nonstop Mälarenergi nr 2-11 Carl Hennings Gata är döpt efter mannen som styrde Tekniska verken mellan 1912-1941. Utanför huset, där huvud kontoret en gång låg, vilar än idag en loj panter. Åren fram till 50-talet. Läs andra delen i Mälarenergis historia. Ansvarsfullt miljöarbete kring vattenkraftstationer. Elpool, en ny avtalsform för privatkunder. På besök i framtiden hos Ericsson Studio i Kista.
Mälarenergi nonstop Information från Mälarenergi Ansvarig utgivare Ove Fredriksson, Mälarenergi Redaktör Hans Oskar, Mälarenergi Projekt- och produktionsledning Lena Idh, Agenti AB Form och original Madelene Ulfberg, SNAP! Omslagsbild Lasse Fredriksson. Tryckeri Sörmlands Grafiska AB Postdistribueras till hushållen i Västerås, Hallstahammar, Köping, Arboga och Kungsör. Här finns våra kundcenter om du vill nå oss: Västerås: 021-39 50 50 Sjöhagsvägen 3 E-post: post@malarenergi.se Hemsida: www.malarenergi.se Postadress: Box 14, 721 03 Västerås BEHÖVER DU GÖRA EN FELANMÄLAN, RING: 021-18 19 00 För 150 år sedan var det knappast någon som pratade miljöfrågor. Det har faktisk hänt en hel del till det bättre. Inom miljöområdet alltså. Det kan jag konstatera efter att ha jobbat med miljöfrågor i drygt 25 år. I mitten av 80-talet låg fokus på luftföroreningar och försurningsproblem. Sedan dess har vi minskat svavelutsläppen i Sverige med 95 procent och vi ser även att det sura nedfallet minskar. Däremot läker naturen långsamt och det dröjer innan vi kan sluta kalka våra sjöar. Allteftersom vi Mälarenergi har definitivt en roll att spela i utvecklingen av ett hållbart samhälle. genomfört förbyggande åtgärder, som effektivare rening, bättre material och förnybara bränslen, har vi minskat det ena miljöproblemet efter det andra. Framförallt de som är kopplade till industrins utsläpp till vatten och luft. De senaste 10 åren har vi även börjat ta hand om tidigare försyndelser som markföroreningar. För 150 år sedan, startåret för gaslysningsbolaget och det som idag är Mälarenergi, var det knappast någon som pratade miljö frågor. Inte anade man då att vi en bit in på 2000-talet skulle få ta rätt på föroreningar från det gamla gasverket till en kostnad på åtskilliga miljoner. Idag är miljöfrågorna betydligt mer komplexa. Några enkla, lokala lösningar finns inte längre. Och många av de miljöproblem vi ser konsekvenserna av, t ex klimatförändringar, ökad spridning av kemikalier och naturfrämmande ämnen och utarmning av arter är ett resultat av överutnyttjande av jordens resurser. Våra levnadsvanor med höga krav på till exempel transporter och konsumtion innebär att vi redan idag skulle behöva ha tre jordklot om resten av världen skulle leva så som vi i Sverige. Miljöproblemen är idag globala, oavsett var utsläppen eller ingreppet sker drabbar det oss alla, och därmed har vi alla ett ansvar. Effektiv resursanvändning och effektiv energianvändning i synnerhet är nödvändigt att jobba med om vi ska kunna utveckla ett hållbart samhälle. Vi måste arbeta förebyggande med miljö och klimat som en del i all planering. Mälarenergi har definitivt en roll att spela i utvecklingen av ett hållbart samhälle, se bara hur fjärrvärmen ersatt tusentalas oljepannor. Vårt val av bränsle är viktigt och där pågår ett omfattande arbete som kommer att minska våra koldioxidutsläpp med ca 300 000 ton per år från 2014. Men vi bidrar på fler sätt, vi erbjuder energitjänster i form av komfortavtal som är ett smart sätt att spara både energi, pengar och miljö. Att vi investerar i vindkraft, bygger en fisktrappa vid en av våra vattenkraftstationer i Hedströmmen och sätter ut fisk i Ramnäs är några exempel på hur vi arbetar med att minska vår miljöpåverkan. Katarina Hogfeldt-Forsberg, miljöchef Mälarenergi 2 Mälarenergi Nonstop 2/2011
Innehåll Nonstop 2 2011 4 7 Mälarenergi 150 år: Nya tider, nya lösningar. 8 10 Aktivt miljö a rbete kring Mälarenergis vattenkraftstationer. 11 Smått och gott. 12 13 Sommarkryss. 14 15 Elpool en ny avtalsform för privatpersoner. 16 17 Komfortavtal ger trygghet och besparingar. 18 19 Mälarenergi har byggt en demoanläggning för mikroproduktion på taket. 20 22 På Ericsson Studio sätts människan i första rummet. 23 Tre tjänster för en enklare vardag. På Mälarhusets tak kan den som vill producera egen el lära sig hur man gör. Mälarenergi firar 150 år. Så här såg en avloppsstation ut år 1920. God miljövård runt våra vattenkraftverk är viktigt för fiskar och andra vattenlevande djur. Nu har Brf Kolarhagen haft Komfortavtal i två år. Har förväntningarna infriats? Patrick Serra, försäljningschef på Mälarenergi elhandel, förklarar vad Elpool innebär. På Ericsson Studio kan till och med växterna kommunicera. Mälarenergi Nonstop 2/2011 3
TEMA MÄLARENERGI 150 ÅR Nya tider, nya lösningar. I förra numret av Nonstop berättade vi om 150-årsfirande Mälarenergis första år, från 1861 till åren runt 1900. Det var pionjärernas tid med gasverk, elverk och de första ledningarna för vatten och avlopp. Nu handlar det om åren fram till 1950-talet, när Västerås växte med Asea som draglok och de kommunala tekniska verken byggdes ut. TEXT: Anders Lif FOTO: Västerås stadsarkiv. När den nya direktören för Asea, Sigfrid Edström, klev av tåget i Västerås i juli 1903 kom han till en trött stad med bara 12 000 invånare. Asea hade visserligen funnits i tolv år och Metallverken i sex. Gatorna lystes upp av gas eller elektricitet och kommunalt vatten pumpades runt i ledningarna. Men den stad som skulle bli Sigfrid Edströms hem mådde inte bra. Asea höll på att gå omkull, gasen var dyr, elverket var underdimensionerat och avloppsledningarna var omoderna. Den kommunala tekniska servicen förbättrades radikalt under 1900-talets två första decennier. Staden tog över både Elektricitetsverket och Gasbelysningsbolaget, föregångaren till Mälarenergi. De privata ägarna köptes ut. En kommunal förvaltning med styrelse bildades 1905. Efter ett år fogades även vattenverket och avloppsverket in i organisationen som döptes till Västerås Vatten- och gasverksstyrelse. Vatten och gas, alltså. Elektriciteten fick hänga med på nåder. Men det skulle bli ändring på det också. Sigfrid Edström vände det konkurshotade Asea på rätt köl och staden Västerås följde med i baksuget. På femton år fyrdubblades antalet anställda vid Asea och Västerås växte till 25 000 invånare. Pantern i teknikens centrum Låt oss ta ett hopp till nutiden och till hörnet av Carl Hennings gata och Munkgatan. Där ligger en loj panter i brons på en trädstam. Skulpturen gjordes Einar Luterkorts panter vilar utanför det som var Tekniska verkens hjärta. 4 Mälarenergi Nonstop 2/2011
