IT-infrastrukturprogram för Valdemarsviks kommun

IT-infrastrukturprogram för Valdemarsviks kommun avseende perioden 2012 2016 Riktlinjer Utgåva 2012-02-06 Sid 1(27)

Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1 Nuläge... 3 1.1 Behovsbild... 3 1.2 Nätutbredning... 3 2 Målnät... 9 2.1 Nätets utformning... 9 2.2 Teknikdiskussion... 12 2.3 Säkerhet, redundans och samhällsskydd... 14 3 Principer för utbyggnad och nyttjande nät.... 15 3.1 Ansvar och roller... 15 3.2 Förädlingsnivåer i nätet... 15 3.3 Nätstruktur och nodpunkter... 15 4 Handlingsplan... 17 4.1 Handlingsplan för fibernätet... 17 4.2 Information och marknadsföring... 17 4.3 Tillgång till bredband... 17 4.4 Samordning... 18 5 Ekonomi... 20 5.1 Ekonomiska förutsättningar... 20 5.2 Modell för prissättning... 20 5.3 Möjlighet till statliga bidrag... 20 Sid 2(27)

1 Bakgrund Riktlinjerna i detta dokument knyter an till bredbandsstrategins strategidel och är tänkt att vara kommunens kunskapsbank och handledning när det gäller hanteringen av ITinfrastrukturfrågor. 1 Nuläge 1.1 Behovsbild Hushåll och företag använder sig av internet i allt större utsträckning. Myndigheter och företag ger mer och mer av sin service och information över Internet. I och med denna utveckling kommer kraven på rörliga bilder med god kvalitet, hämtning av filer och så vidare att öka bandbreddskraven väsentligt de närmaste åren. Samtidigt kommer behovet av att vara ständigt uppkopplad öka via mobila lösningar. Bredbandsnätet i Valdemarsviks kommun måste därför ha kapacitet och bygga på tekniska lösningar som klarar de behov som finns idag men även ha marginaler för att klara en framtida utveckling. 1.2 Nätutbredning 1.2.1 Skanovas nät Av nedanstående bild framgår känd fiber- och radiolänkutbyggnad i Valdemarsviks kommun. Den detaljerade fiberstäckningen mellan telestationerna är inte känd. Ägare av fibernätet är Skanova, en del av Telia. Sid 3(27)

Skanova har fiber i huvudsak till sina telestationer och mobilmaster, men troligen inte till företag i industriområden i någon större utsträckning. I tätorten Valdemarsvik finns ett fibernät som ägs av Skanova. Exakt hur omfattande hela nätet är eller var det är förlagt finns det ingen tillgänglig information om. Utöver detta är alla telestationer i kommunen försedda med ADSL-utrustning. Detta gör att tillgången till fast uppkoppling i kommunen är relativt god, uppskattad till 99 % av befolkningen. Hushåll och företag som finns under telestationerna Harstena, Häradsskär, Kömnevik, Liljestad, Mixdala, Södra Finnö, Stora Ålö, Sätterbo och Vångsten är begränsade till 0,5 Mbit/s via ADSL, eftersom dessa telestationer inte är fiberanslutna. 1.2.2 Valdemarsviks kommuns fibernät Valdemarsviks kommun har ett fibernät mellan sina verksamhetsställen i Valdemarsviks tätort. Nätet används för kommunens egen verksamhet och inte för extern kommersiell trafik. Kommunens fibernät (markerat med rött) 1.2.3 Bredbandskapacitet Post och Telestyrelsen (PTS) kartlägger årligen tillgången till bredband i Sverige. I den senaste undersökningen 2010 redovisas följande siffror för Valdemarsviks kommun uppdelat på befolkning och arbetsställen. Avser faktisk tillgång till bredband. Sid 4(27)

