Kostnad per patient i den somatiska slutenvården år 2014

Kostnad per patient i den somatiska slutenvården år 2014 MED FÖRDJUPNING INOM CIRKULATIONSORGANENS SJUKDOMAR Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se

1(68)

Förord Kostnad per patient (KPP) är en metod för att beräkna sjukvårdsproducentens kostnad för varje enskild diagnostiserad vårdkontakt. KPP-data förvaltas och utvecklas av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i samverkan med landsting/regioner och Socialstyrelsen. Databasen innehåller information om vilken vård som har getts och vilka resurser som utnyttjats vid varje vårdtillfälle. Kostnaden redovisas i löpande priser och kan användas som underlag för ledning och styrning av hälso- och sjukvården. Många landsting och regioner använder sig av KPP-data som underlag för till exempel fördelning av resurser, produktionsplanering och prognoser. Drygt 70 procent av den slutna somatiska vårdens vårdtillfällen rapporterades in till KPP-databasen år 2014. Databasen innehåller även ungefär 55 procent av den öppna somatiska specialiserade vården och cirka 30 procent av den psykiatriska vården. Rapporten beskriver KPP-data i den somatiska slutenvården år 2014 för de 48 sjukhus/organisationer som rapporterat in data. Den hälso- och sjukvård som utförts beskrivs utifrån Major Diagnostic Categories (MDC) som grupperar enskilda patienters vårdhändelser i större grupper utifrån medicinsk synvinkel. Huvuddiagnosen hos patienten bestämmer vilket MDC, i rapporten kallat diagnoskategori, som vårdhändelsen kommer att tillhöra. Varje diagnoskategori motsvarar sjukdomar i ett visst organsystem eller sjukdomar utifrån en viss orsak. Ofta motsvarar en kategori också en medicinsk specialitet. En fördjupning görs inom cirkulationsorganens sjukdomar (MDC5) som stod för 15 procent av de totala kostnaderna på 57 miljarder för KPP-data i slutenvården. Vårdtillfällena utgjorde också 15 procent av de närmare 1,1 miljoner vårdtillfällena inom cirkulationsorganens sjukdomar. Stockholm i december 2015 Peter Fitger Statistiksektionen Avdelningen för ekonomi och styrning 2(68)

Innehåll Inledning... 5 Kostnad per patient (KPP) år 2014... 6 Landsting med KPP på sjukhus-/landstings-/regionnivå... 7 Regionsjukhus, länssjukhus och länsdelssjukhus... 8 Diagnosrelaterade grupper (DRG)... 9 Major Diagnostic Categories (MDC)... 10 Kostnader och vårdtillfällen per sjukhusgrupp... 12 Andel av kostnader för innerfall och ytterfall per sjukhusgrupp... 13 Hur fördelar sig kostnaderna per diagnoskategori av den totala kostnaden?... 14 Vårdtillfällenas fördelning per diagnoskategori och sjukhusgrupp... 14 Kostnader för ytterfall per diagnoskategori... 15 Andel ytterfall för vårdtillfällena... 15 Kostnad fördelat på diagnoskategori och åldersklass... 16 Vårdtillfällen per diagnoskategori och åldersklass... 16 Kostnader per diagnoskategori på olika sjukhusgrupper... 17 Cirkulationsorganens sjukdomar... 18 Kostnadernas fördelning på kvinnor och män per DRG... 20 Vårdtillfällenas fördelning på kvinnor och män per DRG... 21 Regionsjukhus... 22 Kostnader per diagnoskategori för regionsjukhusen... 22 Vårdtillfällen per diagnoskategori... 22 Kostnader för ytterfall och innerfall inom diagnoskategorierna... 23 Kostnad fördelat på diagnoskategori och åldersklass... 24 Cirkulationsorganens kostnader och vårdtillfällen per sjukhus... 25 Kostnader per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar... 26 Kostnadernas fördelning på kvinnor och män per DRG... 27 Vårdtillfällenas fördelning på kvinnor och män per DRG... 28 Kostnader för operation av hjärtklaff per sjukhus... 29 Kostnad per DRG/poäng för operation av hjärtklaff per sjukhus... 29 Länssjukhus... 30 Kostnader per diagnoskategori för länssjukhusen... 30 Vårdtillfällen per diagnoskategori... 30 Kostnader för ytterfall och innerfall inom diagnoskategorierna... 31 Kostnad fördelat på diagnoskategori och åldersklass... 32 Cirkulationsorganens kostnader och vårdtillfällen per sjukhus... 33 Kostnader per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar... 34 Kostnadernas fördelning på kvinnor och män per DRG... 35 Vårdtillfällenas fördelning på kvinnor och män per DRG... 36 Kostnader för hjärtsvikt och chock per sjukhus... 37 3(68)

Kostnader per DRG/poäng för hjärtsvikt och chock per sjukhus... 37 Länsdelssjukhus... 38 Kostnader per diagnoskategori för länsdelssjukhusen... 38 Vårdtillfällen per diagnoskategori... 38 Kostnader för ytterfall och innerfall inom diagnoskategorierna... 39 Kostnad fördelad på diagnoskategori och åldersklass... 40 Cirkulationsorganens kostnader och vårdtillfällen per sjukhus... 41 Kostnader per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar... 42 Kostnadernas fördelning på kvinnor och män per DRG... 43 Vårdtillfällenas fördelning på kvinnor och män per DRG... 44 Kostnader för hjärtsvikt och chock per sjukhus... 45 Kostnader per DRG/poäng för hjärtsvikt och chock per sjukhus... 46 Specifika DRG för sjukhusgrupperna... 47 65 år och äldre... 48 KPP-läget oktober 2015... 50 Tabeller... 51 Totalt... 51 Regionsjukhus... 55 Länsjukhus... 59 Länsdelssjukhus... 63 4(68)

Inledning Kostnad per patient (KPP) är en metod för att beräkna sjukvårdsproducentens kostnad för varje enskild diagnostiserad vårdkontakt. KPP-data förvaltas och utvecklas av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i samverkan med regioner/landsting och Socialstyrelsen. KPP-data ligger till grund för framtagandet av den årliga nationella diagnosrelaterade viktlistan för den somatiska specialistvården. Viktlistan utgör ett underlag för ersättning, budget och uppföljning av hälso- och sjukvården av ett flertal landsting. KPP-data utgör därmed grunden för delar av styrningen av hälso- och sjukvården. Den somatiska slutenvårdens produktionskostnader i KPP-databasen var 57 miljarder år 2014 för de 15 landsting och regioner som lämnade KPP-data. I dessa kostnader ingår alla vårdtillfällen som finns i KPP-databasen. Rapporten beskriver kostnadsfördelningen i KPP-databasen år 2014 i den slutna somatiska specialistvården utifrån diagnoskategorier (Major Diagnostic Categories, som förkortas MDC) för sjukhusgrupper och sjukhus/organisationer. En fördjupning görs inom cirkulationsorganens sjukdomar som utgör den största kostnaden inom diagnoskategorierna. Landsting och regioner som använder sig av KPP gör det på olika sätt. Allt fler använder KPP som analysredskap för ledning och styrning t.ex. för prognoser, produktionsplanering och fördelning av resurser. Med hjälp av KPP-data kan exempelvis följande frågor besvaras: Vilken hälso- och sjukvård som utförs Vad kostar hälso- och sjukvården Vilka patientgrupper får hälso- och sjukvård Hur fördelas resurserna inom hälso- och sjukvården Vilka ekonomiska konsekvenser uppstår vid förändrad vårdprocess eller vid nya behandlingsmetoder 5(68)

