Linda Bell, +4684733175 Linda.Bell@VINNOVA.se REMISSVAR 1 (11) 2012-01-19 2011-04199 Ert diarienr VINNOVAs remissvar på EU-kommissionens förslag till ramprogram för forskning och innovation 2014-2020 Sammanfattning VINNOVA välkomnar Kommissionens förslag till nytt ramprogram som ligger väl i linje med vad Sverige drivit, nämligen integrering av forskning och innovation i samma ramprogram, fokusering på samhällsutmaningar samt fortsatta satsningar på grundforskning. VINNOVA ser positivt på att man skapar ett enda sammanhållet program från de tidigare separata ramprogrammen för forskning (FP), konkurrenskraft och innovation (CIP) samt European Institute of Technology (EIT). När det gäller den kraftsamling kring stora europeiska och globala samhällsutmaningar som förslaget innehåller menar VINNOVA att det är centralt att dessa områden blir just utmaningar, dvs. att de är drivna av behov och efterfrågan på framtidens lösningar. Det är dock inte klart utifrån texten att satsningarna verkligen blir utmaningsdrivna och att det inte bara blir en etikett. Utmaningarna får inte heller bli separata utan kommer att behöva integreras med varandra liksom med övriga delar av Horizon 2020. Det blir också viktigt att bevaka att tidigare tematiska områden (miljö, SSH, SiS, samt delar av IKT) som nu blir horisontella inte nedprioriteras eller försvinner. Förslaget är inte tydligt kring hur man tänkt sig implementeringen av integrationen av forskning och innovation. VINNOVA menar att man i möjligaste mån ska undvika att skapa separata forskningsrespektive innovationsprojekt, med olika ersättningsnivåer. Innovation är inget som kan adderas i efterhand när forskningen är klar och det är därför viktigt att ramprogrammet för forskning och innovation inkluderar har ett innovationssystemperspektiv.. När det gäller den del av förslaget som fokuserar på industriellt ledarskap anser VINNOVA att instrumenten verkligen måste bli relevanta och attraktiva för den utpekade målgruppen inom näringslivet. Där blir det viktigt att inkludera företrädare för större och mindre företag i hela processen, från prioriteringar till utformning och utvärdering. Dock ska det också betonas att detta inte får bli en separat industristyrd del av Horizon 2020 koordinering och integration med de två övriga prioriteringarna är också viktiga. När det gäller de små-och medelstora företagen i Horizon 2020 menar VINNOVA att Kommissionen bör överväga att inkludera ett mer tematiskt öppet, småföretagsinitierat bottom-up-instrument. V E R K E T F Ö R I N N O V A T I O N S S Y S T E M - S W E D I S H G O V E R N M E N T A L A G E N C Y F O R I N N O V A T I O N S Y S T E M S Post: VINNOVA, SE-101 58 Stockholm Besök/Office: Mäster Samuelsgatan 56 Fakturaadress: VINNOVA, FE 34, 833 26 Strömsund Leveranser/Deliveries: Klara Norra Kyrkogata 14 Tel: +46 (0)8 473 3000 Fax: +46 (0)8 473 3005 VINNOVA@VINNOVA.se www.vinnova.se Orgnr: 202100-5216 VAT-nr: SE202100-521601
2 (11) Horizon 2020 bör ha ett mer pro-aktivt angreppssätt när det gäller samverkan utanför Europa, i synnerhet för att tackla globala utmaningar. Kommissionen bör förtydliga hur man tänker sig användningen av blandfinansierade program. Dessa bör tas fram i en öppen process där medlemsländerna och andra intressenter deltar. VINNOVA anser att det blir centralt att bevaka att Kommissionens ansats till förenklingar för aktörerna verkligen innebär ett radikalt steg i rätt riktning. Industrins, och i synnerhet de mindre företagens, möjligheter att t delta i Horizon 2020 är starkt avhängigt en snabb och effektiv hantering av projekt, kontrakt och utbetalningar. Den övergripande strukturen på Horizon 2020 Ett sammanhållet program I slutet av 2010 lanserade EU-kommissionen Innovationsunionen som det flaggskepp inom EU2020-strategin som pekar ut riktningen för forsknings- och innovationspolitiken under den kommande tioårsperioden. Här aviserar Kommissionen att innovation är nyckeln till att skapa tillväxt och skapa ett framtida miljömässigt och socialt hållbart europeiskt