Tätbebyggt: Valdemarsvik, befolkning: 4 114, arbetsställen (A-ställen): 342 Valdemarsvik Östergötland Riket län Befolkning A-ställen Befolkning A-ställen Befolkning A-ställen Faktisk tillgång till 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % minst 1 Mbit/s Faktisk tillgång 100 % 100 % 100 % 100 % 99,98 % 99,97 % minst 3 Mbit/s Faktisk tillgång 97,98 % 98.83 94,19 % 92,65 % 93,43 % 93,47 % Minst 10 Mbit/s Faktiskt tillgång minst 50 Mbit/s 3,55 % 4,97 % 50,77 % 46,11 % 48,61 % 45,71 % Totalt: Valdemarsvik, befolkning: 7 802, arbetsställen (A-ställen): 1 103 Valdemarsvik Östergötland Riket län Befolkning A-ställen Befolkning A-ställen Befolkning A-ställen Faktisk tillgång till 100 % 100 % 100 % 100 % 99,98 % 99,96 % minst 1 Mbit/s Faktisk tillgång 100 % 100 % 99,99 % 99,98 % 99,78 % 99,34 % minst 3 Mbit/s Faktisk tillgång 75,28 % 58,66 % 86,58 % 75,43 % 87,20 % 79,18 % Minst 10 Mbit/s Faktiskt tillgång minst 50 Mbit/s 1,87 % 1,81 % 42,86 % 31,32 % 41,59 % 32,33 % Glesbebyggt: Valdemarsvik, befolkning: 3 688, arbetsställen (A-ställen): 761 Valdemarsvik Östergötland Riket län Befolkning A-ställen Befolkning A-ställen Befolkning A-ställen Faktisk tillgång till 100 % 100 % 100 % 100 % 99,92 % 99,88 % minst 1 Mbit/s Faktisk tillgång 100 % 100 % 99,97 % 99,94 % 98,80 % 98,09 % minst 3 Mbit/s Faktisk tillgång 49,95 % 40,60 % 53,66 % 46,31 % 57,66 % 51,00 % Minst 10 Mbit/s Faktiskt tillgång minst 50 Mbit/s 0,00 % 0,39 % 8,68 % 6,27 % 8,32 % 5,96 % Den faktiska tillgången till minst 10 Mbit/s är något lägre i kommunen än i länet och i riket. Den stora skillnaden avser dock tillgången till minst 50 Mbit/s. Valdemarsvik har mycket låg tillgång till detta både i tätorter och i glesbygd. Sid 5(27)

Glesbebyggt: befolkning: 3 688, arbetsställen (A-ställen): 761 Faktisk tillgång till 50 Mbit/s, samtliga kommuner i Östergötlands län, 2010 Glesbebyggt Tätbebyggt Befolkning A-ställen Befolkning A-ställen Boxholm 21,47 % 14,21 % 42,92 % 53,54 % Finspång 5,76 % 2,28 % 31,44 % 29,53 % Kinda 27,42 % 29,28 % 34,46 % 39,72 % Linköping 10,59 % 2,70 % 62,70 % 59,33 % Mjölby 10,54 % 7,55 % 32,94 % 31,85 % Motala 6,38 % 0,84 % 28,33 % 24,39 % Norrköping 2,44 % 0,49 % 58,46 % 49,16 % Söderköping 0,00 % 0,00 % 20,19 % 6,60 % Vadstena 28,13 % 29,47 % 11,64 % 16,10 % Valdemarsvik 0,00 % 0,39 % 3,55 % 4,97 % Ydre 19,39 % 12,12 % 63,56 % 72,16 % Åtvidaberg 6,81 % 2,62 % 25,26 % 29,31 % Ödeshög 16,43 % 18,21 % 52,83 % 42,79 % Östergötlands län 8,68 % 6,27 % 50,77 % 46,11 % 1.2.4 Tätorter Område Antal invånare inom nyckelkodsomr. Därav antal invånare i tätort Kommunal verksamhet Valdemarsvik 2846 2725 Ja Gusum 1804 1133 Ja Ringarum 1361 536 Ja Gryt inkl Fyrudden 825 375 Ja Tryserum 658 0 Nej (friskola) Östra Ed 191 31 Nej Summa 7685 4800 Befolkningsstatistik 2011-08-12 (KIR, nyckelkoder) Omkring 62 % av invånarna bor i tätort. Det kanalisationsnät som finns i Valdemarsviks tätort och som ägs av kommunen bör kunna användas för det ortssammanbindandet fibernätet. Kommunen kan även välja att avtala med andra nätägare i syfte att nyttja kanalisation på kommersiella grunder för anslutning av bostadsbolag och företag. I Valdemarsviks tätort har några fastighetsägare till flerbostadshus respektive bostadsrättsföreningar under 2011 anlagt fibernät till sina lägenheter. Hyresgästerna får tillgång till internet, telefoni och TV. Hyresgästerna kan därmed få 100 Mb/s internet om så önskas. Sid 6(27)

Ett koaxialkabelnät finns i Valdemarsviks tätort via Dialectbutiken för distribution av TV. De erbjuder inte internet eller fast telefoni och har enligt uppgift inga planer på att göra det. För kommersiella ändamål finns idag endast ett tillgängligt fibernät i tätorterna som ägs av Skanova, Telias nätbolag. 1.2.5 Landsbygd Några förfrågningar eller initiativ från privatpersoner, föreningar etc. gällande anläggande av byanät har inte förkommit hittills. Någon utbyggnad av byanät har därmed inte heller inte kommit igång. 1.2.6 Regionalt kommunägd fiber Ett regionalt IT-infrastrukturprogram skrevs år 2004 av Länsstyrelsen. Där utmålas behovet av en länsövergripande samordning. Det finns dock ännu ingen organiserad samordning som alla länets kommuner har anslutit sig till men det finns ett antal olika samarbeten mellan enskilda kommuner och kommunala bredbandsbolag. Med ekonomiskt stöd av PTS och via samordning från Länsstyrelsen har vissa regionala fiberförbindelser anlagts, dock inga som berör Valdemarsviks kommun. Kommunägt fibernät februari 2010 (länsstyrelsen) Sid 7(27)

