Konkurrens mellan stora växtätare: exemplet rådjur och dovhjort



Relevanta dokument
Utfodring av vilt och dess konsekvenser

Hur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer?

Heterogen miljö en omgivning som varierar i tid eller rum - kan bidra till att mellanartskonkurrensen inte hinner få full effekt.

Rådjursförvaltning i områden med stora rovdjur (på 40 minuter )

RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN

Viltbete och Foderproduktion Inventeringsresultat våren 2011

Sverige Håkan Sand Olof Liberg Henrik Andrén Per Ahlqvist Camilla Wikenros

Västmanlands län. Avskjutningsrapportering

Avskjutningsrapportering. Örebro län

Avskjutningsrapportering Avskjutningsrapport: 1 juli juni 2018

Redovisade undersökningar Attityder till kron & skador. Attityd till stammens storlek. Majoriteten vill ha mer kron

Södermanlands Län. Avskjutningsrapportering

J-O Helldin, Andreas Seiler, Mattias Olsson, Tommy Lennartsson,...

Västra Götaland Väst. Avskjutningsrapportering

Konkurrens mellan rådjur och dovhjort

Avskjutningsrapportering. Stockholms län

Jönköpings län. Avskjutningsrapportering

ÄFO PLANER FOKUSPARAMETRAR. Inventeringsmetoder (älg) styrkor, svagheter

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige

Utbredning och förekomst av kron- och dovhjort i Sverige. analys av data från Svenska Jägareförbundets viltövervakning 2016

Attityder till vildsvin & utfodring. Fredrik Widemo

Projekt: Älgjakt och rovdjursförvaltning

Älgstammen i Södermanland. Rapport 2012:16

Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm

viltvård för klövvilt

JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG

Gävleborgs län. Avskjutningsrapportering

Avskjutningsrapportering Avskjutningsrapport: 1 juli juni 2018

Dovhjort. i Södermanlands län och målsättning för stammarnas skötsel Rapport 2014:04

Ekologi och modern historia för våra stora viltarter

Vargens återkomst. effekter på bytesdjur, konkurrenter och asätare

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Kan viltolyckor förebyggas av körsätt och vägmiljö?

Kapitel 9 Populationsparametrar

Avskjutningsrapportering

Strategier för beskattning av älg med och utan rovdjur. Förvaltning av älg - generella förutsättningar. Predationsmönster hos varg och björn

Avskjutningsrapportering

Skåne län. Avskjutningsrapportering

1. Vad är ett ekologiskt samhälle?

Nötkreaturs betesbeteende - har rasen någon betydelse? Anna Hessle, SLU Skara

Betyder Läran om huset

Älgstammens täthet och sammansättning i Holmen Delsbo Älgskötselområde

Utveckling av klövviltstammarna och tallskogskador på Halle- och Hunneberg

Älgstammens täthet och sammansättning i Ale Jaktvårdskrets

Viltvårdsplan för Karlskoga Kommun

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg)

Hjortdjurens bete på gröda

Predationsstudie på varg och spillningsinventering av älg och rådjur i Tenskogsreviret vintern 2010

Synopsis spridning, vandring och habitatutnyttjande

Avskjutningsrapportering Avskjutningsrapport: 1 juli juni 2018

Foto: Thomas Ohlsson. Svenska Jägareförbundet Uddetorp, SE Skara

Värmland. Avskjutningsrapportering

Älghemområden, förvaltningsområden och inventering

Torgny Bohlin, Introduktion till populationsekologi; författarens lösningsförslag Studentlitteratur och författaren

Betesekologi, biotopvård och tillväxt - hur hänger det ihop?

