Att vara nära Gud. Förberett för Centrumkyrkan, Vindeln & Saronförsamling, Granö

Att vara nära Gud Förberett för Centrumkyrkan, Vindeln & Saronförsamling, Granö av David Jarvis, hösten 2006

Introduktion... 3 Det yttre gänget... 4 En personlig kallelse... 4 En gemensam undervisning... 4 Praktiken... 5 Instiftelsen... 5 Alla gjorde fel... 5 Alla nära Jesus?... 5 Relevans idag... 6 Fråga... 6 Det inre gänget... 8 Den döda väcktes till liv... 8 Hemligheten uppenbarades... 9 Större förtroende... 9 Relevans idag... 10 Fråga... 10 Den som kom närmast... 11 Den djupare insikten om Jesus... 11 De framtida hemligheterna... 12 Att se församlings framtid... 12 Att se det ondas avslut... 13 Att se det syndfria samhället inför en helig Gud... 13 Relevans idag... 13 Fråga... 13 Bön... 14 2

Introduktion Jag tvivlar inte på när en person påstår att hon är frälst. Som kristen har personen i fråga tydligt upplevt en händelse eller en dag då ett beslut fattades man vill följa Kristus och att Jesus ska vara Herre i sitt liv. Så var det för mig 1967 i staden Bath, sydväst England, då jag lovade Gud att följa honom om han verkligen fanns. Det blev ett beslut som har följt med mig sedan dess. Men efter många år som kristen måste jag nu till mig själv ställa en livsviktig fråga: Hur nära Gud finns jag? Läs Lukas 10:38-42 I den berättelsen kan vi läsa om att båda systrarna ville vara nära Jesus. Vi vet också att det var Marta som inbjöd Jesus till sitt hem med det blev Maria som kom tätt intill honom. Båda hade samma möjlighet att sitta framför Jesus, vid hans fötter och lyssna till honom. Men för någon orsak, valde Marta att arbeta i huset trots att Jesus fanns där medan Maria valde att ha kvalité tid hos sin mästare. Detta bibelstudium handlar om Jesus tolv lärjungar som följde honom nära men ändå på olika avstånd. Man kan beskriva lärjungarnas sammansättning på följande sätt. Nio av de tolv tillhörde det så kallad yttre gänget medan de andra tre tillhörde det så kallad inre gänget. Av de tre som tillhörde det inre gänget var det endast en lärjunge som hade kommit Jesus nära. Vi kommer att notera att avståndet till Jesus markant påverkade deras andliga livs innehåll. Det finns ett mycket enkelt svar till frågan: Hur kan jag komma närmare Gud? Svaret lyder: Läs bibeln, be och ständigt söka Gud, att vara nära honom i allt man gör! Som sagt svaret är enkelt men att uppleva svaret är nog svårare. Vad vi kommer att se under bibelstudiets gång är inte tekniker för att vara nära Gud utan resultatet av att vara nära Gud. Jag hoppas och ber att detta studium komma att inspirera och uppmuntra dig att komma närmare Gud. Det finns ett par personliga frågor vill jag ställa dig som läsare innan vi fortsätter: Hur nära vill du vara intill Gud? Hur nära är du intill Gud? 3

Det yttre gänget Läs Johannesevangeliet 1:35-51 Från de första tre evangelierna förstår vi att strax efter att Jesus blev döpt, led av Anden för att frestas i öknen, valde Jesus ut sina närmaste lärjungar. I den text vi nyss har läst valde han följande lärjungar: Petrus, Andreas, Filippos, Natanael. Jakob och brodern Johannes blev kallade när de höll på att fiska tillsammans med deras far Sebedais (Matt 4:21-22) Matteus var också en lärjunge som Jesus kallade till sig när han arbetade som tullindrivare (Matt 9:9). Hur Jesus gick till väga för att välja ut Tomas, Jakob den yngre, Taddaios, Simon seloten och Judas Iskariot vet vi inte. Det var en blandad skara av män från olika bakgrunder och med olika karaktärer som skulle tydligt visa sig under de tre år