Röda sträckningar symboliserar den befintliga utbyggnad som MWNet (Mjölby), VÖKBY (Vadstena, Ödeshög, Kinda, Boxholm, Ydre), Finet (Finspång), Utsikt (Linköping) och Motala kommun har genomfört. 1.2.7 Regionalt operatörsägd fiber Inom länet finns ett omfattande fibernät som ägs av företag såsom Bredbandsbolaget, Telia, Tele2, Tre, Banverket, Vattenfall, Eddima Tekniks AB med flera. Det finns dock inte någon tillgänglig heltäckande fiberkarta över länet på grund av att respektive företag inte offentliggör sina kartor. 1.2.8 Olika nätägare i kommunen 1.2.8.1 Fibernät Kommunen har lagt ner fiber till de egna verksamheterna i Valdemarsviks tätort. Skanova äger ett nät. Se respektive karta. Fibernät till de olika mobiloperatörernas telemaster är inte känd. 1.2.8.2 Kopparnät Skanova äger det rikstäckande kopparnätet. Det används idag för telefoni, TV och ADSL. Telia har påbörjat avveckling av kopparnätet till de telestationer som inte är fiberanslutna eller inte är utbyggda med ADSL. Enligt Telia kommer inte någon av kommunens telestationer att beröras under programperioden. De mindre telestationerna som ej har fiberanslutning kan eventuellt omprövas efter programperioden. 1.2.8.3 Mobilt nät De mobila bredbandsnäten byggs ständigt ut till större täckning och högre hastigheter. Den täckning som gäller för Valdemarsviks kommun framgår av kartor i Bilaga 1. Kartorna är tagna från mobiloperatörernas webbsidor och är teoretiska beräkningar av möjliga uppkopplingshastigheter. I verkligheten kan dessa beräkningar skilja sig från de verkliga uppkopplingsmöjligheterna beroende på ett antal saker, bland annat: om man är inne, utomhus eller i en bil om man använder mobilterminalen som den är eller om man har en extern antenn inkopplad vilken mobil eller terminalutrustning man använder sig av hur många som är samtidigt uppkopplade Sid 8(27)

2 Målnät 2.1 Nätets utformning 2.1.1 Inledning Följande avsnitt redovisar den nätstruktur som eftersträvas i Valdemarsviks kommun. Den exakta utformningen sker efter projektering av respektive nätsträcka. Nätet beräknas innefatta anslutningspunkter till uppskattningsvis 70 75 % (5 500 personer) av befolkningen inklusive Valdemarsviks tätort. Exkluderas Valdemarsviks tätort beräknas anslutningspunkterna omfatta 35 40 % (2 775 personer). Sid 9(27)

2.1.2 Utformning av ortssammanbindande nät Utformningen av nätet indelas i två huvuddelar, huvudnät respektive kompletteringsnät. Huvudnätet planeras att byggas först. Kompletteringsnätet förtätar nätet, skapar redundans för vissa sträckor, möjliggör ytterligare anslutningspunkter och skapar ytterligare nätkopplingar till Söderköpings kommuns nät. Den exakta utformningen av sträckorna sker efter detaljprojektering liksom var anslutningspunkterna kommer att anläggas längs sträckorna. Fibernätet täcker därmed ganska väl kommunen och skapar förutsättningar för framtida snabba bredbandsförbindelser för en stor del av hushållen och företagen utanför tätorten Valdemarsvik. Nätet kan komma att kompletteras ytterligare med flera sträckor beroende på efterfrågan och finansieringsmöjligheter via bidrag eller kommunala medel. Skanovas fibernät sammanfaller till stor del med målnätet vilket kan skapa förutsättningar för att nyttja deras nät för vissa av sträckorna. Det är dock osäkert om detta är möjligt och det finns inte något avtal med Skanova kring samutnyttjande av fiber. Huvudnät Valdemarsvik Gusum Ringarum kommungräns Söderköpings kommun Valdemarvik Gryt Valdemarsvik Östra Ed/Skeppsgården Valdemarsvik Skrickerum kommungräns Åtvidabergs kommun Kompletteringsnät Valdemarsvik Rullerum Rullerum Gryt Gusum Lilla Gusum Lilla Gusum Rullerum Ringarum Häggebo kommungräns Söderköpings kommun 2.1.3 Utformning av områdesnät (lokala fibernät) I de orter som kommer att anlägga lokala fibernät, vilka är anslutna med det ortssammanbindande fibernätet, bedöms ha goda förutsättningar för en bra ITinfrastrukturutveckling. I det ortssammanbindande nätet finns anslutningspunkter (AP) på flera strategiska ställen. I varje tätort bör flera anslutningspunkter finnas för att förenkla anslutningsmöjligheterna. Även längs med huvudnät och kompletteringsnät bör anslutningspunkter anläggas. Det lokala fibernät ansluts till anslutningspunkten. I glesbygd torde det inte vara möjligt att anlägga lokala fibernät varför dessa fastigheter ansluts direkt mot närmaste anslutningspunkt. Ev. kan telestationen i respektive ort vara anslutningspunkt för framtida anslutning av lokala fibernät om Skanova/Telia medger detta. Sid 10(27)