Kostnad per patient (KPP) år 2014 Den nationella KPP-databasen förvaltas och utvecklas av SKL i samverkan med landsting/regioner och Socialstyrelsen. Databasen innehåller information om vilken vård som har getts och vilka resurser som utnyttjats vid varje vårdtillfälle. Kostnaden redovisas i löpande priser. KPP-data visar den utförda sjukvårdsproduktionen hos respektive vårdgivare, dvs. även patienter som inte är invånare i landstinget där vården utförts ingår i underlaget. Den sjukvård som konsumerats av invånarna i ett landsting/region kan också redovisas. Vårdkontakterna för en patient kan slås samman och beskriva vårdprocessen för patienten. Registreringen av data sker i olika sjukvårdsadministrativa system. För detta arbete finns fastlagda nationella KPP-principer att utgå ifrån. Jämförelser och analyser av vårdens kostnader och processer med hjälp av KPP kan ge en djupare kunskap om innehållet i hälso- och sjukvården än vad traditionell kostnadsredovisning kan göra. Drygt 70 procent, 1 096 000 vårdtillfällen, av den slutna somatiska vårdens samtliga vårdtillfällen år 2014 var rapporterade i KPP-databasen. För att ingå i den sammanställningen krävs att kostnaden för vårdtillfället uppgår till minst 2 000 kronor per vårddag eller 4 000 kronor för ett vårdtillfälle. Detta På så sätt ökas kvaliteten genom att orimliga värden tas bort. Databasen innehåller också ungefär 55 procent av den öppna somatiska vården och cirka 30 procent av den psykiatriska vården. Tre av dessa landsting/regioner lämnar KPP-data på landstings-/regionnivå (Halland, Västmanland och Dalarna) övriga på sjukhusnivå. Redovisningen i rapporten sker utifrån klinikvårdtillfällen (Västra Götalandsregionen har sjukhusvårdtillfällen). Uppgifterna i rapporten är framtagna före uppdateringen av KPP-databasen den 15 november 2015. 6(68)

Landsting med KPP på sjukhus-/landstings-/regionnivå Följande landsting 15 landsting och regioner rapporterar in KPP-data till SKL för den somatiska specialistvården. I KPP för den specialiserade somatiska vården ingår alla regionsjukhus, men inte alla läns- och länsdelssjukhus. Tabell 1. Landsting och regioners sjukhus/organisationer med KPP i den somatiska vården Stockholms läns landsting Karolinska Universitetssjukhuset Södersjukhuset AB Danderyds sjukhus AB Södertälje sjukhus AB Norrtälje sjukhus AB Capio St:Görans sjukhus AB Ersta sjukhus S:t Eriks Ögonsjukhus AB BB Stockholm AB Nackageriatriken Brommageriatriken Ryggkliniken I Strängnäs Landstinget i Uppsala län Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Region Örebro län Universitetssjukhuset i Örebro Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Landstinget Västmanland Västmanlands sjukhus i Västerås, Köping och Sala Region Östergötland Universitetssjukhuset i Linköping Motala lasarett Vrinnevisjukhuset Finspångs lasarett Landstinget i Kalmar Länssjukhuset Kalmar Västerviks sjukhus Oskarshamns sjukhus Region Skåne Skånes Universitetssjukhus Region Gävleborg Gävle sjukhus Hudiksvalls sjukhus Landstinget i Västernorrland Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand Örnsköldsviks sjukhus Sollefteå sjukhus Region Jämtland Härjedalen Östersunds sjukhus Region Halland Hallands sjukhus - Halmstad - Varberg - Kungsbacka - Falkenberg Västra Götalandsregionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kungälvs sjukhus Skaraborgs sjukhus NU-sjukvården Södra Älvsborgs sjukhus Alingsås lasarett Landstinget Dalarna Dalarnas sjukhus - Falun - Ludvika - Mora - Avesta Västerbottens läns landsting Norrlands Universitetssjukhus Lycksele lasarett Skellefteå lasarett Norrbottens läns landsting Gällivare sjukhus Piteå-Älvdals sjukhus Kalix sjukhus Kiruna sjukhus Sunderby sjukhus 7(68)

Regionsjukhus, länssjukhus och länsdelssjukhus Det finns ingen definition på vad som är ett sjukhus. Till exempel är Skånes universitetssjukhus en sammanslagning av Universitetssjukhuset i Lund och Universitetssjukhuset Mas i Malmö. Sjukhusen brukar grupperas in efter specialiseringsgraden på den vård som utförs. Tabell 2. Fördelning av sjukhusen/organisationerna på regionsjukhus, länssjukhus och länsdelssjukhus Regionsjukhus Länssjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Akademiska sjukhuset Universitetssjukhuset i Linköping Skåne Universitetssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Universitetssjukhuset i Örebro Norrlands Universitetssjukhus S:t Görans sjukhus AB Södersjukhuset AB Danderyds sjukhus AB S:t Eriks Ögonsjukhus AB Vrinnevisjukhuset Länssjukhuset Kalmar Hallands sjukhus NU-sjukvården Södra Älvsborgs sjukhus Skaraborgs sjukhus Västmanlands sjukhus Gävle sjukhus Hudiksvalls sjukhus Sundsvalls sjukhus Östersunds sjukhus Sunderby sjukhus Dalarnas sjukhus Länsdelssjukhus Ersta sjukhus Södertälje sjukhus AB Norrtälje sjukhus AB BB Stockholm AB Lasarettet i Enköping Finspångs lasarett Motala lasarett Västervikssjukhus Oskarshamns sjukhus Kungälvs sjukhus Alingsås lasarett Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Örnsköldsviks sjukhus Sollefteå sjukhus Skellefteå lasarett Lycksele lasarett Gällivare lasarett Piteå Älvdals sjukhus Kalix lasarett Kiruna lasarett Nackageriatriken Brommageriatriken Ryggkliniken i Strängnäs I KPP-databasen finns 48 sjukhus/organisationer som lämnar KPP. Dalarna, Västmanland och Halland lämnar KPP för hela sin respektive somatiska specialiserade vård. Alla regionsjukhus använder sig av KPP. Bland sjukhus på länsnivå ingår S:t Eriks Ögonsjukhus som enbart utför ögonsjukvård. På länsdelssjukhusnivån finns några kliniker som enbart bedriver geriatrik samt en ryggklinik. BB Stockholm finns också som drivs i samarbete mellan Danderyds sjukhus och Praktikertjänst AB. Som jämförelse kan nämnas att år 2014 fanns 78 sjukhus med vårdplatser för specialiserad somatisk vård, varav sju är regionsjukhus, 23 länssjukhus och 38 länsdelssjukhus samt nio privata sjukhus. Av de privata är Capio S:t Görans sjukhus ett länssjukhus övriga 8 länsdelssjukhus. Uppgifterna kommer från den verksamhetsstatistik som SKL samlar in årligen. 8(68)