TEMA MÄLARENERGI 150 ÅR Många äldre västeråsare minns hur det var att köa för att betala räkningarna för el, gas och vatten i Tekniska verkens lilla kontor på Sturegatan, den gata som heter Carl Hennings gata i dag. Där köpte man också gaspoletter och beställde hem koks. Bilden är från 1944. En prislista för koks. Koks och gas användes mest i hushållen, elektriciteten hade bara slagit igenom som belysning. Carl Henning styrde i 30 år Carl Hennings gata är den lilla gatstumpen mellan Aros Congress Center och det hus där Tekniska verken tidigare hade sitt kontor på Munkgatan. Innan Punkt byggdes var det en förlängning av Sturegatan. Gatan döptes 1969 till minne av Carl Henning som satt i Tekniska verkens styrelse i tre decennier, mellan 1912 och 1941. Från 1918 var han styrelsens ordförande och i praktiken den som ledde arbetet. Chefstjänstemannen Gerhard Geston hade inte tillräcklig pondus för att matcha sin politiskt valda ordförande. av konstnären Einar Luterkort 1954 till invigningen av det kontorshus som i dag är en förlängning av Stadshuset och som tidigare var Tekniska verkens huvudkontor. Den halvsovande pantern kallades ett tag kommunalarbetaren. Beteckningen har fallit i glömska eftersom hörnan har hamnat bredvid allfartsvägarna. Om pantern sneglar mot vänster kan han se de dystra in- och utfarterna till Punkts parkering. Tittar han rakt fram ser han de lika trista gavlarna av Kongresshuset och Konserthuset på andra sidan Carl Hennings gata. Panterns revir markerar en historisk plats. Här slumrade stadens första tekniska verk innan utvecklingens dynamik tog över. Bakom pantern låg det första gasverket med sina brinnande retortugnar och stilla susande gasklocka. Tvärs över Carl Hennings gata, eller Sturegatan som gatan hette då, låg lagret med koks som var en säljbar restprodukt från gasverket. Gasverksarbetarna rullade sina kärror fram och tillbaka över gatan. Här låg också det första elverket med sin bullrande ångmaskin och sina generatorer från Asea. Det var vid den här tiden, några år in på 1900-talet, som verkens styrande insåg att elektriciteten inte räckte till. Nya Stadshotellet ville ha elljus, liksom Herrgärdsskolan och Officershuset. Strömmen från Turbinhusets vattenkraft var ett alltför litet tillskott. Nytt elverk blev förskola Elverket på Carl Hennings gatan blev klart 1910. Koksen kommer från gamla gasverket. 1910 stod ett nytt elverk på plats på gasverkets tomt, närmare Vasaparken. Verket bestod av en maskinhall för två dieselmotorer med generatorer och ett trevåningshus närmast parken för det stora ackumulatorbatteriet och för maskinistens bostad. Elverket från 1910 står kvar än i dag men används nu delvis som förskola. Asea kopplade in sig på elverket efter något år och utrustade verket med bolagets högspänningsgeneratorer. Aseachefen Edström gillade inte att elkraften generades med dieselmotorer. Varför inte använda vattenkraft och den teknik som Asea behärskade? Edström föreslog att staden» Carl Henning var egentligen baningenjör och ritare vid järnvägen, och var bland annat arkitekten bakom egnahemshusen på Böseberga i Tillberga. Men han går till lokalhistorien som politikern som styrde Tekniska verken. Under hans tid byggdes nya gasverk, elverk, vattenverk och reningsverk. Henning ledde också omläggningen från likström till växelström. Han trodde på elkraften men var samtidigt mannen bakom stadens nya gasverk på Kungsängen. När gasverket var klart blev Henning först av alla i stan att skaffa sig en elspis. Carl Henning drev kravet på ett vattentorn på Djäkneberget, trots motstånd från drätseldirektören Theofil Öberg. Han engagerade sig i stadsbyggnadsfrågor och satt i byggnadsnämnden nästan lika länge som i Tekniska verkens styrelse, 1912 1938, varav sex år som nämndens ordförande. Mälarenergi Nonstop 2/2011 5
TEMA MÄLARENERGI 150 ÅR Metangasen drev bilar Slammet från det första avloppsreningsverket på Kungsängen gav ifrån sig metangas, som kunde användas i stället för gengas under andra världskrigets bensinransonering. Metangasen fungerade så bra att Västerås stad byggde om 32 egna bilar för gasdrift 1941. Ett år senare hade även privata åkare anslutit sig till avloppsgasen. Styrelsen för Tekniska verken funderade på att fortsätta med gasdrift även efter krigsslutet. Men bensinen blev snabbt billig och konkurrerade ut gasen. Bilgasens tid var över 1946, men har fått en renässans på 2000-talet när biogas från avloppsreningsverket används för att bland annat driva stadsbussar.» skulle köpa kraft från statliga Vattenfall, som samarbetade med Asea kring generering och överföring av vattenkraft. Sagt och gjort. 1915 började Västerås köpa elkraft från Älvkarleby kraftverk, ägt av Vattenfall och försett med generatorer från Asea. Dieselmotorerna kopplades bort och elverket blev bara en omformarstation för den statliga elkraften. Vattenfall byggde också ett eget koleldat ångkraftverk i Västerås vid samma tid, med turbiner från Aseaägda STAL i Finspång. Kraftverket kopplades bara in under torrperioder när strömmen från Älvkarleby inte förslog. Asea anlitades förstås också när landsbygden runt Västerås elektrifierades och när staden gick över från likström till växelström på 1920-talet. Elektriciteten hade kommit för att stanna. Men gasen vägrade ge sig. Gasen kämpade mot el och olja Gastekniken hade många förespråkare. Den var energieffektiv och jämförelsevis billig. Gasspisarna ansågs överlägsna. Den energiske Carl Henning slogs för gasen. Under trettio år var han dominerande ledamot, mesta tiden som ordförande, i Vatten och gasverksstyrelsen, formellt omdöpt till styrelsen för Tekniska verken 1940. Det var Henning som på 1920-talet argumenterade för ett nytt gasverk på Kungsängen, granne med Ångkraftverket. År 1927 kom avgörandet. Debatten i stadsfullmäktige blev lång. Det fanns de som ville behålla det gamla gasverket på Munkgatan i väntan på den nya tid med el och olja som måste komma. Carl Hennings linje vann. Ett nytt gasverk byggdes, med Henning själv som arkitekt. Verket stod klart 1928. Gasugnarna eldades med kol, som kördes dit med lastbilar från den nya djuphamnen. Kolet förgasades, samlades upp i gasklockan och trycktes ut i ledningarna. Kokset, som blev kvar efter förbränningen, sorterades och såldes. Under 1930-talet vann elektriciteten kampen över belysningen. Gasen användes nästan bara för uppvärmning, även om brännoljan närmade sig prismässigt. Under andra världskrigets kolbrist fick gasverket eldas med ved. Lagrad tjära, kol och koks förorenade marken vid det som kom att kallas Skitviken. Efter kriget ville industrin fortfarande ha gas. Svenska Metallverken satte in nya gaseldade ugnar. El och olja ransonerades och gasen klarade sig bra i konkurrensen. Asea och Konsum var andra storkunder som följde i Metallverkens spår. Gasens stora år Gasverket hade över 10 000 abonnenter 1948 och VLT utropade i en rubrik att Västerås gasverk tredubblar sin produktion. Verket låg fyra i den svenska gasligan. Ändå var loppet kört. Elförbrukningen Göte Fröling och Gunnar Lindgren justerar gasmätare i början av 1940-talet. fyrdubblades under 1940-talet och oljan blev allt billigare. Gasverket drog på sig ökande förluster, men det var inte så enkelt att ersätta niotusen gasspisar och industrins alla gaseldade ugnar. Några år runt 1960 blev tiden för Det Stora Spisbytet. Gasens era var över och Tekniska verkens montörer åkte runt och bytte ut gasspisarna mot kommunalt inköpta elspisar. Gasverket stängdes 1963 och revs. Det ersattes av ett mindre oljegasverk för de industriabonnenter som ännu fanns kvar. Sista gaskranen i Västerås stängdes 1974. Lastbilar körde i skytteltrafik med kol från djuphamnen (Västra hamnen) till gasverket på Kungsängen. Under andra världskriget användes metangas från avloppsreningsverket för att driva flera av Tekniska verkens fordon. 6 Mälarenergi Nonstop 2/2011
