Enköping växer 2016-2025 Foto: Getty Images Befolkningsprognos Enköpings kommun
Sammanfattning De kommande årens befolkningsutveckling kommer att påverka Enköpings kommun ur ett fl ertal perspektiv. Kommunen står inför en rad utmaningar inom framför allt områdena utbildning, arbete och bostad som är grundläggande för att utveckla välfärden. En förväntad hög befolkningstillväxt sätter därför ett ännu tydligare fokus på dessa utmaningar då efterfrågan på kommunal service kommer att öka. Befolkningsökningen i både kommunen och länet innebär ökat behov av samarbete och samverkan mellan olika aktörer för att tillgodose den gemensamma befolkningens behov. En växande befolkning ställer också allt högre krav på att de olika välfärdstjänsterna som kommunen och regionen ansvarar för utvecklas på ett sådant sätt att de ger goda möjligheter för alla invånare att utvecklas, verka och leva ett gott liv i staden. De förväntade stora ökningarna av antalet barn innebär utmaningar för staden både gällande utbyggnad av lokaler, tillgång på rätt kompetens inom ett fl ertal yrkeskategorier och gällande ökad efterfrågan på fritids- och kulturaktiviteter. Ökningen av antalet äldre kommer troligtvis att påverka efterfrågan på vård och omsorg i det ordinära boendet. Efter åren 2020-2025 kan den relativt stora 40-talist generationen komma att efterfråga särskilda boendeformer. Det kan också tänkas att denna generation efterfrågar andra typer av boende- och utemiljöer än nuvarande särskilda boenden. Befolkningen i arbetsför ålder förväntas utgöra en minskad andel av den totala befolkningen. Detta innebär en utmaning både för staden som helhet och för kommunen som organisation. Många av kommunens verksamheter är personalintensiva och det är avgörande att det både fi nns tillräcklig mängd personal och att denna har rätt kompetens för kvaliteten i verksamheten ska bibehållas. Befolkningens sammansättning förväntas förändras och ge en ökad försörjningskvot fram till år 2025 vilket ställer ännu högre krav på att en så stor andel som möjligt av befolkningen i arbetsför ålder har en sysselsättning. Samtidigt skapar ett större befolkningsunderlag högre lönesummor, större marknad och fl er företag. Det leder i sin tur till ökade valmöjligheter för individen och även enklare matchning mellan arbetskraft och företag. Fler människor ger större underlag och efterfrågan på utbildning vilket ökar kompetensen hos arbetskraften. Detta är positivt för samhällsutvecklingen i stort. För den kommunala ekonomin innebär nya invånare mer skatteintäkter och även bidrag genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet.
Innehållsförteckning Sammanfattning Innehållsförteckning BEFOLKNINGSUTVECKLING 4 Ökning av antalet barn och äldre 5 Befolkningsutveckling i kommunens tätorter 5 Befolkningsökning i samtliga stadsdelar 6 Nya bostäder 6 UTFALL JÄMFÖRT MED TIDIGARE PROGNOS 8 Befolkning 8 Nya bostäder 8 PROGNOSMETOD 9 Osäkerhet i prognosen 9 Födda och döda 9 In- och utfl yttning 9 Nya bostäder 10 BEFOLKNINGSPROGNOS 2015-2024 11 Totalbefolkning 11 Befolkningsökning 12 Folkmängd i ettårsklasser 12 Befolkningsstruktur 15 Utveckling i kommunens olika delar 16 Enköpings stadsdelar växer 17
Befolkningsutveckling 2014 Vid årsskiftet 2014/2015 hade Enköpings kommun 41 163 invånare. Det ger en befolkningsökning på 507 personer sedan årsskiftet 2013/2014 då kommunen hade 40 656 invånare. Under år 2014 föddes det 450 barn och 375 personer avled vilket innebär ett födelseöverskott på 75 personer. Under året fl yttade 2 152 personer till kommunen medan 1 722 fl yttade från kommunen vilket medför ett fl yttningsnetto på 430 personer. Tabell 1. Befolkningsförändring för åren 2012-2014 (Källa:SCB) År Folkm. Födda Döda Födnetto Infl ytt. Utfl ytt. Flyttnetto Folkök. 