Diagnosrelaterade grupper (DRG) DRG är ett patientklassificeringssystem som delar in vårdtillfällen med likartad diagnos och resursförbrukning i samma grupp. Totalt finns ca 1 200 DRG-grupper. I den somatiska slutenvården används 776 DRG-grupper och i den öppna somatiska vården 427 stycken. KPP-data utgör underlag vid beräkning av nationella vikter för DRG. DRG-vikten är ett mått på vårdtyngd och resursförbrukning för ett genomsnittligt vårdtillfälle i respektive DRG-grupp. DRG-vikten relaterar till den genomsnittliga kostnaden för ett vårdtillfälle i databasen avseende ett år. Vid beräkning av DRG-vikten rensas för ytterfall (de dyraste vårdtillfällena per DRG). Detta för att inte enstaka dyra vårdtillfällen ska få inverkan på vikterna. För varje DRG beräknas en kostnadsgräns som anger när vårdtillfället blir ett ytterfall. Fem procent av vårdtillfällena trimmas bort vilket motsvarar 21 procent av den totala kostnaden. DRG används för verksamhetsbeskrivning i den somatiska specialistsjukvården. Det är ett sätt att beskriva patientsammansättningen på olika sjukhus och i olika landsting och regioner. DRG visar hur svårt sjuka eller resurskrävande patienterna är vid ett sjukhus i förhållande till ett annat. Ett genomsnittligt vårdtillfälle för den somatiska slutenvården har DRG-vikten 1, vikt större än 1 visar på mer resurskrävande patienter än genomsnittet. Resultatet kan användas i jämförelse av kvaliteten på vården och för jämförelse av kostnadseffektiviteten. DRG kan även användas i budgetarbetet, i ersättningssystem och för fakturering. Genomsnittskostnaden per DRG kan förändras över tiden beroende på: förändringar i medicinsk praxis och omhändertagande (exempelvis operationer som flyttas till dagkirurgi eller nya behandlings- eller omvårdnadsmetoder) förändringar av sjukhusens uppdrag och andra organisationsförändringar förändringar av produktiviteten och effektiviteten förbättringar i DRG-systemet Den genomsnittliga kostnaden per vårdtillfälle för alla kostnader i slutenvården för DRG-poäng med vikten 1,0 var 52 456 kronor år 2014, för innerfallen var kostnaden 43 706 kronor. Då komplikationsnivån inom DRG:na inte är av intresse i den här rapporten har kostnaderna tagits fram utifrån DRG på en 3-ställig nivå. 9(68)

Major Diagnostic Categories (MDC) Det finns olika sätt att dela in den hälso- och sjukvård som utförs. Diagnoser sätts med hjälp av ICD-10-SE (Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem) som ges ut av Socialstyrelsen. ICD-10-SE är ett primärt klassificeringssystem. Diagnosrelaterade grupper (DRG) består av 1 200 grupper vilka delas in i kapitel som kallas Major Diagnostic Categories (MDC), i rapporten används begreppet diagnoskategori. För den somatiska slutenvården är 26 MDC relevanta. Huvuddiagnosen som patienten har bestämmer vilket kapitel i MDC, DRG-grupperna ska tillhöra. Varje MDC motsvarar sjukdomar i ett visst organsystem eller sjukdomar utifrån en viss orsak. Ofta motsvaras ett MDC också av en medicinsk specialitet. Tabell 3. För rapporten aktuella diagnoskategorier (MDC) MDC Definition 1 Sjukdomar I nervsystemet 2 Sjukdomar I öga och närliggande organ 3 Sjukdomar I öra, näsa, mun och hals 4 Andningsorganens sjukdomar 5 Cirkulationsorganens sjukdomar 6 Matsmältningsorganens sjukdomar 7 Sjukdomar I lever, gallväggar och bukspottkörtel 8 Sjukdomar I muskler, skelett och bindväv 9 Sjukdomar i hud och underhud 30 Bröstkörtelsjukdomar 10 Hormonella sjukdomar, ämnesomsättnings- och näringssjukdomar 11 Sjukdomar I njure och urinvägar 12 Sjukdomar I manliga könsorgan 13 Sjukdomar I kvinnliga könsorgan 14 Graviditet, förlossning och barnsäng 15 Nyfödda och visa perinatala tillstånd 16 Blodsjukdomar och andra immunologiska sjukdomar 17 Sjukdomar i blodbildande organ och icke specificerade tumörer 18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV 19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och alkohol- och drogberoende 21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter 22 Brännskador 23 Andra ospecificerade hälsoproblem 24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador 30 Bröstkörtelsjukdomar 98 Sjukdomar I manliga/kvinnliga könsorgan 99 Ospecifik eller felaktig information 10(68)

Förklaringar till vissa diagnoskategorier I diagnoskategorin andra ospecificerade hälsoproblem ingår t.ex. eftervård och rehabilitering. I ospecifik eller felaktig information hamnar i huvudsak felaktiga registreringar där huvuddiagnosen inte är korrekt. I diagnoskategorin psykiska sjukdomar, beteendestörningar och alkohol- och drogberoende registreras patienter som kommit in i den somatiska vården, men får en psykisk- eller beroendediagnos. Sammanslagning av vissa diagnoskategorier I rapporten har vi valt att slå ihop följande diagnoskategorier till en övrig diagnoskategori då de var för sig innehåller relativt lite kostnader och få vårdtillfällen: Brännskador Multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador Bröstkörtelsjukdomar Ospecifik eller felaktig information (felaktiga och bristande registreringar) 11(68)

Procent Kostnader och vårdtillfällen per sjukhusgrupp Rapporten beskriver den somatiska slutenvården. År 2014 uppgick kostnaderna och vårdtillfällena för den somatiska slutenvården som rapporterats som KPP till 57 miljarder, respektive 1 096 000 vårdtillfällen. Här ingår alla kostnader och alla vårdtillfällen, dvs. även vårdtillfällen med mycket höga kostnader. Diagram 1. Fördelning av totala kostnader och vårdtillfällen på sjukhusgrupper, i procent 60 50 40 30 20 10 0 Regionsjukhus Länssjukhus Länsdelssjukhus Andel Vårdtillfällen Andel Vårdkostnad De 7 regionsjukhusens andel av de totala kostnaderna uppgick till 53 procent, de 17 länssjukhusens andel uppgick till 36 procent och för de 24 länsdelssjukhusen var andelen 11 procent. Störst andel vårdtillfällen, 46 procent, hade länssjukhusen, följt av regionsjukhusens 41 procent. Länsdelssjukhusens andel var 14 procent. 12(68)

Procent Andel av kostnader för innerfall och ytterfall per sjukhusgrupp Vårdtillfällen med extremt höga kostnader i respektive DRG-grupp, som i sin tur bildar diagnoskategorier, tas bort vid beräkning av DRG-vikterna. Ytterfallen bestäms av kostnadsgränser där fem procent av vårdtillfällena tas bort vilket motsvarar 21 procent av de totala kostnaderna. Diagram 2. Total kostnad som andel av innerfall och ytterfall 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Regionsjukhus Länssjukhus Länsdelssjukhus Innerfall Ytterfall Av de totala kostnaderna utgjorde kostnaderna för ytterfallen (de vårdtillfällen med väldigt höga kostnader) 21 procent. För regionsjukhusen som har den högspecialiserade vården utgjorde ytterfallskostnaderna 26 procent, för länssjukhusen 16 procent och för länsdelssjukhusen 15 procent. Uttryckt i andel av vårdtillfällen utgjorde ytterfallen sju procent för regionsjukhusen, närmare fyra procent för länssjukhusen och fyra procent för länsdelssjukhusen. 13(68)

