utbildning. 4 (20 %) av de studerandes mödrar och fäder har en postgymnasial utbildning. 2 (10 %) har svarat vet ej på faderns utbildning och 1 (5 %) har angivit att modern helt saknar utbildning. 1 (5 %) har valt att inte besvarat frågan. Det är värt att notera att den stora majoriteten av de studerande var kvinnor. Detta är mindre tillfredställande ur jämställdhetssynpunkt då männen redan tidigare är underrepresenterat kön inom sjuksköterskeutbildningen. Ett i rekryteringshänseende mycket positivt resultat är emellertid att 15 (75 %) av de studerande kommer från en miljö där postgymnasiala studier saknas. Detta visar på att utbildningen lockat en grupp studerande som kanske inte annars skulle välja högre studier. Utbildningen har också i högre grad än de flesta 4

högskoleutbildningar lockat studerande med en annan etnisk bakgrund, då 8 (40 %) av de studerande har en annan bakgrund än den traditionellt svenska. Integrerade studier Undervisningen har skett i form av föreläsningar, klassrumsundervisning, handledning, paperskrivande, seminarier och föredrag. Den gymnasiala delen och de universitetsförberedande delarna i undervisningen har i vissa delar varit sammanhållna och integrerade. Gymnasiekurserna har bestått av Matematik A och B, Naturkunskap B samt Samhällskunskap A. Studieteknik för såväl gymnasial vuxenutbildning som universitetsstudier har ingått. Ett moment kallat Projektarbete där språkriktighet, kommunikation, skrivprocessen, samt läsning av vetenskapliga artiklar på svenska och engelska har ingått. Syftet med kursen Projektarbete har varit att de studerande skulle få kännedom om vetenskapliga arbetsmetoder. Kursen redovisades genom att eleverna skrev ett paper som sedan redovisades i seminarieform. En del av studenterna efterlyste mer handledning inför skrivandet av dessa papers. En orientering om Vad är ett universitet?, samt studiebesök på institutionen för omvårdnad och Biomedicinska biblioteket har också ingått i undervisningen. Integrering av gymnasie- och universitetsdelarna har skett så långt det varit möjligt. Individuella studieplaner har lagts upp, beroende på vad den studerande har saknat för att nå upp till den särskilda behörigheten. Nivåanpassning har skett med antagningsintervjun som grund. Då gruppen har varit heterogen var en individuell studieplan viktig. Då endast några av de studerande har behövt läsa Naturkunskap B och/eller Samhällskunskap A har dessa studenter placerats in i ABF: s ordinarie utbud av kurser. Alla tjugo studenter har läst Matematik B i en samhållen grupp, det samma har gällt för studieteknik och projektarbete. Undervisning i en samhållen grupp har gett fördelar som mer tid för genomgång, eget arbete och uppföljning under samma arbetspass. Eleverna gavs också mer tid till att slutföra sina uppgifter och detta gav mer tid för frågor till läraren. Undervisning i kursen Data grund efterfrågades av de studerande, vilken också lades till under terminen. Matematiken har av både studerande och lärare upplevts som delvis problematisk. Att läsa både matematik A och B under en och samma termin tillsammans med de övriga ämnena har upplevts som betungande. Det kan diskuteras om Matematik A skulle vara ett av antagningskraven till collegeutbildningen. Matematik A skulle i stället kunna erbjudas som en repetitionskurs inför studiet av matematik B. Ämnesrelevans och undervisningsform Undervisningen får ett gott betyg av de studerande. En stor majoritet av de studerande ansåg att innehållet i undervisningen har varit bra, 16 (80 %), eller mycket bra, 3 (15 %). Endast 1 (5 %) ansåg att innehållet har varit mindre bra. Hur har då de studerande upplevt hur gymnasieämnena står i relation till studiernas syfte? På denna fråga svarade 6 (30 %) att det hade stor betydelse, medan 13 (65 %) uppgav att de ansåg att de hade viss betydelse. 1 (5 %) har valt att inte svara på frågan. På en fråga om hur de studerande har upplevt att universitetsdelen står i relation till studiernas syfte är bilden nästan den omvända: 12 (60 %) uppgav att de upplevde att universitetsdelen har stor betydelse, medan 6 (30 %) att de har viss betydelse. 2 (10 %) har valt att inte besvara frågan. 5