samhälle. I linje med ökat fokus på innovation anser VINNOVA att det är ett bra förslag att skapa ett sammanhållet program från de tidigare separata ramprogrammen för forskning (FP7), konkurrenskraft och innovation (CIP) samt European Institute of Technology (EIT). Alla större instrument och program som är kopplade till forskning och innovation kommer därigenom samlas i Horizon 2020, vilket möjliggör effektiv inkludering av hela innovationskedjan. Det finns dock några aspekter som är viktiga att lyfta fram i detta sammanhang: Ett sammanhållet program som Horizon 2020 skapar förväntningar på att det kommer att bli enklare för aktörer som små- och medelstora företag att delta. Därför blir det viktigt att säkerställa att inget överlapp uppstår mellan Horizon 2020 och det nya programmet Competitiveness of Enterprises and small- and medium-sized enterprises (COSME). I de dokument som hittills publicerats har det exempelvis framgått att man i båda programmen parallellt kommer att lägga fram instrument för riskkapital för små- och medelstora företag. Enterprise Europe Network (EEN) ska finnas kvar och finansieras inom ramen för COSME. VINNOVA anser att nuvarande system med en nationell NCP-organisation fungerat bra, och menar att informationsansvaret för Horizon inte uteslutande kan ligga hos EEN. Det blir samtidigt viktigt att undvika att två likartade rådgivningssystem system etableras. Det finns skrivningar i Horizon-förslaget som indikerar att det kan komma att skapas separata forsknings- respektive innovationsprojekt,
3 (11) med olika ersättningsnivåer. VINNOVA menar att det i möjligaste mån ska undvikas eftersom det baseras på en förlegad, linjär innovationsmodell. Dessutom kommer det sannolikt bli mindre attraktivt att delta i innovationsprojekt med en lägre finansieringsgrad. Detta riskerar att försvaga incitamenten för utbyte och samverkan mellan näringsliv, akademi, institut och offentlig sektor. De tre pelarna - ett särskilt program Förslaget till nytt ramprogram omfattar tre pelare: Excellent Science, Industrial Leadership och Societal Challenges. Dessa tre delar förväntas samspela och samverka med varandra. Att de tre delarna ligger inom ett och samma särskilda program (Specific Programme) innebär att Kommissionen får större möjligheter att anpassa och förändra programmet efterhand, till exempel avseende tematisk inriktning och budgetfördelning mellan de tre pelarna. VINNOVA menar det är positivt att Horizon 2020 blir ett mer innehållsmässigt flexibelt program än föregångaren FP7. Det blir dock angeläget att säkerställa att medlemsstaterna och andra intressenter får möjlighet till insyn och delaktighet i processerna kring prioriteringar, tematiska anpassningar och allokering av budget. Excellent Science Denna del inom Horizon 2020 ska stärka EUs globala ställning inom forskning och innovation. Här ryms satsningen på det Europeiska forskningsrådet, ERC, mobilitetsprogrammet Marie Sklodowska-Curie, samverkansforskning inom nya och lovande forskningsområden Future and Emerging Technologies (FET) samt forskningsinfrastruktur. ERC Det Europeiska forskningsrådet ERC får en budgetmässig förstärkning i det förslag som Kommissionen presenterat. VINNOVA välkomnar detta, men menar att det finns några frågor som bör lyftas i detta sammanhang: ERC har rönt uppskattning som ett program vars principer och regler är enkla för de sökande att förstå. Man bör avhålla sig från att ta fram nya instrument och subinstrument, utan istället förstärka de existerande och väl etablerade instrumenten. ERC-anslag har hittills gått till mycket få kvinnliga forskare, och kvinnor som ansöker har haft en lägre beviljandegrad än manliga sökande. Detta har identifierats som ett problem men få konkreta åtgärder har tagits fram från ERCs sida (se s 34 i förslaget). ERC bör arbeta mer strategiskt kring att attrahera forskare globalt. I synnerhet bör man fokusera på att väcka intresse för ERC hos forskare med icke-europeisk europeisk bakgrund från de strategiskt viktiga BRICS-länderna.
