Malin Fornander malin.fornander@kil.se

SOCIALFÖRVALTNINGEN Malin Fornander malin.fornander@kil.se RIKTLINJER 2012-04-12 Riktlinjer del 1- inledning... 1 1. Inledning... 1 1.1 Syftet med riktlinjerna... 1 1.2 Mål i Kils kommun... 1 1.3 Lex Sara... 1 1.4 Lex Maria...2 1.5 Barnperspektiv...2 Riktlinje del 2- Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade...3 2.1 Individuell plan...4 2.2 Bosättningskommun...4 2.3 Vistelsekommun...5 2.4 Sammanhållet vårdansvar...5 Riktlinje del 3 handläggning av ärende...6 3.1 Ansökan...6 3.2 Dokumentation...7 3.3 Utredning/Bedömning...7 3.4 Kommunicering...9 3.5 Beslut...10 3.6 Överklagan...12 3.7 Omprövning...13 Riktlinje del 4- insatser enligt 9 LSS... 15 4.1 Rådgivning och annat personligt stöd... 15 4.2 Personlig assistans... 15 4.3 Ledsagarservice...16 4.4 Kontaktperson... 17 4.5 Avlösarservice i hemmet... 17 4.6 Korttidsvistelse utanför det egna hemmet... 17 4.7 Korttidstillsyn...18 4.8 Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet...18 4.9 Bostad med särskild service för vuxna...19 Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon +46 (0)554-191 00 Bankgiro 109-6510 Box 88 V Torggatan 1F Fax +46 (0)554-194 62 PlusGiro 12 21 10-0 665 23 Kil E-post sn@kil.se Organisationsnummer 212000-1751

4.10 Daglig verksamhet... 20 Riktlinjer del 5- övriga insatser...21 5.1 Individuell plan...21 5.2 God man/förvaltare...21 5.3 Tandvård...22

Riktlinjer del 1- inledning 1. INLEDNING Riktlinjerna är ett hjälpmedel för personal inom kommunens socialtjänst, vid bedömning av insatser för människor med funktionsnedsättning. Det är lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), socialnämndens riktlinjer och den enskildes behov som styr insatsens och dess omfattning. Insatsen ska ge möjlighet till att den enskilde uppnår goda levnadsvillkor. Ambitionen är att beslut ska tidsbegränsas samt hålla hög rättsäkerhet och kvalité. 1.1 SYFTET MED RIKTLINJERNA Syftet med riktlinjerna är att det ska generera rättsäkerhet. Riktlinjerna ska vara vägledning för handläggaren, från inkommen ansökan av insats till att beslut ska tas. Individuell bedömning ska alltid göras utifrån lagstiftningen med riktlinjerna som stöd. 1.2 MÅL I KILS KOMMUN Målet är att alla ska ges möjlighet att leva ett socialt värdigt och självständigt liv. Respekt för enskildas behov och önskemål utgör en central och viktig kvalitetsfaktor. Målet är att tjänster och insatser ska vara individuellt anpassade, motsvara den enskildes behov och förväntningar. Verksamheter ska präglas av professionellt förhållningssätt, vilket innebär hög tillgänglighet, korrekt och vägledande information, respekt för personlig integritet och självbestämmande, ärenden ska handläggas så snabbt som möjligt. 1.3 LEX SARA Enligt 24 b LSS ska personal genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, som rör den som får eller som kan komma ifråga för insatser inom LSS. Rapportering av missförhållande eller påtaglig risk för ett missförhållande ska alltid rapporteras till socialnämnden. Ytterligare bestämmelser avseende anmälning och rapporteringsskyldighet finns reglerat i 14 kap. 1 och 3 SoL. 1

1.4 LEX MARIA Enligt 6 kap 4 (Lex Maria) lag (2010:659) Patientsäkerhetslag är yrkesverksamma inom hälso- och sjukvårdens område skyldiga att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personal ska rapportera risker för vårdskador och händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. 1.5 BARNPERSPEKTIV I barnkonventionens tredje artikel betonas att barnets bästa ska vara i fokus vid alla åtgärder som rör barn, vilket innebär att all bedömning ska grunda sig på vad som är bäst för barnet. Barnets bästa ska alltid beaktas, utredas och redovisas. LSS 6 a innebär att när åtgärder rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Barn och ungas möjligheter till inflytande ska stärkas när det gäller insatser enligt LSS 9. Barnperspektivet finns även reglerat i SoL 1 kap 2. 2