Hur fördelar sig kostnaderna per diagnoskategori av den totala kostnaden? Diagram 3. Total kostnad per kategori i miljoner kronor Cirkulationsorganen Muskler, skelett och bindväv Matsmältningsorganen Nervsystemet Andningsorganen Ospecificerade hälsoproblem Graviditet och förlossning Njure och urinvägar Lever, gallvägar och bukspottkörtel Nyfödda och vissa perinatala tillstånd Blodbildande organ och icke specificerade tumörer Infektions- och parasit, inklusive HIV Öra, näsa, mun och hals Endokrina, metabola och nutrition Övriga* Hud och underhud Kvinnliga könsorgan Skador och förgiftningar Manliga könsorgan Blod och immunologiska rubbningar Psykiska-, beteendestörn, alkohol- eller drogberoende Sjukdomar i öga och närliggande organ Den största kostnaden hade Cirkulationsorganens sjukdomar med drygt 8 miljarder. Det motsvarar 15 procent av de drygt totalt 57 miljarderna. Kostnaderna för Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv uppgick till drygt 7 miljarder. Kostnaderna för Matsmältningsorganens sjukdomar var närmare 6 miljarder och för Sjukdomar i nervsystemet uppgick kostnaderna till drygt 5 miljarder kronor. Därefter kom kostnaderna för Andningsorganens sjukdomar med drygt 4 miljarder och sedan Barnsäng, graviditet och förlossning med drygt 3 miljarder kronor. Vårdtillfällenas fördelning per diagnoskategori och sjukhusgrupp 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 Miljoner kronor Flest antal vårdtillfällen hade Cirkulationsorganens sjukdomar. De utgjorde 15 procent av alla de 1 096 000 vårdtillfällena och störst andel återfanns hos länssjukhusen. Vårdtillfällena i Matsmältningsorganens sjukdomar och sjukdomar i Lever, gallväggar och bukspottkörtel uppgick till 11 procent vardera av alla vårdtillfällen. Sjukdomar i Blodbildande organ och icke specificerade tumörer utgjorde 2 procent av alla vårdtillfällen och den största andelen behandlades på regionsjukhusen. Vårdtillfällen för sjukdomar i Öga och närliggande organ samt Nyfödda och perinatala tillstånd fanns också till största delen hos regionsjukhusen. Bland kategorin Övriga (brännskador, multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador samt ospecifik eller felaktig information) fanns också störst andel vårdtillfällen hos regionsjukhusen. 14(68)

Kostnader för ytterfall per diagnoskategori Diagram 4. Andel av total kostnad för ytterfall per diagnoskategori, i procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Innerfall Ytterfall Störst andel kostnader för ytterfall, 32 procent, finns i diagnoskategorin Övriga som innehåller Brännskador, Multipelt trauma, Bröstkörtelsjukdomar samt Ospecifik eller felaktig information. Sedan kommer Skador, förgiftningar och toxiska effekter samt Blodsjukdomar och immunologiska rubbningar med 30 procent. Sjukdomar i Nervsystemet har också en stor andel kostnader för ytterfall med 28 procent. För Cirkulationsorganens sjukdomar som utgör den största kostnaden av diagnoskategorierna uppgår ytterfallskostnaderna till 19 procent. Andel ytterfall för vårdtillfällena Ytterfallens andel av vårdtillfällena är inte så stor och spridningen är liten. Störst andel ytterfall, sju procent, fanns i diagnoskategorierna Blodsjukdomar och immunologiska rubbningar, Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och alkohol- och drogberoende samt Skador, förgiftningar och toxiska effekter. Inom Cirkulationsorganens sjukdomar, Andningsorganens sjukdomar, Matsmältningsorganens sjukdomar, Infektions- och parasitsjukdomar, inklusive HIV, Andra och ospecificerade sjukdomar och Blodbildande sjukdomar och immunologiska rubbningar utgör ytterfallen för vårdtillfällena sex procent. 15(68)

Kostnad fördelat på diagnoskategori och åldersklass Diagram 5. Total kostnad per diagnoskategori och åldersklass, i procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0-14 15-24 25-44 45-64 65-74 75-84 85+ När kostnaderna delas upp på ålder per diagnoskategori så kan vi förstås se att kostnader för Nyfödda och vissa perinatala tillstånd endast finns i den yngsta åldersgruppen. Likaså finns kostnaderna för Graviditet, förlossning och barnsängstid i åldrarna 15-44 år. För Cirkulationsorganens sjukdomar är kostnaderna låga i åldrarna 0-44 år, sedan blir de ganska jämt fördelade, med 22 procent i åldersklassen 45-64, 28 procent i för åldersklassen 65-74 och 26 procent för de som är 75-84. För de äldsta, 85 och äldre utgör kostnadsandelen 15 procent. Vårdtillfällen per diagnoskategori och åldersklass Störst andel av alla vårdtillfällen hade Cirkulationsorganens sjukdomar med drygt 15 procent, 166 000 vårdtillfällen, varav de stora flertalet finns i åldrarna 45-84 år. Sjukdomar i Muskler, skelett och bindväv samt Matsmältningsorganens sjukdomar utgjorde var för sig 11 procent av alla vårdtillfällen. 16(68)

Kostnader per diagnoskategori på olika sjukhusgrupper Diagram 6. Total kostnad per diagnoskategori och sjukhusgrupp, i procent Nervsystemet Öga och närliggande organ Öra, näsa, mun och hals Andningsorganen Cirkulationsorganen Matsmältningsorganen Lever, gallvägar och bukspottkörtel Muskler, skelett och bindväv Hud och underhud Endokrina, metabola och nutrition Njure och urinvägar Manliga könsorgan Kvinnliga könsorgan Graviditet och förlossning Nyfödda och vissa perinatala tillstånd Blodsjd o immunologiska rubbningar Myeloproliferativ o icke spec. tumörer Infektions- och parasitsjd inkl HIV Psyk. sjd, beteendestörn. o alkohol-/drogberoende Skador, förgiftningar o toxiska effekter Andra och ospec. hälsoproblem Övriga* (se nedan) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Länsdelssjukhus Länssjukhus Regionssjukhus För svåra sjukdomar som Sjukdomar i blodbildande organ och icke specificerade tumörer och Behandling av nyfödda barn och perinatala tillstånd (tiden kring födelsen) har regionsjukhusen den absolut största andelen av kostnaderna. Regionsjukhusen har också en stor andel av kostnaderna för sjukdomar i Öga och närliggande organ, sjukdomar i Öra, näsa, mun och hals och Cirkulationsorganens sjukdomar. Länssjukhusen har störst andel av kostnaderna för Graviditet och förlossning. 17(68)

Cirkulationsorganens sjukdomar Kostnaderna för Cirkulationsorganens sjukdomar uppgick till drygt 8 miljarder och utgjorde 15 procent av de totala kostnaderna på 57 miljarder i KPP-databasen och även 15 procent av de närmare 1,1 miljoner vårdtillfällena. Cirkulationsorganens sjukdomar är en av de stora folksjukdomarna och är fortfarande den vanligaste dödsorsaken för både män och kvinnor trots kraftigt minskad mortalitet. I det här kapitlet tittar vi närmare på hur kostnaderna och vårdtillfällena fördelar sig inom Cirkulationsorganens sjukdomar. Till Cirkulationsorganens sjukdomar räknas kroniska reumatiska hjärtsjukdomar, hypertonisjukdomar (högt blodtryck och sammanhängande sjukdomar till detta), sjukdomar orsakade av otillräcklig blodtillförsel till hjärtat, sjukdomar kopplade till lungcirkulationen, sjukdomar i hjärnans kärl, i artärer, vener och lymfkörtlar och akut reumatisk feber. 18(68)