Fastighetsägare till flerbostadshus i Valdemarsvik, Gusum och Ringarum bör uppmuntras att förse sina lägenheter med fiberanslutning. Givetvis även önskvärt att ägare till industrilokaler och kontorslokaler för uthyrning förser sina lokaler med fastighetsfibernät och fiberanslutning till telestation eller kommunens fibernät. Det befintliga kanalisationsnätet (kommunens nät) som finns i Valdemarsviks tätort bör vara möjligt att utnyttja på kommersiella grunder för att ansluta flera bostadshus och företag. I samband vid kommunal nyexploatering bör kommunen verka för att anslutning till fibernät kan erbjudas på samma sätt som vatten och el. Detta bör även gälla när privata företag bygger i områden som ligger nära befintliga nät. 2.1.3.1 Förutsättningar för anslutning till fibernät Intresserade hushåll/företag på en ort som vill anlägga byanät för fiberanslutning kan kontakta kommunen för att få uppgifter om förutsättningar för anlägga byanät. Det är angeläget att kommunen underlättar för byalag, fiberföreningar och hushåll att ansluta sig till stamnätet. Guider och anslutningspaket ska tas fram som gör det enkelt att ansluta sig. 2.1.3.2 Byanät På många ställen i Sverige finns det efterfrågan på bredbandslösningar även utanför tätorterna. Om inte bredbandslösningar finns tillgängliga kan sådana anslutningar skapas genom att de boende på landsbygden sluter sig samman i ekonomiska föreningar, så kallade byanätsföreningar, ofta i form av befintliga byalag. Kommunen bör ha beredskap för att en sådan efterfrågan kan komma att uppstå även i Valdemarsviks kommun. När detta sker finns färdiga koncept framtagna av PTS, Svenska Stadsnätsföreningen och LRF att tillämpa. Inte minst underlättar det kommunens administrativa samarbete med byanäten under projekt- och byggtiden att ha en formell juridisk persona som motpart istället för et stort antal individer och hushåll. Byanätsmodellen är ett kostnadseffektivt sätt för att få fiberanslutning på landsbygden. Det är ofta det enda sättet att nå fram till de ställen där marknaden inte vill bygga och den offentliga finansieringen inte räcker till. Med eget engagemang, arbete från de boende och EU-medel går det ändå att bygga ut bredband med rimliga villkor. För att det hela ska fungera krävs det att ett antal aktörer samarbetar. Se nedanstående bild. Sid 11(27)

Föreningarna kan med egna resurser och eget arbete förlägga byanät till överkomliga kostnader. Efter byggtiden, när hushållen är anslutna till byanätet, har föreningen möjlighet att avveckla sig själv och överlåta det lokala nätet till en befintlig nätägare. Detta för att säkerställa en likvärdig kvalitet i byanätet jämfört med resten av nätet. En broschyr för byanätsanslutningar finns framtagen av Svenska Stadsnätsföreningen i samarbete med LRF. Många kommuner och stadsnät har utvecklat färdiga byanätskoncept med rutiner, mallar, checklistor mm baserat på Stadsnätsföreningens material. Syftet med koncepten är dels att underlätta för byalagen att komma igång eftersom de överskådligt kan se vad som krävs av dem innan de tar beslutet. Dels skapar koncepten tydliga ramar och gränssnitt för vem som har ansvar för vad i uppbyggnaden av byanäten. Sådana koncept finns etablerade i länet, bland annat i Linköping och VÖKBY-kommunerna. Sedan år 2002 har många byanätsprojekt genomförts där. Även i andra delar av landet som Västerbotten och Kronobergs län är det vanligt med en aktiv byanätsverksamhet bland stadsnäten. Länsstyrelsen i Östergötlands län har ett projekt som pågår Byalag NGA Next Generation Access. Ambitionen med projektet är att möta byalag och andra som vill ansluta sina hus/företag till de fiberstrukturer som finns. Praktiskt innebär arbetet att göra projekteringar och kostnadsberäkningar, lämna anvisningar avseende byalagets eget arbete, vara länk mellan IT-infrastrukturägaren och byalaget samt att finansiera delar av hushållens/företagens investeringskostnader vid anslutning till fiberstruktur. Syftet är att tillgodose det behov av tillgång till Internetaccess med hög kapacitet som enskilda hushåll och företag har även i sådana områden där kommersiella aktörer inte svarar för en sådan utbyggnad. Målgruppen är företag, privatpersoner, organisationer och föreningar som är lokaliserade på landsbygden. 2.2 Teknikdiskussion 2.2.1 Fiber Fiber är den accessteknik som ger högst prestanda och som därmed är bäst lämpad för kapacitetskrävande applikationer och för att leverera flera bredbandstjänster över samma access (exempelvis Internet, telefoni och TV). I dagsläget karaktäriseras bredband via fiber av: Högre möjlig överföringshastighet än de två övriga trådbundna accessteknikerna kabel-tv och xdsl. Sid 12(27)