2012 40 349 477 372 105 1 913 1 683 230 334 2013 40 656 434 382 55 2 050 1 795 255 307 2014 41 163 450 375 75 2 152 1 722 430 507 Tabellen nedan visar på var infl yttarna kommer ifrån uppdelat på egna länet, övriga Sverige och utlandet samt var utfl yttarna tar vägen. Tabellen visar även fl yttningsnettot, det vill säga skillnaden mellan antalet infl yttade och utfl yttade personer. Samtliga år har inneburit ett fl yttningsöverskott. Tabell 2. åren 2010-2014 (Källa:SCB) År Infl ytt Infl ytt Infl ytt Utfl ytt Utfl ytt Utfl ytt Flyttnetto Flyttnetto Flyttnetto Egna länet Övriga Sverige Utlandet Egna länet Övriga Sverige Utlandet Egna länet Övriga Sverige 2012 450 1 248 245 441 1 105 137 9 143 78 2013 465 1 328 257 474 1 213 108-9 115 149 2014 505 1 307 277 429 1 175 118 76 195 159 Utlandet Sedan kommunsammanslagningen år 1971 har befolkningsförändringen i kommunen varit obalanserad då den har inneburit såväl toppar som dalar. Högst tillväxt hade kommunen under tidigt 1990-tal och tidigt 2000-tal. Folkökningen för år 2014 innebär den högsta folkökningen i kommunen sedan tidigt 2000-tal. En fortsatt befolkningsökning på 1,25 procent per år i fem år innebär ökade bidrag enligt det kommunala utjämningssystemet. Diagram 1. Befolkningsförändring år 1971-2014 (Källa:SCB) 4
Ökning av antalet barn och äldre Den största ökningen fi nns i grupperna unga vuxna (19-29 år) och äldre (65-74 år) som har ökat med mellan 3-4 procent var under 2014. Även andelen yngre barn har ökat under året. Kommunens befolkningsutveckling ligger i linje med rikets och övriga Europas utveckling där andelen pensionärer ökar. Den största förändringen i Enköpings kommuns befolkningsstruktur gäller dock antalet ungdomar i gymnasieålder (16-18 år) som har minskat med 6,5 procent på ett år. Begreppet försörjningskvot kan användas för att beskriva hur åldersstrukturen påverkar samhällsekonomin. Försörjningskvoten kan räknas ut genom att ställa den totala befolkningen till antalet personer i yrkessam ålder (20-64 år). År 2014 var kommunens försörjningskvot 1,79 vilket innebär att en yrkessam person försörjer 1,79 personer. En förändring på 0,4 procentenheter sedan år 2013. Ju högre försörjningskvoten är, desto större blir trycket på de som producerar. Det här sättet att beräkna försörjningskvoten på utelämnar dock en viktig del i problematiken. Nämligen att vissa som inkluderas i den försörjande delen av befolkningen, personer i åldern 20-64 år, egentligen borde fl yttas till den del av befolkningen som blir försörjda på grund av exempelvis arbetslöshet eller sjukskrivning. Samtidigt fi nns det de som arbetar trots att de fyllt 64 år. Tabell 3. Befolkningsstruktur i Enköpings kommun 31 december 2013 och 2014 (Källa: SCB) Ålder 2013 2014 Förändring antal Förändring procent 0-5 2 795 2 836 41 1,5 6-15 4 667 4 784 177 2,5 16-18 1 516 1 418-98 -6,5 19-29 5 505 5 677 172 3,1 30-39 4 276 4 218-58 -1,4 40-64 13 523 13 593 70 0,5 65-74 4 794 4 976 182 3,8 75-3 580 3 661 81 2,2 Total 40 656 41 163 507 1,25 Befolkningsutveckling i kommunens tätorter Nedan visas befolkningsutvecklingen i kommunens tätorter. Här kan vi se att 74 procent av befolkningstillväxten sker i Enköpings tätort. Av de övriga tätorterna är det främst i Bredsand som befolkningen växer. Tabell 4. Befolkning i kommunens tätorter 31 december 2013 och 2014 (Källa: SCB) Tätort 2013 2014 Förändring antal Förändring procent Enköping 21 890 22 268 378 1,7 Fjärdhundra 905 906 1 0,1 Grillby 981 983 2 0,2 Hummelsta 1 003 1 015 12 1,2 Lillkyrka 297 289-8 -2,3 Örsundsbro 1 865 1 876 11 0,6 Bredsand 560 618 58 10 Haga 299 305 6 2 Skolsta* 130 134 4 3 Landsbygd 13 585 13 692 107 0,8 * Statistiska centralbyråns (SCB) definition av en tätort är en ort med över 200 invånare. Då Skolsta är en av orterna i kommunen som analyseras i det pågående ortsanalysarbetet har Skolsta tagits med i den här tabellen trots att den inte är någon tätort enligt SCB:s definition. 5