Diagram 7. Total kostnad per DRG för cirkulationsorganens sjukdomar Hjärtsvikt & chock Op hjärtklaff PCI vid infarkt Arytmi & överlednstörn Övriga kärlop Koronar bypass Större kardiovask op Bröstsmärtor u angina pectoris Cirksjd m hjärtkat m komp diag Insätt/byte av pacemaker/ilr PCI ej infarkt Sjd perifera kärl Synkope & kollaps Perkutan ablatio för hjärtarytmi Hjärtinf m kard kompl Hjärtinf u kard kompl Insättning/byte av defibrill Andra kardiotorakala op Andra cirkulationssjd Hjärttranspl & assist cirk Cirksjd m hjärtkat u komp diag Op torakalt aortaaneurysm Amputation cirksjd ej arm/tå Akut & subakut endokardit Perkutan implant hjärtklaff Angina pectoris Klaffsjd/kongen hjärtsjd >17 Hypertoni Andra op vid cirkulationssjd Hjärtstillestånd oförklarat Aterosklerotisk hjärtsjd Annan perkutan kardiovask åtgärd Klaffsjd/kongen hjärtsjd <18 Tromboflebit djup ven Koronar bypass med hjärtkatet Uttag av pacemaker/defibrill Hjärtinfarkt död inom 3 d Invasiv åtg perifer veninsuff Amputation cirksjd arm/tå 0 200 400 600 800 1 000 Vårdkostnad, mkr I diagnoskategorin Cirkulationsorganens sjukdomar finns 39 DRG registrerade. Den största kostnaden, nästan 960 miljoner finns för Hjärtsvikt och chock, följt av Operation av hjärtklaff med närmare 660 miljoner kronor. Kostnaden för PCI vid infarkt ( ballongvidgning ) uppgick till närmare 640 miljoner. 19(68)

Kostnadernas fördelning på kvinnor och män per DRG Diagram 8. Total kostnad per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar uppdelat på kvinnor och män, i procent. Hjärttranspl & assist cirk Op torakalt aortaaneurysm Perkutan implant hjärtklaff Op hjärtklaff Koronar bypass med hjärtkatet Koronar bypass Större kardiovask op Andra kardiotorakala op Annan perkutan kardiovask åtgärd Perkutan ablatio för hjärtarytmi PCI vid infarkt PCI ej infarkt Amputation cirksjd ej arm/tå Amputation cirksjd arm/tå Insättning/byte av defibrill Insätt/byte av pacemaker/ilr Uttag av pacemaker/defibrill Invasiv åtg perifer veninsuff Övriga kärlop Andra op vid cirkulationssjd Hjärtinf m kard kompl Hjärtinf u kard kompl Hjärtinfarkt död inom 3 d Cirksjd m hjärtkat m komp diag Cirksjd m hjärtkat u komp diag Akut & subakut endokardit Hjärtsvikt & chock Hjärtstillestånd oförklarat Tromboflebit djup ven Sjd perifera kärl Aterosklerotisk hjärtsjd Hypertoni Klaffsjd/kongen hjärtsjd >17 Klaffsjd/kongen hjärtsjd <18 Arytmi & överlednstörn Angina pectoris Synkope & kollaps Bröstsmärtor u angina pectoris Andra cirkulationssjd 0 20 40 60 80 100 % Andel män Andel kvinnor Männens vårdkostnader utgjorde 62 procent av cirkulationsorganens drygt 8 miljarder. 20(68)

Vårdtillfällenas fördelning på kvinnor och män per DRG Diagram 9. Alla vårdtillfällen per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar uppdelat på kvinnor och män, i procent. Hjärttranspl & assist cirk Op torakalt aortaaneurysm Perkutan implant hjärtklaff Op hjärtklaff Koronar bypass med hjärtkatet Koronar bypass Större kardiovask op Andra kardiotorakala op Annan perkutan kardiovask åtgärd Perkutan ablatio för hjärtarytmi PCI vid infarkt PCI ej infarkt Amputation cirksjd ej arm/tå Amputation cirksjd arm/tå Insättning/byte av defibrill Insätt/byte av pacemaker/ilr Uttag av pacemaker/defibrill Invasiv åtg perifer veninsuff Övriga kärlop Andra op vid cirkulationssjd Hjärtinf m kard kompl Hjärtinf u kard kompl Hjärtinfarkt död inom 3 d Cirksjd m hjärtkat m komp diag Cirksjd m hjärtkat u komp diag Akut & subakut endokardit Hjärtsvikt & chock Hjärtstillestånd oförklarat Tromboflebit djup ven Sjd perifera kärl Aterosklerotisk hjärtsjd Hypertoni Klaffsjd/kongen hjärtsjd >17 Klaffsjd/kongen hjärtsjd <18 Arytmi & överlednstörn Angina pectoris Synkope & kollaps Bröstsmärtor u angina pectoris Andra cirkulationssjd 0 20 40 60 80 100 % Andel män Andel kvinnor Av de drygt totalt 166 000 vårdtillfällen som fanns för Cirkulationsorganens sjukdomar utgjorde männens andel 57 procent. 21(68)

Regionsjukhus Kostnader per diagnoskategori för regionsjukhusen Diagram 10. Regionsjukhusens kostnader per diagnoskategori Cirkulationsorganen Nervsystemet Muskler, skelett och bindväv Matsmältningsorganen Andningsorganen Andra och ospec. hälsoproblem Graviditet och förlossning Njure och urinvägar Myeloproliferativa och icke spec. tumörer Nyfödda och vissa perinatala tillstånd Lever, gallvägar o bukspottkörtel Öra, näsa, mun och hals Övriga* Infektions- och parasit inkl HIV Endokrina, metabola och nutrition Hud och underhud Kvinnliga könsorgan Skador, förgiftningar o toxiska effekter Manliga könsorgan Blod o immunologiska rubbningar Öga och närliggande organ Psyk.sjd, beteendestörn. o alkohol-/drogber. 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 Miljoner kronor De totala kostnaderna för regionsjukhusens slutenvård i KPP var drygt 38 miljarder, motsvarande 67 procent. Kostnaderna för Cirkulationsorganens sjukdomar uppgick till nästan 5 miljarder för regionsjukhusen. Kostnaderna för sjukdomar i Nervsystemet och sjukdomar i Muskler, skelett och bindväv uppgick till lite drygt 3 miljarder för vardera diagnoskategori. Vårdtillfällen per diagnoskategori I diagnoskategorin Övriga finns flest antal vårdtillfällen registrerade, närmare 440 000. I den posten finns brännskador, multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador och bröstkörtelsjukdomar vilka alla utgör relativt få vårdtillfällen. Här finns också en diagnoskategori som innehåller ospecifik eller felaktig information. Därefter kommer Cirkulationsorganens sjukdomar med drygt 63 100 vårdtillfällen fördelade på 16 000 vårdtillfällen i åldern 45-64 år, närmare 17 000 vårdtillfällen i åldersklassen 65-74 år och 15 000 vårdtillfällen i åldrarna 75-84 år. I den äldsta åldersklassen fanns 8 500 vårdtillfällen. I de två yngsta åldersklasserna fanns nästan 3 000 vårdtillfällen. Vårdtillfällen för Graviditeter och förlossningar kommer därefter med nästan 46 000 vårdtillfällen och sedan kommer vårdtillfällen inom Matsmältningsorganens sjukdomar med drygt 44 000 stycken. 22(68)