som Jesus var deras ledare. Den fråga jag vill ställa i detta kapitel lyder: Hur många av dessa lärjungar var riktig nära Jesus? Fundera över detta innan du läser vidare: En personlig kallelse Från den text vi läste i början vet vi att lärjungarna fick en personlig kallelse att följa Jesus. Orden Följ mig! eller Följ med och se! var utmanade. Det väckte deras nyfikenhet så att dessa tolv lämnade sina arbeten, sina föräldrar och vänner för att följa denna man, Jesus Kristus. Jag vill inte påstå att någon av dem var högt utbildad men inte för den delen okunniga. De var, som vi skulle beskriva dem, vanliga Svenssons, sunda människor, vana att fatta vardagliga beslut. De visste att han som kallade dem hade en karisma som inte andra religiösa ledare hade. För exempel, ett par år senare, några män med uppgift att arrestera Jesus gick tillbaka till sina ledare, men utan honom, och sade: aldrig har någon människa talat som han (Joh 7: 42). Jag vill påstå att det var just den personliga kallelsen som förändrade varje lärjunges liv. En gemensam undervisning Jag tror inte att Jesus favoriserade någon av sina lärjungarna. Han gav var och en den tid och den personliga hjälp de behövde. Att vissa behövde mer hjälp eller längtade efter mer av Jesus än andra, är en annan sak. Jesus undervisnings metod inkluderade tal och visuella handlingar. Kanske Jesus mest kända tal är Bergspredikan (Matt 5-7) och Avskedstalet (Joh 14-17) Efter bergspredikan visade Jesus sina lärjungar att han hade Guds makt att göra olika under. Han gjorde detta innan han skickade ut dem på missionsfältet. De följande exemplen hämtades från Matt 8-9 En spetälsk blir ren (Matt 8:1-4) En officers tjänare botas (Matt 8:5-13) Petrus svärmor och andra sjuka botas (Matt 8:14-17) Stormen tystas (Matt 8:23-27) De besatta och svinhjorden (Matt 8:28-34) En lam man i Kafarnaum botas (Matt 9:1-8) Synagogföreståndarens dotter, samt Kvinnan med blödningar (Matt 9:18-26) Två blinda botas (Matt 9:27-31) En stum demon drivs ut (Matt 9:32-34) 4

Alltså gjorde Jesus flera exempel som uppmuntrade lärjungarna att göra detsamma. I sitt avskedstal sade Jesus till dem: Sannerligen, jag säger er: den som tror på mig, han skall utföra gärningar som jag, och ännu större Joh 14:12). Vilken utmaning och uppmuntran han gav dessa vanliga Svenssons! Praktiken Efter en tid av undervisning och uppvisning skickade Jesus ut lärjungarna på fältet. Bibeln nämner inte vad lärjungarna gjorde, det enda vi vet står i Luk 9:10a: Apostlarna kom tillbaka och berättade för Jesus om allt de hade gjort. Jag kan tänka mig att det fanns mycket att berätta, förmodligen om hur människor fick synen tillbaka, lama att gå, onda andar att lämna de som var besatta m.m. Jag skulle gärna ville veta vad som sades på vägen till Betsaida strax efter deras återförening (Luk 9:10 b). Instiftelsen Kanske den viktigaste lärdom lärjungarna fick lära sig skedde i det övre rummet då de firade påskalammet tillsammans med Jesus. Mitt under det vi kallar den sista måltiden 1 tog Jesus ett bröd och en bägare med vin, välsignade dem och delade ut dem mellan sina lärjungar. Han talade om för sina lärjungar om det nya förbundet som skulle ersätta det judarna hade följt sedan Israels uttåg från Egypten ca 1450 år tidigare. Jesus pekade mot korset där han snart skulle dö för att möjliggöra att alla kan få syndernas förlåtelse (Matt 26:28). Elva av dessa lärjungar tog emot syndernas förlåtelse, medan Judas Iskariot gick ut och förrådde honom. Därefter begick han självmord (Luk 22:14 f; Matt 27:3-10) Alla gjorde