4 (11) Marie Sklodowska-Curie En kompetent forskarkår är en förutsättning för ett konkurrenskraftigt europeiskt forskningsområde och VINNOVA anser att Marie Sklodowskaansökningar, individuella såväl som för nätverk, har varit mycket hög i Curie-programmet är en central del av Horizon 2020. Kvalitén på programmet och den hårda konkurrensen har inneburit att beviljandegraden har sjunkit mot slutet av FP7. Marie Sklodowska- Curies andel av Horizon 2020 budgeten minskar till 7 % från 9 % av FP7. Med tanke på att en stor del av Marie Sklodowska- Curie-programmet riktas till nätverk mellan industri och akademi för forskares utbildning och kompetensutveckling menar VINNOVA att Marie Sklodowska - Curie åtminstone bör behålla samma andel av budgeten som tidigare. VINNOVA saknar i förslaget möjligheter till långsiktiga samarbeten mellan akademi och industri, då det i sjunde ramprogrammet mycket uppskattade instrumentet Industry and academia partnerships and pathways (IAPP) saknas. IAPP är det Marie Curie- instrument som tydligast stödjer innovationsdelen av kunskapstriangeln och är som sådant ur svensk synvinkel mycket viktigt. I övrigt menar VINNOVA att Marie Sklodowska Curie-programmet bör sträva efter att hålla det totala antalet instrument nere, och att man bör bevaka eventuella överlapp som kan uppstå med kommande förslag inom EIT samt ERASMUS-programmen. FET Future and Emerging Technologies (FET) är ett instrument som är avsett att stödja banbrytande forskningsidéer som kan få genomslag på morgondagens teknologier. VINNOVA menar att det är positivt att Horizon 2020 innehåller ett samverkansinstrument för långsiktiga, mer tematiskt öppna projekt med Europas långsiktiga konkurrenskraft i fokus. FET som ger stöd till konsortier kan bli ett bra komplement till ERC som koncentrerar sig på enskilda forskare. Några synpunkter är följande: Om projekten helt saknar en koppling till Societal Challenges och/eller Industrial Leadership ökar risken att forskningen inte adresserar långsiktiga behov för att lösa problem. FET-projekten bör inte enkom fokusera på akademisk excellens, utan måste på längre sikt ha en möjlig tillämpning och också försöka attrahera fler företag att delta. FET Flagships inom FP7 som fokuserar på IKT riktar sig mot tillämpningar tillsammans med industrin. Det är viktigt att säkerställa att en sådan samverkan kan fortsätta även när programmet placeras under prioriteringen Excellent Science.
5 (11) Industrial Leadership Denna del av Horizon 2020 syftar till att göra Europa mer attraktivt för investeringar i forskning och innovation, ge svar på den ekonomiska krisen, d.v.s. skapa jobb och tillväxt samt attrahera mer privata och strategiska investeringar till forskning och innovation. Detta ska bl. a ske genom riskkapital, al, stöd till innovationer i små-och medelstora företag, och genom satsningar på s.k. Key Enabling Technologies inom informations- och kommunikationsteknik, bioteknologi, nano, avancerade material, produktion och rymd. VINNOVA menar att Industriellt ledarskap stämmer väl in som komplement i strukturen till de två andra prioriteringarna; Excellent science och Societal challenges. Framväxten av nya och framför allt långsiktiga rön ligger naturligt inom ERC och FET. Inom prioriteringen riteringen Societal Challenges kommer grund för framtida områden för tillväxt finnas samtidigt som dessa projekt även kommer att fungera som beställare och användare av industriella teknologier och fungera som katalysatorer när det gäller industrialiseringen ngen av nya teknologier. Det betyder att Kommissionen med strukturen i Horizon 2020 sökt skapa en eftersträvad balans mellan behov och efterfrågan. VINNOVA menar att detta är positivt, samtidigt som vi menar det är viktigt att Industriellt ledarskap inte blir en