Kostnader för ytterfall och innerfall inom diagnoskategorierna Diagram 11. Kostnadsfördelningen på regionsjukhusen av ytterfall och innerfall på de olika diagnoskategorierna, i procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Innerfall Ytterfall Störst andel av kostnaderna för ytterfall fanns i diagnoskategorin Blodsjukdomar och immunologiska rubbningar där 43 procent utgjordes av ytterfall. Diagnoskategorin Övriga hade också en stor andel av kostnaderna i ytterfall, 37 procent. Det beror till stor del på att trauma, brännskador och infektionssjukdomar finns här och många av dessa vårdtillfällen kan ha höga kostnader. Lägst andel av ytterfallskostnader hade sjukdomar i Manliga könsorgan, 11 procent och Graviditet, förlossningar och barnsäng med 12 procent av kostnaderna som ytterfall. 23(68)

Kostnad fördelat på diagnoskategori och åldersklass Diagram 12. Kostnad fördelad på diagnoskategori och åldersklass för regionsjukhusen, i procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0-14 15-24 25-44 45-64 65-74 75-84 85+ Här är kostnaderna för vården uppdelad som andel av diagnoskategorierna på åldersklasser. Sjukdomspanoramat och kostnadsfördelningen förändras beroende på ålder. Vi ser att Graviditet, förlossning och barnsäng har kostnader i åldern 25-44 år. Kostnaderna för Cirkulationsorganens sjukdomar ökar i takt med stigande ålder, men minskar i åldersklassen 85 år och äldre. Som andel av de totala kostnaderna för 85 år och äldre utgör Cirkulationssjukdomarna den största kostnaden. Den absolut största kostnaden fördelad på åldersklass finns för Cirkulationsorganens sjukdomar i åldersklassen 65-74 år med 1,4 miljarder. 24(68)

Cirkulationsorganens kostnader och vårdtillfällen per sjukhus Diagram 13. Cirkulationsorganens sjukdomar som andel av kostnader och vårdtillfällen för regionsjukhusen per regionsjukhus Sahlgrenska universitetssjukhuset Skåne universitetssjukhus Karolinska universitetssjukhuset Akademiska sjukhuset Universitetssjukhuset i Linköping Norrlands Universitetssjukhus Universitetssjukhuset i Örebro 0 5 10 15 20 25 % Vårdkostnad Vårdtillfälle Sahlgrenska Universitetsjukhuset hade störst andel av de totala kostnaderna för Cirkulationsorganens sjukdomar på regionsjukhusen med 22 procent, motsvarande en dryg miljard. På Skånes Universitetsjukhus uppgick kostnaderna också till 22 procent, även här en dryg miljard. Karolinska Universitetsjukhusets kostnader uppgick till 19 procent, nästan en miljard. Akademiska sjukhusets kostnader utgjorde 12 procent, när-mare 600 miljoner och kostnaderna på Universitetssjukhuset i Linköping 12 procent, vilket motsvarar drygt 500 miljoner. Norrlands Universitetssjukhus kostnader uppgick till 9 procent, drygt 400 miljoner. Universitetssjukhuset i Örebros kostnader motsvarade 6 procent, nästan 300 miljoner. Av alla drygt 63 000 vårdtillfällen på regionsjukhusen inom Cirkulationsorganens sjukdomar utgjorde vårdtillfällena på Skånes Universitetssjukhus 23 procent, motsvarande 15 000 vårdtillfällen och Sahlgrenska Universitetssjukhuset drygt 22 procent, 14 000 vårdtillfällen. Karolinskas andel uppgick till 18 procent, närmare 12 000 vårdtillfällen och Akademiska 11 procent, nästan 7 000. Linköpings och Norrlands vårdtillfällen utgjorde 10 procent, drygt 6 000 för respektive sjukhus och Örebro 5 procent, drygt 3 000 vårdtillfällen. 25(68)

Kostnader per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar Diagram 14. Kostnader per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar på regionsjukhusen Op hjärtklaff Koronar bypass Hjärtsvikt & chock PCI vid infarkt Större kardiovask op Övriga kärlop Arytmi & överlednstörn Perkutan ablatio för hjärtarytmi Andra kardiotorakala op Hjärttranspl & assist cirk Cirksjd m hjärtkat m komp diag Op torakalt aortaaneurysm Perkutan implant hjärtklaff Insätt/byte av pacemaker/ilr PCI ej infarkt Insättning/byte av defibrill Sjd perifera kärl Cirksjd m hjärtkat u komp diag Andra cirkulationssjd Bröstsmärtor u angina pectoris Synkope & kollaps Akut & subakut endokardit Amputation cirksjd ej arm/tå Hjärtinf m kard kompl Annan perkutan kardiovask åtgärd Hjärtinf u kard kompl Klaffsjd/kongen hjärtsjd >17 Klaffsjd/kongen hjärtsjd <18 Andra op vid cirkulationssjd Angina pectoris Hjärtstillestånd oförklarat Hypertoni Koronar bypass med hjärtkatet Tromboflebit djup ven Aterosklerotisk hjärtsjd Uttag av pacemaker/defibrill Invasiv åtg perifer veninsuff Hjärtinfarkt död inom 3 d Amputation cirksjd arm/tå 0 100 200 300 400 500 600 700 Den största kostnaden fanns för DRG Operation av hjärtklaff med 678 miljoner, följt av Koronar bypass (kranskärlsoperation) med 431 miljoner. Därefter kom kostnaderna för Hjärtsvikt och chock med 346 miljoner och PCI vid infarkt ( ballongvidgning ) med 341 miljoner. 26(68)

Kostnadernas fördelning på kvinnor och män per DRG Diagram 15. Kostnad per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar på regionsjukhusen uppdelat på kvinnor och män, i procent. Hjärttranspl & assist cirk Op torakalt aortaaneurysm Perkutan implant hjärtklaff Op hjärtklaff Koronar bypass med hjärtkatet Koronar bypass Större kardiovask op Andra kardiotorakala op Annan perkutan kardiovask åtgärd Perkutan ablatio för hjärtarytmi PCI vid infarkt PCI ej infarkt Amputation cirksjd ej arm/tå Amputation cirksjd arm/tå Insättning/byte av defibrill Insätt/byte av pacemaker/ilr Uttag av pacemaker/defibrill Invasiv åtg perifer veninsuff Övriga kärlop Andra op vid cirkulationssjd Hjärtinf m kard kompl Hjärtinf u kard kompl Hjärtinfarkt död inom 3 d Cirksjd m hjärtkat m komp diag Cirksjd m hjärtkat u komp diag Akut & subakut endokardit Hjärtsvikt & chock Hjärtstillestånd oförklarat Tromboflebit djup ven Sjd perifera kärl Aterosklerotisk hjärtsjd Hypertoni Klaffsjd/kongen hjärtsjd >17 Klaffsjd/kongen hjärtsjd <18 Arytmi & överlednstörn Angina pectoris Synkope & kollaps Bröstsmärtor u angina pectoris Andra cirkulationssjd 0 20 40 60 80 100 % Andel män Andel kvinnor Männens andel av regionsjukhusens kostnader för Cirkulationsorganens sjukdomar på fem miljarder uppgick till 64 procent. 27(68)