TEMA MÄLARENERGI 150 ÅR Gas eller el? Debatten var hård innan stadsfullmäktige bestämde sig för att bygga ett nytt gasverk på Kungsängen, granne med Ångkraftverket. Gasverket stod klart 1928. Det revs 1963. 1907 ersattes Kvarnvreten med ett nytt vattenverk på Hässlö. Vatten från Hässlö När Sigfrid Edström klev av tåget 1903 kom stadens dricksvatten från pumparna vid Kvarnvreten intill Svartån, via en reservoar på Djäkneberget. Vattnet var dåligt och 1907 borrades en ny brunn i ett vattenverk i Badelundaåsen vid Hässlö. Nya brunnar borrades sedan på löpande band år och 1910 fick vattenverket elektrisk drift. Gissa varifrån de motorerna kom. Ju mer staden växte, desto svårare var det att få åsens vatten att räcka. En del av problemet löstes med ett lagrande vattentorn på Djäkneberget. Men det behövdes en revolutionerande lösning. Den kom efter andra världskriget när Tekniska verken bestämde sig för konstgjord infiltration. Åsen fylldes på med sjövatten från Mälaren. Vattnet pumpades från en plats norr om Björnön upp till åsen ovanför Hässlö. Vattnet fick sedan filtrera och rena sig självt ner genom gruslagren till den slutliga reningen i Hässlöverket. Stadens expansion krävde också ett nytt vattentorn. Det byggdes på Skallberget och stod klart 1952. Nya vattentornet fick servering och altan med utsikt över staden. Ingen kunde förutse de krav på brandsäkerhet och utrymningsvägar som ett halvt sekel senare stängde tornet för allmänheten. Det dröjde ända till 1936 innan Västerås fick sitt första avloppsreningsverk. Orenat avlopp ända till 1936 Västerås var en smutsig stad för hundra år sedan. Avloppsledningarna från 1880-talet tog emot både dagvatten från gator och tak och spillvatten från bostäderna. Allt tömdes på flera ställen i Svartån. Det gick till nöds, så länge som dasstunnorna kördes ner till den illaluktande pudrettfabriken söder om järnvägen på Kungsängen, där avträdet blandades med torv och blev till jordförbättringsmedel. År 1907 fick spillvattnet påspädning av vattenklosetter. De spolande toaletterna kom till staden med det nya Stadshotellet. Hotellet följdes av nya bostadshus, som alla ville installera nymodigheten. Spillvattnet fick en annan dignitet. Redan då fanns idéer om avloppsrening. Men de styrande nöjde sig med att sammanföra avloppet till ett och samma utsläppsställe i Svartåns mynning. På så sätt skulle ån hållas hyfsat ren. Västeråsfjärden fick ta hand om resten. Så kom det sig att västeråsarnas avlopp gick orenat ut i Mälaren i ytterligare trettio år, något som kallbadhusets besökare påmindes om med jämna mellanrum. Det krävdes en kris på arbetsmarknaden i början av 1930-talet för att västeråsarnas avlopp skulle renas. Med statsbidrag till beredskapsarbeten kunde nya ledningar dras och ett avloppsreningsverk börja byggas, intill gasverket. Kungsängsverket öppnade 1936, men än en gång tog sparsamheten över. Verket fick bara mekanisk låggradig rening med en stinkande slamavskiljare. Den höggradiga biologiska reningen fick vänta ytterligare nästan ett kvarts sekel. Då har en ny tid randats för Tekniska verken, inte bara för avloppsreningen. I nästa nummer av Nonstop fortsätter vår 150-årsserie. Då berättar vi om en storkoncern som växer fram i mottryckets tidevarv. Teknikens under Under många år traskade en kommunal häst runt i staden med en kärra. På flaket satt en skopa som användes för att tömma rännstensbrunnar. Hästkärran byttes inte ut förrän 1938. Det året köpte Tekniska verken in en lastbil med slamsugningstank. Samma år skrotades den hästkärra med stege som två man åkte runt med för att laga den elektriska gatubelysningen. Tekniska verken skaffade sig i stället en begagnad lastbil med en mekanisk stege på flaket. Grävmaskinerna lät däremot vänta på sig. Inte förrän sommaren 1942 fick Tekniska verken sin första grävmaskin. Det var en av första kommunägda grävmaskinerna utanför Stockholm. Det fanns arbetare som såg misstänksamt på den nya maskinen och kallade den för brödtjuven för att den tog arbete, lön och bröd från de vanliga kommunalarbetarna. Mälarenergi Nonstop 2/2011 7
Aktivt miljö a rbete kring Mälarenergis vattenkraftstationer. 8 Mälarenergi Nonstop 2/2011
God miljövård runt våra vattenkraftverk skapar livsrum åt fiskar och andra vattenlevande djur. Att kombinera ett ansvarsfullt miljöarbete med effektiv energiproduktion är en målsättning för Mälarenergi, som äger 41 vattenkraftverk i Västmanlands-, Örebro och Värmlands län. TEXT: Yvonne Busk FOTO: Thomas Claesson/Mostphotos. En asp som simmar omkring i Mälaren har givetvis ingen aning om att människor givit den ett skydd genom att rödlista den. Om den någonsin har anat mänsklig närvaro skulle det kanske vara i form av en hotande gestalt i andra änden på ett metspö. Tänk om den visste att människor ända upp på EU-nivå har formulerat ett Vattendirektiv som slår fast att vattnen ska ha god ekologisk status och värna den biologiska mångfalden. En sorts livförsäkring för aspen och en mängd andra hotade arter. Men bilden av alla avväganden som måste göras är komplex. Att förbättra miljön för vattenlevande arter måste avvägas mot intressen som människans behov av energi och behovet av att öka andelen förnyelsebara energikällor. Förnybarhetsdirektivet är vid sidan av Vattendirektivet ett viktigt dokument i sammanhanget. Enligt Förnybarhetsdirektivet ska hälften av Sveriges ener gi förbrukning 2020 komma från förnybara ener gi källor, där vattenkraft är en betydande tillgång. Nu effektiviserar Mälarenergi produktionen vid sina vattenkraftstationer med hjälp av bland annat bättre turbiner, automatik på luckor, sam - tidigt som man genomför olika insatser för en bättre vattenmiljö. Vi vill beakta både kraven på förnyelsebar energi och kraven på biologisk mångfald. Bra miljövård och effektiv energiproduktion ska inte ställas mot varandra, vilket EU-kommissionen också har betonat, säger Mats Lindberg, chef affärsområde Kraft, på Mälarenergi. Fiskvägar skapas När instinkten på våren driver aspen uppför Svartån för att den ska leka hindras den av dammbyggnader. Samma sak gäller de fiskar som växt till sig i Svartån och är på väg mot Mälaren. Vattenkraftverken skapar vandringshinder för fisken och därför är en vanlig åtgärd i miljöarbetet att bygga fiskvägar. De måste byggas så att fisken hittar dem och uppfattar dem som framkomliga. Vattendjupet måste också vara tillräckligt för att fisken ska våga passera. Lutningen får inte vara för stor, vilket innebär att en fiskväg ibland måste bli ganska lång. Oftast innebär fiskvägar att det blir en viss förlust av elproduktion. Och småskalig vattenkraft tål inte så mycket förluster om den ska vara lönsam. Det är avvägningar som måste göras, säger Mats Lindberg. Ibland behöver man riva dammar och då kan även kulturmiljöintressen komma in i bilden, om byggnaderna är gamla och skyddsvärda. Mälarenergi har ett brett samarbete kring vattenmiljöfrågorna med Länsstyrelserna i Västmanland och Örebro län, med Vattenmyndigheten för norra Östersjön, med berörda kommuner och med Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg, som är knuten till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Foto: Linda Heplinger - Västerås & Co I anslutning till Västerås vattenkraftverk i Svartån, vid Turbinbron, planeras en fiskväg byggas där fisken kan passera i båda