separat, branchstyrd del av Horizon 2020. Medlemsstaterna måste få insyn och påverkansmöjligheter på prioriteringsprocesser och tematisk inriktning, och det är viktigt att säkerställa integration och koordinering med de andra två pelarna i Horizon 2020. Leadership in Enabling and Industrial Technologies Satsningen på industriella teknologier är en förutsättning för industrialisering och utveckling av innovationer. VINNOVA menar att satsningen på industriella teknologier måste ske på två fronter. Om Europa skall kunna ta tillvara de möjligheter som de samhälleliga utmaningarna innebär krävs industriella teknologier i absoluta kunskapsfronten och av högsta internationella kapacitet såväl kostnadsmässigt som teknologiskt. Det innebär att det inom Horizon on 2020 och inom ramen för Industrial Leadership måste skapas förutsättningar för både långsiktig teknologiutveckling, vilket inte skall förväxlas med ERC:s inriktning, kombinerat med mer industriellt orienterad utveckling där industrins behov måste få en betydande inverkan på prioriteringar och genomförande. Private-Public-PartnershipsPartnerships Redan under FP7 har konceptet med Private-Public-Partnerships Partnerships (PPP) initierats främst inom ramen för den s.k. Recovery Plan som Kommissionen lanserade 2009. De ursprungliga PPP:erna etablerades som ett svar på den finansiella krisen och inriktningarna var, med detta som motiv,
6 (11) formade för att kortsiktigt stödja industrin. PPP:erna har varit katalyserande vad gäller industrins deltagande och industrin har dominerat. Kommissionen avser att under Horizon 2020 och inom Advanced manufacturing and processing, fortsätta på inslagen inriktning genom att inrätta ytterligare en PPP för processindustri. VINNOVA menar att PPP:erna är ett bra instrument speciellt då det gäller att engagera industrin om än fortfarande under utveckling. Erfarenheterna från FP7 visar dock på en tendens till kortsiktighet. Om Kommissionen menar allvar med Leadership in enabling technologies är viktigt att de inte blir helt autonoma utan att det blir ett joint management där utöver industrin även representanter från finansiärer, MS - den offentliga sfären - kan bidra genom att säkerställa att FoU-frågorna som adresseras även till del blir långsiktigt konkurrensstärkande. Det kan finnas anledning att utveckla PPP:ernas logik speciellt om Horizon 2020 skall ha högre ambitioner framledes än att verka som en ren stödåtgärd för EU:s tillverkande industri. Enligt förslaget kommer 17 % av Horizon 2020-budgeten att allokeras till industriellt ledarskap inom specifika teknikområden. En för Sverige viktig fråga är hur stor del av denna budget som kommer att allokeras till PPP:erna. Där har det svenska deltagandet i FP7 varit signifikant lägre än i resten av ramprogrammet. Access to Risk Finance Nedan följer några synpunkter från VINNOVA om tillgång till riskkapital: Det viktigt att säkerställa att det i alla medlemsländer finns intermediärer till Europeiska investmentbanken (EIB) som kan förmedla lån och riskkapital. o RSFF inom FP7 hade ingen svensk intermediär. De svenska affärsbankerna ville inte ha den rollen då de ansåg att det var för stor risk att låna ut pengar till forskande småbolag. Sverige är mycket framgångsrikt när det gäller RSFF, men det gäller stora globala bolag som sökt medel direkt från EIB 1. En förbättrad supportfunktion för SMEs som söker riskkapital behövs: o Om ett delansvar för rådgivning ska ligga på Enterprise Europe Network (EEN) och en annan del på de nationella kontaktpersonerna (NCP) måste dessa två nätverk synkroniseras kring SME-frågorna, 1 För att kunna låna direkt från EIB, måste den totala projektkostnaden vara minst 15 miljoner EURO, d.v.s. lånet minst 7,5 miljoner EURO. Inga småbolag har projekt i den klassen.