På frågan om vad studenterna anser att de gymnasieämnen som ingått i Collegeterminen har för relevans för vidare studier tycker 7 (35 %) att de har en bra relevans, 8 (40 %) att de har lagom relevans, medan 4 (20 %) har svarat vet ej på frågan, 1 (5 %) har inte besvarat frågan. Dessa svar kan tolkas som att de studerande efterfrågar mer universitetsrelaterad undervisning och att denna upplevdes som delvis mer relevanta inför de kommande universitetsstudierna än gymnasiekurserna. Under studietiden har studenterna beretts tillfälle att göra studiebesök på institutionen för omvårdnad. De har bl. a. fått sitta med på ordinarie undervisning. 9 (45 %) av de studerande på Collegeterminen har upplevt besöket som mycket bra och 11 (55 %) som bra. Man är så nyfiken på allting och se verkligheten är bra för motivationen är en kommentar från en av Collegeterminens studenter om studiebesöket. Den schemalagda undervisningstiden har för en majoritet av studenterna, 11 (55 %), varit 5-10 tim/vecka. 3 (15 %) av studenterna har haft 11-15 tim/vecka, 4 (20 %) mellan 16-20 tim/vecka, medan 1 (5 %) har haft mer än 21 tim/vecka och 1 (5 %) högst 5 tim/vecka. Den schemalagda undervisningstiden har av studenterna upplevts som lagom, 15 (75 %), medan 5 (25 %) anser att den varit för liten. En anledning till att studenterna har haft så olika mängd schemalagd undervisning är att alla inte behövt läsa samtliga gymnasieämnen för att uppnå den särskilda behörigheten för tillträde till sjuksköterskeprogrammet. Om undervisningstiden per ämne har varit tillräcklig svarade 13 (65 %) att den var lagom, medan 7 (35 %) anser att den har varit för liten. En av studenterna angav att matematikdelen har fått för lite tid. 16 (80 %) av de studerande anser att lärartätheten under Collegeterminen har varit lagom, 2 (10 %) att den varit för liten medan 2 (10 %) har svarat vet ej på frågan. Studiemotivation och studieresultat För att få ett mått på studiemotivationen ställdes en fråga om hur många timmar de studerande lade ner på självstudier i hemmet. Omfattningen av självstudierna varierade. 7 (35 %) av de studerande angav att de använt 11-20 tim/vecka till studier i hemmet. 6 (30 %) angav 21-30 tim/vecka, 3 (15 %) har använt 31-40 tim/vecka för studier i hemmet, medan 4 (20 %) har svarat att de lagt ner mer än 41 tim/vecka på studier i hemmet. Erbjudandet av en garanterad plats på sjuksköterskeprogrammet har starkt bidragit till en hög studiemotivation. 18 (90 %) av de studerande ansåg att platserbjudandet var mycket viktigt och 2 (10 %) att det var viktigt. Att de studerande har haft en hög motivation med sina studier kan också utläsas i att ingen har avbrutit sina studier och att 19 (95 %) vid terminens slut hade klarat av sina studier med minst godkänt resultat. Framtiden för vårdcollege För närvarande finns inga planer eller beslut på en fortsättning av collegeutbildngen mot sjuksköterskeyrket. Ett av skälen är att det i nuläget inte finns ekonomiska ramar vare sig inom Göteborgs stad vuxenutbildningsförvaltning eller Göteborgs universitet. Ett ytterligare skäl är att den platsgaranti till sjuksköterskeprogrammet som beslutades av styrelsen för Göteborgs universitet 020913, gällde den då aktuella collegeutbildningen. 6

Förfrågningar från yrkesverksamma inom vård och omsorg om när en ny möjlighet att gå collegeutbildningen är ofta förekommande. Av denna anledning bör förutsättningarna för, och möjligheten till att inrätta en collegeutbildning med inriktning mot sjuksköterskeyrket och med platsgaranti till sjuksköterskeprogrammet på en mer reguljär basis utredas. Några kommentarer från de studerande Att detta är ett bra alternativ. Den borde få fortsätt (denna kurs). Fler borde få denna chansen, att få göra denna utbildningen. Jag skulle vilja tacka mycket för den möjligheten, (college utbildningen). Det har varit underbart att kunna gå vidare och utveckla sig. Tack till alla från mig!! _ Jag är jättenöjd, utveckla denna formen för andra! 7