Remissvar på regional kulturplan för Östergötlands län Riksteatern Östergötland Riksteatern Östergötland är en regional organisation för teaterfrågor i Östergötlands län och fungerar också som ett samverkansorgan för Riksteaterns lokala teaterföreningar och andra scenkonstarrangörer. Riksteatern Östergötland verkar inom följande områden: Arrangörsutveckling och arrangörsstöd Stöd till scenkonst för barn och unga Opinionsbildning Samarbeten 2010 arrangerade länets 11 teaterföreningar 119 scenkonstföreställningar för en publik på ca 15 000 personer. Riksteatern Östergötland, som är den regionala delen av Riksteatern och ett serviceorgan mot länets kulturarrangörer, har som en del av sitt uppdrag att förmedla föreställningar till teaterföreningar, bygdegårdar, skolor m fl. Detta förmedlingsuppdrag resulterade i ca 180 föreställningar för en publik på sammanlagt 16 500. Dessa siffror täcks delvis in av teaterföreningarnas statistik ovan. Riksteatern Östergötland är idag den enda regionala organisation som är inriktad på arrangörsstöd/arrangörsutveckling. Förutom till teaterföreningar så riktar sig arrangörsstödet idag främst mot skolor, förskolor, kultursekreterare, kultursamordnare etc, men även mot andra typer av arrangörer som bygdegårdar, Folkets hus och parker, enskilda arrangörer, etc. Behovet av arrangörsstöd har länge utpekats som ett av de starkaste verkningsmedlen för att scenkonsten ska få en bredare spridning. Behovet av arrangörsstöd är dock större än möjligheterna. I många län finns det två riksteaterkonsulenter, oftast uppdelade på barn/ungdom och vuxen. Även i Östergötland skulle en förstärkning av arrangörsstödet vara önskvärt och kunna ge stora effekter för länets arrangörer. Arrangörsstödet sker bl a genom Kurser Möten med kulturarrangörer Utbud och utbudsdagar Rådgivning Utvecklingsinsatser Arrangörsgarantin och småplatsstödet Hjälp till PR och marknadsföring, lobbyarbete 1(11)
Allmänt Riksteatern Östergötland anser det positivt att man i samband med kulturplanen tar chansen att göra en genomlysning av regionens kulturliv med allt vad det innebär i fråga om finansiering, styrning, samhällseffekter, nya modeller för samarbeten etc. För att kunna genomföra många av de idéer som finns i kulturplanen krävs det modiga politiker som är villiga att ta radikala grepp. Kulturområdet är som alla samhällsområden ett kraftfält för motstridiga krafter och viljor. Några exempel: Amatörism professionalitet Bredd spets Institutioner fria kulturutövare Fasta bidrag projektmedel Storstad småorter/landsbygd Norrköping/Linköping övriga kommuner Producentfokus arrangörsfokus Listan kan göras mycket längre I Östergötland är Norrköping och Linköping självklara nav i länets kulturliv. Vi ser nu en tendens att även andra kommuner börjar profilera sig med kulturen i fokus. Några exempel: Motalas satsning på nya scener och museer Det nya kulturhuset i Finspång Medeltidscentrat i Söderköping De ideella kulturarrangörernas verksamhet är på många sätt mycket svårare att få samma lyskraft som t ex etableringen av ett nytt hus men är på intet sätt mindre viktigt. Tvärtom skulle de flesta kulturinstitutioner ha betydligt mindre verksamhet att erbjuda allmänheten utan de resurser som ideella föreningar erbjuder i form av ekonomitillskott, kunskap, kontakter och tid. Även studieförbunden utgör en viktig resurs för kulturverksamheterna. Allmänt om regionens kulturpolitiska organisation och verksamhetsområdet Kultur och kreativitet, s 4 Riksteatern Östergötland anser att det är bra formuleringar bl a kring uppdraget för Östsams kansli. En hög kompetens hos tjänstemännen i kansliet och goda relationer med länets hela kulturliv är viktiga förutsättningar för att de ambitioner som finns i kulturplanen ska kunna förverkligas. Verksamheten kommer härmed att ställas inför ökade krav. 2(11)