7 (11) o Bankerna bör ses som en del av supportsystemet och det är viktigt att tillgodose att de får relevant utbildning om vilka resurser som finns. VINNOVA hade helst sett att lån och investeringsinstrument endast fanns inom Horizon 2020. o I COSME finns ytterligare instrument för riskkapital som benämns Equity Facility for Growth (EFG) och Loan Guarantee Facility (LGF). Detta riskerar att bli förvirrande för småföretagen. Innovation in SMEs Nedan följer några synpunkter från VINNOVA om innovation i små- och medelstora företag: Det är bra att det SME-specifika instrumentet integreras i implementeringen av pelarna Societal Challenges och Industrial Leadership. Det är viktigt att säkra finansieringen i Eurostars 2, speciellt som många av medlemsländerna påverkas av den finansiella krisen. Som ett led i detta bör vi verka för att Kommissionens medfinansiering ökar till 33 % vilket är i linje med den nivå man ligger på i JTIs. Det är viktigt att som komplement säkra deltagande från SMEs med liten egen andel FoU och då behövs ett fristående bottom up-program med egen budget, motsvarande Research for the Benefit of SMEs i den SME-specifika delen, som ett komplement till Eurostars 2. Det är bra att SMEs ensamma har möjlighet att söka finansiering eftersom projekten då sannolikt kommer att bli mindre och lättare att koordinera. Samtidigt är det viktigt att projekten har ett tydligt europeiskt mervärde. Institutens roll som motor i SME-specifika projekt försvinner. Endast SME föreslås kunna söka i den SME-specifika delen och instituten kommer inte att på samma sätt som tidigare kunna ha rollen som motor och kontaktpunkt. Detta kommer sannolikt medföra att SMEs behov av relevant information och aktiv support i planeringsskedet inför en ansökan kommer att öka. Societal Challenges - Inriktningen mot utmaningar Denna del av Horizon 2020-förslaget fokuserar på de övergripande samhälleliga utmaningar som EU och resten av världen står inför. Sex tematiska utmaningsområden pekas ut, som exempel kan nämnas hälsa, energi och ett inkluderande och säkert samhälle. VINNOVA tycker att det är mycket positivt att Kommissionen framhåller utmaningsperspektivet i Horizon2020. Denna inriktning har Sverige drivit sedan ordförandeskapet i EU 2009. Kommissionens förslag är dock fortfarande relativt öppet och VINNOVA menar därför att det är viktigt för
8 (11) Sverige att bevaka att Societal challenges -delen av Horizon 2020 verkligen blir just utmaningar, dvs. att de är drivna av behov och efterfrågan på framtidens lösningar. Om detta lyckas finns det en stor potential att förena samhällsnytta med konkurrenskraft då samhällsutmaningarna utgör grunden för framtidens tillväxtmarknader och områden som är potentiella samhällshot om de inte adresseras. seras. Inom Horizon 2020 menar VINNOVA att det är angeläget att utmaningarna baseras på samverkan över gränserna och att man undviker att skapa smala disciplinära områden. VINNOVA ser i stort positivt på att flera delar som inom FP7 är separata tematiska delar (miljö, SSH, SiS) nu integreras som horisontella i utmaningarna, men det är mycket viktigt att dessa områden bevakas så att de inte nedprioriteras eller bortprioriteras i de mer tekniskt orienterade utmaningarna. Erfarenheter från VINNOVAs första ansökningsomgångar inom utmaningsdrivna innovationer visar också att det är ett omfattande arbete att säkerställa att man får med nya aktörer och den expertis som behövs. I ljuset av att merparten av resurserna till l forskning och innovation idag, nationellt såväl som på europeisk nivå, allokeras med en tydlig anknytning till en särskild sektor har Horizon 2020 potentialen att bli ett mycket värdefullt program för sektorsöverskridande forskning. En stor europeisk kraftsamling på verkliga tvärsektoriella utmaningar kan lösa centrala globala samhällsproblem samtidigt som det skapar möjligheter för industriell förnyelse och långsiktig konkurrenskraft. 