Både abonnemang med symmetrisk och asymmetrisk överföringshastighet erbjuds. Symmetrisk överföringshastighet är viktigt för användare med stora behov av att skicka data, exempelvis företag med egna servrar. Att överföringshastigheten i princip inte avtar med avståndet till noden. 2.2.2 Koppar Kundernas ökade efterfrågan, liksom det statliga målet att 40 % av hushåll och företag ska ha tillgång till bredband med 100 Mbit/s 2015 och 90 % år 2020, leder till bedömningen att ADSL inte räcker till för framtidens behov. Den nya tekniken VDSL2 innebär dock en ökad kapacitet till de telestationer där den nya tekniken installeras. VDSL2 innebär ca 30-60 Mbit/s beroende på avstånd till telestationen. Detta kommer att ske i utvalda större telestationer i Valdemarsviks kommun. De högre hastigheterna med VDSL2 är begränsade i räckvidd och kommer därför vara intressant för de kunder som bor inom 1 km kabelvägen från närmaste telestation. Den begränsade räckvidden därmed endast vara intressant för de kunde som bor nära telestationerna. Det måste till en utbyggnad av snabbare slutkundsförbindelser, vilket innebär fiber. Telia har tidigare meddelat en avveckling av kopparnätet till utvalda telestationer. Detta teknikskifte påbörjades under 2010 och omfattar 3200 telestationer i Sverige som inte är fiberanslutna eller har ADSL. Alternativet för många blir då mobil telefoni och mobilt bredband. Avvecklingen är planerad vara genomförd till 2017. I Valdemarsviks kommun torde inte någon telestation beröras men några garantier finns inte. Förändringar efter 2017 av kopparnäten är inte kända men det finns anledning att tro att då kommer även mindre telestationer som inte är fiberanslutna men med ADSL att beröras. Den fortsatta avvecklingen av kopparnätet skulle i så fall troligen beröra kommunen. En viktig förändring som har skett under de senaste åren, är att Skanova numera inte automatiskt drar telenät till nybyggnadsområden. All fast anslutning till tele- och datanät måste nu beställas och bekostas av de som bygger nya områden. En konsekvens av detta är att en fiberanslutning bör utredas och erbjudas vid nyförsäljning av tomter till både företag och privatpersoner. Förutsätter dock att fiberanslutningsmöjligheter går att åstadkomma till en rimlig kostnad. 2.2.3 Mobilt bredband Kunderna efterfrågan på mobilt bredband har, trots lägre kapacitet än trådbunden teknik, kraftigt ökat de senaste åren bl a beroende på ökad användning av smarta telefoner, behov av mobilitet och relativt låga priser. Bredbandstäckningen för mobilt bredband är mycket god. Jämfört med de trådbundna accessteknikerna karaktäriseras trådlöst bredband i dagsläget av: Generellt lägre hastigheter, vilket gör att det kan gå långsammare för slutanvändare att ta emot och skicka filer. Avståndsberoende hastigheter. Kunder som har långt till närmaste mobilmast får lägre hastighet än de som har nära. Mobilitet. Mobila bredbandsaccesser kan till skillnad från trådbundna användas överallt där det finns täckning. Sid 13(27)