Det som möjligtvis bör förtydligas är vilka kriterierna är för att skapa ett regionalt mervärde, d v s hur kan man väga den ena vällovliga satsningen mot den andra? Riksteatern Östergötland föreslår att: Kriterierna för ett regionalt mervärde förtydligas. Formerna för ett utökat arrangörsstöd diskuteras fram efter kulturplanens antagande. Samverkansmodellen i Östergötland, s 5 För att kunna genomför en kulturplan som uppfyller Kulturrådets krav på inflytande från civilsamhället krävs det att dialogen fördjupas ytterligare än det som skett inför denna kulturplan. Riksteatern Östergötland anser det olyckligt att bara tjänstemän och politiker närvarit i de kommunala dialogerna. Vi tror också att ett bredare deltagande från fler kommunala aktörer (arrangörsföreningar, Folkets husföreningar m fl) skulle kunna bidra till utvecklingen av en bättre lokal kulturdebatt och till framväxten av mer utvecklade kommunala kulturplaner. De årliga utvecklingsseminarier som föreslås på sid 6 kan också leda till utveckling och en ökad samverkan mellan olika kulturaktörer i länet. En grupp som helt har kommit bort i framtagandet av den regionala kulturplanen är barn och ungdomar. Det hade varit önskvärt om deras perspektiv på skrivningarna i kulturplanen hade kommit med. Enligt FN:s barnkonvention har barn rätt att lämna sina synpunkter på beslut som påverkar dem. Så har inte skett här. Riksteatern erbjuder sig här att vid revisionen av kulturplanen medverka till att barns/ungdomars inflytande säkras. Riksteatern har utvecklat en modell för hur detta kan ske i form av en remissakut. Riksteatern Östergötland föreslår att: Fler från civilsamhället engageras i de kommunala dialogerna. Att barn och ungdomars perspektiv på kulturplanen tillgodoses framledes. 3(11)
Strategier för samverkan kring kulturområdet, s 7 Riksteatern Östergötland anser det positivt att Östsam vill stötta de kommuner som vill utveckla egna kulturstrategier. Särskilt i de mindre kommunerna kan ett sådant stöd vara av stort värde. De kulturella förutsättningarna bör bli mer jämlika i Östergötland och de regionala satsningarna bör få en mycket större spridning än vad som är fallet nu. Flera kommuner i Östergötland har en ganska svag kulturprofil. En ökad ambitionsnivå i dessa kommuner borde kunna mötas av en ökad regional satsning. Fortfarande är det så att större scenkonstproduktioner av naturliga skäl äger rum i Norrköping, Linköping och Motala men det finns ur rättvisesynpunkt starka skäl för att satsa på mindre produktioner i de övriga kommunerna. Riksteatern Östergötland stödjer förslaget att Östsam får ett utökat uppdrag att stötta kommunerna i utvecklandet av de kommunala kulturplanerna. Satsningen på kultur i de mindre kommunerna bör prioriteras hos Östsam. Utvecklingsområden, s 8 Barn och unga är prioriterade i Riksteatern Östergötlands verksamhet. Det är därför med glädje att vi ser det som det första av de fyra insatsområdena. En regional kulturgaranti skulle kunna vara svaret på frågan hur skillnaderna mellan barnkulturen i länets olika kommuner skulle kunna utjämnas. Det bör vara en regional angelägenhet att villkoren här är någorlunda lika, precis som tillgången på sjukvård och goda kommunikationer. Även en regional plattform för utvecklingsfrågor inom kulturlivet skulle kunna medföra en klar förbättring. Forskning kan leda till ökad kunskap och metodutveckling, etc. Civilsamhällets organisationer står inför nya utmaningar när många av de traditionella formerna för föreningsliv ifrågasätts av den unga generationen. Föreningarna bör kunna ta hjälp av exempelvis forskning där man studerar och undersöker nya organisationsformer som nu framför allt byggs upp av 70- och 80-talister där man bl a tänker i banor av nätverk. Dessa generationer har också ofta alternativa sätt att se på begreppet ideellt arbete och entreprenörskap, vilket är en trend som är stark även i ett nationellt och internationellt perspektiv. Om arrangörsföreningar och andra ideella föreningar ska överleva på längre sikt behöver regionen vara öppen för att stödja och utveckla nya former för ideellt arbete. Riksteatern Östergötland stödjer förslagen om en regional kulturgaranti och att en regional plattform för utvecklingsfrågor tas fram. 4(11)
