G Gipshandbok. - ett naturligt val

G Gipshandbok - ett naturligt val

INNEHÅLLSFÖRTEKNING Förord Konstruktionstyper Val av väggtyp - typöversikt Höjdtabell för gipsskivor 900 & 1200 mm Lafarge gips Teleskopanslutningar nslutning mot TRP Lafarge randgips Lafarge Våtrumsgips Lafarge Gipskortplank Undertak Lafarge Golvgips Lafarge Utegips Generell information 1 2-3 4-9 10-11 12-15 16 17 18-20 21-24 25-26 27-33 34-36 37-39 40-47

VÄLKOMMEN FÖRORD Denna bok är tänkt som teknisk vägledning vid projektering och byggnation. Informationen är framtagen med utgångspunkt från Molan :s produkter och förutsätts vara korrekt. Molan påtager sig dock inget konstruktionsansvar. Vid frågor beträffande denna tekniska vägledning eller annan information kontakta Molan, tel 08-7479130 MELLNVÄGGR Väggar med gipsskivor på stålregelstomme från Molan omfattar ett system genomarbetade väggtyper, vars egenskaper är utprovade i både teori och praktik. Det är enkelt att välja precis de väggkonstruktioner som behövs från projekt till projekt. Väggsystemet är också anpassat till renovering och modernisering av befintliga väggar. Gipsskivor på stålstomme kan även användas till specialkonstruktioner som böjda väggar, inklädnad av platskrävande installationer, röntgenavskärmning, inbrottsskydd och mycket annat. VÄGGTYP De vanligaste väggtyperna är beskrivna i Typöversikten. Utöver dessa väggtyper kan andra typer naturligtvis konstrueras, anpassade till de krav som gäller i varje enskilt projekt. Vår tekniska service står alltid till förfogande. Väggtypernas egenskaper är framtagna genom provningar, beräkningar samt erfarenheter både inom och utom landet. I samtliga fall gäller att gipsskivor användes som uppfyller brand- och ljudmässiga krav enligt Europeiska normer. VÄGGRUPP Väggtyperna är indelade i väggrupper. Grupperna omfattar väggtyper med samma brand- och ljudmässiga egenskaper. För varje väggrupp finns en rad detaljlösningar för anslutning till de vanligast förekommande vägg-, golv- och taktyperna. När man önskar beskriva utförandet av en bestämd vägg, kan en väggrupp eller väggtyp tydligt beskrivas utifrån typbeteckningen i denna vägledning. DETLJER Detaljerna är utformade så att gipsskiveväggens brand- och ljudmässiga egenskaper bibehålls vid anslutning till andra byggnadsdelar. Detaljernas utformning är baserad på lång erfarenhet. 1

INTRODUKTION KONSTRUKTIONSPRINIP Exempel: Vägg, enkel stomme med 2 lag gipsskivor på var sida. TYPETEKNING Väggtyperna anges med vedertagna beteckningar för gipsskiveväggar. Exempel: D E F G E 70/70 202 M30 E = Enkel stomme D = Saxad stomme DD = Dubbelstomme 70 mm skenor, SK 70 70 mm reglar, R 70 2 lag gipsskivor på var sida 30 mm mineralull i hålrummet H Skivbeteckningen utan bokstav står för normalskiva. : Skenor, SK-profil, vid tak och golv. : Reglar, R-profil, max c/c 600 mm för system med 1200 mm breda gipsskivor. För system med 900 mm breda gipsskivor finns speciella anvisningar. : Hål i båda ändar av reglarna för installationer. D: Första lag gipsskivor, fäst med skruv c/c 750 mm. E: ndra lag gipsskivor, förskjuts en halv skivbredd, och fästs c/c 200 mm längs skivkanten och för övrigt c/c 300 mm. F: Hålrumsisolering. G: Spackling med spackeltape över skarvar. Spackling över skruv. H: Ytbehandling efter önskemål. I: Ljudtätning. Torr fogtätning med EPDMlist eller EP-duk. I Framför beteckningen kan tillföras ett F eller H. F står för randskiva H står för Hårdskiva VÄGGTYPER OH VÄGGRUPP EXEMPEL Följande är exempel på väggtyper med 70 mm stålstomme och beklädnad med 2 lag gipsskivor. 2