Riktlinje del 2- Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och service åt personer 1. med utvecklingstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranled av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. LSS 5 Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor Och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. LSS 7 Personer som anges i 1 har rätt till insatser i form av särskilt stöd och service enligt 9 1-9, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Personer som anges i 1 1 och 2 har, under samma förutsättningar, även rätt till insatser enligt 9 10. Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärka deras förmåga att leva ett självständigt liv. LSS 9 Insatserna för särskilt stöd och service är 1. rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder, 3

2. biträde av personlig assistans eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken, 3. ledsagarservice, 4. biträde av kontaktperson, 5. avlösarservice i hemmet, 6. korttidsvistelse utanför det egna hemmet, 7. korttidstillyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov, 8. boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet, 9. bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna, 10. daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Lag (2010:480). 2.1 INDIVIDUELL PLAN LSS 10 I samband med att en insats enligt denna lag beviljas ska den enskilde erbjudas att en individuell plan med beslutade och planerade insatser upprättas i samråd med honom eller henne. Den som har beviljats en insats ska när som helst kunna begära att en plan upprättas, om det inte redan har skett. I planen ska även åtgärder redovisas som vidtas av andra än kommunen eller landstinget. Planen ska omprövas fortlöpande och minst en gång om året. Landstinget och kommunen ska underrätta varandra om upprättade planer. Lag (2010:480). LSS 14 Kommun skall verka för att insatser som skall tas upp i planer som avses i 10 samordnas. En individuell plan har till syfte att klargöra den enskildes behov av insatser samt underlätta samordning mellan de olika organ som den enskilde får stöd av. 2.2 BOSÄTTNINGSKOMMUN LSS 16 En kommuns ansvar enligt denna lag gäller gentemot dem som är bosatta i kommunen. Ansvaret för insatser enligt 9 2-10 omfattar dock inte dem som är bosatta i kommunen genom beslut av en annan kommun i fall som avses i 16 c eller 16 d. 4

Om en person som anges 1 tänker bosätta sig i en kommun, ska kommunen på ansökan meddela förhandsbesked om rätten till insatser enligt 9. Vid prövningen av en ansökan om förhandsbesked ska bestämmelserna i denna lag gälla. Kommunen ska utan dröjsmål planera och förbereda insatser som förhandsbeskedet ger den enskilde rätt till om han eller hon bosätter sig i kommunen. Förhandsbeskedet gäller under sex månader räknat från den dag då insatserna blir tillgängliga för de enskilde. Förhandsbesked enligt andra stycket ska också meddelas på ansökan av en person som redan är bosatt i kommunen, om en annan kommun enligt 16 c eller 16 d har ansvaret enligt denna lag, och om ansökan avser 1. insats enligt 9 8 eller 9, eller 2. andra insatser enligt 9 och den enskilde ordnar eget boende. Om behov av insatser enligt denna lag uppkommer under en tillfällig vistelse i en kommun ska kommunen ansvara för det stöd och den hjälp som behövs i akuta situationer. I fråga om landstingets förpliktelser gäller vad som sägs i denna paragraf om kommunen i stället landstinget. 2.3 VISTELSEKOMMUN LSS 16 a När en enskild avser att vistas en kortare tid i en annan kommun än bosättningskommunen, är vistelsekommunen skyldig att på begäran 1. bistå med den utredning som bosättningskommunen behöver för att kunna pröva den enskildes ansökan om insatser enligt 9, 2. verkställa bosättningskommunens beslut. 2.4 SAMMANHÅLLET VÅRDANSVAR LSS 16 d En kommun har ansvar enligt denna lag gentemot en person som till följd av ett beslut av kommunen är bosatt i en annan kommun i 1. familjehem eller hem vård eller boende enligt 6 kap. socialtjänstlagen (2001:453), 2. boende för service och omvårdnad för äldre människor enligt 5 kap. 5 andra stycket eller 7 kap. 1 första stycket 2 socialtjänstlagen, eller 3. bostad med särskild service enligt 5 kap. 7 tredje stycket eller 7 kap. 1 första stycket socialtjänstlagen. 5