fel Det inte bara Judas Iskariot som gjorde fel, samtliga lärjungar gjorde det. Judas Iskariot, som vi nyss har nämnt, var den som förrådde Jesus. Den andra stor syndare var nog Petrus. Han bedyrade inför alla och sade till Jesus: Även om alla andra kommer på fall, så skall inte jag göra det! (Mark 14:29) Genom att läsa vidare i samma kapitel kan vi läsa om Petrus stora förnekelse (Mark 14:66 f). När han gjorde detta och tuppen galt två gånger brast han ut i gråt, lämnade scenen, en bruten man. Men alla gjorde fel! Samma natt då Jesus togs till fånga lämnade samliga lärjungar Jesus till sitt öde: Då övergav alla lärjungarna honom och flydde. (Matt 26:56 b) Vi måste ge Petrus rätt, för han faktiskt följde efter Jesus på ett betryggande avstånd (Mark 14:54 a). Alla nära Jesus? Förutom Judas man kan påstå att de övriga elva lärjungar, trotts misstag, otro, förnekelse och svek var goda lärjungar som gärna följde i Herrens fotspår. Man kan påstå att alla var nära Jesus. Förutom fyra av dessa tolv lärjungar vet vi ingenting om deras liv efter Apostlagärningarna 2. Om vi vill förlita oss på kyrklig tradition kan den följande tabellen visa oss hur de elva lärjungar (förutom Judas som begick självmord) levde sina liv i Herrens tjänst. Tio av dessa elva lärjungar gav sitt liv för Jesus skull! 1 Läs gärna Matt 26:26 f; Mark 14:22 f; Luk 22:14 f; jfr även 1 Kor 11:23 f 5

Namn Efternamn eller smeknamn Brev Bibel historia eller kyrklig tradition Simon Petrus Klippan 1 & 2 Petrusbrev Evangelist, missionär, arbetade bland judar även i Babylon. Korsfäst upp och ner Jakob Predikade i Jerusalem. Johannes Andreas Filippos Boanerges åskans söner Johannesevangeliet, 1,2,3 Johannesbrevet, Uppenbarelseboken Halshuggen av Herodes Arbetade i Mindre Asien mest från Efesos. Fångad på Patmos, befriad och dog av hög ålder, en naturlig död Lärjunge till Johannes döparen. Predikade i Scythia, Grekland samt Mindre Asien. Dog på S:t Andreas Kors Predikade i Frygiern. Martyrdöd i Hieapolis Bartolomaios Natanael Missionär till Arminia. Piskad till döds. Enligt Jerome skriv han ett evangelium Tomas Didymus tvillingen Missionär till Parthia, Persian & Indian. Martyrdöd vid Mt. S:t Tomas Matteus Levi Matteusevangeliet Martyrdöd i Etiopien Jakob den yngre Jakobsbrev? Predikade i Palestina & Egypten. Korsfäst i Egypten Judas Judas brev? Predikade i Assyrien & Persien. Martyrdöd i Persien Simon Seloten Korsfäst Judas Iskariot Förrådde Jesus för 30 silvermynt. Självmord (hängning) Relevans idag Hur nära är du och jag till Jesus? Detta är en viktig fråga. Att du är frälst vill jag inte på något sätt ifrågasätta och inte heller klanka ner på det sätt du lever ut ditt kristna liv. Vi, Guds folk, tillsammans är Guds församling på orten där man bor. Tillsammans i den församling man tillhör, får vi en gemensam undervisning, vägledning, uppmuntran m.m. Vi arbetar på olika sätt, vissa inom församlingen, till exempel som barn och ungdomsarbetare, medan andra inte gör det. Alla är på sitt sätt trogna kristna i hemmet, skolan, arbetet, i samhället m.m. ett värdefullt redskap åt Herren. Men finns det mer? Går det att leva ännu närmare Jesus än det jag gör idag? Fråga Men här vill jag nu ställa en fråga: Kunde dessa tolv lärjungar har lärt känna Jesus på ett bättre sätt? De hade trots allt levt med, medverkat tillsammans med, sett och hört Jesus på ett 6

sätt som få människor har fått göra. Efter en närmare granskning blir det tydligt att tre av dessa lärjungar hade en mycket närmare relation till Jesus och tillhörde vad jag vill kalla det inre gänget medan de övriga nio tillhörde det yttre gänget. Detta kommer att förtydligas i det kommande kapitlet. 7