INTRODUKTION Enkel stomme Väggrupp: 1, 2, 3, 4 & 5 Dubbel stomme Väggrupp: 7 & 8 VÄGGR, ENKEL STOMME Väggtyperna i dessa grupper kan utföras med 1,2 eller 3 lag gipsskivor på var sida om stommen. Väggar med enkel stomme kan utföras med eller utan isolering i hålrummet. Dessa väggtyper täcker i de flesta fall alla förekommande krav på mellanväggar i flerfamiljshus, kontorsbyggnader och liknande. Enkel förskjuten stomme Väggrupp: 6 VÄGGR, DUEL STOMME Utföres med två stommar åtskilda min 10 mm mellan stommarna, vilket ger ännu bättre ljudisolering än väggar med enkel stomme. eklädnad med 2 eller 3 lag gipsskivor och isolering i hålrummet. Dessa väggtyper används då höga krav på ljud förekommer. Väggar med dubbel stomme används också vid inklädnad av balkar, installationer och dylikt. Schaktväggar Väggrupp: 9 & 10 VÄGGR, ENKEL FÖRSKJUTEN (SXD) STOMME I skenan, som är min 25 mm bredare än reglarna, monteras reglarna inbördes förskjutna, varvid ljudbryggor undviks. Minst 2 lager gipsskivor monteras på var sida om stommen. Med hänsyn till de ljudmässiga egenskaperna används alltid mineralull i hålrummet. Väggar med förskjuten stomme används i lägenhetsskiljande väggar i bostäder, hotell, barnstugor m m. SHKTVÄGGR Dessa typer har endast skivbeklädnad i 1, 2 eller 3 lag på en sida av stommen, och kan utföras med eller utan mineralullsisolering i hålrummet. Schaktväggar används omkring större installationer och dylikt. Dessa väggar kan även användas som påsalningsväggar vid t ex renovering av befintliga mellan- och ytterväggar. 3

VÄGGNYKEL VL V VÄGGRUPP Typöversikten är indelad i tre tabeller, som finns på var sin sida. Enkel- och dubbelstomme randklass EI 30 och EI 60 Ljudklass 30 d - 60 d Schaktväggar randklass EI 30 och EI 60 Ljudklass 30 d - 35 d Enkel- och dubbelstomme randklass EI 90 och EI 120 Ljudklass 44 d - 60 d Enkel- och dubbelstomme, EI 30 och EI 60 Med brandklass EI 30 och EI 60 täcker översikten på sid 6 huvuddelen av behovet för mellanväggar. Sidorna med konstruktions- och detaljlösningar, visar enligt vilka principer väggarnas anslutningar skall utföras, så att de brand- och ljudmässiga egenskaperna kan bibehållas för väggarna i denna översikt. Även EI 90 och EI 120 Väggarna i översikten uppfyller i några fall en högre brandklass än EI 60. T ex klarar en EI 60 vägg som DD 70/70 303 M60 utan vidare kraven för EI 90 och kan också förberedas för EI 120 genom att man använder stenull i hålrummet. För att ge en klar överblick av möjligheterna när de brand- och ljudmässiga egenskaperna ses i kombination, har vi valt att beskriva väggarna i EI 90 och EI 120 separat. NVÄNDNINGSOMRÅDEN RNDKLSS LJUDKLSS VÄGGRUPP ostäder Lägenhetsskiljande vägg Vägg mellan korr./ trapphus och lägenhetstambur Rumsskiljande vägg, inom lägenhet (exkl våtrum) Våtrum Schakt EI 60 EI 60 EI 30 EI 60 ( EI 30 ) EI 30 och EI 60 55-60 44-48 30 35-40 25 7,8 4,5 1 (1),2,3,4 9, 10 Skolor Klassrumsskiljande vägg Vägg mellan korridor och klassrum. Runt matsal, rektor, kurator, vilrum mm. Vägg runt grupprum, lärarrum, bibliotek Förråd, W, övr. biutrymmen Schakt EI 60 EI 60 EI 60 EI 60 EI 60 EI 30 och EI 60 48 48 48 44 40-44 25 5 5 5 4 4 9, 100 4

VÄGGNYKEL NVÄNDNINGSOMRÅDEN RNDKLSS LJUDKLSS VÄGGRUPP Vårdutrymmen Vård-, operations-, uppvakn-, barnväntrum Mellan korr. och vårdrum, matsal, vänt-, exp-, dagrum Vägg runt omklädn.-, omläggn.-, personalrum Förråd, toaletter, övr. biutrymmen Schakt EI 60 EI 60 EI 60 EI 60 EI 30 och EI 60 48 48 44 40-44 25 4 4 4 9, 10 4 Kontor, rbetslokaler Hyresgästsskiljande Mellan kontorsrum Mellan kontor / arb. lokaler och allmänt trapphus Mellan kontor och korridor runt förråd och toaletter Schakt Hisschakt EI 60 EI 60 EI 60 EI 60 EI 30 och EI 60 EI 60 44 44 44 40-44 25 40 5 5 5 4 4 9, 10 SHKTVÄGGR rand -klass 1) Ljudklass c/c 600 R w Väggtyper Höjd max mm c/c 450 c/c 600 mm Vägggrupp Tjocklek nmärkningar EI 30 30-35 d 9 E 45/45 200 E 45/45 200 M30 E 70/70 200 E 70/70 200 M30 2400-2400 - 3600 3100 3600 3100 70 70 95 95 EI 60 30-35 d 10 E 45/45 F200 E 45/45 F200 M30 E 70/70 F200 E 70/70 F200 M30 2400-2400 - 3600 3100 3600 3100 70 70 95 95 rand, F 1) Ljudklassen gäller för c/c 600. Vid c/c 450 förändras ljudreduktionen marginellt. Värdet för c/c 600 kan normalt användas. Vid tveksamhet och där anpassningsterm 50-3150 skall användas, kontakta Molan för vidare information. 5