riktningarna. Förberedande under sökningar har pågått sedan 2007. För närvarande är det Västerås stad som, i nära samverkan med Länsstyrelsen i Västmanland, ska ta nästa steg i form av en arkitektutredning. Den är tänkt att leda till en helhetslösning för hur det hela ska gestaltas, inklusive fiskväg och en bra lösning ur kulturmiljösynpunkt. Öring och flodpärlmusslor Rällsälven, i Ljusnarsbergs kommun, utgör riksintresse för naturvården och klassas som nationellt värdefullt vattendrag. Där finns cirka 70 000 flodpärlmusslor, men ett problem har varit att de inte reproducerar sig. Flodpärlmusslan är en spännande varelse som kan bli 200 år gammal. Men om den ska finnas kvar i vår fauna så är en av flera förutsättningar att öring finns i samma vatten. De larver som befruktade flodpärlmusslor släpper ut i vattnet lever nämligen som parasiter på öringens gälar. Öring och flodpärlmusslan är bra indikatorer på en allmänt god vattenmiljö. Där de blir livskraftiga kan man räkna med att miljön är bra även för andra arter. I samarbete med Länsstyrelsen i Örebro län, har Mälarenergi utrett möjligheten till förbättrad vattenmiljö i Rällsälven. Vid sidan av ett kraftverk har man också tappat olika mängder vatten för att undersöka vilken effekt det får. Är 200 liter vatten per sekund tillräckligt för att skapa en god vattenmiljö för fiskarna, eller krävs det 400, 800 eller en kubikmeter per sekund?» Mälarenergis vattenkraft Mälarenergi har sammanlagt 41 vattenkraftverk, i Västmanlands, Örebro och Värmlands län. Tillsammans bidrar de med 25 procent av Mälarenergis totala elproduktion. Vattenkraften i Sverige Den svenska vattenkraften producerar ca 65 Twh el per år, vilket utgör nästan hälften av Sveriges elproduktion. 80 procent av vattenkraften kommer från de stora norrländska vattenkraftverken. Det finns idag närmare 2 000 småskaliga vattenkraftverk i Sverige, som genererar ca 4,3 Twh per år. Enligt svensk Vattenkraftförening finns en potential för att öka den småskaliga vattenkraften till ca 7 Twh per år. Källor: www.svenskvattenkraft.se och www.svenskenergi.se Foto: Lasse Fredriksson. Mälarenergi Nonstop 2/2011 9
Foto: Per Sjöstrand, Jönköpings Fiskeribiologi. Ett omlöp är en ny naturliknande vattenfåra som kan användas som fiskväg av alla fiskarter förutsatt att man släpper tillräckligt med vatten i omlöpet. Det är ett omlöp som planeras att anläggas vid Kall stena kraftstation, som är det nedersta vandrings hindret för fisk i Hedströmmens huvudfåra. Bilden visar ett omlöp byggt vid en damm i Tranås. Vattendirektivet, eller ramdirektivet för vatten, antogs av alla EU:s medlemsländer 2000. Det innebär ett systematiskt arbete för att bevara och förbättra vattenmiljöerna i europeiska sjöar och vattendrag. Syftet är att uppnå målsättningen god vattenstatus i alla vatten senast år 2015. Förnybarhetsdirektivet har den övergripande målsättningen för unionen att 20 procent av energiförbrukningen ska komma från förnybara energikällor 2020. Sverige har dock nationellt en högre målsättning minst 50 procent förnybara energikällor 2020. Rödlistan är en redovisning av arters risk att dö ut från ett område. Rödlistan ses över vart femte år. Den som nu gäller är från 2010. Listan har graderingar; akut hotad, starkt hotad, sårbar, nära hotad. Asp som är aktuell för flera av insatserna kring vattenkraftverken är en ovanlig fisk som lever bara i Mälaren, Hjälmaren och Roxen. På rödlistan betecknas den som nära hotad, medan flodpärlmusslan är starkt hotad. Källa: www.artdata.slu.se Foto: Anders Fredriksson. Omlöp eller minimitappning Vid Kallstena vattenkraftverk i Hedströmmen finns fiskarter som asp, stensimpa, ål, och öring som på veras av vattenflödena runt kraftverket. Här ska byggas en fiskväg och två olika förslag till lösning har tagits fram - en s k slitsränna, eller ett omlöp då vattnet leds i en slinga runt kraftverket. Ur naturvårdssynpunkt är omlöp att föredra, förklarar Gunilla Alm, vattenhandläggare på Länsstyrelsen. Ett omlöp blir mest likt en naturlig vattenmiljö. Det fungerar bättre för fler arter och om det görs riktigt bra kan fisk också leka i omlöpet. En slitsränna är svår att dimensionera så den fungerar för all fisk, säger hon. Mälarenergi har bestämt att satsa på omlöp, trots att kraftverket blir något svårare att reglera med den lösningen. Ett omlöp kräver också att Mälarenergi köper in viss mark av en annan markägare. Förhandlingar om detta har inletts. Minimitappning är en annan åtgärd som genomförs på prov under ett år vid tre kraftstationer; Skinnskattebergs kraftstation i Hedströmmen, Ramnäs kraftstation i Kolbäcksån och Grindberga kraftstation i Arbogaån. Minimitappning går ut på att Mälarenergi förbinder sig att släppa ut viss mängd vatten i torrfåran, förutsatt att det finns vatten. De flesta vattenkraftverk har annars rätt att torrlägga mark om vattnet behövs för elproduktion. Målsättningar här är bland annat att öka beståndet av öring, få in flodpärlmusslan och säkra lekplatser för aspen. För Mälarenergis del innebär det minskade intäkter, eftersom vi släpper ut vatten som annars skulle gått in i turbinerna för elproduktion, förklarar Mats Lindberg. Inte heller tidigare har vattenfåran på dessa ställen varit helt torrlagd, men det har inte funnits ett konstant flöde av vatten hela året, vilket det blir nu. I september görs en uppföljning. Då hoppas vi till exempel se att det finns en fungerande reproduktion av öring, säger Gunilla Alm. Forskningsprojekt runt elva vattenkraftverk Mälarenergi bekostar också ett treårigt forskningsprojekt om hur faunan påverkas i reglerade vattendrag, som pågår vid SLU, Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg. Ansvarig forskare är Johan Törnblom, doktor i akvatisk ekologi. Vi ska arbeta runt elva vattenkraftverk som Mälarenergi har i Hedströmmen och börja med att kartera områdena runt kraftverken genom att bland annat mäta djup och undersöka bottnarna. Vi ska också inventera de arter som finns i vattnen genom elfiske, då man med ström i vattnet bedövar fisken så den kan tas upp, vägas och mätas och sedan släppas ut igen. Vi vill knäcka koden till hur man får en livskraftig självproducerande öring och få igång reproduktionen av flodpärlmusslan. Öringen behöver tre livsmiljöer med olika karaktär vad gäller t ex bottenstruktur och vattendjup för att bli livskraftig lekmiljö, uppväxtmiljö och övervintringsplatser, förklarar Johan Törnblom. Under de tre år som detta projekt pågår ska man hinna med kartering, inventering, eventuella åtgärder och uppföljning. Med forskningen kring de här frågorna får också Mälarenergi ökad kunskap om vilka åtgärder som kan behöva göras vid sina vattenkraftverk i Hedströmmen. 10 Mälarenergi Nonstop 2/2011