Scenkonst Östergötland, s 30-31 A) Östgötateatern Scenkonsten står inför nya utmaningar. Konkurrensen hårdnar om publikens gunst, samtidigt finns det demografiska skäl för att tro att scenkonstpubliken kommer att öka under de närmast decennierna. För att kunna möta dessa utmaningar krävs det att både producenter och arrangörer söker nya vägar att samarbeta. Den tidigare självklara uppdelningen mellan en producerande professionell part och en ideellt arrangerande part kan därför behöva revideras. Grundtanken är att man genom ett ökat samarbete kan nå längre, att den producerande teatern i ett tidigare skede kan komma närmare mottagarledet och att arrangörerna och producenter gemensamt arbetar för att nå ut till publiken. Riksteatern Östergötland har därför under våren 2011 initierat ett samarbete med Östgötateatern som på sikt kan leda till att teatern ges möjlighet att närma sin publik i hela länet och det gemensamma publikarbetet underlättas. Ett konkret exempel är den gemensamma workshop som arrangeras i september kring föreställningen To be or not to be. Andra frågor som gemensamma informationskanaler till medlemmar i teaterföreningarna och till Östgötateaterns abonnenter diskuteras också. Östgötateatern har på senare år ökat sina ambitioner att erbjuda föreställningar i hela länet. Detta är en vällovlig ambition och man bör på sikt kunna se om möjligheten finns att lägga även större produktioner ute i länet. Den stora nackdelen med turnerande föreställningar är att ryktet om föreställningen inte hinner sprida sig. Med fler speldagar på varje ort skulle man kunna uppnå denna effekt, självklart i kombination med ett utökat lokalt publikarbete. B) Skådebanan Riksteatern Östergötland föreslår därför att Östgötateatern ges i uppdrag att utöka sin närvaro i alla delar av länet och med regelbundet spelar för alla målgrupper. En formalisering av samarbetet mellan Östgötateatern och Riksteatern Östergötland skulle kunna leda till detta. Riksteatern Östergötland har även ett gott samarbete med Skådebanan Östergötland. Denna publikorganisation har en ambition att utvidga sitt arbete till övriga delar av länet förutom Linköpings kommun, där huvuddelen av arbetet förläggs, och till Norrköpings kommun. Tillsammans med Skådebanan skulle Riksteatern Östergötland gärna vilja utveckla en ökad satsning på kulturombud på arbetsplatser. Statens satsning på kultur i arbetslivet har på senare år blivit delvis nedskuret men detta kan ändras över tid. Det kan också finnas medel att söka via Kulturbryggan. 5(11)
För alla kulturinstitutioner och för riksteaterföreningarna skulle en sådan utvecklad publikorganisation vara en stor tillgång. C) Östgötamusiken Riksteatern Östergötland ser gärna att regionen ger sitt stöd till en utveckling av publikorganisationen i hela länet. Östgötamusiken är en viktig kulturinstitution i länet inte minst genom det stora antal konserter som spelas i hela länet. Här finns också en av landets få professionella blåsorkestrar som förvaltar ett viktigt musikhistoriskt arv. Samtidigt är det så att länsmusikorganisationens stora numerär av fast anställda musiker med klassisk bakgrund innebär att stödet till andra genrer som folkmusik, jazz, visa, världsmusik etc blir lidande. Möjligheterna att stödja arrangörerna är också få. Det kan också vara en av orsakerna till att arrangörsledet inom musikområdet är relativt svagt utvecklat i Östergötland. Riksteatern Östergötland skulle gärna ta på sig uppdraget att tillsammans med Östgötamusiken utveckla och stödja arrangörerna i länet. Det finns stora samordningsfördelar i detta arbete. På många håll i landet inte minst i Norrbotten, finns det gemensamma kulturarrangörsföreningar som står för alla slags kulturevenemang. D) Dansen Riksteatern Östergötland anser att det är positivt med ambitionen att stärka