TYPÖVERSIKT rand -klass 1) Ljudklass c/c 600 R w ild Väggtyper EI 30 EI 60 30 d 35 d 35 d E 45/45 101 E 70/70 101 E 95/95 101 E 120/120 101 E 45/45 101 M30 E 70/70 101 M30 E 95/95 101 M30 E 120/120 1010 M30 E 45/45 202 M30 E 70/70 202 M30 40 d E 45/45 202 M30 E 95/95 202 44 d E 70/70 202 M30 E 120/120 202 E 160/160 202 48 d E 95/95 202 M30 E 120/120 202 M30 E 160/160 202 M30 52 d E 95/70 202 M30 E 120/95 202 M30 6

TYPÖVERSIKT Höjd max mm c/c 450 c/c 600 Tjocklek mm nmärkningar 3000 3000 4400 3600 6000 5000 6600 6000 3000 3000 4400 3600 6000 5000 6600 6000 3000 3000 4600 4000 70 95 120 145 75 95 120 145 95 120 3000 3000 95 6800 6100 145 4600 4000 120 7000 6500 7000 6500 170 210 6800 6100 7000 6500 7000 6500 145 170 210 3600 3100 5000 4500 145 170 7

TYPÖVERSIKT rand -klass 1) Ljudklass c/c 600 R w ild Väggtyper EI 60 55 d DD 70/70 202 M90 60 d DD 70/70 303* M90 EI 120 44 d E 45/45 F202 M45 E 70/70 F202 M45 E 95/95 F202 M45 E 120/120 F202 M45 52 d D 95/70 F202 M95 D 120/95 F202 M120 55 d DD 45/45 F202 M30 DD 70/70 F202 M30 DD 95/95 F202 M30 DD 120/120 F202 M30 8

TYPÖVERSIKT Höjd max mm c/c 450 c/c 600 Tjocklek mm nmärkningar 3600 3100 230 2) 2) Min tjocklek. Stomavstånd min 40 mm. 3900 3400 225 2) 2) Min tjocklek. Stomavstånd min 10 mm. 3000 3000 4600 4000 6800 6100 7000 6500 3600 3100 5000 4400 95 120 145 170 145 170 Skivtyp F, randskiva Skivtyp F, randskiva 3000 3000 3600 3100 5000 4400 5000 4400 150 200 250 300 Stomavstånd min 10 mm Skivtyp F, randskiva 1) Ljudklassen gäller för c/c 600. Vid c/c 450 förändras ljudreduktionen marginellt. Värdet för c/c 600 kan normalt användas. Vid tveksamhet och där anpassningsterm 50-3150 skall användas, kontakta Molan för vidare information. 9

HÖJDTELL FÖR 900 MM GIPSSKIVOR c/c-avstånd 450 och 900 mm Tabellen visar vägghöjder vid olika regelavstånd vid användning av normalreglar R och förstärkningsreglar FR. Värdena i tabellen är endast vägledande. För schaktväggar och väggtyper D och DD används höjderna som gäller för väggar med enkelsidig beklädnad, se 200 och 300. c/c-avstånd 900 mm c/c-avstånd 450 mm 2,3 2,4 2,5 2,6 2,7 2,8 2,9 3 3,1 3,2 3,3 3,4 3,5 3,6 3,7 3,8 3,9 4 4,2 4,4 4,6 4,8 5 5,2 5,4 5,6 5,8 6 6,2 6,4 6,6 6,8 7 7,2 7,4 7,6 7,8 8 2,3 2,4 2,5 2,6 2,7 2,8 2,9 3 3,1 3,2 3,3 3,4 3,5 3,6 3,7 3,8 3,9 4 4,2 4,4 4,6 4,8 5 5,2 5,4 5,6 5,8 6 6,2 6,4 6,6 6,8 7 7,2 7,4 7,6 7,8 8 10

HÖJDTELL FÖR 1200 MM GIPSSKIVOR c/c-avstånd 300, 400 och 600 mm Tabellen visar vägghöjder vid olika regelavstånd vid användning av normalreglar R och förstärkningsreglar FR, samt vid användning av 1/2-boxade och 1/1-boxade normalreglar. Med boxade reglar menas sammansatta reglar. Vid 1/2-box är reglarna sammansatta över minst halva vägghöjden och vid 1/1-box över hela vägghöjden. För schaktväggar och väggtyper D och DD används höjderna som gäller för väggar med enkelsidig beklädnad, se 200 och 300. Värdena i tabellen är endast vägledande. c/c-avstånd 600 mm c/c-avstånd 400 mm c/c-avstånd 300 mm 2,3 2,4 2,5 2,6 2,7 2,8 2,9 3 3,1 3,2 3,3 3,4 3,5 3,6 3,7 3,8 3,9 4 4,2 4,4 4,6 4,8 5 5,2 5,4 5,6 5,8 6 6,2 6,4 6,6 6,8 7 7,2 7,4 7,6 7,8 8 11