Stadsnät bygger vidare Kom och fira med Mälar energi lördagen den 17 september! I samband med Kulturnatten i Västerås kommer Mälarenergi att fira 150 år. Det kommer att bli en heldag med fiske mitt i Västerås, öppet Turbinhus och många andra aktiviteter på Fiskartorget. Det börjar redan på förmiddagen när 500 kg regnbågslax släpps ut i Svartån ovanför Turbinhuset. Här kan du fika, låna metspön och grilla din fångst. Senare på eftermiddagen och kvällen blir Mälarenergi en del av Kulturnatten med uppträdanden, tårtkalas och mycket annat spännande. Mälarenergi har varit en del av stadens och regionens utveckling i 150 år. Det vill man fira tillsammans med dig som kund. Håll utkik för mer information på malarenergi.se och i tidningarna inför Kulturnatten. Sedan hösten 2008 har Mälarenergi byggt ut stadsnätet i Hallstahammars kommun. Det började med de kommunala fastigheterna, Hallstahems lägenheter och de centrala delarna av Hallstahammar och Kolbäck. Under hösten 2010 har man anslutit villor i Mölntorp och nu bygger man vidare till bostadsområdet Näs. Vidare pågår konceptet Fiber-till-byn för att ge de boende i Säby med omnejd möjlighet att få ett snabbt och öppet stadsnät med valfrihet. En annan del av kommunen där man nu planerar anslutningar är Herrskogen i Strömsholm. Vidare jobbas det på att ge fler företagare i Hallstahammar och Kolbäck tillgång till stadsnät. Även i Västerås pågår anslutningsarbete till villakunder på ett tiotal olika bostadsområden. En nyhet för privatkunder är att man nu kan välja att delbetala sin stadsnätsanslutning via Mälarenergis Energikonto. Ett enkelt sätt att dela upp sin kostnad på mellan 12-60 månader. Mer information om möjligheten att ansluta sig finns på malarenergi.se. Eller via Mälarenergi Stadsnäts kundcenter på telefon 0771-375 375. Hur har vi det med cryptosporidium i Västeråsvattnet? Risken att parasiten cryptosporidium skulle kunna spridas via dricksvattnet i Västerås är ytterst liten, enligt Niklas Gunnar, chef affärsområde vatten på Mälarenergi. De städer som drabbats av parasiten har hämtat sitt dricksvatten från sjöar. Varför kan den inte lika gärna spridas från Mälaren till hushållen i Västerås? Därför att vårt dricksvatten har passerat ytterligare en reningsprocess via Badelundaåsen, en barriär, där parasiter som cryptosporidium inte klarar sig i vattnets långsamma färd. De som haft problem använder ytvatten som pumpas ut direkt efter rening i ett vattenverk. I vårt vattenverk på Hässlö renas först Mälarvattnet med s k flockning där föroreningar skiljs ut med hjälp av kemikalier. Därefter silas vattnet genom en sandbädd för att sedan långsamt, under cirka två veckor, få sippra genom Badelundaåsen ner till 20-25 meters djup. Därefter pumpar vi upp det igen och tillsätter klor som är effektivt mot bakterier. Sen skickar vi ut det i vattenledningssystemet. Niklas Gunnar, chef affärsområde vatten på Mälarenergi. Gör Mälarenergi något annat kring det här? Vi arbetar bland annat med en s k barriärutredning som blir klar före sommaren. Vi vet att vi har ett mycket säkert system men utredningen ger oss ett mått på hur säkra våra barriärer är. Beroende på vad rapporten ger kommer vi sedan gå vidare i vårt arbete. Mälarenergi Nonstop 2/2011 11
UT- MÄRKER ARGA BIN STORSKALIG VERKSAMHET FANTOM- HÄST KEPS SKROVLIG KNALLA OMKRING FRÅGE- SPEL LED- BESVÄR VAR KÄNDA GRUV- JOBBARE FÅR INTE VINNARNA YL ÖGOJA 15 HAR DEN SLAGNE BUSE TA MOT LAGEN BRAHE- HUS UNG OXE MÅTT VÄLJA LEDNING HAR LAGER PÅ LAGER 6 PAN UTAN VANK ÄR TILL FÖR ALLA HJÄRT- NUPNA 17 JOBBADE PÅ ÅNGARE KÄND TONY I UBÅTS- PERISKOP GER RÖDA KORSET ÄNDA VALT RUTIN NIMBUS 1 ÖVER- LISTA SATT DIT VIRUS TA AV SIG BARACK- LAND DET ÄR FARLIGT DIREKT SIA- MESER CIVIL- STÅND 21 GER SKRÄD- DARE MÖJLIG- HET ATT LEVA PÅ KOMPASS SNÄST 22 ROGER SOM SJUNGER KOMMER NÄSTAN SIST LOPP FLOD 9 PUND 10 SÄKER- HET GER NEON CELLSYRA SIMPELT 18 VARUHUS DEPPIG VAR VISST OMSLAG 8 VÄXT GER OVANOR 26 PORTFÖLJ- INNEHÅLL VIKT 24 SÄD ÖKAR RISK- SPRIDNING FD FP- BOSS 3,14 BÄR BÄR 14 GER DRAG- HJÄLP SARGAT KUMMEL EU-LAND ORENT MUSIK- KANAL SÄD SKADA FÖR BETALD RETUR ÖNSKA KLENA TIDEVARV 2 FIN STIL 16 OL I OSLO SVÄNG KONSULT- NISCH TRANS- PORT- MEDEL FORD TULL- BÅT KADAVER SMYG PLATT- FORM FYR- KANTIG MÅLADE ZORN AV KULLA 4 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26! 12 Mälarenergi Nonstop 2/2011
021-13 74 10 INTE VÅR FILMARE MED VON STEKEL INTE KRI- MINELL ÖBO Extra stort Mälarkryss med fina vinster! VINDGUD SKREV SNORRE KRYP SLÅR DAM 7 LINDAD HÄNGE 20 Skicka in din lösning senast den 1 augusti till Mälarenergi, Box 14, 721 03 Västerås. Märk kuvertet: Mälarkryss. Namn: Adress: RESE- FÖRETAG BIT Telefon: 13 SES I LAGTEXT ÄR ÅSE? STUDSAR ÅNGARE GÖR DORSIN DRAGET TRANSPORTMEDEL SOM INTE ÄGS AV DEN SOM KÖR IAKTTA RENINGS- VERK VARGNAMN ÄR FÖR- SVARET KÄPP SVART ÄNKA TVI! 5 BLUS BRA FÖR EN TIGER FISK TETITEL KAN GÅ VIA STURUP VÅLNAD HURSA? MELLAN- FORM ENÄR HÖDER ANA 19 SKINN- SIDA 3 OKÄND PÅ LÅS FÖR- KORTAS TUM YTA TA SIG LÄNGS MARKEN EGO NORGE 11 DRA AV PÅ KNAPP VISST SITTER YTTERST 23 HAR SYRÉN VARIT SKÄNKA DRAMA- FORM HAR TOFSAR I SKOGEN ÄR INFOR- MERAD FÖR- SVARS- BAS SAMSON 021-137410 12 25 KÖR OREGIST- RERAD I sommarnumret av Nonstop ger vi dig ett extra stort korsord att lösa i hängmattan, solstolen, båten eller din alldeles egna favoritplats. Vi dubblar också antal vinster. 20 personer har chans att vinna radioapparater, väskor eller badlakan. 1-5 pris En laddningsbar miniradio som laddas med en vev. Den är vattentät och har in byggd ficklampa. En miljövänlig radio som inte behöver el eller nya batterier. 6-10 pris En väska med många praktiska fack. Perfekt till träningen eller den korta resan! 11-20 pris Ett special designat strand - badlakan med tryck för sköna dagar i solen. Vinnare i korsordet Nonstop nr 1-11 Dessa vann varsitt USB-minne: Mikko Riihiaho, Hallstahammar Dessa Gunbritt vann och var Sune sitt USB-minne: Engström, Köping Göte Åke Grandin, Elmberg, Västerås Regina Carl-Henrik Calnaris, Blom, Västerås Västerås Sara Ingrid Granberg, Karlsson Västerås Larsson, Västerås Monica Irene Svensson, Dahlbäck-Fagerström, Köping Västerås Bengt Håkan Andersson, Ekdahl, Västerås Skultuna A-M Elisabet Lindqvist-Rizvi, Axelsson, Västerås Erika Gudrun Flink, Dalid, Västerås Västerås Rolf Marianne B Karlsson, och Göran Västerås Oldermark, Västerås Annika I förra Johansson, numret föll Västerås en vinnare tyvärr bort ur listan: Kenth Malmberg, Köping AKTUELL 3 DRAGIG DET INVESTE- TA GLASERAT HÖRS FEJSET S F LERGODS RING LÄTT ED O SENT T L O V A A T T A N ÖVER TRE VET KOLL P E J L ALLT Ä P I PÅ MATTA TRAGGLA F R A I T U T A 2 8 NYANS UPP- GÅNGEN Ö K N I N JIPPO T O N RAKT ÄR K R A S GEST G E N T TRÄDTÄT SKA ROA 12 PÅ INKOMST- SEKUND KALAS? B BROMS DRA PÅ R E V Y S MUN FIN HYSTE TITEL R SPIONER L Ö N E T A K FÅR SÄGS HELENA RISKFRI 6 BÖCKER ÄR KORT- VITTNEN EKHOLMS VÅM SKADA OCH BREV UNGMÖ SPELARE S VARA GREN O AMMAR S Ä K E R N T O 10 FISK- DROTT- NING- 20 ST DAMM P Å S M E T N I N G RIKE E T J O G LÄGGS METALL- SES PÅ TAR EMOT PÅ FAT BOM VISSA A S K A J Ä R N B A L K I MORA A S KORT 15 FINNS BEGÄR FULL AV FLYTTAR MODD HADE SIG LÅNG- STYR OS D Y I G Ä R GRANN- SALT FRU SAMT I S U G V Y LÅT LÄGGS 1 TEKNIK ROVAN ÖVERST GULL- P E N D E L N S N I G E L SPIRA I T CHÈVRE HANLÄT COOLA R A S YT- INTA O S T FRID G O L L U G N A MÅTTET HON ÄR EJ 9 SLÅ RENLÄRIG GJORDE 11 FAST KARL IX KRÄVER KNUT K Ä T T E R S K A KRYSS KARLSTAD A R E T MASTER IDAG TURIST- SÖVDE OF ARTS S K R Y T STÄLLE G O A M A HET E T E R FYREN DET SES I HAR PISA ÅRARBETA RÖR TORN L U T A N D E FÅGEL N E O N E T OVANA R O 4 SES SOM KORT DAG GLITTER F U T T TVÅ U L U L L U L L BUSKE O N S BARACK 13 GJORDE VÄL DEN 7 UR- 5 HYSER UNKNA LOKALEN KANSKE SPRUNG B O E T T ORO STÖDVÄV USCH V Ä D R A D E S E BROM MODERN AVKASTA KORTARE TRÖG B R KÄNSLA V I B B G E INI I N E R T ANPASS- 14 FÖRE SAMSON NING AV A COM BRÄNSLE V E D H U G G N I N G D O T DEN GÅR FRAM OCH ÅTER FALL ÖVERORD L Ö F T E S R I K Å R S T I D 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Mälarenergi Nonstop 1/2011 13