Befolkningsökning i samtliga stadsdelar Under år 2014 ökade befolkningen i samtliga stadsdelar. Mest ökade befolkningen dock i Galgvreten/Lillsidan, Romberga, Fanna/Herrgården och centrum. Tabell 4. Befolkning i stadsdelar 31 december 2013 och 2014 (Källa: SCB) Stadsdel 2013 2014 Förändring antal Förändring procent Centrum 2 370 2 420 50 2,1 S:t Ilian 2 782 2 812 30 1,1 Galgvreten/Lillsidan 4 961 5 125 164 3,3 Munksundet/Gröngarn 2 890 2 912 22 0,8 Romberga 2 083 2 134 51 2,4 Korsängen 1 431 1 440 9 0,6 Fanna/Herrgården 2 194 2 256 51 2,3 Bergvreten/Gånsta 3 168 3 169 1 0,03 Nya bostäder Under år 2014 färdigställdes 355 bostäder varav 280 var lägenheter i fl erbostadshus och 75 var småhus. Det går att jämföra med år 2013 då det färdigställdes 36 lägenheter i fl erbostadshus och 70 småhus. Tabell 5. Färdigställda bostäder 2013 och 2014 (Källa: SCB) Färdigställda bostäder 2013 2014 Flerbostadshus 36 280 Småhus 70 75 Totalt 106 355 Historiskt sett är antalet färdigställda lägenheter 2014 den högsta siffran sedan tidigt 1990-tal. Enligt Boverkets Bostadsmarknadsenkät är Enköpings kommun en av landets kommuner med bostadsbrist. En anledning till den utvecklingen är att byggandet inte har följt befolkningsökningen. Sedan år 1990 fram till år 2014 har befolkningen i kommunen ökat med cirka 6 300 invånare samtidigt som det har byggts cirka 3 250 bostäder under samma period. Antalet färdigställda bostäder år 2014 kan mycket väl vara början på en ny trend. 6
1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Diagram 2. Färdigställda bostäder år 1975-2014 (Källa: SCB) Flerbostadshus Småhus Totalt 7
Utfall 2014 jämfört med tidigare prognos Befolkning Vid årsskiftet 2015/2015 var den verkliga folkmängden 41 163 vilket kan jämföras med prognosens 40 860 invånare. Utfallet för antalet födda barn hänger ihop med prognosens antagande. Det som framför allt skiljer utfallet från prognosen är antalet in- och utfl yttare. Det verkliga fl yttnettot från 2014 var nästan dubbelt såg högt som det antagna fl yttnettot i prognosen. I verkligheten var infl yttningen nästan 300 över vad gäller infl yttning till kommunen. Tabell 6. Utfall 2014 jämfört med tidigare prognos (Källa: SCB) Prognos/utfall Folkm. Födda Döda Födnetto Infl ytt. Utfl ytt. Flyttnetto Folkök. Utfall 41 163 450 375 75 2 152 1 722 430 507 Prognos 40 860 471 394 77 1 868 1 692 176 253 Nya bostäder Under år 2014 färdigställdes totalt 355 bostäder. Av dessa var 280 lägenheter i fl erbostadshus och 75 fristående småhus. Utfallet är betydligt högre än prognosens antaganden om totalt 201 färdigställda bostäder. Prognosens fördelning av lägenheter i fl erbostadshus och småhus stämmer dock överens med utfallet. Tabell 7. Färdigställda bostäder 2014 jämfört med tidigare prognos (Källa: SCB) Färdigställda bostäder Flerbostadshus Småhus Totalt Utfall 280 75 355 Prognos 163 38 201 8
Prognosmetod Det är fyra faktorer som påverkar folkmängden och befolkningsstrukturen: fruktsamhet (antal födda), dödlighet (antal avlidna) samt infl yttning och utfl yttning. Prognosen utgår ifrån befolkningen den 31 december år 2014. Därefter skrivs prognosen fram ett år i taget. Antaganden görs om antal födda, antal döda samt antal in- och utfl yttare till kommunen. Osäkerhet i prognosen Ekonomisk konjunktur, arbetslöshet, bostadspriser, familjepolitik, invandring med mera har en direkt inverkan både på hur människor fl yttar och i barnafödandet. Det svåraste i framtagandet av en befolkningsprognos är beräkning av in- och utfl yttning. En viktig faktor i beräkningen av in- och utfl yttning är nämligen nyproduktionen av bostäder, som i sig är en av