LFRGE VÄGGR-/HNDYVÄGGR 1.0 mm eller 10% av vägghöjden. Skarven skall vara förskjuten från stolpe till stolpe. Vid montering av brand- eller ljudklassade dörrar skall leverantörens anvisningar alltid följas. : Regelavstånd c/c 450 mm eller c/c 600 mm. MONTERING V SKENOR OH REGLR Skenorna monteras mot golv och tak, som skall vara plant och fast. Skenorna fastgöres med spik, skruv eller skjutspik c/c 400 mm. Vid krav på ljudisolering eller om det finns ojämnheter i underlaget användes SKTeller SKEP skenor. Vid skarvning av skenor monteras dessa kant mot kant. Reglarna monteras med c/c 450 mm vid användning av 900 mm breda skivor och c/c 600 mm vid användning av 1200 mm breda skivor. Reglarna fastgöres till golv- och takskenor med självborrande skruvar eller sammanfogas med speciell fixertång. Vid skarvning av reglar skjuts dessa i varandra med ett överlapp på min 400 : Regelavstånd c/c 450 mm eller c/c 600 mm. : SK Skena som fästes till reglar eller ÖSK öppningsskena : Reglar R med avstånd c/c 600 eller c/c 450 mm. : Reglar R förstärkta med trä, KR- eller FR reglar 12

LFRGE VÄGGR-/HNDYVÄGGR 1.1 Vid lätta dörrar används R reglar, eventuellt förstärkta med en blindkarm. Vid massiva dörrar och dörrar med stålkarm användes KR eller FR reglar, eventuellt förstärkta med en träläkt eller plywoodskiva. Som överstycke ovanför dörren användes en skena som klippes i flänsen, ombockas och fästes med självborrande skruvar mot reglarna, eller eventuellt färdigt ÖSK öppningsskena. Vid montering av skjutdörrar krävs ett mellanrum inne i väggen på min 100 mm. Omkring dörren monteras sekundärprofiler c/c 300 mm. Vid dörravslutningen, både inne i väggen och i själva dörrhålet, användes FR förstärkningsreglar. D D E Princip vid montering av skjutdörr Snitt - Karmanslutning, vågrätt snitt : 2 skikt 13 mm Lafarge GK Handy-/yggskiva : KR Karmreglar : Plywoodskiva 12 mm D: Drevning, mineralull E: Dörrkarm F: Dörrfoder F : R Standardregel : FR Förstärkningsregel : S Sekundärregel D: FSK Förstärkningsskena E: 2 skikt 13 mm Lafarge GK Handy-/yggskiva F: Dörrkarm G: Dörrblad E F F G Snitt - Snitt - 13

LFRGE VÄGGR-/HNDYVÄGGR 1.2 Vid "tunga upphäng" på gipsskiveväggen är det nödvändigt att komplettera med förstärkning i väggen. Normalt utföres detta genom att montera en plywoodskiva av passande dimension och tjocklek mellan reglarna. Plywoodskivan skruvas fast både i skenor och reglar. Vid mindre tunga upphäng användes specialbeslag K 12. Det kan vara nödvändigt att montera extra reglar. skruvar c/c 200 mm längs alla kanter samt c/c 300 mm vid övriga reglar. Längs de kartongbelagda kanterna monteras skruvarna ca 10 mm från kanten och ca 15 mm från skurna kanter. Skruvarna undersänkes 0,5-1,0 mm utan att skada ytkartongen. Detta uppnås enklast genom att använda en skruvmaskin med inställbar djupkontroll. Vid horisontella skarvar med ett skikt gips, skall skarven ha upplag. Vid två skikt gips är upplag under skarven inte nödvändigt. Skarvarna skall förskjutas min 500 mm. 300 750 MONTERING V GIPSSKIVOR Gipsskivorna kan monteras både vågrätt och lodrätt, där lodrätt är det mest vanliga. Gipsskivorna monteras med de kartongbelagda kanterna mot varandra. Skurna kanter bör om möjligt placeras vid hörn och avslutningar. Skivskarvarna skall alltid förskjutas i förhållande till varandra. Vid montering av dubbla gipsskivor på stålreglar fastgöres innersta skiktet med min 25 mm skruvar c/c 750 mm och det yttre skiktet med min 35 mm 200 : Regelavstånd c/c 450 mm eller c/c 600 mm. Det kan av brandmässiga orsaker vara önskvärt att isolera väggen. Isoleringen skall vara stenull. Stenullen får inte trycka mot skivorna, då det kan resultera i att den färdiga väggytan buktar ut mellan reglarna. Vid montering av eldosor i väggen skall hålrummet bakom dosan fyllas 14