Täckningen i kommunen från de olika operatörerna avseende olika tekniker redovisas i bilaga 1. Den senaste tekniken LTE (även kallad 4G), finns i länet endast i Norrköping och Linköping men planeras även till Finspång. Någon utbyggnad med vanlig 4G-teknik är för närvarande inte inplanerad till Valdemarsviks kommun. 4G-mobilmaster kräver fiberanslutning för att kunna ta hand om all datatrafik. En utbyggnad av 4G via 800 Mhz-bandet innebär en mycket mer kostnadseffektiv än traditionell 4G-teknik eftersom täckningen från masten är mycket större. Någon större utbyggnad har dock ännu inte kommit igång. Stor osäkerhet råder om utbyggnadstakten av 4G och i hur grad 4G kommer att kunna lösa landsbygdens bredbandsbehov. 2.3 Säkerhet, redundans och samhällsskydd 2.3.1 Inledning I vårt samhälle utnyttjar vi idag alltmer olika IT-system tillsammans med den moderna kommunikationen och vi blir mer och mer beroende av systemen och att kommunikationen däremellan fungerar. Vid stopp som uppkommer av olika skäl kan många olika parter bli lidande och betydande inkomstbortfall och ökade kostnader kan uppstå. Uppbyggnad av säkra system/kommunikationer är således i allra högsta grad viktig för allas vår dagliga verksamhet. Hotbilden har de senaste åren ändrats mer åt att väpnade angrepp bedöms som mycket små medan riskerna för digital brottslighet/sabotage anses öka. Investeringarna i orts- och kommunsammanbindande nät har på många håll i Sverige har haft detta som bakgrund. 2.3.2 Planerade åtgärder Planering för att ta hänsyn till samhällsviktiga funktioner sker inom kommunen med medverkan från räddningstjänst m fl. Planering för säkerheten i IT-infrastrukturen ska ske på samma sätt som för andra samhällsviktiga funktioner. Vid all planering och utbyggnad av kommunens IT-infrastruktur ska hänsyn tas till kommunens planer för krishantering enligt PTS-FS 2007:2. Sid 14(27)

3 Principer för utbyggnad och nyttjande nät. IT-infrastrukturen i kommunens bör vara öppen, operatörsoberoende och klara av kommunikation för framtidens slutkundstjänster till kommunens innevånare, företag och offentliga myndigheter. 3.1 Ansvar och roller Valdemarsviks kommun ansvarar inte själv för att bygga kommersiell IT-infrastruktur. Det ansvarar bredbandsaktörerna på marknaden för. Däremot ska kommunen vara aktiv och i största möjliga mån bistå med bl.a. kartmaterial och samförläggning vid planering och utbyggnad av bredbandsnät. Valdemarsviks kommun avser dock att utanför Valdemarsviks tätort anlägga fibernät (passivt nät/svart fiber) eftersom någon kommersiell utbyggnad där inte lär komma till stånd. Inriktningen är att kommunen äger fibernätet men transporttjänster och slutkundstjänster tillhandahålls av kommersiella företag. I syfte att utöka intresset för kommunens nät bör samarbete sökas med de omgivande kommunerna. 3.2 Förädlingsnivåer i nätet Traditionellt har man indelat näten i tre förädlingsnivåer, Nivå 3: Slutkundstjänster Internet Telefoni TV mm Nivå 2: Transporttjänster Kapacitet 1. Fysisk nätnivå, det som i allmänhet kallas svart fiber eller rå koppar 2. Överföringsnivå, här finns en mängd olika transmissionsprodukter, oftast i form av punkt-till-punkt-förbindelser. Men på den här nivån kan också finnas en IP-tjänst av den typ som en kommunikationsoperatör tillhandahåller till sina tjänsteleverantörer 3. Innehållstjänster, oftast Internetaccess, IP-telefoni och IP-TV, men även annat som säkerhetskopiering, program- och larmtjänster mm. Nivå 1: Passivt nät Fiber Koppar Radiolänk Valdemarsviks kommun har valt att agera på nivå 1 (Passivt nät). 3.3 Nätstruktur och nodpunkter Valdemarsvik kommun ska verka för att febernät finns fram till s.k. strategiska överlämningspunkter där många kunder kan anslutas. Överlämningspunkten i områdesnätet är vanligen brunn eller kopplingsskåp i nätet. Överlämningspunkt kan även vara ODF (korskopplingspunkt för fiber) i fastighet för anslutning mot olika accessnät. För fiberanslutning av fastigheter står operatör i samarbete med nätägare och/eller fastighetsägare för förläggning mellan överlämningspunkt i områdesnätet och fastighet. Ofta Sid 15(27)

tas delar av kostnaden för fiberförläggning mellan överlämningspunkt och fastighet ut som anslutningsavgift. I praktiken bygger man nät baserat på operatörernas behov enligt de avtal som de skriver med slutkund (fastighetsägare), t.ex. företag, bostadsbolag, bostadsrättsförening etc. Sid 16(27)