Riktlinje del 3 handläggning av ärende 3.1 ANSÖKAN FL 7 Varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen skall myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttrande från andra myndigheter om sådan behövs. Myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt skall myndigheten underlätta för den enskilde att ha med en att göra. LSS 8 Insatser enligt denna lag ska ges den enskilde endast om han eller hon begär det. Om den enskilde är under 15 år eller uppenbart saknar förmåga att på egen hand ta ställning i frågan kan vårdnadshavare, god man, förmyndare eller förvaltare begära insatser för honom eller henne. När en insats rör ett barn ska barnet få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Ansökan kan göras muntligt, skriftligt, genom besök, telefonkontakt, brev, fax eller e-post. Ansökan kan endast göras av den enskilde, om den enskilde är under 15 år krävs att vårdnadshavare inkommer med ansökan. Barnet/den unge ska ges möjlighet till inflytande oavsett ålder. Saknar den enskilde uppenbart egen förmåga att ta ställning i frågan kan ansökan göras på begäran av vårdnadshavare, god man, förmyndare eller förvaltare. Aktualiserings datum är det datum som ansökan kommit handläggaren tillhanda. Handläggaren ska ta kontakt och boka möte med den enskilde som ansökt om LSS-insats inom 14 dagar. Den enskilde ska även informeras om de handlingar som behövs för att utreda behovet. 6

3.2 DOKUMENTATION LSS 21 a Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om insatser enligt denna lag skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden skall förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. LSS 21 b Dokumentationen skall utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom eller henne. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig skall detta antecknas. Dokumentationen ska följa hela processen från aktualisering till beslut. Dokumentationen ska innehålla tillräcklig, väsentlig, korrekt och ändamålsenlig information. Endast de uppgifter som har betydelse för att kunna utreda behovet av den sökta insatsen ska dokumenteras. Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet och får inte innehålla ovidkommande värdeomdömen av allmänt nedsättande eller kränkande karaktär. Det ska tydligt framgå av dokumentationen vilken personkrets den enskilde tillhör. 3.3 UTREDNING/BEDÖMNING Alla människor som har en funktionsnedsättning omfattas inte av LSS. För att få ta del av de insatser som anges i lagen måste den funktionshindrade tillhör en så kallad personkrets. I LSS 1 definieras personkretsen i tre punkter. LSS 1 Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer 1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 7

2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. I punkt 1 anges personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd ingår i personkretsen. Med utvecklingsstörning avses en intellektuell funktionsnedsättning som inträffar under den enskildes utvecklingsperiod, vilket i regel är före 16 års ålder. Funktionsnedsättning skall vara så betydande att den enskilde behöver särskilt stöd och service i sin livsföring. Autism eller autismliknande tillstånd innebär en djupgående personlighetsstörning som i regel debuterar före 7 års ålder. Personlighetsstörningens konsekvenser tar sig uttryck i omfattande avvikelser i sociala och känslomässiga relationer samt svåra störningar i språkförmågan. Till autism räknas Aspergers syndrom, men inte ADHD. I punkt 2 ingår personer som har fått ett begåvningsmässigt funktionshinder efter en hjärnskada i vuxen ålder. Hjärnskadan skall ha orsakat ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionsnedsättning. Hjärnskadan kan exempelvis ha uppstått genom yttre våld, sjukdom eller olycksfall. Personer med psykiska sjukdomstillstånd som medför begåvningshandikapp som exempelvis sjukdomar som är en följd av missbruk eller demens kan endast omfattas av lagen om de uppfyller kriterierna i tredje punkten. I punkt 3 ingår personer med varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder, som är så stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och har därmed ett omfattande behov av stöd och service. För att tillhöra tredje punkten måste samtliga kriterier vara uppfyllda. Att en person tidigare har bedömts tillhöra personkrets och blivit beviljad insats enligt LSS innebär inte att den enskilde med automatik alltid tillhör personkretsen, då den enskildes behov av stöd och service kan minska. Vilket kan leda till att den enskilde 8