LFRGE VÄGGR-/HNDYVÄGGR 1.3 helt med stenull och täcka minst 300 mm över och under dosan. Dosor på motsatt väggsida skall förskjutas minst ett regelfack. Vid förbättring av väggens ljudisolering räcker det med att använda mineralull t.ex. glasfiber. H D E F G MONTERINGSDETLJER Vid projekt bör alla byggnadsdelar och monteringsdetaljer vara utförligt beskrivna och ritade i projektmaterialet. Nedanstående beskriver några typiska väggdetaljer. D E Hörn - 90, vågrätt snitt : HS 29 Hörnskydd : R Regel : 2 skikt 13 mm Lafarge GK Handy-/yggskiva D: Ev mineralull E: HR 60 Hörnregel nslutning till hålbjälklag av betong, lodrätt snitt : 2 skikt 13 mm Lafarge GK Handy/yggskiva : Ev. mineralull : Golvlist D: SK Skena, vid krav på ljudisolering användes SKEP eller SKT skenor E: Golv F: Golvreglar G: Uppklossning, vid krav på ljudisolering användes ett poröst material som kloss H: Ljudfog vid krav på ljudisolering, fogen tar upp max 10 mm nedböjning I: Spackelremsa J: 2 skikt 13 mm Lafarge GK Handy-/yggskiva som nedhängt tak I D J D nslutning till tung vägg, vågrätt snitt E : Spackelremsa : R Regel, vid krav på ljudisolering användes SKEP eller SKT skenor : 2 skikt 13 mm Lafarge GK Handy-/yggskiva D: Ev mineralull E: Ljudfog vid krav på ljudisolering 15

TELESKOPNSLUTNINGR STÖRRE NEDÖJNINGR Vid stora nedböjningar i bjälklag och takkonstruktioner ska man använda sig av teleskopkonstruktioner t ex som principskisserna visar. Vid vägghöjder 3000 mm, samt brandklassificerade väggar, används en förstärkningsskena (FSK), eller en teleskopskena (TSK, TSK-3 och TSK- DD) i anslutningen. I övriga fall kan en vanlig skena, med hög kant användas. Teleskopanslutningen anpassas efter väggens ljud och brandkrav.. Infästning c/c 400 mm : Skena/Förstärkningsskena, med torr fogtätning : Teleskopskena, med torr fogtätning TSKT, TSKT-3 och TSKT-DD D: vslutningslist J13 E: vslutningslist J26 F: vslutningslist J13 + vslutningslist J26 G: 120 mm breda remsor av skivmaterial skruvas mot teleskopskenan. H: Väggen isoleras ända upp till tak. I: Utfyllning med stenull, densitet min 135 g/m3, ner till min 40 mm under takskenans flänsar. J: Regelavslutning med aktuellt avstånd till klacken på teleskopskenan, dock max 40 mm K: Regelavslutning med aktuellt avstånd til tak, dock max 40 mm. L: Skivorna skruvas ej högre än 130 mm från tak. X: Max 40 mm. Y: Min 30 mm. Z: Min 10 mm. X Y D I X Z G H X Z G H K D D L J J L L randklass EI 30 Ljudklass < 44 d FSKT, SKT randklass EI 30 Ljudklass 48 d TSKT-2 randklass EI 60 Ljudklass 48/52 d TSKT-2 X Y G H E J L TSKT-2 DD X Y G H E J L TSKT-3 randklass EI 60 Ljudklass 55 d randklass EI 120 Ljudklass 52 d 16

NSLUTNING MOT TRP NSLUTNING MOT TRP Vid anslutningar mot TRP, där det föreligger brand- eller ljudkrav, måste de nedåtvända rillorna i TRP-plåten isoleras med stenullsstavar längs hela väggen och med en bredd på minst 600 mm. Likaså måste en 600 mm bred brandskiva sättas längs hela väggens längd. De detaljerade principskisserna visar anslutning mot TRP, både tvärs över rillorna och längs med rillorna. Principskisserna visar lösningar på EI 60 - EI 120. a b c De nedåtvända rillorna isoleras med stenullsstavar längs hela väggens längd och med en bredd av minst 600 mm. Längs hela väggens längd monteras en 15 mm tjock brandskiva, med en bredd av minst 600 mm. randskivan skruvas mot TRP. Vid brandklass EI 90 och EI 120 skruvas två lager brandskiva mot TRP, varav den undre skivan monteras som illustrationen visar, för att täta anslutningen. Skivorna monteras längs hela väggens längd och med en bredd av minst 600 mm. Ett alternativ till de två brandskivorna är att tre normala skivor monteras. randklass < EI 60 randklass EI 90 - EI 120 min. 600 mm min. 600 mm min. 600 mm min. 600 mm 17