arrangörsleden. Riksteatern Östergötland vill gärna ta på sig uppgiften att tillsammans med Östgötamusiken utveckla arrangörsledet för musik i länet. Det är en vällovlig vilja i kulturplanen att lyfta fram dansen. Riksteatern Östergötland ingår i Dansspridning i Mellansverige genom vilket professionella dansföreställningar för främst barn och unga turnerar i länet. Teaterföreningen KARIL i Linköping arrangerar tillsammans med Linköpings kommun de flesta av de professionella föreställningarna för vuxna som spelas i länet. Genom deltagande i nätverket Dansspridning i Mellansverige kan alla kostnader för resor och teknik lyftas bort vilket gör det billigare för de skolor eller förskolor som arrangerar föreställningen. Dansspridning i Mellansverige och Danscentrum Stockholm arrangerar också en Dansmässa i Nacka som allt mer utvecklats till den viktigaste branschträffen för dem som sysslar med dans för barn och unga. Både för dans och teater är det viktigt att lärare, kulturombud och kultursekreterare får tillgång till verktyg för att kunna fördjupa upplevelsen hos sina elever. Det sker genom föreläsningar, workshops, seminarier och olika tryckta material som också finns på vår hemsida. Ökad kunskap om dans är önskvärt hos teaterföreningar och andra som 6(11)
arrangerar offentliga föreställningar. Riksteatern Östergötland kan här bistå både skolor och offentliga arrangörer genom sina arrangörskunskaper. Eftersom det inte finns något självklart centrum för dansen skulle ett resurscentrum för dansen i Linköping kunna bli en tillgång för hela länet. Varför inte genom en s k Dansbuss som prövats i andra län? Riksteatern Östergötland stödjer de tankar som finns i kulturplanen angående utveckling av dansen i länet. E) Arrangörsgaranti och kulturgaranti Den arrangörsgaranti som finns idag fyller en viktig funktion för alla typer av arrangörer. Viktigt är att det finns tillräckligt med medel avsatta vilket gör att stödet just kan fylla funktionen av garanti. Under 2009 tog medlen för arrangörsgaranti slut redan i oktober vilket drabbade flera arrangörer olyckligt. Under 2010 hade man minskat ambitionsnivån vilket gjorde att det tvärtom blev pengar över. Ett system borde därför utvecklas som verkligen garanterar arrangören en viss summa, vilket inte är helt enkelt eftersom garantin bara träder i kraft när biljettintäkterna inte blivit tillräckligt stora. Hur mycket som faktiskt kommer att gå åt vid varje evenemang är därför mycket svårt att förutse. Riksteatern Östergötland har tillsammans med andra aktörer deltagit i en arbetsgrupp för att undersöka möjligheterna till en kulturgaranti för barn och unga och ställer sig därför bakom viljan att utjämna de regionala olikheterna vad gäller möjligheterna för barn och unga att uppleva kultur. (Se även skrivning sid 3 i detta remissvar.) Riksteatern Östergötland vill betona vikten av att det finns tillräckliga medel för arrangörsgarantin. Riksteatern Östergötland stödjer också förslaget om en kulturgaranti för barn och ungdom i hela länet. F) Länets fria teater- och dansgrupper Idag finns det möjlighet att söka produktionsstöd för dessa grupper i både Linköping och Norrköpings kommuner. Viktigare är att dessa grupper också ges möjlighet att spela sina föreställningar. En kulturgaranti skulle på sikt kunna leda till att grupperna får ett ökat antal spelningar i sitt hemlän. Detta skulle på sikt innebära att kvaliteten höjs och att de blir mer attraktiva i andra län. För en bred kultur i regionen är det bra med ett ut- och inflöde av kulturupplevelser. Att låsa ute andra teatergrupper från andra län är därför inte en bra lösning, liknande det system man praktiserat i Norrköping. Det skulle kunna leda till att barnen bara får en viss typ av scenkonst och aldrig får möta t ex kvalificerad dockteater, nycirkus, dans etc. Se även sid 8. 7(11)