40 % av budgeten tillförs de samhälleliga utmaningarna, inom vilken utmaningen att förbättra den livslånga hälsan får den relativt största budgettilldelningen med 25 %. Därefter följer utmaningen om de europeiska transportsystemen tsystemen (21 % av budgeten) samt ett hållbart och konkurrenskraftigt energisystem (18 % av budgeten). De tematiska områdena från FP7s Cooperation-del ligger i Horizon 2020 inom prioriteringarna industriellt ledarskap respektive samhälleliga utmaningar. Sverige har i dagsläget ett relativt starkt deltagande inom flertalet av de tematiska områdena som FP7 finansierar. Områden där Sverige speciellt utmärker sig som konkurrenskraftigt är hälsa, livsmedel, el, jordbruk och bioteknologi, transport, NMP och säkerhet. Dessa områden är fortsatt omnämnda i Horizon 2020, men det är inte klart hur dessa områden exakt kommer mer att utformas innehållsmässigt. Internationell samverkan VINNOVA menar att ett framtida ramprogram bör stimulera samarbete mellan de mest excellenta aktörerna och miljöerna internationellt och att programmet ska präglas av global öppenhet. I FP7 kommer endast 5 % av deltagarna utifrån EU och denna andel bör öka i Horizon 2020. Ett argument för detta är att många aspekter av de samhälleliga utmaningarna är av global
9 (11) karaktär. Ett annat argument är att det för speciellt de större företagen idag är nödvändigt att samverka med partners utanför Europa för att kunna fortsätta att vidareutveckla verksamhet inom Europa. VINNOVA välkomnar att Kommissionen i sitt förslag pekar på att man i högre grad ska gå mot ömsesidighet vad gäller att öppna Horizon 2020 mot länder utanför EU. Det bör dock inte ställas orimliga krav på länder med begränsade nationella resurser, inkluderande BRICS. Man bör hålla i minnet att den största delen av Europas forskningsprogram, de nationella programmen, inte är generellt öppna för deltagande för utländskt deltagande, inte ens mellan länder inom EU. EIT Horizon 2020-förslaget innehåller få detaljer om EIT, vilket gör att VINNOVAs kommentarer på detta område blir kortfattade: En budget på 2,8 miljarder anges, men 1,4 ska tas från budgetar för utmaningarna och enabling technologies. När det senare sker är det viktigt att, medlemsländerna tar del i besluten (motsvarande programkommittébeslut i FP7), Det är lämpligt att ge medlemsländerna en särskild insyns- och rådgivandefunktion för EIT. En idé är att i analogi med Governing Board i JRC inrätta en rådgivande grupp utan beslutanderätt, med en utsedd delegat från varje medlemsland/associerat land. Kopplingen till JRC är relevant då JRC och EIT på liknande sätt hamnar utanför huvudprioriteterna i föreslagen struktur av Horizon 2020. Förenklingar VINNOVA välkomnar Kommissionens strävan till förenklingar i det kommande ramprogrammet Horizon 2020, där tre övergripande mål anges: 1. Reducering av administrativa kostnader för deltagare, 2. Snabbare process för hantering av ansökan fram till kontrakt med målsättningen att minska time-to-grant med i genomsnitt 100 dagar, 3. Minska omfattningen av finansiella fel. Förenkling förväntas åstadkommas på flera nivåer. Horizon 2020 får en enklare programstruktur och en enda uppsättning deltaganderegler som gäller för alla delar, där avvikelser endast ska vara möjliga i undantagsfall. Huvuddragen i de förenklade finansieringsreglerna är följande: Ökad acceptans av deltagarnas egna redovisningsprinciper, Indirekta kostnader ersätts med ett enhetligt schablonbelopp om 20 % av tillåtna direkta kostnader. Möjligheten att redovisa faktiska indirekta kostnader försvinner, Alla typer av deltagare (UoH, stora företag, SME och institut etc.) finansieras på samma nivå, max. 100 % av de totala tillåtna kostnaderna i forskningsprojekt och max 70 % av de totala tillåtna kostnaderna i mer marknadsnära innovationsprojekt. En och samma