de största osäkerheterna i prognosarbetet. Byggprojekt tenderar att försenas samtidigt som planerade projekt inte alltid förverkligas. Födda och döda Antal barn som föds beräknas utifrån antalet kvinnor i barnafödande ålder i kommunen samt andelen kvinnor som föder barn. År 2014 var fruktsamheten i Enköping sju procent högre än i riket. Det innebär att fruktsamheten var 2,01 barn per kvinna i Enköping och 1,88 i riket. Antagandena för fruktsamhet beräknas utifrån ett medelvärde av fruktsamheten under de senaste åren varpå Enköpings kommuns fruktsamhet beräknas ligga cirka fem procent över rikets under hela prognosperioden. Antalet avlidna beräknas genom att ålders- och könsspecifi ka dödsrisker appliceras på befolkningen. Enköpings kommuns dödsrisker beräknas följa rikets. I genomsnitt beräknas cirka 550 barn per år födas under prognosperioden. Antal döda beräknas ligga på cirka 400 personer per år, en siffra som beräknas öka mot slutet av prognosperioden. Födelsenettot beräknas därmed ligga på plus under hela prognosperioden. In- och utflyttning Människors möjligheter att fl ytta in och ut från kommunen påverkas bland annat av nybyggnation av bostäder. Ålders- och könsfördelningen på infl yttarna beräknas utifrån hur det sett ut under de tre senaste åren. Flyttbenägenheten är som störst i åldersintervallet 20-35 år. Antal personer som fl yttar ut från kommunen beräknas genom utfl yttningsrisker, det vill säga medelvärdet av benägenheten att fl ytta per ålder och kön. Kvinnor fl yttar i lägre ålder än män både till och från kommunen. Under prognosperioden beräknas cirka 2 200 per år fl ytta in till kommunen medan cirka 1 800 beräknas lämna kommunen. In- och utfl yttningen beräknas vara stabil och därmed beräknas fl yttningsnettot vara positivt under hela prognosperioden. 9
Nya bostäder Bostadsbeståndet har stor betydelse för befolkningsutvecklingen. Antaganden om byggandet under prognosperioden är av största vikt för resultatet av prognosen och därför har en gemensam bedömning av bostadsbyggandet de kommande åren gjorts tillsammans med representanter från plan- och utvecklingsavdelningen och mark- och exploatering samt samhällsbyggnadsförvaltningens chef. Förseningar av byggprojekt är vanliga och planerade projekt förverkligas inte alltid. Detta har stor inverkan på prognosens utfall och utgör därför den största osäkerheten i prognosarbetet. På grund av den stora osäkerheten sträcker sig antagandet om nybyggnation endast fram till och med år 2020 och därmed gör även befolkningsprognosen på delområdesnivå det. Detta då det framför allt är nybyggnationen som påverkar variationen av befolkningstillväxt i olika områden. Enligt senaste bedömning (maj 2015) kommer cirka 2 300 bostäder att färdigställas under åren 2016 2020, det vill säga cirka 460 bostäder per år. I dagsläget pågår planeringen av många stora exploateringsprojekt varpå antagandet om nybyggnation visar på ett fåtal producerade bostäder under prognosperiodens första år för att sedan öka. En fjärdedel av dessa bostäder är småhus och tre fjärdedelar är lägenheter i fl erbostadshus. De fl esta bostäderna byggs inom Enköpings tätort. Det gäller speciellt lägenheter i fl erbostadshus. I prognosen antas cirka 30 bostäder per år byggas på privat mark på landsbygden. I de övriga tätorterna är det främst i Grillby, Skolsta och Örsundsbro som nya bostäder planeras. 10