inte har sådana svårigheter i den dagliga livsföringen som krävs för att den enskilde ska omfattas av personkrets enligt 1 LSS. Domar som berör personkrets tillhörighet: 2008-11-07 mål nr.3034-08. 2004-12-20 mål nr.2802-03. Det är endast den begärda insatsen som kan utredas. LSS-handläggaren ska utreda om den enskilde har behov av insatsen. LSS-handläggaren ska bedöma om den enskilde tillhör personkrets enligt LSS. Personkrets enligt 1 punkt 1 och 2 LSS skall alltid intygas med psykolog och/eller läkarutlåtande, där diagnosen uttryckligen överensstämmer med begreppen i lagtexten. Personkrets enligt 1 punkt 3 LSS ska handläggaren begära in intyg på diagnos där varaktigheten tydligt skall framgå, för att kunna göra en bedömning om den enskilde till hör personkrets. Det kan även behövas kompletterande intyg från exempelvis psykolog, sjukgymnast och/eller arbetsterapeut. LSS-handläggaren ska ha den enskildes medgivande för att kunna inhämta intyg och underlag från olika myndigheter för att på ett rättssäkert sätt kunna utreda om den enskilde tillhör personkrets. Handläggningstiden bör inte överskrida fyra månader. 3.4 KOMMUNICERING FL 17 Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom själv och han har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan så har skett - om avgörandet inte går part emot, om uppgiften saknar betydelse eller om åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövliga, - om det kan befaras att den annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet eller - om avgörandet inte kan uppskjutas. 9

Myndigheten bestämmer hur underrättelsen ska ske, muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på annat sätt. Ärendet ska kommuniceras skriftligt vid avslag eller efter sökandes önskemål. Synpunkter från den sökande ska vara inkommet till socialnämnden inom tre veckor från utskickets datum. 3.5 BESLUT FL 20 Ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende skall innehålla de skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Skälen får dock utelämnas helt eller delvis 1. om beslutet inte går någon part emot eller om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen, 2. om beslutet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig utbildning, betygssättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart, 3. om det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något jämförbart förhållande, 4. om ärendet är så brådskande att det inte finns tid att utforma skälen, eller 5. om ärendet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande. Har skälen utelämnats, bör myndigheten på begäran av den som är part om möjligt upplysa honom om dem i efterhand. FL 21 En sökande, klagande eller annan part skall underrättas om innehållet i det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Parten behöver dock inte underrättas, om det är uppenbart obehövligt. Om beslutet går parten emot och kan överklagas, skall han underrättas om hur han kan överklaga det. Han skall då också underrättas om sådana avvikande meningar som avses i 19 eller som har antecknats enligt särskilda bestämmelser. Myndigheten bestämmer om underrättelsen skall ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt. Underrättelsen skall dock alltid ske skriftligt, om parten begär det. Denna paragraf tillämpas också när någon annan som får överklaga beslutet begär att få ta del av det. 10

FL 22 Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas. FL 29 En myndighet som skall pröva ett överklagande får bestämma att det överklagande beslutet tills vidare inte skall gälla. LSS 7 Personer som anges i 1 har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 1-9, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Personer som anges i 1 1 och 2 har, under samma förutsättningar, även rätt till insatser enligt 9 10. Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. Beslut tas i enlighet med lagstiftning och socialnämndens riktlinje. Beslut ska vara tidsbegränsat. Beslut ska innehålla det lagrum som beslutet fattades utifrån, vem beslutet avser, vad som har beslutats, när beslutet fattades, vem som fattade beslutet och tidsbegränsningen av beslutet. I beslutet ska det framgå den enskildes särskilda behov. Dokumentera underrättelse av beslutet i verksamhetssystemet Procapita+. Dokumentera hur, när och av vem underrättelse har gjorts. Vid helt eller delvis avslag underrättas den sökande om beslutet genom att bifoga utredning och besvärshänvisning till den enskilde. När handläggaren fattat beslut skall bevakning skickas till berörd verkställighet. Bevakningar skickas via verksamhetssystemet Procapita+. Alla beslut av LSS-insatser ska följas upp kontinuerligt, handläggaren skall ta kontakt med en enskilde innan beslutet går ut för att på nytt utreda om behovet finns av insatsen. 11