10 (11) finansieringsnivå gäller för samtliga aktiviteter i ett och samma projekt. Förslagen innebär inte självklart förenklingar eller förbättringar för deltagarna i projekten utan möjligen främst för Kommissionen. Vid en jämförelse med finansieringsnivåerna i nuvarande ramprogram verkar förslaget komma att innebära en relativt försämrad finansiering för deltagare som idag redovisar faktiska indirekta kostnader och ersätts med upp till 75 % av totala tillåtna kostnaderna, som t.ex. forskningsinstituten. För de deltagare i forskningsprojekt, t.ex. UoH och SME, som idag gör schablonpåslag för indirekta kostnader och finansieras med upp till 75 % av totala kostnaderna, kommer förslaget inte att innebära någon större skillnad vad gäller den totala finansieringsnivån. För industrin som idag i normalfallet redovisar faktiska indirekta kostnader och ersätts med upp till 50 % av totala tillåtna kostnader, kan förslaget beroende på nivån på de indirekta kostnaderna innebära en ökad finansieringsgrad. Det gäller dock bara vid en finansiering med 100 % av totala tillåtna kostnader. Det är generellt sett svårt att bedöma effekterna av förslaget eftersom det inte är helt klart hur finansieringsnivåerna kommer att fastställas i projekt som innehåller både ren forskning och mer marknadsnära aktiviteter. Möjliga konsekvenser för svenska aktörer Hur det nuvarande Horizon 2020-förslaget kommer att påverka svenska aktörer och deras framtida deltagande är svårt att med exakthet förutse. Svenska aktörer har tidigare i utvecklingen av ramprogrammen visat stor förmåga till anpassning. Detta är sannolikt en av anledningarna till att Sverige har lyckats bibehålla en internationellt konkurrenskraftig position 2 under de senaste ramprogrammen. Svenska aktörer Universitet och högskolor utgör idag den enskilt största svenska aktören i FP7. Fördelningen av aktörer inom ramprogrammen har sedan FP5 gradvis skiftat från tyngre näringsliv- och industrideltagande till ett allt större akademiskt deltagande. Denna förskjutning har flera orsaker strategiska beslut hos deltagarna, en förändrad näringslivsstruktur och en anpassning till omvärlden och övriga finansieringsmöjligheter. Universitet och högskolor har i många fall prioriterat deltagande i FP7 och har också satsat stora interna resurser på att bygga upp administrativa stödsystem och att anställa forskningsrådgivare som ger rådgivning och praktiskt stöd. Eftersom Horizon 2020 har ett större fokus på innovation blir det sannolikt allt viktigare att näringslivsaktörer och forskningsinstitut aktivt deltar. Med 2 I listan över de länder som erhåller mest medel från ramprogrammet återfinns Sverige på en 8:e plats. Denna position har varit konstant sedan FP5, vilket innebär en relativ förbättring eftersom fler medlems- och till ramprogrammet associerade länder har tillkommit.
11 (11) tanke på utmaningsinrikningen i Horizon 2020 bör instituten kunna ha en central roll i många projekt, och det bör också finnas ökade möjligheter för den offentliga sektorn att delta. De svenska industriforskningsinstituten har successivt ökat sitt deltagande i ramprogrammen och RISE-koncernens institut är idag tillsammans sjunde största svenska deltagaren i FP7. Instituten redovisar som nämnts i förenklingsavsnittet ovan faktiska indirekta kostnader, vilket gör att de enligt det nuvarande förslaget får en lägre finansieringsgrad än i FP7. Universitet och högskolor samt SME hamnar på ungefärligen samma nivå som idag, medan större företag i många fall kommer att få en högre finansieringsgrad än i FP7. Resonemanget ovan baseras på förutsättningen att projekten är så kallade forskningsprojekt, med 100 % direkt finansiering. Med en ökad andel innovationsprojekt med lägre finansieringsgrad kommer samtliga aktörers incitament att delta i dessa förändras negativt. VINNOVA menar att samverkansprojekt med deltagare från näringsliv, akademi, offentlig sektor och institut bör vara kärnan i Horizon 2020. Därför bör Kommissionen i möjligaste mån undvika att skapa separata forsknings- respektive innovationsprojekt, med olika ersättningsnivåer. Blandfinansierade program VINNOVA har tillsammans med de andra fem forskningsfinansierande sfinansierande myndigheterna samt i ett särskilt inspel till Näringsdepartementet påpekat problematiken med den förväntade ökade andelen blandfinansierade program. I första hand bör Kommissionen förtydliga hur man tänkt sig användningen av dessa program i Horizon 2020. Det är viktigt att urval och beslut om dessa program sker i en öppen process där medlemsländerna och andra intressenter ges möjlighet till påverkan. I detta ärende har generaldirektör Charlotte Brogren beslutat. Enhetschefen Linda Bell har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också avdelningsdirektör Joakim Appelquist deltagit. Charlotte Brogren