Befolkningsprognos 2015-2024 I detta avsnitt redovisas befolkningsprognosen för tioårsperioden 2016-2025. Infl yttning och nyproduktion av bostäder är faktorer som är överblickbara för kommunen i cirka 5-10-års perspektiv. I de längre tidsperspektiven är det mycket svårt för kommunen att förutse vilka bostadsprojekt som kommer initierats av den privata marknaden. Kommunen kan självfallet bereda väg för projekt genom planberedskap och aktiv dialog med exploatörerna, men det fi nns stora osäkerheter i att förlita sin långsiktiga befolkningsprognos på dessa grunder. I en omvärldsbevakning konstateras även att majoriteten av kommunerna arbetar med en befolkningsprognos på 10 år. Totalbefolkning Tabell 8. Totalprognos 2016-2025 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 42 345 42 963 43 598 44 248 44 867 45 494 46 128 46 766 47 407 48 050 Diagram 3. Befolkningsutveckling 1968-2025 Folkmängden beräknas öka med nästan 7 000 personer från 2014 (vilket är det senaste året det fi nns fastlagd statistik för 41 163 personer) till år 2025 då folkmängden beräknas vara cirka 48 000. Prognos jämfört med visionen Enligt denna prognos är antalet invånare i Enköpings kommun 51 000 personer år 2030. Det är 1 000 personer mer än visionen. Det här är den första befolkningsprognosen som når upp till visionen om 50 000 invånare år 2030. 11
Befolkningsökning Som tidigare beskrivits påverkas kommunens befolkningsantal av fyra parametrar: födda, döda, infl yttade och utfl yttade. Så här beräknas förändringen se ut för 2016-2025. Tabell 9. Befolkningsprognos utifrån parametrarna födda, döda, infl yttade och utfl yttade År Folkm Födda Döda Födnetto Infl ytt Utfl ytt Flyttneto Folkök 2016 42 345 527 386 141 2 129 1 670 459 600 2017 42 963 543 390 153 2 160 1 694 466 619 2018 43 598 557 395 162 2 191 1 718 473 635 2019 44 248 569 399 170 2 223 1 744 479 649 2020 44 867 579 404 175 2 212 1 770 442 617 2021 45 494 587 408 179 2 243 1 795 448 627 2022 46 128 592 413 179 2 275 1 819 456 635 2023 46 766 596 419 177 2 306 1 845 461 638 2024 47 408 599 425 174 2 339 1 871 468 642 2025 48 050 601 432 169 2 370 1 896 474 643 Diagram 4. Befolkningsförändring 1968-2025 Folkmängd i ettårsklasser I tabellen nedan kan utläsas antal invånare inom varje åldersklass under de tio prognosåren. För att följa en ålderskull ska tabellen läsas diagonalt. 12
Tabell 10. Befolkningsprognos i ettårsklasser Ålder 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 0 536 552 566 578 588 596 602 606 608 611 1 540 557 573 587 599 609 617 623 627 631 2 499 554 571 587 601 613 623 631 638 642 3 479 512 567 585 600 615 627 637 645 652 4 542 490 524 580 596 612 627 639 649 658 5 469 552 501 535 590 607 623 638 650 661 6 473 478 561 510 544 599 616 632 647 660 7 517 481 486 569 518 552 607 624 641 655 8 496 524 488 493 576 525 559 614 632 648 9 470 503 532 496 501 584 533 567 622 640 10 528 479 511 541 504 509 592 541 575 631 11 488 536 486 519 548 512 517 600 550 583 12 505 495 543 494 526 555 519 524 608 557 13 508 511 502 549 500 532 561 525 530 614 14 496 514 518 508 556 506 539 568 532 537 15 493 502 520 524 514 561 512 545 574 538 16 466 498 507 526 529 519 567 517 550 579 17 463 469 501 511 528 532 522 570 520 553 18 437 462 468 500 509 526 530 520 567 518 19 487 431 456 462 493 502 519 523 513 560 20 479 483 427 452 456 487 496 513 516 506 21 510 479 482 426 450 454 485 494 511 514 22 540 514 483 487 429 453 457 488 496 514 23 523 547 522 491 493 435 459 463 495 503 24 572 534 558 533 500 503 445 469 474 505 25 592 586 548 573 546 514 516 459 483 488 26 606 607 601 564 587 561 528 531 474 498 27 532 620 622 616 577 600 574 542 545 488 28 553 546 634 636 629 591 614 588 556 559 29 522 567 560 648 649 642 604 627 602 570 30 492 534 579 573 660 661 654 617 640 615 31 447 503 546 591 584 672 672 666 629 652 32 430 457 514 557 601 594 682 683 677 639 33 442 439 467 524 566 611 604 691 693 687 34 402 451 449 477 533 575 620 613 701 703 35 395 414 463 461 489 545 587 632 626 714 36 445 409 428 478 475 503 559 602 647 640 37 461 459 423 442 491 489 516 573 616 661 38 446 472 470 434 453 502 500 528 585 628 39 441 455 481 479 443 462 511 509 537 594 40 482 448 461 487 485 449 468 518 516 544 41 477 487 453 467 492 490 454 473 523 521 42 560 481 491 457 470 496 494 458 477 527 43 535 563 485 494 460 474 499 497 462 481 44 578 538 566 488 497 464 477 502 500 465 45 624 581 541 569 491 500 466 480 505 503 46 556 626 584 544 572 493 503 469 482 508 47 557 559 629 586 546 574 496 505 471 485 48 576 559 561 631 588 548 576 498 507 474 49 660 578 560 562 632 589 549 577 499 508 50 563 662 579 562 564 633 591 551 579 501 51 617 565 664 582 564 566 635 593 553 581 13