Handledning. 6 Naturresan Skogen

Hjortdjurens näringsbehov

Ekosystemaspekter på älgförvaltning med stora rovdjur. Henrik Andrén, Håkan Sand, Johan Månsson, Lars Edenius och Petter Kjellander

Älgstammens täthet och sammansättning i Gunnarps Älgskötselområde 2008

EVOLUTIONENS DRIVKRAFTER ARTBILDNING

Prognoser för lodjurspopulationen 2012 och 2013 i Sverige. Forecasting the lynx population to 2012 and 2013 in Sweden

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

Synen på älg & skogsskador

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Södra ÄFO 2018

Protokoll för genomförande av VILTRÅD i anslutning till (förslagsvis direkt efter) jaktvårdskretsarnas årsmöten i Stockholms län

Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg)

Predation på ren från lodjur och järv Rapport till Toleransnivåer för rennäringen

Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg)

Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg)

VAD ÄR EN EKODUKT? KRISTINA BALOT Projektledare TRAFIKVERKET Region Väst. Seminarium 9 juni 2016 Göteborgsregionens kommunalförbund

Kronviltet. i Södermanland och målsättning för stammarnas skötsel Rapport 2011:11

Analys av data från renar med GPS-mottagare inom Lögdeå vinterland, vintrarna 2011/ /14

Vilken inverkan har vargen på älgstammen?

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Mälaröarna ÄFO 2017

Älgstammens täthet och sammansättning i området kring Oskarshamn

Anders Jarnemo (Högskolan i Halmstad), Petter Kjellander (SLU) och Carl-Gustaf Thulin (SLU)

BIOLOGI = Läran om det levande

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Södertälje ÄFO 2016

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Norra ÄFO 2016

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Sigtuna ÄFO 2016

Vad är Viltförvaltning?

Hallands län. Avskjutningsrapportering

Inventering av lodjur felkällor och naturlig variation

Vilt och Trafik. Forskning kring viltolyckor, barriäreffekter, bullerstörning, åtgärder och uppföljning vid Grimsö forskningsstation

Avskjutningsrapportering. Södra Älvsborgs Länsförening

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Vallentuna Närtuna ÄFO 2019

Älginventering från flyg i Vebomarksområdet

SKATTNING AV VILTFODER PÅ SVEASKOGS MARKER I LAXÅ

Växter längs vattendrag i. mångfalden?

och reproduktion balanserar varandra främst genom födobegränsning.

Järven i skogslandet en pilotstudie Årsrapport 2013

Utvecklingen av klövviltstammarna och tallskogsskador på Halle och Hunneberg

Adolfsbergs-/Storvretaskogen. Rödlistade arter

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

SKOGSLEKAR I TYRESTA

Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu

Transkript:

Foto: A. Jarnemo Konkurrens mellan stora växtätare: exemplet rådjur och dovhjort Petter Kjellander SLU / Grimsö forskningsstation

Miljövariation Variation i födslar och dödslar mellan år påverkas av: Nivå och styrka av interspecifik konkurrens (mellanartskonk.)

Konkurrens vs ekologisk nisch En nisch är en multidimensionell utnyttjandefördelning där en eller flera arters resursutnyttjande eller krav fördelas efter olika axlar Beteshöjd Art B Habitatval Art A Födokvalité

Hos växtätare -två typer av konkurrens Interference competition direkt konflikt eller riktad handling mellan två arter eller individer. Exploitation competition indirekt konflikt via en gemensam begränsad resurs som både A och B utnyttjar.

Tre villkor för mellanartskonkurrens skall kunna uppstå (mätas): 1. Finns arterna i samma habitat? 2. Äter arterna samma saker/utnyttjar samma resurser? 3. Den gemensamma resursen måste finns i begränsad tillgång

Olika idisslare äter delvis olika saker Rådjur selektiv (kvist)betare Dovhjort intermediär grovbetare - gräsätare

Om mellanartskonkurrens och mat Äten mängd Låg täthet, svag konkurrens Hög täthet, stark konkurrens Födoslag och kvalité Dovhjort Älg Rådjur

Mellanartskonkurrens i teorin dn 1 /d t = r m1 * N 1 * (1 - N 1 /K 1 ) dn 1 /dt = r m1 * N 1 * (1 - N 1 /K 1 - α 12 *N 2 /K 1 ) K 1 /α 12 Dovhjort= N 2 Skalfaktor! Rådjur= N 1 K 1

Möjliga effekter av mellanartskonkurrens på populationstillväxt (r) dn 1 /dt = r m1 * N 1 * (1 - N 1 /K 1 - α 12 *N 2 /K 1 )?