Det inre gänget I det föregående kapitlet ställde jag frågan: Kunde dessa tolv lärjungar ha lärt känna Jesus på ett bättre sätt? Kanske frågan verkar konstig med tanken på att samtliga förutom Judas Iskariot var använda av Gud. Enligt kyrkotraditionen dog alla förutom Johannes en martyrdöd, Men en närmare granskning i de fyra evangelieböckerna vill visa att tre av Herrens lärjungar kom närmare Jesus än de övriga. De tre var: Petrus, Jakob och hans bror Johannes. Men varför var det just dessa tre som kom närmare Jesus? Jag tror inte att biben ger ett klart svar till denna fråga. Det jag vet är att denna lilla grupp eller det inre gänget som jag har valt att kalla dem, upplevt mer av Jesus än de övriga nio lärjungarna. De fick höra och se hemligheter som Jesus anförtrodde dem. Vi kommer att studera tre händelser i kronologisk ordning. Den döda väcktes till liv Läs Markus 5:35-43 Det var inte den första gången Jesus väckt en död person tillbaka till livet och inte heller den sista (jfr Matt 11:5; Luk 7:22). Den första handlade om när Jesus väckte en pojke från de döda i staden Nain (Luk 7:11-17). Den sista som det står skrivit i ordet om var då han väckte Lasaros till liv (Joh 11:1-44). I de just nämnda fallen utförde Jesus undret inför många människor. Men i denna berättelse, som vi nyss har läst om, gjorde Jesus något annorlunda. Jesus begränsade antalet människor som skulle se honom göra undret. Kanske orsaken var den attityd som han möt när han kom till hemmet: Alla grät och höll dödsklagan över henne. Men Jesus sade: Gråt inte! Hon är inte död, hon sover. Då skrattade de åt honom, de visste ju att hon hade dött. (Luk 8:52-53) Det fanns en mycket stor proportion av otro bland folket. Kanske denna otro hade smittat av sig och påverkade de övriga nio lärjungarna. Vi ska inte anklaga dem för denna otro. Hur skulle vi ha gjort om vi befann oss i denna situation? Jesus uppmuntrade föräldrarna, som var mitt uppe i den djupa sorgens process: Gråt inte. Hon är inte död, hon sover. (Luk 8:52) Tidigare när dödsbudet nådde pappa Jairos visade Jesus för honom en utväg ur denna situation. Jesus sade: Var inte rädd, tro bara. (Mark 5:36) Kanske var det så att Petrus, Jakob och Johannes som förmodligen hörde hans ord höll fast vid dem. Det fanns en glimt av tro i deras hjärtan som Jesus såg och kanske därför valde han att endast dessa tre lärjungar skulle följa med när han gjorde undret. Tillsammans med det inre gänget, flickans moder och fader gick med Jesus in i barnets rum, och stängde dörren. Nu var de ensamma, en liten grupp av troende människor. Kanske var deras tro mycket svagt men jag vill påminna om den man som uttryckte sin svaga tro med följande ord: Jag tror hjälp mig att övervinna min otro! (Mark 9:24 översatt från NIV). Då ropade Jesus: Talita koum! (det betyder: Lilla flicka, jag säger dig, stig upp!). (Mark 5:41) Den tolvåriga flickan reste sig, till allas förvåning, och föräldrarna fick ge dottern något att äta. När Jesus gjorde undret förbjöd han dem att låta någon veta vad som hade hänt. (Mark 5:43) Jag tror att detta gällde båda föräldrarna och dessa tre lärjungar. Kanske det var för att skydda den lilla flickan. Vi vet att när Lasaros blev uppväckt från det döda, ville de religiösa 8