LFRGE RNDVÄGGR 2.0 MONTERING V SKENOR OH REGLR Skenorna monteras mot golv och tak, som skall vara plant och fast. Skenorna fastgöres med spik, skruv eller skjutspik c/c 400 mm. Vid krav på ljudisolering eller om det finns ojämnheter i underlaget användes SKTeller SKEP skenor. mm eller 10% av vägghöjden. Skarven skall vara förskjuten från stolpe till stolpe. MONTERING V GIPSSKIVOR Gipsskivorna kan monteras både vågrätt och lodrätt, där lodrätt är det mest vanliga. Gipsskivorna monteras med de kartongbelagda kanterna mot varandra. Skurna kanter bör om möjligt placeras vid hörn och avslutningar. Skivskarvarna skall alltid förskjutas i förhållande till varandra. Vid horisontella skarvar, skall skarvarna förskjutas min 500 mm. : Regelavstånd c/c 450 mm eller c/c 600 mm. Reglarna monteras med c/c 450 mm vid användning av 900 mm breda skivor och c/c 600mm vid användning av 1200 mm breda skivor. Reglarna fastgöres till golv- och takskenor med självborrande skruvar eller sammanfogas med speciell fixertång. Vid skarvning av reglar skjuts dessa i varandra med ett överlapp på min 400 200 300 750 : Regelavstånd c/c 450 mm eller c/c 600 mm. 18

LFRGE RNDVÄGGR 2.1 Vid montering av dubbla gipsskivor på stålreglar fastgöres innersta skiktet med 25 mm skruvar c/c 750 mm och det yttre skiktet med 41 mm skruvar c/c 200 mm längs alla kanter samt c/c 300 mm vid övriga reglar. Vid montering av eldosor i väggen skall hålrummet bakom dosan fyllas helt med stenull och täcka minst 300 mm över och under dosan. Dosor på motsatt väggsida skall förskjutas minst ett regelfack. Vid förbättring av väggens ljudisolering räcker det med att använda mineralull t.ex. glasfiber. 10 15 MONTERINGSDETLJER Vid projekt bör alla byggnadsdelar och monteringsdetaljer vara utförligt beskrivna och ritade i projektmaterialet. Nedanstående beskriver några typiska väggdetaljer. D Längs de kartongbelagda kanterna monteras skruvarna ca 10 mm från kanten och ca 15 mm från skurna kanter. Skruvarna undersänkes 0,5-1,0 mm utan att skada ytkartongen. Detta uppnås enklast genom att använda en skruvmaskin med inställbar djupkontroll. Det kan av brandmässiga orsaker vara önskvärt att isolera väggen. Isoleringen skall vara stenull. Stenullen får inte trycka mot skivorna, då det kan resultera i att den färdiga väggytan buktar ut mellan reglarna. E Hörn - 90, vågrätt snitt : HS 29 Hörnskydd : R Regel : 2 skikt 15 mm Lafarge GKF randskivor D: Ev mineralull E: HR 60 Hörnregel 19

LFRGE RNDVÄGGR 2.2 D H D E F E nslutning till tung vägg, vågrätt snitt : Spackelremsa : R Regel, vid krav på ljudisolering användes SKEP eller SKT skenor I D J : 2 skikt 15 mm Lafarge GKF randskivor D: Ev mineralull nslutning till hålbetongbjälklag, lodrätt snitt E: Ljudfog vid krav på ljudisolering : 2 skikt 15 mm Lafarge GKF randskivor : Ev. mineralull : Golvlist D: SK Skena, vid krav på ljudisolering användes SKEP eller SKT skenor E: Golv F: Golvreglar G: Uppklossning, vid krav på ljudisolering användes ett poröst material som kloss H: Ljudfog vid krav på ljudisolering, fogen tar upp max 10 mm nedböjning I: Spackelremsa J: 2 skikt 13 mm Lafarge GK yggskivor som nedhängt tak nslutning till lätt vägg, vågrätt snitt : HR 60 Hörnregel : 2 skikt 15 mm Lafarge GKF randskivor : Ev mineralull 20

LFRGE VÅTRUMSVÄGGR 3.0 Med våtrum menas badrum, toalett med golvbrunn samt andra rum som grovkök och tvättstuga, där det kan förutsättas motsvarande påverkan av vatten. Torrzon Våtzon Torrzon Det görs skillnad på "våtzon" och "torrzon". I våtzonen ställs de största kraven till vattentäthet och kvalitet til konstruktionen, och här skall vattentätsystem användas. I torrzonen är kravet endast tätningsmedel utan membran eller en målningsbehandling. Det rekommenderas dock att även i torrzonen använda vattentätsystem. 1000 1000 mm MONTERING V SKENOR OH REGLR Våtzon 100 mm Skenorna monteras på ett plant och fast underlag. Skenor och reglar skall vara min 70 mm. Skenorna monteras mot golv och tak. Skenorna fästes med spik, skruv eller skjutspik c/c 400 mm. 450 450 450 450 450 Torrzon Våtzon Skärmbredd min. 250 mm Torrzon 100 mm Våtzon Vid krav på ljudisolering eller vid ojämnheter i underlaget användes SKT- eller SKEP skenor. Reglarna 21