Experiment ger tydliga svar Kroppsvikt? Hög Dov Låg Rå Hög Dov Låg Rå Hög Dov Låg Rå Låg Dov? Hög Rå? ÅR: 06-07 09-10 06-07 09-10 Kontroll Experiment

Dovhjortsprojektet Kobergs gods ca. 9000 ha Har haft dovhjort sedan 1920-talet. Uppskattad dovtäthet 2006: ca 20-25/km 2

Projektets utformning -Två områden i ett! Marken delas av ett viltstängsel (v 42): -Norra experimentområdet, ~3000ha -Södra kontrollområdet, ~6000ha Experimentell studie! Norra; Hög -> Låg ca.7,5/km2 Södra; Hög-> Hög > 25/km2 Experimentområde 47 GPS-sändare (52 ad dovvilt, 66 kalvar, 35 rådjur) Kontrollområde

Vegetations inventering Vegetation: Available biomass (at 0-1.3 and 0-2m height) Winter (Jan. - March) & Summer (July- Aug.) 2200 plots per season

Täthetsskattning Sk. Distance sampling - Älg - Dov - Rådjur - Vildsvin - Räv Utförs under April/Maj.

Resultaten då?

Rumslig separation! Röd = Dovhjort (50% core area) Grön Rådjur (40% core area) Koberg 2007-2011 Sampel size: Observations 2007 2010: 10.790 fallow deer 2007 2010: 264 roe deer Agnerud 2011

Sammanfattande effekter av interference Rumslig separation (också historiskt stöd) Hemområdeseffekter Höga nivåer av habitatöverlapp

Födokonkurrens? Vad äts av dovviltet? Ca 20 växtarter, Dec-Jan (av 100 förekommande) > 50 arter, Juli-Augusti (av 274) Totalt >60 olika arter 70 60 50 40 30 20 Utfodring Bärris Övrigt 10 0 December Rådjur äter 30-40% bärris vintertid Januari

Födoval, vintertid Rådjur ------40 70% överlapp------- Dovhjort Älg Gräs Örter Markris Lövträd Barrträd Lav Mossor Svamp Övrigt Utfodring Dovhjort, utfodrad

Födoval: före-efter vs hög-låg dov

Nisch överlapp (vinter mat): Rådjur - Dovvilt %-overlap (Schoener) Pianka (1973) Niche overlap

Om mellanartskonkurrens och mat Äten mängd Låg täthet, svag konkurrens Hög täthet, stark konkurrens Födoslag och kvalité Dovhjort Älg Rådjur

Tre vilkor för mellanartskonkurrens skall kunna uppstå (mätas): 1. Finns dom i samma habitat? 2. Äter dom samma saker/utnyttjar samma resurser? 3. Den gemensamma resursen måste finns i begränsad tillgång

Interspecifika effekter på fitness? Kid/get Experimentområde Fawn/female 1 0,8 0,6 0,4 C X Kontrolområde 0,2 0 High /Före Low /Efter

Eftersläpande effekter av dovvilt på rådjurstätheten? 30 Koberg, April 2007-2011 Roe deer (deer/km 2 ), t+1 Roe deer (deer/1000ha), t 0 27,5 25 22,5 20 17,5 15 12,5 10 7,5 5 2,5 50 100 150 200 250 300 350 400 450 Fallow deer, t 0 (deer/1000ha) Fallow deer, t 0 (deer/km 2 ) Kjellander unpubl.

Summing up Potentiella effekter av exploitation konkurrens Stortt födoöverlapp (återstår att undersöka födotillgång) Habitatutnyttjande och överlapp (hur är det med habitatval?) Potentiella effekter av interference konkurrens Home range storlek, avstånd etc -> Resulterar i interspecifika effekter på fitness och populationstillväxt? Konkurrens mellan stora växtätare: -Behöver förvaltningen bry sig?

Nu är det slut! Frågor? Foto: H. Ring