4 Handlingsplan För att säkerställa att utbyggnaden av IT-infrastrukturen sker på så säkra grunder som möjligt krävs troligen upp till 12 månaders planeringstid. 4.1 Handlingsplan för fibernätet Utbyggnaden av IT-infrastruktur skall baseras på optofiber eftersom det är en förutsättning för att landsbygd och orter kan få tillgång till hög bredbandskapacitet oavsett var man bor. Bedömningen är att kostnaderna för utbyggnaden är förhållandevis stora. De geografiska förutsättningarna påverkar kostnadsnivån. Slutsatsen blir att en utbyggnad i huvudsak inte är genomförbar utan stöd av offentlig finansiering av något slag. Handlingsplanen bör initialt inriktas mot att: inhämta intresset från kommunikationsoperatörer inhämta intresset från tjänsteoperatörer samordning av nätutbyggnaden med Söderköpings-, Norrköpings-, Åtvidabergs- och Västerviks kommun. samordning med Länsstyrelsen inhämta intresset från orter och landsbygd affärsplan för kommunens fibernät. upphandling av nödvändiga tjänster projektering av fibersträckor kommunens organisation framtagning av koncept för anslutning av byalag respektive enskilda hushåll/företag 4.2 Information och marknadsföring För att få så hög anslutningsgrad som möjligt till bredbandsnätet i kommunen krävs kontinuerlig information och marknadsföring. Detta görs lämpligen i samarbete mellan kommun, nätägare, transporttjänstoperatörer och tjänsteleverantöer, där varje part agerar inom sina verksamhetsramar och enligt den ansvarsfördelning som finns. Kommunen ska informera om möjligheterna till bredband i kommunen, men överlåter själva marknadsföringen helt till marknadsaktörerna. Kommunens företrädare inom planering, gator och vatten, näringsliv, kommunledning bör vara informerade om kommunens strategi inom bredbandsområdet. 4.3 Tillgång till bredband Ett koncept skall tas fram som säkerställer att en anslutning till ett fibernät kan ingå i tomtpriset vid all kommunal nyexploatering där så är rimligt, för både företag och bostäder. Ansträngningar skall göras för att även få till stånd sådana anslutningar där privata företag exploaterar. 4.3.1 Industriområden Valdemarsviks kommuns industriområden har idag inte någon generell tillgång till fiber. Vid utbyggnad av nya eller befintliga industriområden skall kommersiella nätägare erbjudas att Sid 17(27)

anlägga kanalisation för fiber. Finns inget sådant intresse bör kommunen överväga att själv anlägga ett kanalisationsnät som när intresse uppstår kan säljas till privata intressen. 4.3.2 Bostadsområden inom tätorten Valdemarsvik I bostadsområden inom tätorten Valdemarsvik räknar kommunen med att marknadsaktörerna sköter nätutbyggnad och anslutning av nya kunder utan att några offentliga stödmedel behöver skjutas till. 4.3.3 Byanät i glesbygd Beskrivning av vad som behöver göras för att få ut fiberanslutningar till boende i glesbygd, se avsnitt 2.1.3.22. 4.3.4 Kommunal eller annan offentlig verksamhet Kommunens verksamheter är redan till stor del anslutna via kommunens eget fibernät i tätorten Valdemarsvik. Verksamheterna i Gusum, Ringarum, Gryt och Åtvidaberg är huvudsakligen anslutna med fasta hyrda förbindelser. Mindre verksamheter är anslutna via ADSL. Det befintliga fibernätet används både för datatrafik och telefoni. Det egna fibernätet i Valdemarsviks tätort ska i första hand användas för användning i den egna verksamheten. Den framtida utbyggnaden av fibernätet till bl a Gusum, Ringarum och Gryt innebär att kommunala verksamheter på dessa orter kan anslutas till kommunens eget fibernät och hyrda förbindelser kan överges. 4.3.5 ADSLs utveckling Någon ytterligare utbyggnad av ADSL kommer troligen inte att ske någonstans i Sverige. Den nyare tekniken VDSL2 har börjat etableras med ökad kapacitet i vissa telestationer som redan har ADSL, ca 50 Mbit/s utlovas. De högre hastigheterna med VDSL är begränsade i räckvidd till maximalt 1 km och kommer därför bara att vara intressant för de kunder som bor nära telestationerna. 4.3.5.1 ADSL i Valdemarsviks kommun I Valdemarsviks kommun är alla telestationer utrustade med ADSL. De bör därför inte vara hotade av nedläggning i den första omgången. Det bör dock finnas en beredskap för att nedläggningsbeslut kan komma senare. För en förteckning över kommunens ADSL-stationer, se bilaga 2. Enligt information från Telia skall utbyggnaden med VDSL2 beröra främst telestationer med mer än 200 abonnenter. I så fall skulle telestationerna i Valdemarsvik, Gusum, Ringarum och Gryt utrustas med den snabbare tekniken. 4.4 Samordning 4.4.1 Nationell och regional nivå Planering och utbyggnad av IT-infrastruktur i kommunen ska så långt som möjligt samordnas med motsvarande satsningar på nationell eller regional nivå. En kombination av nationella stamnät, regionala initiativ på prioriterade avsnitt och en noga övervägd och strukturerad Sid 18(27)