LFRGE VÅTRUMSVÄGGR 3.1 ställes med avstånd c/c 450 mm och vid hårt belastade våtrum c/c 300 mm. Vid speciellt hårt belastade rum användes en annan väggkonstruktion. Reglarna göres fast till golv- och takskenor med självborrande skruvar. Väggens styvhet är avgörande för vattentätsystemets hållbarhet och täthet. Det får därför ej förekomma avskärningar av regelstolpar eller annan försvagning av väggkonstruktionen. 450 450 450 450 450 Vid upphängning av installationer, inredning eller annan utrustning, som utsätter väggen för belastning, skall väggarna utformas, så att dessa krafter kan upptagas utan risk för brott i det vattentäta skiktet. Detta kan uppnås genom att minska på avståndet mellan stolparna, montera kortlingar eller att inbygga särskilda installationsfixturer för tex väggmonterade toalettstolar, handfat eller dyl. Installationsfixturer skall förankras i golv och i övrigt monteras efter leverantörens anvisningar. Placering av stolpar och kortlingar skall planläggas, så att inbyggning av installationsfixturer mm, dragning av vatten- och avloppsledningar kan göras utan att behöva kapa regelstolpar eller på annat sätt försvaga väggkonstruktionen. MONTERING V GIPSSKIVOR Det monteras två skikt våtrumsskivor mot våtrummet. Gipsskivorna monteras lodrätt med förskjutna skarvar. lla skivkanter skall ha upplag och vara understöttade. Eventuella urskärningar för rörgenomföringar o.d. måttages och utförs noggrant innan montaget. Det innersta gipsskiktet fästes med rostskyddade självborrande 25 mm skruvar c/c 600 mm. Det yttersta gipsskiktet fästes med rostskyddade självborrande 35 mm skruvar c/c 200 mm längs alla kanter och c/c 300 mm i övriga upplag. Längs de kartongklädda kanterna placeras skruvarna ca 10 mm från kanten och ca 15 mm från kanten vid skurna kanter. Skruvarna undersänkes 0,5-1,0 mm utan att skada ytkartongen. 22

LFRGE VÅTRUMSVÄGGR 3.2 450 450 450 450 450 MONTERINGSDETLJER 200 300 600 Vid projekt bör alla byggnadsdelar och anslutningsdetaljer vara utförligt beskrivna och dokumenterade i projektmaterialet. Nedanstående visas några typiska anslutningsdetaljer i våtzonen. D Överföring av krafter till väggkonstruktionen från andra byggnadsdelar kan medföra deformationer, brott och därmed otätheter i det vattentäta skiktet. För att minska risken skall till- och anslutningar utföras, så att rörelser kan upptas utan risk för deformation eller brott i det vattentäta skiktet, beklädning eller målningsbehandling. Vid tak med risk för nedböjning av bjälklag kan TSK teleskopskenor användas, för att uppta stora rörelser och en högelastisk silikonfog till mindre rörelser. Fogen kan även användas mot anslutande väggar. E Ytterhörn vågrätt snitt : HS 29 Hörnskydd : Elastisk armering, membran eller gummibelagd väv : Vattentätt ytskikt D: Kakel uppsatt med godkänt kakelfix E: Reglar, minst R 70 F: Två skikt 13 mm Lafarge GKI Våtrumsskivor D F E 10 15 Innerhörn, vågrätt snitt : HR 60 Hörnregel : Två lag 13 mm Lafarge GKI Våtrumsskiva : Elastisk armering, membran eller gummibelagd väv D: Vattentätt ytskikt E: Kakel uppsatt med godkänt kakelfix 23

LFRGE VÅTRUMSVÄGGR 3.3 D E F G H I : Två skikt 13 mm Lafarge GKI Våtrumsskivor : Vattentätt ytskikt : Kakel uppsatt med godkänt kakelfix D: Elastisk armering, membran eller gummibelagd väv E: Högelastisk våtrumsfog, silikonbaserad F: Hålkäl klinkers G: Två skikt geotextil, stegljudsdämpande H: vjämningsskikt I: etongbjälklag 24