ledarna döda honom på grund av att Jesus hade väckt honom från det döda (Joh 12:10). Kanske en annan orsak var att Jesus hade mycket kvar att göra och inte ville att folk massorna skulle jaga honom och hindra honom i den viktiga uppgiften att rädda världen. Hemligheten uppenbarades Läs Matteus 17:1-13 Jesus hade behov av att be och tog med sig tre av sina lärjungar: Petrus, Jakob och Johannes det inre gänget. När de hade kommit högt upp på berget, utanför insyn från någon annan människa, uppenbarade Jesus sin härlighet. Där förvandlades han inför dem: hans ansikte lyste som solen, och hans kläder blev vita som ljuset. (Matt 17:2) Det måste ha varit en fantastisk syn där även profeterna Mose och Elia fanns med. Det var inte underligt att Petrus blev snurrig och ville bygga hyddor till dessa tre (Matt 17:4). Det var det inre gänget som fick se Jesus på ett sätt ingen annan hade sett honom Herrens verkliga jag. Men där stannade inte uppenbarelsen. När de såg Jesus härlighet kom Gud Faderns ord: Detta är min älskade son, han är min utvalde. Lyssna till honom. (Matt 17:5b) Men detta blev för mycket för lärjungarna: När lärjungarna hörde detta kastade de sig ner med ansiktet mot marken och greps av stor skräck. (Matt 17:6) Jag är övertygad om att denna upplevelse måste ha påverkat dessa lärjungar på ett sådant sätt som ingen av dem kunde ha anat. På vägen nerför berget bad Jesus Petrus, Jakob och Johannes att inte inför någon nämna något om denna händelse. Han sade till dem: Berätta inte för någon om det ni har sett förrän Människosonen har uppstått från de döda. (Matt 17:9) Kanske bad Jesus om detta för han visste att andra människor inte skulle förstå det de tre lärjungarna hade varit med om. Vi får inte glömma att det inre gänget själva inte hade förstått det. Detta kan uppfattas både av deras beteende på berget under uppenbarelsens gång och genom deras frågor på vägen ner. Kanske var det så att det var förtidigt för lärjungarna att berätta om händelsen innan Jesus egna uppståndelse (Matt 17:9). Större förtroende Läs Markus 14:32-42 Jesus hade kommit fram till sitt mål i livet här på jorden, nämligen att dö på ett kors och att genom det betala syndens skuld och bana en väg för människor att återförenas, syndfria inför Gud (jfr Heb 9). Oavsett hur stark en människa är, är det alltid skönt att få hjälp av goda vänner när man möter problem eller hamnar i nöd. Jesus, trots han var Guds son, ville ha sina närmaste vänner med sig när han bad i Getsemane. Tillsammans med elva av de tolv lärjungarna, (Judas Iskariot fanns inte med), gick han till Getsemane trädgården för att be. Men det som tyngde honom var för mycket för att dela med dem alla. Återigen ville han ha endast Petrus, Jakob och Johannes med sig. Tillsammans gick de längre in i trädgården för att be. Till dessa tre, det inre gänget, gav Jesus dem ett uppdrag: Min själ är bedrövad ända till döds. Stanna här och vaka. (Mark 14:34) Längre in i trädgården men nära för att det inre gänget skulle höra Jesus ord bad han. Lärjungarna inte bara hörde Jesus be de såg även ängeln som kom dit för att trösta honom. 9

Men efter allt lärjungarna hade varit med om sedan Palmsöndagen var de matta och orkade inte att vaka i bön för Jesus. Jesus såg detta och gick till dem två gånger för att få deras stöd, men Petrus, Jakob och Johannes pallade inte för detta tryck så de sov djupt! Visserligen kan man påstå att Petrus, Jakob och Johannes hade försummat deras uppdrag men ändå hade de varit med om något speciellt. De hade varit med om kampen som förvandlades till en seger Jesus tog steget inte för att följa sin egen vilja, utan Guds, att bli Guds lamm som tar bort världens synd (Joh 1:29b) Det var inte vilken grupp som helst som fick vara