Ett avslag på en begäran om en insats enligt 9 LSS ska kunna hänföras till någon av följande grunder, den sökande tillhör inte personkrets, den sökande har inte behov av insatsen eller den sökande får behovet tillgodosett på annat sätt. 3.6 ÖVERKLAGAN FL 22 Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas. FL 22 a Beslutet överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagan till kammarrätten. FL 23 Ett beslut överklagas skriftligt. I skrivelsen skall klagande ange vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som han begär. Skrivelsen ges in till myndighet som har meddelat beslut. Den skall ha inkommit in dit inom tre veckor från den dag då klagande fick del av beslutet. FL 24 Den myndighet som har meddelat det överklagande beslutet prövar om skrivelsen med överklagandet har inkommit i rätt tid. Har skrivelsen kommit för sent skall myndigheten avvisa den. FL 25 Om skrivelsen inte avvisas enligt 24 skall den myndighet som har meddelat beslut överlämna skrivelsen och övriga handlingar i ärendet till den myndighet som skall pröva överklagandet. LSS 27 Beslut av en sådan nämnd som avses i 22 eller av socialstyrelsen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol om beslutet avser 1. insatser för en enskild enligt 9, 2. utbetalning till någon annan enligt 11, 3. återbetalning enligt 12, 4. förhandsbesked om rätt till insatser enligt 16 andra stycket, 5. tillstånd till enskild verksamhet enligt 23, 6. omhändertagande av personakt enligt 23 d, 7. föreläggande enligt 26 c och 26 f, eller 12

8. återkallelse av tillstånd och förbud enligt 26 g-26 i. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. I fråga om överklagande av Socialstyrelsens beslut enligt 23 c gäller i tillämpliga delar bestämmelser i 6 kap. 7-11 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. Förvaltningsrätten eller kammarrätten får dock förordna att dess beslut ska gälla först sedan det vunnit laga kraft. Lag (2010:480). Skicka alltid med besvärshänvisning som finns med verksamhetssystemet Procapita+. Informera den sökande vad som gäller avseende överklagan. Handläggaren ska vara den sökande behjälplig med att upprätta skrivelse om den enskilde så önskar. Dokumentera datum för när sökande underättats beslutet och hur underrättelsen sker. Handläggaren ansvarar för att ärendet med samtliga handlingar tillsammans med eget yttrande vidarebefordras till Förvaltningsrätten. I de fall socialnämnden vill överklaga avseende ett domslut ska besvären lämnas in till berörd förvaltningsdomstol snarast och senast tre veckor från dom/beslutsdatum. Ansökan om inhibition av förvaltningsdomstolens beslut ska handläggas skyndsamt. Vid enbart begäran om inhibition ska denna vara kammarrätten tillhanda inom en vecka efter delgivning. 3.7 OMPRÖVNING FL 27 Finner myndighet att ett beslut, som den meddelat som första instans, är uppenbart oriktig på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, skall myndigheten ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt utan att det blir till nackdel för någon enskild part. Skyldigheten gäller även om beslutet överklagas, såvida inte klagande begär att beslutet tills vidare inte skall gälla (inhibition). Skyldigheten gäller inte, om myndigheten har överlämnat handlingar i ärendet till en högre instans eller om det i annat fall finns särskilda skäl mot att myndigheten ändrat beslut. 13

Omprövning ska ske om de förhållanden/förutsättningar och/eller behov som ligger till grund för beslutet väsentligen förändras. 14

Riktlinje del 4- insatser enligt 9 LSS 4.1 RÅDGIVNING OCH ANNAT PERSONLIGT STÖD Är en stödinsats som landstinget primärt ansvarar för. Insatserna kan vara av rådgivande och stödjande karaktär som exempelvis kan ges av kurator, sjukgymnast, psykolog, dietist, arbetsterapeut, talpedagog osv. LSS-handläggaren ska vara den enskilde behjälplig vid ansökan av insatsen råd och stöd. 4.2 PERSONLIG ASSISTANS Är en insats som är avsedd för personer med stora och varaktiga funktionshinder som behöver hjälp med den personliga hygienen, att inta måltider och annan personlig service. Den enskilde kan få biträde av personlig assistans eller ekonomisk stöd till skäliga kostnader för sådan assistans. Kommunen har ansvaret för de första 20 timmarna (grundläggande behov) per vecka, överstiger de grundläggande behoven 20 timmar per vecka är det försäkringskassan som utreder, fattar beslut och finansierar överstigande antal timmar. Vilket regleras i socialförsäkringsbalken kap. 51. Handläggaren ska utreda om den enskilde har behov av hjälp för sina grundläggande behov. Handläggaren ska utreda om behoven är av privata eller integritetskänslig karaktär, förutsätter hjälpen specifik kompetens samt hur ofta hjälpen behövs. Har den enskilde behov av hjälp för grundläggande behov, ska handläggaren se om den enskilde har behov av hjälp för övriga behov. Personlig assistans beviljas med visst antal minuter och timmar per vecka. Överstiger de grundläggande behoven 20 timmar per vecka lämnas ärendet över till Försäkringskassan.. 15