52 627 619 566 665 583 565 567 636 594 554 53 567 627 619 567 665 583 566 567 637 595 54 537 567 627 619 567 665 583 566 568 637 55 534 537 567 628 619 567 665 584 567 568 56 504 534 538 568 628 619 568 665 584 567 57 544 505 535 539 568 628 620 568 666 585 58 549 545 506 536 539 569 629 621 569 666 59 500 549 545 506 536 539 569 628 621 569 60 529 499 548 544 505 535 538 568 627 620 61 487 527 498 547 542 504 533 537 567 626 62 502 485 526 496 545 541 502 532 536 565 63 480 500 483 524 494 543 539 500 530 534 64 483 478 497 481 520 491 539 536 497 527 65 431 480 475 494 478 517 488 536 533 495 66 527 429 477 472 491 475 515 486 534 530 67 559 526 429 477 472 490 475 514 486 533 68 523 558 526 430 477 473 491 476 515 487 69 575 523 558 526 431 478 474 492 478 516 70 553 572 522 556 524 431 478 473 492 477 71 547 548 568 518 552 521 429 475 471 489 72 537 540 542 562 513 546 516 425 471 467 73 461 529 533 535 554 507 540 510 420 466 74 419 453 521 525 527 546 499 532 502 415 75 372 411 444 511 515 517 536 491 523 494 76 346 364 402 435 500 504 507 526 482 513 77 315 337 355 392 424 488 493 495 514 472 78 306 307 328 345 381 413 475 480 483 501 79 293 296 296 317 334 369 400 461 466 469 80 245 281 284 285 305 322 356 385 445 450 81 230 234 269 272 273 293 308 341 370 428 82 226 219 224 257 260 261 279 295 326 354 83 208 214 207 212 243 246 248 265 280 310 84 192 195 201 194 199 229 232 233 250 264 85 182 177 181 186 181 186 213 216 217 233 86 138 167 162 166 171 166 171 196 199 201 87 153 125 152 147 151 156 151 156 178 181 88 126 137 112 136 132 135 140 136 141 161 89 96 111 120 100 121 117 120 124 121 126 90 90 84 97 105 87 106 102 105 109 106 91 83 76 72 84 89 75 91 88 91 94 92 72 69 64 60 70 75 63 77 74 76 93 58 59 56 52 49 57 61 52 63 60 94 43 46 47 44 41 39 46 48 41 50 95 32 33 36 36 34 32 30 36 37 32 96 19 23 25 27 27 26 24 23 27 28 97 16 14 17 18 20 20 19 17 17 20 98 11 11 10 12 13 14 14 13 12 12 99 7 8 8 7 8 9 10 10 9 9 100-6 9 11 12 12 13 14 15 16 16 14
Befolkningsstruktur 3 000 barn i förskoleålder år 2025 Befolkningsprognosen visar på en fortsatt ökning av antalet barn i åldern 1-5 år. Vid utgången av år 2014 fanns det cirka 2 400 1-5-åringar i kommunen. Under prognosåren beräknas antalet 1-5 åringar öka med cirka 800 barn vilket innebär en ökning på cirka 80 barn om året. Den största ökningen beräknas ske under åren 2016-2017. Befolkningsprognosen är ett centralt underlag för att bedöma behovet av antalet förskoleplatser i kommunen. Det måste samtidigt framhållas att även andra faktorer är av stor betydelse när det gäller att fastställa det platsantal som krävs. Det ska också noteras att befolkningsförändringarna skiljer sig mellan olika kommundelar och stadsdelar. Ökningar sker över hela kommunen men framför allt i utbyggandsområdena som exempelvis centrum med cirka 185 fl er 1-5 åringar fram till 2025 och Fanna med 275 fl er 1-5 åringar. Antalet 0-åringar ökar stabilt upp till cirka 600 år 2025, en ökning med ungefär 150 stycken. Ökat antal barn i grundskoleålder Grundskolan omfattar elever i åldersspannet 6-15 år. År 2014 fanns det totalt 4 800 barn i åldern 6-15 år i kommunen. Fram till år 2025 antas gruppen ha ökat till 6 000 personer, en ökning cirka 1 200 barn vilket motsvarar en ökning