Vårdtillfällenas fördelning på kvinnor och män per DRG Diagram 16. Vårdtillfällen per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar på regionsjukhusen uppdelat på kvinnor och män, i procent. Hjärttranspl & assist cirk Op torakalt aortaaneurysm Perkutan implant hjärtklaff Op hjärtklaff Koronar bypass med hjärtkatet Koronar bypass Större kardiovask op Andra kardiotorakala op Annan perkutan kardiovask åtgärd Perkutan ablatio för hjärtarytmi PCI vid infarkt PCI ej infarkt Amputation cirksjd ej arm/tå Amputation cirksjd arm/tå Insättning/byte av defibrill Insätt/byte av pacemaker/ilr Uttag av pacemaker/defibrill Invasiv åtg perifer veninsuff Övriga kärlop Andra op vid cirkulationssjd Hjärtinf m kard kompl Hjärtinf u kard kompl Hjärtinfarkt död inom 3 d Cirksjd m hjärtkat m komp diag Cirksjd m hjärtkat u komp diag Akut & subakut endokardit Hjärtsvikt & chock Hjärtstillestånd oförklarat Tromboflebit djup ven Sjd perifera kärl Aterosklerotisk hjärtsjd Hypertoni Klaffsjd/kongen hjärtsjd >17 Klaffsjd/kongen hjärtsjd <18 Arytmi & överlednstörn Angina pectoris Synkope & kollaps Bröstsmärtor u angina pectoris Andra cirkulationssjd 0 20 40 60 80 100 % Andel män Andel kvinnor Männens andel av de 63 100 vårdtillfällena uppgick till 60 procent. 28(68)

Kostnader för operation av hjärtklaff per sjukhus Diagram 17. Kostnader för operation av hjärtklaff, E04; på regionsjukhusen, miljoner kronor Sahlgrenska universitetssjukhuset Skåne universitetssjukhus Karolinska universitetssjukhuset Akademiska sjukhuset Universitetssjukhuset i Linköping Norrlands Universitetssjukhus Universitetssjukhuset i Örebro 0 20 40 60 80 100 120 140 160 Av de 678 miljoner för Operation av hjärtklaff i KPP-kostnader upgick Sahlgrenskas kostnader till 149 miljoner, varav 101 miljoner för operation av män. Skånes kostnader uppgick till 122 miljoner och männens operationer kostade 81 miljoner. Karolinskas kostnader var 107 miljoner och där uppgick männens kostnader till 78 miljoner. Örebros kostnader för hjärtklaffoperation uppgick till 41 miljoner varav männens operationer kostade 29 miljoner. Kostnad per DRG/poäng för operation av hjärtklaff per sjukhus Diagram 18. Kostnad per DRG/poäng för operation av hjärtklaff, E04, på regionsjukhusen Akademiska sjukhuset Sahlgrenska universitetssjukhuset Universitetssjukhuset i Örebro Karolinska universitetssjukhuset Universitetssjukhuset i Linköping Norrlands Universitetssjukhus Skåne universitetssjukhus 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 Kostnaden per DRG-poäng för en Operation av hjärtklaff på regionsjukhusen var nästan 44 000 kronor. Akademiska har högst kostnad per DRG-poäng med nästan 51 000 kronor, följt av Sahlgrenska med drygt 46 000 kronor. Lägst kostnad per DRG-poäng har Skåne med 40 000 kronor. 29(68)

Länssjukhus Kostnader per diagnoskategori för länssjukhusen Diagram 19. Länssjukhusens kostnader per diagnoskategori Muskler, skelett och bindväv Cirkulationsorganen Matsmältningsorganen Nervsystemet Andningsorganen Graviditet och förlossning Njure och urinvägar Andra och ospec. hälsoproblem Lever, gallvägar och bukspottkörtel Infektions- och parasit inkl HIV Nyfödda och vissa perinatala tillstånd Endokrina, metabola och nutrition Öra, näsa, mun och hals Hud och underhud Övriga* Kvinnliga könsorgan Skador, förgiftningar o toxiska effekter Myeloproliferativa o icke spec. tumörer Manliga könsorgan Blod o immunologiska rubbningar Psyk.sjd, beteendestörn. o alkohol-/drogber. Öga och närliggande organ 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 Miljoner kronor De totala kostnaderna för länssjukhusens slutenvård i KPP var 21 miljarder, dvs. 36 procent av de totala kostnaderna för den somatiska slutenvården i KPP. De största kostnaderna fanns för sjukdomar i Muskler, skelett och bindväv med 3 miljarder. Cirkulationsorganens kostnader uppgick till närmare 3 miljarder och för sjukdomar i Matsmältningsorganen uppgick kostnaderna till 2,5 miljarder. Vårdtillfällen per diagnoskategori Totalt antal vårdtillfällen på länssjukhusen var drygt 565 000. Flest antal vårdtillfällen, 78 500 hade Cirkulationsorganens sjukdomar, 63 700 vårdtillfällen hade matsmältningsorganens sjukdomar. Graviditeter och förlossningar hade 53 700 vårdtillfällen. 30(68)

Kostnader för ytterfall och innerfall inom diagnoskategorierna Diagram 20. Kostnadsfördelningen på länssjukhusen av ytterfall och innerfall på de olika diagnoskategorierna, i procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Innerfall Ytterfall På länssjukhusen fanns den största kostnadsandelen, 38 procent, för ytterfallen hos sjukdomar i Nervsystemet. Ospecificerade hälsoproblems ytterfallskostnader utgjorde 32 procent och kostnaderna för Skador och förgiftningar 29 procent. Den minsta kostnadsandelen för ytterfallen fanns hos Graviditeter och förlossningar med 6 procent. 31(68)

Kostnad fördelat på diagnoskategori och åldersklass Diagram 21. Kostnad fördelad på diagnoskategori och åldersklass för länssjukhusen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0-14 15-24 25-44 45-64 65-74 75-84 85+ De största kostnaderna för sjukdomar i Skelett och bindväv fanns i åldersklassen 75-84 år med 750 miljoner av de totala 3 miljarderna. Kostnaderna för Cirkulationsorganens sjukdomar i åldersklassen 65-74 år uppgick till 822 miljoner kronor av totalt 2,8 miljarder. Graviditet och förlossning för åldrarna 15-44 år uppgick till 362 miljoner. 32(68)

Cirkulationsorganens kostnader och vårdtillfällen per sjukhus Diagram 22. Cirkulationsorganens sjukdomar som andel av kostnader och vårdtillfällen för länssjukhusen per länssjukhusen. Södersjukhuset NU-sjukvården Skaraborgs sjukhus Danderyds sjukhus Västmanlands sjukhus Hallands sjukhus Dalarnas sjukhus Sunderbyns sjukhus S:t Görans sjukhus Sundsvalls sjukhus Gävle sjukhus Södra Älvsborgs sjukhus Länssjukhuset Kalmar Vrinnevisjukhuset Östersunds sjukhus S:t Eriks sjukhus 0 2 4 6 8 10 12 % Vårdkostnad Vårdtillfälle Av de totala kostnaderna för Cirkulationsorganens sjukdomar som uppgick till 2,8 miljarder för länssjukhusen utgjorde Södersjukhusets kostnader 11 procent, drygt 300 miljoner. NU-sjukvårdens (Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan och Uddevalla sjukhus) kostnader motsvarade 9 procent, nästan 300 miljoner och Skaraborgs sjukhus nästan 9 procent, drygt 200 miljoner. S:t Eriks sjukhus som är ett ögonsjukhus har registrerat en kostnad om nästan 16 000 kronor för Cirkulationsorganens sjukdomar. Av alla vårdtillfällen inom Cirkulationsorganens sjukdomar på länssjukhusen hade Danderyds sjukhus störst andel, drygt 10 procent, motsvarande 8 000 vårdtillfällen. Södersjukhuset hade också 10 procent, vilket var 7 900 vårdtillfällen. 33(68)