med Jesus, inte ens lärjungeskaren på elva man, utan tre personer det inre gänget. Vilken förtroende Jesus visade dem! Relevans idag Jag tror att det är livsviktigt att tillhöra församlingen, att vara nära Jesus på detta sätt med andra bröder och systrar i Herren. Men jag tror att församlingen är för stor för att komma riktig nära Gud. Vi behöver tillhöra en inre krets. Kretsen kan vara ett äkta par, en familj, barn tillsammans med far- eller morföräldrar, vänner och väninnor, inom eller utom den egna församling och även med andra kristna som bo på annan ort. Det är i den mindre gruppen där en annan sorts närhet kan formas. En mindre grupp ofta har ett gemensamt mål som är avpassat just för denna grupp. Tillsamman kan gruppen nå en närmare gemenskap med Jesus. I denna grupp finns utrymme för en andlig djuphet, t.ex. utvecklingen av de andliga nådegåvorna, uppenbarelser, under och tecken m.m. Men kanske Herren vill ge gruppen ansvaret för att be för en viss person, eller ett visst problem i samhället m.m. Dessa små grupper förtar inte gemenskapen med församlingen, det är en integrerad och nödvändig del av församlingen. Kanske är det så att du och jag redan tillhör en liten grupp som har kommit närmare Jesus (vissa kalla en sådan gemens för cellgrupp) men ändå finns frågan: Går det att leva ännu närmare Jesus än detta? Fråga Trots att dessa tre lärjungar hade levt tillsammans med de övriga lärjungarna hade de tre, Petrus, Jakob och Johannes kommit närmare Jesus än de andra och det finns många kristna idag som längtar efter en sådan närhet. Men jag vill ställa en sista fråga: Fanns det möjlighet för en ännu djupare relation med Jesus? Återigen en närmare granskning av lärjungarnas liv skulle visa att det fanns en som hade kommit längst och förmodligen det närmaste man kan komma inpå Jesus. Vem och hur detta var möjligt kommer vi till i det kommande kapitlet. 10

Den som kom närmast Av de tolv lärjungarna kom endast en av dem absolut närmast Jesus. Uttrycket om Den lärjunge som Jesus älskade, nämns fem gånger i Johannesevangeliet 13:23; 19:26; 20:2; 21:7, 20. Det handlade om Johannes, Boanerges åskans söner vars fader var Sebedaios (Matt 4:21) och modern var Salome (Matt 27:56; Mark 16:1) Från Johannesevangeliet 19:25 nämns Jesus mors syster, förmodligen samma kvinna som nämndes i Matteusevangeliet 27:56, samt Markusevangeliet 16:1. Om detta är sant, aposteln Johannes var Jesus kusin. Jag tror inte att det var släktskapet som förde Johannes nära Jesus utan något annat. Johannes var speciell i Herrens ögon i och med han vill ha mer av Herren, ett beteende som inte fanns hos de övriga elva lärjungarna. Om vi studerar Johannes liv, kommer vi att finna att hans andliga insikt var på ett annat plan. Två av hans fem brev visar oss att han hade en unik insikt om personen Jesus, Guds son. Det var som han såg bakom händelsernas kulisser. Jag tror att detta var ett direkt resultat av hans närhet till Kristus. Han hade fått tillåtelse och ett ansvar att se hemligheter som de övriga lärjungarna inte fick vara med om. Detta syns tydligt i hans sista brev Uppenbarelseboken. Den djupare insikten om Jesus Läs Johannesevangeliet 1 Det finns flera liknelser mellan Johannesevangeliet 1 och första Moseboken 1, liknelser som inte finns i de övriga evangelieböckerna. Båda Matteus och Lukas i sina berättelser berättade om Jesus födelse i ett historiskt perspektiv. Med Jesu Kristus födelse förhöll det sig så (Matt 1:18) sedan fortsätter författarna med de verkliga händelserna om ängeln som möt Maria, att berätta