Aspekter Barn och unga, s 37-38 Ett handlingsprogram för kultur i skolan som arbetats fram med företrädare både från kultur- och utbildningssidan vore en stor framgång. Kulturgarantin har redan behandlats på sid 6. Ung scen/öst spelar en viktig roll som utvecklare av barnteatern i länet och i landet. Samtidigt känns det som om Östergötland ibland är en för liten region för denna framgångsrika lilla teater inom den stora Östgötateatern. Kanske kan en kommande storregion kunna vara svaret på hur man skulle kunna tillföra ung scen/öst ökade resurser utan att ta från andra viktiga satsningar. Den ambition som finns för ökade kontakter med forskarvärlden är också värd att prisa, inte minst genom att ung scen/östs eget teaterskapande ofta innebär ett forskningsarbete i formerna för hur scenkonsten ska kunna möta sin publik. Riksteatern Östergötland vill gärna se en förstärkning av scenkonsten för barn och unga. Riksteatern Östergötland vill gärna stödja denna förstärkning, t ex genom att anställa en konsulent för barn och ungdomsteater. Folkhälsa, s 38 Det är viktigt att påtala kulturen som en viktig hälsofaktor. Riksteatern Östergötland har hjälpt en lokal teaterförening att utveckla ett projekt kring kultur och hälsa under 2011. Riksteatern Östergötland kommer också med utgångspunkt i detta projekt arbeta vidare med ett länstäckande projekt där vi kan få del av utvecklingsmedel från Riksteatern nationellt. Riksteatern Östergötland stödjer därför förslaget om att kopplingen mellan kultur och hälsa ska förstärkas i Östsams arbete. Folkbildning, s 39 Folkbildningen är en viktig samarbetspartner för arrangörsföreningarna och det är en oroande utveckling att många kommuner väljer att minska eller dra in sina bidrag till folkbildningen. Härmed försvinner även möjligheterna att få ett regionalt stöd till densamma. Inte minst i det nya mångkulturella Sverige kan folkbildningen fylla en viktig funktion. Riksteatern Östergötland stödjer därför förslagen om att stärka folkbildningen i remissförslaget. 8(11)
Kreativa och kulturella näringar, s 40 Inom scenkonstområdet i Östergötland finns det ett antal fria teatergrupper som redan nu turnerar nationellt. Riksteatern Östergötland vill med sitt nationella kontaktnät gärna utveckla deras möjligheter att spela i hela landet. Detta görs redan nu men kan komma att utvecklas ytterligare, inte minst genom den nya nationella scenkonstportalen som håller på att lanseras av Riksteatern och där arrangörer lätt kan komma åt den information som olika producenter lägger in. Andra möjligheter för Riksteatern Östergötland att ge bistånd till de fria teatergrupperna är: Att arrangera metodseminarier t ex om kvalitetsfrågor Skapa olika möten mellan arrangörer och producenter Initiera och stödja projekt som innebär att Östgötagrupperna får fler spelningar i länet, liknande LEADER-projektet Scenkonst överallt som genomfördes våren 2011 i samarbete med Skådebanan Östergötland. Riksteatern Östergötland vill gärna samverka med Östsam, Östgötateatern och länets fria teater- och dansgrupper i framväxten av starkare nätverk inom scenkonsten. Tillgänglighet, s 41 Det finns här viktiga resonemang kring arrangörsskap, kulturhus och det regionala uppdraget. Det kommunala självstyret är en grundbult i svensk förvaltning. Om mycket av den svenska kulturpolitiken ska kunna genomföras även lokalt så krävs det kompetens och bredd inom hela kulturområdet, något som kan vara särskilt svårt för de mindre kommunerna att ha. Tillgången på bra scenkonstlokaler är en förutsättning för att det ska kunna finnas kultur i hela länet. Under våren 2011 har Valdemarsviks kommun dragit in sitt bidrag till Gusums Folkets Hus. Här brukar bl a Valdemarsviks Teaterförening lägga vissa av sina evenemang. I Finspång har man vid ombyggnaden av det nya kulturhuset inte beaktat att den nya ventilationsanläggningen kommer att medföra att man enbart kommer att kunna ta emot de allra minsta teaterföreställningarna eftersom scenen krympt i bakkant, samtidigt som man också har en relativt stor salong. Dessa två exempel visar hur man lätt kan förstöra möjligheterna för scenkonst i länet. Östsam, som regional företrädare och Riksteatern Östergötland, tillsammans med Östgötateatern och Östgötamusiken har här viktiga roller som inspiratörer, påtryckare och bevakare för att scenkonstens villkor tillfredsställs. När kommunerna ska utveckla sina kulturplaner är det viktigt att Östsam finns med som en regional rådgivare. 9(11)