Elpool. En ny avtalsform lanseras för privatkunder. KÖP KÖP KÖP PERIOD DÅ AVTAL TECKNAS PERIOD DÅ MÄLARENERGI KÖPER EL OCH SÄKRAR PRISET FÖR DIN KOMMANDE AVTALSPERIOD Tycker du att det är svårt att hänga med på elmarknaden och ha koll på elpriset? Då kan du snart överlåta till Mälarenergis krafthandlare att handla din el så fördelaktigt som möjligt! Det är en uppskattad avtalsform hos företagen och vi är därför glada över att nu även kunna erbjuda privatpersoner samma avtalsform, säger Patrick Serra, försäljningschef på Mälarenergi elhandel. Här förklarar han vad Elpool innebär: I stället för att själv välja när du ska binda ditt elavtal, så överlåter du till Mälarenergis krafthandlare göra valen åt dig och handla för din räkning. De gör inköpen i små portioner när priset anses fördelaktigt. Snittpriset på de olika inköpen gäller sedan ett år i taget. Man kan säga att det är som ett fast pris men det bygger på att man handlat under en period och därmed hamnat på en nivå som är så bra som möjligt utan att man tagit stora risker. Kan jag räkna med att Elpoolpriset hamnar lägre än de fasta avtalen? Om elpriset anses vara lågt kan du naturligtvis passa på att teckna ett fast avtal. Om du däremot är osäker på om det är rätt tillfälle så är Elpoolavtalet ett jättebra alternativ. Med ett Elpoolavtal ökar sannolikheten att du får ett bra pris oavsett svängningarna på elmarknaden. Vad påverkar elpriset? Hur många parametrar som helst! I grunden handlar det om tillgång och efterfrågan. Vädret påverkar efterfrågan behovet av värme när det är kallt och kyla när det är varmt men det påverkar också tillgången. Finns det vatten i vattenmagasinen? Blåser det där det finns vindkraft? När industrin går bra går det åt mer el. Hur väl kärnkraften fungerar påverkar mycket. Hur euron står påverkar, eftersom vi handlar allt med euro på elbörsen Nord Pool. Till och med översvämningarna i Australien och tsunamin i Japan innebar att elpriset i Norden stack iväg. Det är alltså en rad faktorer tillsammans med konjunkturen och politiska beslut som påverkar. Måste jag bevaka utvecklingen när jag tecknat ett Elpoolavtal? Inte alls. Det är det som är grejen. Du överlåter bedömningen till våra krafthandlare, som följer utvecklingen på Nord Pool minut för minut. Hur ser pristrenderna ut nu? Mycket tyder på att priserna kommer att ligga på en ganska hög nivå under hösten och vintern. De beror framför allt på att vattenmagasinen just nu har ett underskott. Hur gör jag för att teckna mig? Gå in på malarenergi.se. Där hittar du mer information och kan lämna en intresseanmälan. 14 Mälarenergi Nonstop 2/2011
KÖP LÄMNA EN INTRESSE- ANMÄLAN REDAN NU! Se upp så du inte jämför äpplen med päron om du blir erbjuden ett elavtal på gatan! Det har blivit allt vanligare med el för sälj are på gator och torg. Tyvärr blir en del övertalade att ingå ett avtal utan att de blivit tillräckligt informerade. Vilket elpris pratar de om? Det rörliga, fasta eller tillsvidare priset? Ingår skatter och moms? Nämner de fasta avgifter och even tuella faktureringsavgifter? Här är några punkter som du bör tänka på innan du skriver under. Övriga elavtal som Mälarenergi erbjuder: Rörligt Mix 50/50 AVTALSSTART PERIOD DÅ DIN EL LEVERERAS TILL INKÖPT SNITTPRIS Fast avtal trygghet. Du kan teckna ett fast avtal på ett, tre eller fem år. Då betalar du samma pris per kwh under hela den avtalade perioden. De avtal som löper på tre och fem år Rörligt kan omtecknas om priset blir lägre än det var när du tecknade det, mot en omteckningsavgift. Fast Mix 50/50 Rörligt avtal full flexibilitet. Priset följer svängningarna på elbörsen Nord Pool och kan ligga både över och under prisnivåerna i de fasta avtalen. Det ger flexibilitet men samtidigt osäkerhet. Mix 50/50 Du kan när som helt välja att byta till fast avtal. Mix 50/50 trygghet och flexibilitet. Det här avtalet innebär att du får halva din elförbrukning till ett fast pris under ett år medan den andra halvan har ett rörligt pris. SNITTPRIS FÖRSTA ÅRET Rörliga avtal och tillsvidarepriser kan inte jämföras med varandra och absolut inte med fasta avtal. Kontrollera att priserna jämförs inklusive allt elcertifikat, energiskatt och moms. Fråga efter jämförpriset. Det ska före taget upplysa dig om enligt Prisinformationslagen. Jämförpriset ska inkludera elpris per kilowattimme (kwh) samt alla skatter och avgifter (t ex en fast månadsavgift). Priserna ska anges i öre per kilowattimme för tre typkunder med förbrukningen 2 000, 5 000 och 20 000 kwh. Ta reda på vad allt kostar som företaget tar betalt för fast avgift och fakturaavgift t ex. Kontrollera villkoren i det avtal som erbjuds. Vad händer när avtalstiden tar slut? Slussas du automatiskt in i ett nytt bundet avtal då? Lång uppsägningstid kan innebära ett ofördelaktigt avtal för dig. Kontrollera villkor, som bindningstid och uppsägningstid, hos ditt nuvarande elhandelsföretag. Den som bryter ett fastprisavtal i förtid måste betala för att lösa ut sitt gamla avtal. Det finns elförsäljare som påstår att de företräder eller samarbetar med Mälar energi. Det stämmer inte. När Mälar energi är ute på allmänna platser är de väldigt noga med att visa yrkeslegitimation och är klädda i egna profilkläder. Är du tveksam kring ett erbjudande du fått ring gärna Mälarenergi Kundcenter 021-39 50 50, för att stämma av och jämföra. För mer information: malarenergi.se, elpriskollen.se och konsumenternas.se Mälarenergi Nonstop 2/2011 15
Komfortavtal ger trygghet och besparingar. Brf Kolarhagen är en av Västerås största bostadsrättsföreningar. Den bildades 1955 och i föreningen ingår både affärslokaler och 508 lägenheter. De var bland de första kunderna som tecknade Komfort avtal med Mälarenergi för drygt två år sedan. Hur har det gått och har förväntningarna infriats? TEXT: Kristina Grefberg FOTO: Lasse Fredriksson Göran Hägglund på Mälarenergi och Elisabet Norgren, ordförande i brf Kolarhagen träffades för en uppföljning av det Komfortaval som tecknades för två år sedan. För tre år sedan lanserade Mälarenergi nyheten Komfortavtal. Framför allt vände man sig till större kunder som företag, fastighetsägare och bostadsrättsföreningar. Ett komfortavtal är ett helhetsåtagande från Mälarenergi för fastigheten eller anläggningen till en fast kostnad. Bostadsrättsföreningen Kolarhagen, en av Västerås största, bildades 1955, och under åren 1956 till 1960 byggdes fastigheterna som inrymmer både affärsdel och 508 lägenheter i olika storlekar, totalt 40 000 m 2. Komfortavtalet innebär att Mälarenergi ansvarar för driften av föreningens värme- och ven tila tionsanläggningar. Avtalet ger tillgång till Mälarenergis tekniker som genomför service och intrimning på anläggningarna. Tanken är att betydande besparingar ska kunna göras utan att komforten försämras. Modern anläggning kräver expertis Tillsammans med Göran Hägglund från Mälar energi tittar vi in på Kolarhagens kontor, där vi träffar föreningens ordförande Elisabet Norgren. Vi frågade förstås hur