för henne att hon var Guds utvalda för att födda Guds heliga son. Jesus föddes i Betlehem, besöktes av österländska stjärntydare och fåraherdar, jagades av Herodes, en flykting till Egypten m.m. Däremot Johannes skrev: I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud och Ordet var Gud (Joh 1:1f) Samma Gud som skapade himlen och jorden enligt första Moseboken 1. Enligt Johannes, denna Gud eller Ordet: blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den ende sonen får av sin fader, och han var fylld av nåd och sanning. (Joh 1:14) Här i denna berättelse om Jesus födelse, var det Gud själv som blev en människa och bodde mitt ibland oss. I ett barns gestalt, föd av Maria (läs Matteus- och Lukasevangeliet) sker ett mysterium 2. Detta mysterium intensifierades i och med Jesus död på korset. Tidigt i evangelietexten klargör Johannes även andra sanningar om Gud som då har blivit människa. När Jesus gick omkring floden Jordan där Johannes döparen döpte, plockade Johannes upp följande uttal från döparen: Där är Guds lamm som tar bort världens synd. (Joh 1:29) Här är inte den sköna bilden av Jesus, som gjorde under och tecken, utan ett syndoffer personligen utvalt av Gud. En tid senare, sent om kvällen, kom Nikodemus till Jesus och ville veta sanningen kring Jesus Kristus. Under samtalets gång noterade Johannes orden: Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh 2 Det är ett mysterium och om hur en allsmäktig och evig Gud kan bli en människa och dö. Detta är en studie för sig 11

3:16). Förmodligen var de andra lärjungarna med och lyssnade men tydligen hade de inte uppfattat djupheten i orden för varken Matteus, Markus och Lukas skrev om denna händelse 3. I sitt första brev skrev Johannes: blodet från Jesus, hans son, renar oss från all synd. (1 Joh 1:7) Här skrev Johannes inte ner historien kring frälsningen utan han skrev om hur frälsningen uppnås. Ett djupgående bibelstudium om Johannes insikt om Guds frälsningsplan skulle fördjupa oss i detta mysterium Att Gud blev människa, Jesus Kristus, och att blodet från Kristus renar oss från all synd. Men tyvärr har vi inte tid att göra det just nu. Johannes i likhet med de andra evangelieförfattarna tog upp berättelsen om Jesus liv. Men även här skiljer sig Johannes åt från de andra. I sin berättelse vill han visa Jesus som han verkligen är. Han beskriver Jesus bland annat genom de så kallade sju stycken jag uttal. Dessa tal är värt att studera för sig. De är: Joh 6:35 Jag är livets bröd Joh 8:12 Jag är världens ljus Joh 10:7 Jag är grinden Joh 10:11 Jag är den gode herden Joh 11:25 Jag är uppståndelsen och livet Joh 14:6 Jag är vägen, sanningen och livet Joh 15:1 Jag är den sanna vinstocken De framtida hemligheterna Läs Uppenbarelseboken 1 Som den lärjunge som kom närmast Jesus fick han förtroende att få se Kristus på nytt. Uppenbarelseboken är en bibelbok för sig. I början på boken möta han, som då var fånge på ön Patmos, Jesus. På en söndag sökte Johannes Gud, som han alltid gjorde på Herrens dag, och fick se Jesus i en syn. Jesus gav Johannes uppdraget att vara skribent, att skriva ner och skicka sju personliga brev till de sju församlingarna i mindre Asien. Efter detta fick Johannes se hemligheter som igen annan, innan eller efteråt ha fått se. Johannes fick se bakom framtidens kulisser. De uppenbarelser han såg kan grovt delas upp i tre olika avdelningar 4. De är: Att se församlingens framtid Att se det ondas avslut Att se det syndfria samhället inför en helig Gud Att se församlings framtid Läs Upp 7:9-10 Jesus sade: Om jag nu