LFRGE GIPSKORTPLNK 4.0 Gipsplank innertak med fasade kanter kan användas med fördel, där det är önskvärt med en markerad innertaksyta. Gipsplank är dock inte optimalt att använda vid större krav på ljudisolering, men kan användas som ytskikt/ understa skikt vid ett vanligt gipsundertak. Gipsplank innertak kan användas både vid nybyggnation och till renovering. vara av hyvlad kvalitet, (min 22x95 mm), så att underlaget kan monteras plant. : Skruv min 35 mm : S 25/85 Sekundär profil LP 50 Hörnprofil monteras längs väggar, pelare och liknande anslutningar. : c/c avstånd vid skivriktningen tvärs underlaget max 300 mm c/c avstånd vid skivriktning längs underlaget 300 mm max spännvidd för S25/85 profil 1200 mm D : LP 50 Hörnprofil : jälke : S25/85 Sekundärregel D: Lafarge Gipsplank eller Kortplank MONTERING V UNDERLG Som underlag för gipsplank och gipskortplank kan användas glespanel av trä eller S25/85 sekundär regel. Vid användning av glespanel skall denna D : LP 50 Hörnprofil : Infästning c/c 400 mm : S 25/85 Sekundärregel D: Skruv min 35 mm Hörnprofilen fästes med skruv i expanderplugg eller med enbart skruv eller spik c/c 400 mm. Vid ev hinder (t.ex. bjälkar, kablar, installationer, o.d.) kan flänsen på LP 50 Hörnprofil klippas av eller bockas. Sekundär regelprofil fästes med 2 skruvar i varje bjälke max c/c 1200 mm. Profilerna skarvas med över- 25

LFRGE GIPSKORTPLNK 4.1 lappning/omlott min 200 mm och med ett skruvförband av t.ex. 4 plåtskruv i flänsarna. MONTERING V GIPSPLNK OH GIPSKORTPLNK Gipsplank och gipskortplank kan monteras både på längs och på tvärs av underlaget. Om gipsplanken räcker mellan vägg till vägg (max 4200 mm), rekommenderas att montera längs med underlaget. Om gipsplanken inte räcker i rummets bredd, rekommenderas att använda gipskortplank. Vid montering tvärs av underlaget skall alla kort/tvärskarvar vara understöttade. Planken skruvas fast på underlaget med 25 mm gipsskruvar. Skruvavstånd framgår av skissen nedan. Gipsplanken skarvas mot varandra utan att pressas. Vid montaget skall man uppmärksamma breddtoleransen (+0, -3 mm). Skivorna tryckes tätt mot underlaget, använd ev en gipsskivehiss. Skruva från mitten ut mot kanterna. Vid de kartongklädda kanterna, skruva 10 mm från kanten och 15 mm vid skurna kanter. Skruvarna försänkes 0,5-1,0 mm utan att skada ytkartongen. Lättast är att använda en skruvmaskin med inställbar djupkontroll. 200 200 200 200 200 200 300 300 300 300 300 300 Langsgående montering Tværgående montering 26

UNDERTK LLMÄNT Undertak kan delas in i tre huvudtyper, direktmonterat, nedpendlat och fribärande. Val av taktyp görs utifrån krav på ljudisolering, brandsäkerhet och byggnadstekniska förutsättningar (utrymme, installationer mm). Montering sker i huvudsak med speciellt avsedda undertaksprofiler men även många profiler avsedda för innerväggar går att använda, t ex reglar. ärverket bör alltid konstrueras så att skivorna kan monteras på tvärs mot sekundärreglarna. Skall man montera flera lag gäller detta det sist monterade skivlaget. Kom också ihåg att planlägga arbetet så att skivornas kortkantsskarvar företrädesvis kommer att löpa vinkelrätt mot de största fönstren. Detta för att undvika släpljus. Se till att få underlaget monterat så att skivorna inte skarvas i linje med större öppningar. Gipsskivor Skivorna monteras i 1, 2 eller flera lag beroende på erforderlig brandklass. Vid gipsskivor i 1 lag skall tvärmontage om möjligt alltid användas. Vid flerlagstäckning skall skivorna förskjutas, så att skarvarna inte ligger i linje från lag till lag. Detta för att uppnå högsta möjliga täthet ur brandsynpunkt. Sista lag monteras på tvärs mot sekundärreglarna och med kortkantsskarvarna på en sekundärregel. Skivorna fästs med gipsskiveskruvar mot sekundärreglar och väggskenor. rand För att uppnå erforderligt brandskydd används gipsskivor i ett eller flera lag och i vissa fall i kombination med obrännbar mineralull. Gipsskivor som används är 13 mm standardskiva eller 15 mm brandskiva. Gipsskivor begränsar brandutvecklingen genom att kemiskt bundet vatten avdunstar och kyler elden när det förångas. Undertak klassificeras enligt brandklass EI 30 eller EI 60 där bokstavsbeteckningen "E" innebär att byggnadsdelens integritet (täthet) hålls. "I" innebär att byggnadsdelen isolerar mot värme, dvs det finns ett temperaturkrav som inte får överskridas på den icke brandutsatta sidan. eteckningens siffror anger den tid i minuter, som byggnadsdelen förmår motstå en normenlig brandprovning. 27