det gått sedan avtalet trädde i kraft. - Nu har det gått drygt två år av vårt sexåriga Komfortavtal, och det har varit heltryggt, säger Elisabet. Det är tryggt för både styrelse och boende att ha det här nära samarbetet med Mälarenergi. Vi bytte till en ny, modern anläggning år 2000 som är avancerad och kräver expertis. Tack vare avtalet har vi fått tillgång till kompetent driftpersonal. De ser till att allt som rör värme, vatten och el hålls i trim, samt gör åtgärder innan något går sönder och effektiviserar vår energianvändning samtidigt som vi sparar pengar. Total besparing på en halv miljon Både Elisabet och Göran konstaterar att de senaste årens två långa och kalla vintrar har inneburit stora kostnadsbesparingar för föreningen, då avtalet omfattar en garanterad förbrukning. Under det senaste året räknar styrelsen med en total besparing på en halv miljon kronor och 20 procent lägre kostnader för underhåll, men även Mälarenergi och miljön är vinnare. - När vi effektiviserar anläggningen får vi låg returtemperatur tillbaka, en fördel för oss. Det handlar ju om stora kunder och stora volymer. Och självklart är all energibesparing ett plus för både ekonomi och miljö, säger Göran Hägglund. En annan fördel för styrelsen är att det har blivit enklare att budgetera kostnaderna. Nu får föreningen en gemensam kvartalsfaktura på el, vatten, värme, drift och underhåll. Dessutom har det blivit lättare att fatta beslut i styrelsen när det gäller investeringar, då man får hjälp av Mälarenergi med lönsam hetsberäkningarna. 16 Mälarenergi Nonstop 2/2011
Så här fungerar Komfortavtal Komfortavtal innebär att större kunder som fastighetsägare, företag eller bostadsrättsföreningar får en fast årskostnad för energi och vatten och att Mälarenergi står för variationer i energiförbrukningen som beror på väderleken samt ansvarar för både akuta och planerade underhållsåtgärder. Mälarenergis organisation och kompetens kompletterar kundens organisation. Konceptet bygger på partnerskap där Mälarenergi erbjuder öppna och flexibla kontraktsupplägg som kontinuerligt kan anpassas till förändrade situationer vad gäller ombyggnader, verksamhetstider, försäljningar etc. Samarbetet inleds med en analys, där man gör en sammanställning av energiförbrukning och jämför med nyckeltal. Därefter kartläggs byggnadernas tekniska och driftmässiga status, man fastställer behovet av åtgärder och möjligheter till besparing. När sedan avtalet skrivs har man slut - gilt igt beslutat om åtgärder och avtalstid, från fem till tio år. Mälarenergi genomför sedan de ombyggnationer och optimeringar i fastigheten som avtalats, och sköter fortlöpande drift, underhåll och energi optimering med fasta kostnader under hela kontraktstiden. Ett Komfortavtal innebär att besparingen delas mellan kunden och Mälarenergi. Det ligger alltså i båda parternas intresse att optimera kostnaderna. Tack vare avtalet drivs både kund och Mälarenergi till energibesparing på ett långsiktigt sätt. Förbrukningarna är låsta till en garanterad nivå, men priserna på el, vatten och värme ändras enligt taxa. Nu har över 1 000 villor i Hallstahammar fjärrvärme. Under våren har den tusende villan anslutits till fjärrvärmenätet i Hallstahammar. Fjärrvärmesatsningen startade 1979 med industrier och större fastigheter. Under åren har fler och fler villor beställd fjärrvärme och arbetet är nu i stort sett slutfört. Det som återstår nu är anslutning av enstaka fastigheter. Heikki Hentunen på Mälarenergi har ansvarat för försäljning, upphandling, projektgenomförande och slutbesiktning, d v s ett litet team som kallats för Hallsta-modellen. Det har resulterat i snabba beslut och personliga kontakter som skapat goda relationer med kunderna. En del kunder har sagt att skaffa fjärrvärme är det bästa beslut jag har tagit. Läs mer om Komfortavtal på malarenergi.se Det ligger i båda parternas intresse att pressa kostnaderna. - Vi har nog aldrig haft så bra koll som de senaste två åren, och det känns bra med den personliga kontakten som det innebär med en egen kundansvarig. Driftteknikern Johan Nilsson gör ronderingar hos oss varje månad och ser till att vår anläggning fungerar som den ska, men vi har ofta kontakt varje vecka. Han är datauppkopplad på vår anläggning och gör löpande driftoptimeringar och underhållsåtgärder, så vi hinner inte ens märka om något fel har uppstått. Idag har Mälarenergi tecknat Komfortavtal med ett flertal större kunder. Det har fallit så väl ut så nu ska även mindre kunder få en chans till samma service i något förenklad form, s k Komfortavtal Mini. Johan Nilsson, drifttekniker på Mälarenergi, tittar över Kolarhagens anläggning en gång i månaden så att allt ser bra ut. Nej men, har Mälar energi etablerat sig i Kina?! I staden Suzhou åtta mil utanför Shanghai fick en Nonstopläsare syn på den här skylten i somras. Inte helt olik Mälarenergis logotyp. Vad det här företaget har för verksamhet förtäljer inte historien. Kanske någon annan vet. Mälarenergi Nonstop 2/2011 17
Nu är Mälarenergis demoanläggning för mikroproduktion med solceller installerad och klar. Här kan du som står i begrepp att satsa på egen elproduktion med solceller få goda råd och praktiska tips. Anläggningen är byggd så att installationen är synlig. Det har man gjort för att kunna visa hur det ska se ut. Funderar du på att producera egen el med hjälp av solen? Då är du välkommen upp på Mälarhusets tak på Sjöhagsvägen i Västerås. Här har Mälar energi byggt en demoanläggning med solceller för att kunna visa hur mikro produktion av el ansluten till elnätet fungerar. TEXT: Kristina Grefberg FOTO: Lasse Fredriksson På taket har Mälarenergi även satt upp en rörlig solpanel som följer solen. Det har man gjort för att du ska kunna se hur stor plats den tar och hur den bör monteras. Jonas Persson, chef för nätmarknad på Mälarenergi Elnät, varför har ni byggt en demoanläggning för mikroproduktion på taket? Vi vill kunna visa husägare, villaföreningar, studerande, installatörer och andra intresserade en anläggning som är i drift, hur det kan se ut och hur den är installerad. Många har nog säkert funderingar på vilka regler som gäller, och det kan vi svara på. Vi kan även berätta om hur anslutningen till elnätet skall genomföras och vilka krav och säkerhetsföreskrifter som gäller när man kopplar in sig på vårt elnät. Men vi behöver också själva testa mikroproduktion för att lära oss mer om det och förbereda oss inför framtiden när många anläggningar kan komma att anslutas till vårt elnät. I höst räknar vi med att komplettera med ett vindkraftverk på taket. Vad består demoanläggningen av? Först byggde vi ett litet hus för att få ett tak att placera solcellerna på. Hela solcellsytan är 14 m 2 passande för en friggebod - uppdelad på två olika solcellsanläggningar, en rörlig solpanel med en maximal effekt på 1,4 kw (10m 2 ) som följer solens bana och en fast monterad solpanel på 0,5 kw (4m 2 ). Dessa är inkopplade på vårt elnät precis som vilken villa som helst. Vi har byggt anläggningen så att installationen är så synlig som möjligt, för att kunna visa hur det ska se ut och hur man bör göra. 18 Mälarenergi Nonstop 2/2011 Elnät