på 25 procent. Samtliga av åldersgrupperna 6-9 år, 10-12 år och 13-15 år beräknas öka under prognosperioden. Mest beräknas dock antalet barn i åldersgruppen 6-9 år öka. Antalet 6-9-åringar beräknas öka med 680 personer och 35 procent mellan åren 2014-2025. Antalet 10-12-åringar beräknas öka med cirka 300 personer och procent medan 13-15-åringarna ökar från cirka 1 400 till ungefär 1 700 personer, en ökning på cirka 20 procent. Precis som för 1-5 åringarna sker ökningarna av 6-15 åringarna framför allt i de olika utbyggnadsområdena. De senaste årens stora barnkullar innebär också att det sker ökningar i många områden där det inte planeras byggas. Minskat antal 16-19-åringar fram till 2017 År 2014 fanns det cirka 1 900 personer i åldern 16-19 år i kommunen. Antalet i åldern 16-19 år beräknas minska i antal fram till och med år 2017. Från år 2018 beräknas antalet i gymnasieålder öka igen för att år 2025 vara cirka 2 200 personer. Totalt ökar antalet ungdomar i gymnasieålder med cirka 300 personer under prognosperioden. Antalet pensionärer ökar med 20 procent under prognosperioden Befolkningsförändringar av antalet äldre är enklare att förutspå då denna grupp har en lägre rörlighet än andra åldersgrupper, det vill säga att det inte sker någon stor in och utfl yttning i dessa åldrar. Det innebär också att prognosen ger relativt goda möjligheter att på förhand försöka att planera utifrån den förväntade utvecklingen. I prognosen antas antalet pensionärer (över 65 år) öka med cirka 1 900 personer fram till år 2025. Gruppen äldre är dock inte homogen utan befolkningsutvecklingen varierar för olika åldersgrupper inom intervallet. Det är framför allt gruppen 75-84-åringar som står för en stor del av ökningen med en ökning på cirka 1 700 personer under prognosåren. Gruppen 85 år och äldre förväntas öka med cirka 300 personer fram till år 2025. Antalet nypensionärer (65-74 år) ökar i början av prognosperioden för att sedan minska, vilket ger en total minskning på ungefär 100 personer under prognosperioden. 15
Färre unga och fler äldre ger förhöjd försörjningskvot Ett enkelt sätt att sammanfatta den demografi ska utvecklingen på är genom att beräkna den så kallade försörjningskvoten. Försörjningskvoten visar hur många, inklusive sig själv, var och en i yrkesaktiv ålder skall försörja genom sitt arbete. Försörjningskvoten beräknas genom att dela den totala befolkningen med antalet i arbetsför ålder (20-64 år). I slutet av år 2014 var försörjningskvoten 1,79, det vill säga att en person behöver försörja 1,79 personer. Vid prognosperiodens slut, år 2025, har försörjningskvoten höjts till 1,89. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) stiger försörjningskvoten i samtliga kommuner. En hög försörjningskvot innebär konsekvenser på en kommuns ekonomi. Desto högre försörjningskvot ju större ekonomiska konsekvenser. Under hösten 2015 ska EU komma med rekommendationer till EU-ländernas regeringar om hur situationen med den åldrande befolkningen ska tacklas. Situationen i Sverige är dock förhållandevis gynnsam med ett högt arbetskraftsdeltagande, en hög pensionsålder samt en relativt stor invandring. Utan den utrikes infl yttningen skulle sannolikt folkmängden i landet som helhet och i fl ertalet av landets län vara negativ. Försörjningskvoterna skulle fortsatt öka så som EU-kommissionen befarar för fl ertalet länder i Europa. Utrikes infl yttare representerar nämligen i huvudsak yngre ålderskategorier och utgör därmed det tillskott en åldrande befolkningsstruktur behöver (Statiscon, 2015). Utveckling i kommunens olika delar Då nybyggnation och exploateringsprojekt har så stor påverkan på delområdesprognosen beräknas prognosperioden för delområdesprognosen endast på fem år. Att göra antaganden om nybyggnation i kommunens