uppbyggnad i kommunerna skapar bästa möjliga förutsättningar för att åstadkomma den finmaskiga struktur som är önskvärd. Offentliga stödmedel för fortsatt bredbandsutbyggnad ges framför allt till kommunsammanbindande förbindelser. En förteckning över de behov som finns inom och mellan kommunerna och en prioriteringsordning för behoven är därför viktig för att Länsstyrelsen ska kunna sammanställa behoven och med detta som grund formulera ansökningar om bidrag till EU:s strukturfonder. Det föreslagna fibernät inbegriper kommunsammanbindande fibersträckning till både Åtvidabergs kommun och Söderköpingskommun och borde därför bli aktuella för offentliga stödmedel. Flera av kommunerna runt Valdemarsvik har uppdaterat de gamla ITinfrastrukturprogrammen. En viss samordning sker via Länsstyrelsen för att samordna bredbandsutbyggnaden i syfte att åstadkomma ett mer omfattande regional samarbete. Se även avsnittet om länssamordning av byanätsanslutningar i avsnitt 2.1.3.2. 4.4.2 Kommunal nivå Kommunen har en viktig funktion att samverka med olika aktörer för att få så effektiv infrastruktur som möjligt. Därmed kan kostnaderna för etablering av IT-infrastruktur i kommunen kan hållas nere. Sådan samverkan i form av samförläggning kan ske med teleoperatörer, elnätsägare, väghållare, fjärr-/närvärmeleverantörer samt kommunens tekniska enhet. Denna samordning kan lämpligen ske genom fortlöpande planeringsmöten. De arbetsuppgifter som bör komma att behövas inom den kommunala organisationen är att: Handha tillståndsgivning för grävning av bredband Samordna anläggande av bredbandsnät med andra nyttigheter, säkerställa samförläggning vid anläggning av nät Bevaka att bredbandsbehovet blir tillgodosett vid nyexploatering Hålla kontakt med kommersiella nätägare i kommunen Hålla kontakt med övriga kommuner, landsting och länsstyrelse i länet när det gäller bredbandsfrågor Dokumentera nät Sid 19(27)

5 Ekonomi 5.1 Ekonomiska förutsättningar Målsättningen för Valdemarsviks kommun framgår av bredbandsstrategins strategidel. På sikt kommer nätet att utbredas om behov finns och om det finns ekonomiska förutsättningar för det. För att uppnå Valdemarsviks kommuns målsättning krävs ekonomiska insatser. Beslut om det får tas upp i kommunens normala budgetprocess under programperioden. Ekonomiska insatser behövs både i investeringsbudgeten och i driftbudget. Budgetmedel bör avsättas årligen för bredbandsutbyggnad. Det ger utrymme till finansiering av bidragsberättigade ansökningar vars egenfinansiering kan vara mellan 30 50 % av investeringsbeloppet. Även högre grad av egen finansiering kan förekomma på grund av angelägen utbyggnad. Det kommer troligen krävas flera år innan bredbandsutbyggnadens affärsverksamhet kan finansiera kapital- och driftkostnaderna via kundintäkter. 5.2 Modell för prissättning Ett önskemål för Valdemarsviks kommun är att bredbandstjänster kan erbjudas till hushåll och företag till samma månadskostnad oavsett på vilken ort användaren befinner sig. Priset för användaren styrs dock av tjänsteleverantörerna och beror på en mängd faktorer som; innehåll i tjänst, anslutningsform, rådande marknadspriser, konkurrenssituation mm. Detta innebär i praktiken att en prisutjämning kan ske mellan större och mindre tätorter. Prismodellen för så kallade byanät att ansluta sig till överlämningspunkter i nätet bör harmonisera med de priser och modeller som finns i angränsande kommuner. 5.3 Möjlighet till statliga bidrag Det finns idag vissa offentliga medel avsatta för bredband. En grov uppskattning ger vid handen att det rör sig om strax under tio finansieringsinstrument med en årlig offentlig budget på ca 6,5 miljarder kr. Vid sidan av de 200 miljoner kr som utbetalas inom ramen för Lantbruksprogrammet är huvuddelen av övriga medel dock inte öronmärkta för bredband. Det finns dock inget som formellt hindrar att de används för att understödja det sistnämnda. Notera att det rör sig om resurser som skulle kunna användas för bredband. Politiska prioriteringar av andra områden gör dock att den reella summa som når området är påtagligt lägre. Bland de större instrumenten märks primärt forskningsstöd som används för att bygga upp en kunskapsbas runt bredbandsteknologi eller testa nya tekniska lösningar. Det finns också medel inom de europeiska strukturfonderna vilka kan användas för att bygga infrastruktur på regional nivå, samt särskilda medel för kanalisation och redundanta förbindelser - något som kan användas för att bygga basinfrastruktur. Därutöver går det även att få stöd för utbyggnad av lokala accessnät på landsbygden eller anslutning av enskilda fastigheter. Stöden är till sin natur relativt lika och ofta inriktade på att främja konkurrenskraft i en eller annan form. I praktiken är de dock - i stort sett - varandra uteslutande och ett projekt som Sid 20(27)