Vi vill helt enkelt göra det möjligt för dem som vill vara energimedvetna och följa med i den spännande utvecklingen, men vi vill visa hur det ska göras på ett säkert sätt. Det sitter elmätare på båda solcellspanelerna. Tanken är att du ska kunna följa elproduktionen på vår hemsida och se exakt hur mycket energi vi får ut vid olika årstider och väderlek från de två olika varianterna. Ni uppmuntrar alltså era kunder att själva producera el? Ja, det kan man kanske säga. Vi vill helt enkelt göra det möjligt för dem som vill vara energimedvetna och följa med i den spännande utvecklingen, men vi vill visa hur det ska göras på ett säkert sätt. Vi arbetar också för att det ska bli lättare att få kvitta sin producerade el mot sin förbrukade, vilket inte lagen tillåter idag. Är det lönsamt att investera i solceller? Det är fortfarande dyrt, En tumregel kan vara att det kostar cirka 60 kronor per installerad W. Vår takmonterade anläggning på 525 W kostar cirka 30 000 kronor, vilket ger en relativt lång återbetalningstid. Men en miljömedveten eldsjäl styrs nog av andra saker än bara lönsamhet. Hur mycket kan man få ut av en sol cellsanläggning? Den effektiva produktionen från solceller i Sverige är 600 900 kwh per installerad kw och år, beroende på var och hur systemen monteras. En solföljande solcellsanläggning ökar produktionen då den tar vara på morgonens och kvällens solstrålar också. Vilka bidrag finns att söka? Till och med 2011 kan du få bidrag från staten med 60 procent upp till ett visst maxbelopp. Du kan få hjälp med ansökan av en solcellsleverantör eller själv hämta blanketten hos Länsstyrelsen eller Energimyndigheten. Det är än så länge oklart vad som händer med bidraget efter årsskiftet. Vad är mikroproduktion? När hus- och fastighetsägare själva producerar el för att bidra till energiförsörjningen genom att installera solceller och ansluta till elnätet kallas det för mikroproduktion. Man ska förbruka mer än man producerar och inte ha en större mätarsäkring än 63A. Mikroproduktion ska anmälas till elnätsägaren, Man kan även få ersättning för elcertifikat, men för mindre anläggningar är det inte säkert att det är lönsamt. Vad tror du om framtiden? Priserna på solcellspaket kommer med all säkerhet att sjunka och då blir det naturligtvis ett uppsving. I Tyskland har vi redan sett en jätteutveckling på det här området. Där har också myndigheterna beslutat att uppmuntra till mikroproduktion. Vi kommer också att få se lite snyggare solceller i ny design, t ex i form av taktegel, något som redan finns i Kalifornien. Inför framtiden kan det också vara intressant att titta på kopplingen mellan solceller och laddning av elbilar. Tre tips innan jag sätter igång? Kontakta ditt elnätföretag och berätta att du tänker koppla in dig på elnätet. Det är viktigt för allas säkerhet. Köp solcellspaketet av en seriös leverantör och se till att det är CE-märkt. Anlita en behörig installatör för installationen. Gärna i ett tidigt skede.. och ett fjärde på köpet, boka in ett besök på Mälarenergis tak innan du bestämmer dig. VILL DU HA EN DEMONSTRATION? Anmäl ditt intresse till vårt Kundcenter på telefon 021-39 50 50 eller via malarenergi.se det kostar inget i sig men det är viktigt att dokumentera de anläggningar som finns av säkerhetsskäl. Mest lönsamt blir det idag om du själv använder all den producerade elen, men på sikt kan det vara intressant att mata in överskottet på elnätet. Luft blir jord i Arboga och Medåker. Mälarenergi kommer under hösten att moderni sera elnätet runt Arboga och Medåker genom att byta luftledningar till nedgrävd kabel. Det här gör man för att höja säkerheten och tillgängligheten i elnätet. Du som bor i området kommer att märka detta genom färre strömavbrott på sikt. Arbetet beräknas starta i höst och vara klart under våren 2012. När schaktarbetet startar kommer vi att finnas med arbetsmaskiner ute på vägarna och vi ber dig som bor i området att ha överseende med eventuella olägenheter. Team Mälarenergi laddar för revansch Foto: Lennye Osbeck Efter två år som svenska mästare bröts trend en för damerna i Team Mälarenergi Bordtennisklubb från Köping. Helsingborgslaget Råå BKT blev för starka i finalspelet. Efter en förlust i första matchen i Köping tändes dock hoppet i den andra finalmatchen då Team Mälarenergi kämpade sig fram till vinst. Dock blev Råå för svåra i den tredje och avgörande matchen. Nu laddar Team Mälarenergi om för revansch och hoppas att återta tronen som svenska mästare kommande säsong. I samband med den första finalmatchen utsågs Tema Mälarenergis lagledare, Kicki Löwdahl-Gullbo, till årets ledare 2010 i svensk pingis och tilldelades Ledarskölden av Svenska Bord tennisförbundet. Nonstop gratulerar! Mälarenergi Nonstop 2/2011 19
På Ericsson Studio sätts människan i första rummet. TEXT: Yvonne Busk FOTO: Lasse Fredriksson Ericsson Studio är en mötesplats för kund besök och events interna och externa. Här visar man upp sina produkter, tjänster och visioner. Lokalerna rymmer närmare 350 personer. Besökare kan ta del av hur telekomteknik kan användas inom olika samhällssektorer. Innehållet är flexibelt och kan ändras snabbt inför olika besök. Ericsson Studio invigdes sista augusti förra året. Vi går mot porten med en het sommarsol brännande i ryggen och med solglasögon som skydd mot ett bländande ljus. Ett enda kliv senare står vi i Ericsson Studio. Hit når varken sol eller måne. Byggnaden saknar fönster och hela det myllrande livet i Kista Stockholms eget Silicon Valley får stanna därute. Här ryms en egen värld. Någonting händer direkt innanför dörrarna. Ett välbefinnande sprider sig i kroppen och ett leende vill fram i ansiktet. Kanske beror det på det vackra olivträdet som alldeles levande växer mitt i entréhallen och ser ut att trivas hur bra som helst, med bara lampor som ljuskällor. Eller kan det bero på de klara färgerna på stolar, sittdynor, klädhängare och andra saker som för tankarna till barn, leksaker, förskolor? Fågelkvittret som bildar en diskret ljudkuliss är inte heller vad man förväntar sig i denna teknikens högborg. Ingenting är som det brukar vara och tankarna slår kullerbyttor hela tiden, vilket antagligen är meningen. 20 Mälarenergi Nonstop 2/2011 Vi visas in i ett mötesrum och sätter oss runt sammanträdesbordet som är ett pingisbord. Varför inte? Här ska vi få ta del av den forskning Ericsson ConsumerLab bedriver. Hard facts det mesta är på engelska här. Hårda fakta alltså. Fast egentligen är det snarare mjuka fakta. Här talar man mer om människor än teknik, enligt filosofin att det är tekniken som ska anpassas till människor och inte tvärtom. Alltså är det fakta om hur människor beter sig i förhållande till tekniken som är det intressanta. Vill styra inte styras Sanning nummer ett; TV är viktigt i människors liv. 35 procent av vår fritid ägnas åt att titta på TV och video. Sanning nummer två: Vad är det på TV? är en fråga vi ställer alltmer sällan. Istället frågar vi oss; vad känner jag för att se i kväll? Vi vill själva styra vad vi ska se och när vi ska göra det. 70 procent ser varje vecka på olika sorters time-shifted TV/videoinnehåll, d v s program, Användarnas tre främsta krav för framtiden: Enkelhet den utrustning jag behöver ska vara enkel att använda. Tillgänglighet jag ska lätt komma åt vad jag vill, när jag vill. Kvalitet bild och ljud ska hålla utmärkt kvalitet.