Östsam bör också i sina överenskommelser med kulturinstitutionerna särskilt beakta att det finns föreställningar som kan turnera i hela länet med viss regelbundenhet. Nya former för samverkan mellan arrangörer och producenter behöver också utvecklas. Riksteatern Östergötland föreslår att Östsam tillsammans med Östgötateatern, Östgötamusiken och Riksteatern Östergötland ges i uppdrag att bevaka att det finns lämpliga scenkonstlokaler i hela länet. Riksteatern Östergötland föreslår också att det regionala uppdraget för kulturinstitutionerna förtydligas, särskilt med avseende på t ex lokalfrågor. Jämställdhet och mångfald Jämställdhet och mångfald känns som lätt bortglömda faktorer i denna relativt omfattande kulturplan. Å andra sidan innebär det att det finns stor utvecklingspotential i dessa frågor i regionen. Östergötland har enligt SCB:s statistik 67 000 personer med utländsk bakgrund (född utomlands eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands). Dessa personer tar troligen i ganska låg grad del av det offentliga samhällets kultursatsningar, möjligtvis med undantag för biblioteken. Riksteatern Östergötland föreslår därför att Östsam tar initiativ till att en särskild kulturmångfaldsplan tas fram och att planerna för denna tas med i den kulturplan som sänds in hösten 2011 till Kulturrådet. Riksteatern har genom den långa turnén med föreställningen No tears for queers bidragit till att debatten om våld mot homosexuella förstärkts på många ställen. Debatten om normkreativitet och liknande frågor bör också in på den regionala agendan. Riksteatern Östergötland föreslår att skrivningarna om jämställdhet och mångfald utvecklas i den kulturplan som ska sändas in till Kulturrådet. Kulturarbetarnas villkor, s 42 Märkligt nog finns Ideell kulturallians nämnd under denna rubrik. Ideell kulturallians Östergötland kan på sikt bli en viktig samtalspartner med regionala företrädare. Det finns också många vinster att göra inom arrangörsledet genom att utveckla samarbetet. Hur kontakterna med de konstnärliga utövarna i länet ska organiseras bör man titta närmare på. 10(11)
Internationellt, interregionalt och interkulturellt samarbete, s 43 Riksteatern Östergötland är inblandad i flera interregionala samarbeten. På mer formella grunder sker samarbeten med motsvarande regionala riksteaterföreningar i Mellansverige (Östergötland, Örebro, Västmanland, Sörmland, Stockholms län, Värmland, Dalarna, Uppsala län, Gotland och Gävleborgs län). Med Riksteatern Jönköpings län har flera samarbeten skett, vilket underlättats av att det finns en geografisk närhet och goda kommunikationer i nord-sydlig riktning. Det internationella samarbetet inom kulturområdet är ganska osynligt i Östergötland. Här finns det en stor utvecklingspotential. Det som syns är enstaka internationella gästspel inom dansområdet arrangerade av teaterföreningen KARIL/Linköpings kommun. Riksteatern Östergötland föreslår att en strategi för hur det internationella arbetet inom kulturområdet ska äga rum tas fram av Östsam. Plattform för samverkan med Linköpings universitet, s 43 Som nämnts ovan finns det stort intresse från Riksteaterrörelsen för ett ökat samarbete med forskningsvärlden. Inte minst är detta viktigt i ett läge när storregioner och samverkansmodeller håller på att rita om den svenska kulturkartan, den troligtvis radikalaste förändringen sedan införandet av 1974 års kulturpolitik. Riksteatern Östergötland ser därför gärna att samarbetet med olika institutioner inom Linköpings universitet utvecklas. För Riksteatern Östergötland Lena Lundman Ordförande 11(11)