olika områden med en längre tidshorisont är väldigt svårt och osäkert. Över 25 000 invånare i Enköpings tätort år 2020 Under prognosåren beräknas Enköping, Haga, Grillby, Bredsand och Skolsta växa. Enköpings tätort ökar med cirka 3 000 invånare och 14 procent under prognosperioden. Procentuellt ökar Bredsand mest av orterna med en ökning på cirka 40 procent och 260 personer mellan åren 2014 och 2020. Befolkningsökningen kan förklaras av exploateringsprojekt i såväl Haga, Grillby och Skolsta samt fl era projekt i både Enköping och Bredsand. I de övriga tätorterna minskar/ligger befolkningen stabil under prognosåren. Tabell 11. Befolkningsprognos i kommunens tätorter 2016-2020 Tätort 2016 2017 2018 2019 2020 Enköping 23 247 23 837 24 522 25 047 25 490 16 Haga 369 381 391 403 416 Bredsand 710 726 765 804 822 Fjärdhundra 901 900 893 892 894 Grillby 1 025 1 046 1 060 1 080 1 103 Hummelsta 1 032 1 038 1 035 1 038 1 045 Lillkyrka 289 288 285 283 283 Örsundsbro 1 932 1 952 1 961 1 969 1 988 Skolsta 129 128 147 158 170 Landsbygd 12 838 12 797 12 687 12 670 12 700
Stadsdelarna växer Kommunens stadsdelar beräknas växa under prognosperioden. Mest växer dock Herrgården/Fanna som beräknas öka med cirka 1 000 personer och drygt 45 procent till år 2020. Även Korsängen, Bergvreten/Gånsta och centrum beräknas ha en stor befolkningsökning. Tabell 12. Befolkningsprognos i stadsdelar 2016-2020 Stadsdel 2016 2017 2018 2019 2020 Centrum 2 632 2 718 2 780 2 874 2 890 S:t Ilian 2 968 3 000 3 010 3 037 3 078 Galgvreten/Lillsidan 5 378 5 373 5 419 5 425 5 462 Munksundet/Gröngarn 2 894 2 909 2 871 2 853 2 850 Romberga 2 159 2 168 2 167 2 177 2 197 Korsängen 1 681 1 666 1 821 1 860 1 860 Fanna/Herrgården 2 352 2 641 2 906 3 118 3 345 Bergvreten/Gånsta 3 183 3 362 3 547 3 703 3 808 Områdesprognoserna påverkas till stor del av det ökade bostadsbeståndet, något som blir tydligt framför allt på stadsdelsnivå. Områdena Herrgården/ Fanna, Korsängen, centrum och Bergvreten/Gånsta är de som beräknas växa mest under prognostiden. Här genomförs även stora planprojekt som inom de kommande åren beräknas generera bostäder. Exempel på projekt är de i Åkersberg, Bacho, Kyrkoherdens fi skevatten, Sadelmakaren, Fältskären och Hökaren. Vikten av att växa Större befolkningsunderlag skapar högre lönesummor, större marknad och fl er företag. Det leder i sin tur till ökade valmöjligheter för individen och även enklare matchning mellan arbetskraft och företag. Fler människor ger större underlag och efterfrågan på utbildning vilket ökar kompetensen hos arbetskraften. Detta är positivt för samhällsutvecklingen i stort. För den kommunala ekonomin innebär nya invånare mer skatteintäkter och även bidrag genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Summan av skatteintäkterna och bidragen täcker kostnaderna som den nya invånaren genererar och lämnar generellt sett ett överskott att fördela på de kommunala verksamheterna. Utjämningssystemet syftar till att ge landets kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar och utjämnar behovsskillnader. Utifrån Enköpings kommuns förutsättningar gav utjämningssystemet 2012 en genomsnittlig intäkt på 35 000 kronor per ny invånare. Utjämningssystemet tar även hänsyn till hur fort en kommun växer. Om befolkningsökningen är i snitt 1,2 procent de senaste fem åren och det senaste året 1,2 procent ökar bidragen. År 2014 låg Enköpings befolkningsökning över 1,2 procent så tidigaste 2017 kan bidragen öka för kommunens del om befolkningstillväxten håller i sig. Det skulle innebära 42 000 kronor per infl yttad invånare utöver 1,2 procent gränsen. 17
Romberga Galgvreten/ Lillsidan S:t Ilian Fanna/Herrgården Centrum Korsängen Munksundet/ Gröngarn Bergvreten/Gånsta Befolkningsökning i kommunens stadsdelar 2016-2020 18