går bort och bereder plats för er, så skall jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att också ni skall vara där jag är. Joh 14:3 Bibeln undervisar oss om att Kristus ska hämta sin församling (läs även 1 Thess 4:13.17) Men Johannes fick förmån att se 3 Matteus var en av de tolv lärjungar som förmodligen fanns med Jesus denna kväll. Förmodligen skrev Johannes Markus Markusevangeliet med hjälp och information från Petrus, medan vi vet att läkaren Lukas utforskade sanningen kring Jesus liv innan han skrev sitt evangelium och Apostlagärningarna. 4 För en djupare insikt om Uppenbarelseboken rekommenderar jag boken: Lammet och odjuret av Mikael Tellbe 12

hela Guds församling, från de första 3000 som blev frälsta på den första pingstdagen (Apg 2) tills den absolut sista person som kommer att bli frälst innan Herrens återkomst. Han såg: en stor skara som ingen kunde räkna, av alla folk och stammar och länder och språk (Upp 7:9a) Han såg församlingen på sin rätta plats inför Gud! Att se det ondas avslut Läs (Upp 20:1-20) Sedan syndafallet har Gud tillåtit Djävulen att härja mer eller mindre helt fritt. Han har lurat många människor bort från Gud. Han såg till, enligt hans sätt att se på saken, Jesus död. Han upptäckta nog hur fel detta var när Gud väckte Jesus från det döda (Fil 2) Men Satans frihet är begränsad och eftersom han kan själv läsa bibeln (läs Luk 4 Jesus frestelsen) vet han att tiden är snart inne. Johannes såg i visionen djävulens död: Och djävulen som förförde dem kastades i samma sjö av eld och svavel som odjuret och den falske profeten, och de skall plågas dag och natt i evigheters evighet. (Upp 20:10) Att se det syndfria samhället inför en helig Gud Läs Uppenbarelseboken 21 Efter åratal av förnedring och förföljelser gick vår tidsålder mot sitt slut. Det fanns enligt Johannes två grupper av människor. Den ena gruppen vägrade att ta emot Guds frälsning och gick mot den eviga döden (Upp 20:13-15) medan den andra gruppen, de som fanns i den så kallad stora skaran (Upp 7:9-10) gick mot en ny tid, en evig tid utan synd. I detta kapitel kan vi läsa om en ny himmel och en ny jord, det nya Jerusalem, där inga tårar, smärta, sjukdomar, m.m. finns. Detta blir ett direkt resultat av ett syndfritt samhälle där Gud kommer att finnas i församlingens mitt. Relevans idag Det livet Johannes hade var unikt. Det var inte ett felfritt eller ett bekymmersfritt liv men det var ett liv dedikerat till att komma Kristus nära. I det pris Johannes fick betala (han var bl.a. fånge på Patmos) fanns också upplevelsen att lära känna Kristus som han verkligen är. Gemenskap i församling är bra, och vi får tacka Gud för den fina lokala församlingen. Vi får inte glömma att Johannes var en av de tolv lärjungarna det yttre gänget. Att vara i en mindre grupp är också bra. Det hjälper individen att komma Gud närmare. Johannes var en av de tre lärjungarna det inre gänget. Men för att komma ännu närmare Kristus måste man vara villig att vandra ensam och detta gjorde Johannes. Andra stora andliga män och kvinnor har fått vandra samma väg. Några bibliska exempel: Mose, Josua Jeremia, Daniel, Paulus samt Jesus moder Maria. Fråga Hur långt är vi beredda att gå för att komma så här nära Jesus? Är vi nöjda med församlingen? Eller är vi nöjda med vår cellgrupp m.m.. Eller finns det en djupare längtan att vara Gud nära, nära som aposteln Johannes? Oavsett vilken grupp du och jag tillhör var det endast Judas Iskariot som misslyckades och även det var frivilligt! 13

Bön Herre, lär mig att komma närmare dig. Amen 14