Kostnader per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar Diagram 23. Kostnader per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar för länssjukhusen Hjärtsvikt & chock PCI vid infarkt Arytmi & överlednstörn PCI ej infarkt Bröstsmärtor u angina pectoris Insätt/byte av pacemaker/ilr Övriga kärlop Cirksjd m hjärtkat m komp diag Synkope & kollaps Större kardiovask op Sjd perifera kärl Hjärtinf m kard kompl Hjärtinf u kard kompl Amputation cirksjd ej arm/tå Insättning/byte av defibrill Akut & subakut endokardit Cirksjd m hjärtkat u komp diag Andra cirkulationssjd Angina pectoris Klaffsjd/kongen hjärtsjd >17 Hypertoni Aterosklerotisk hjärtsjd Hjärtstillestånd oförklarat Andra op vid cirkulationssjd Tromboflebit djup ven Perkutan ablatio för hjärtarytmi Andra kardiotorakala op Klaffsjd/kongen hjärtsjd <18 Hjärtinfarkt död inom 3 d Amputation cirksjd arm/tå Uttag av pacemaker/defibrill Invasiv åtg perifer veninsuff Annan perkutan kardiovask åtgärd Op hjärtklaff Koronar bypass Koronar bypass med hjärtkatet 0 100 200 300 400 500 Miljoner kronor Den största kostnaden fanns för DRG Hjärtsvikt och chock med 441 miljoner, följt av PCI vid infarkt ( ballongvidgning ) med 287 miljoner. Därefter kom kostnaderna för Arytmi och överledningsstörningar med 267 miljoner och PCI, ej infarkt med 157 miljoner. 34(68)

Kostnadernas fördelning på kvinnor och män per DRG Diagram 24. Kostnad per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar på länssjukhusen uppdelat på kvinnor och män, i procent. Op hjärtklaff Koronar bypass med hjärtkatet Koronar bypass Större kardiovask op Andra kardiotorakala op Annan perkutan kardiovask åtgärd Perkutan ablatio för hjärtarytmi PCI vid infarkt PCI ej infarkt Amputation cirksjd ej arm/tå Amputation cirksjd arm/tå Insättning/byte av defibrill Insätt/byte av pacemaker/ilr Uttag av pacemaker/defibrill Invasiv åtg perifer veninsuff Övriga kärlop Andra op vid cirkulationssjd Hjärtinf m kard kompl Hjärtinf u kard kompl Hjärtinfarkt död inom 3 d Cirksjd m hjärtkat m komp diag Cirksjd m hjärtkat u komp diag Akut & subakut endokardit Hjärtsvikt & chock Hjärtstillestånd oförklarat Tromboflebit djup ven Sjd perifera kärl Aterosklerotisk hjärtsjd Hypertoni Klaffsjd/kongen hjärtsjd >17 Klaffsjd/kongen hjärtsjd <18 Arytmi & överlednstörn Angina pectoris Synkope & kollaps Bröstsmärtor u angina pectoris Andra cirkulationssjd 0 20 40 60 80 100 % Andel män Andel kvinnor Männens kostnader utgjorde 60 procent av de totala kostnaderna på länssjukhusen om 2,8 miljarder för Cirkulationsorganens sjukdomar. 35(68)

Vårdtillfällenas fördelning på kvinnor och män per DRG Diagram 25. Vårdtillfällen per DRG inom cirkulationsorganens sjukdomar på länssjukhusen uppdelat på kvinnor och män, i procent. Op hjärtklaff Koronar bypass med hjärtkatet Koronar bypass Större kardiovask op Andra kardiotorakala op Annan perkutan kardiovask åtgärd Perkutan ablatio för hjärtarytmi PCI vid infarkt PCI ej infarkt Amputation cirksjd ej arm/tå Amputation cirksjd arm/tå Insättning/byte av defibrill Insätt/byte av pacemaker/ilr Uttag av pacemaker/defibrill Invasiv åtg perifer veninsuff Övriga kärlop Andra op vid cirkulationssjd Hjärtinf m kard kompl Hjärtinf u kard kompl Hjärtinfarkt död inom 3 d Cirksjd m hjärtkat m komp diag Cirksjd m hjärtkat u komp diag Akut & subakut endokardit Hjärtsvikt & chock Hjärtstillestånd oförklarat Tromboflebit djup ven Sjd perifera kärl Aterosklerotisk hjärtsjd Hypertoni Klaffsjd/kongen hjärtsjd >17 Klaffsjd/kongen hjärtsjd <18 Arytmi & överlednstörn Angina pectoris Synkope & kollaps Bröstsmärtor u angina pectoris Andra cirkulationssjd 0 20 40 60 80 100 % Andel män Andel kvinnor Männens andel av de 63 700 vårdtillfällena uppgick till 56 procent. 36(68)

Kostnader för hjärtsvikt och chock per sjukhus Diagram 26. Kostnad för hjärtsvikt och chock, E47, på länssjukhusen Skaraborgs sjukhus NU-sjukvården Västmanlands sjukhus S:t Görans sjukhus Dalarnas sjukhus Danderyds sjukhus Hallands sjukhus Södersjukhuset Södra Älvsborgs sjukhus Sundsvalls sjukhus Gävle sjukhus Vrinnevisjukhuset Östersunds sjukhus Länssjukhuset Kalmar Sunderbyns sjukhus 0 10 20 30 40 50 60 Kostnaderna för Hjärtsvikt och chock uppgick till 441 miljoner kronor. På Skaraborgs sjukhus uppgick kostnaderna till 48 miljoner, varav männens kostnader var 27 miljoner. För NU-sjukvården uppgick kostnaderna till 47 miljoner, männens kostnader 24 miljoner. Lägst kostnad för Hjärtsvikt och chock hade Sunderby sjukhus med 13 miljoner, männens kostnader uppgick till 6 miljoner. Kostnader per DRG/poäng för hjärtsvikt och chock per sjukhus Diagram 27. Kostnad per DRG/poäng för hjärtsvikt, E47, och chock på länssjukhusen Östersunds sjukhus Skaraborgs sjukhus NU-sjukvården Sunderbyns sjukhus Södra Älvsborgs sjukhus Västmanlands sjukhus Sundsvalls sjukhus S:t Görans sjukhus Gävle sjukhus Danderyds sjukhus Vrinnevisjukhuset Hallands sjukhus Dalarnas sjukhus Länssjukhuset Kalmar Södersjukhuset 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 Den genomsnittliga kostnaden per DRG-poäng för länssjukhusen var 41 833 kronor. Högst kostnader per DRG-poäng för Hjärtsvikt och chock hade Östersunds sjukhus med 52 400 kronor, lägst kostnad hade Södersjukhuset med 34 400 kronor per DRG-poäng. 37(68)