Om den enskilde är beviljad personlig assistans LASS och ansöker om tillfällig utökning, är det kommunen som utreder den tillfälliga utökningen av personlig assistans. Handläggaren ska vid utredningen beakta makars/sambos ansvar för varandra och det gemensamma hushållet med hänvisning till Äktenskapsbalken (1987:230). När utredning gäller barn och unga ska hänsyn tas till barnets utveckling samt föräldraansvaret med hänvisning till Föräldrabalken (1949:381). Vid bifall avseende insatsen personlig assistans kan den enskilde välja biträde av personlig assistans eller ekonomisk stöd för sådan assistans. I beslutet ska framgå assistansen omfattning samt vilket ekonomiskt stöd som betalas ut. Beslutet tidsbegränsas ett år. Vägledande domar vid utredning av insatsen personlig assistans, (Mål 6232-07 och 5321-07). 4.3 LEDSAGARSERVICE Är en insats som har till syfte att underlätta för den funktionshindrade i kontakt med andra. Insatsen ledsagarservice har till syfte att bryta den enskildes isolering och möjliggöra en aktiv fritid utanför det egna hemmet, insatsen ska vara individuellt utformad. Insatsen ledsagarservice är en insats för vardagliga sammanhang och utförs i närområdet. Ledsagarservice kan även beviljas om den enskilde bor i gruppbostad, om behov föreligger och om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Närområdet är angränsande kommuner. Insatsen beviljas vanligtvis i antal timmar per vecka. LSS-handläggaren skriver ledsagarkort till ledsagaren, ledsagarkortet kan ge fri entré vid vissa arrangemang. LSS-handläggare ska informera den enskilde som blir beviljad insatsen om att den enskilde står för sina egna samt ledsagarens utgifter, se (Mål 2746-09). Beslutet ska tidsbegränsas, nytt beslut ska tas innan beslutet löper ut eller tidigare om de förhållanden som ligger till grund för beslutet väsentligen förändras. 16

4.4 KONTAKTPERSON Är en insats som har till syfte att ge råd till den enskilde som inte är av komplicerad natur, bryta den enskildes isolering och att underlätta ett självständigt liv i samhället. Kontaktperson kan även beviljas om den enskilde bor i gruppbostad, om behov föreligger och inte kan tillgodoses på annat sätt. Insatsen ges som ett icke professionellt stöd av någon med stort engagemang och intresse. Insatsen beviljas med antal timmar per vecka. LSS-handläggaren har uppföljningsansvar av insatsen. Beslutet ska tidsbegränsas, nytt beslut ska tas innan beslutet löper ut eller tidigare om de förhållanden som ligger till grund för beslutet väsentligen förändras. 4.5 AVLÖSARSERVICE I HEMMET Är en insats som gör det möjligt för anhöriga, eller familjehemsförälder att få avlastning i hemmet för att kunna koppla av eller komma ut på aktiviteter. Insatsen kan beviljas med regelbunden insats eller som en lösning vid akuta behov. Insatsen beviljas vanligtvis med antal timmar per vecka LSS-handläggaren har uppföljningsansvar. Beslutet tidsbegränsas, nytt beslut ska tas innan beslutet löper ut eller tidigare om de förhållanden som ligger till grund för beslutet väsentligen förändras. 4.6 KORTTIDSVISTELSE UTANFÖR DET EGNA HEMMET Är en insats som ska ge den enskilde miljöombyte och rekreation samtidigt som anhöriga ges möjlighet till avlösning i omvårdnadsarbetet. Insatsen korttidsvistelse kan förläggas i korttidshem eller familjehem. Insatsen kan beviljas både som en regelbunden insats eller som en lösning vid akut behov. För barns korttidsvistelse tillkommer en dygnskostnad. 17

Insatsen kan verkställas genom familjehem eller kommunens korttidsvistelse Svanen. Insatsen beviljas med antal dygn per månad. Det är behovet som styr insatsens omfattning, det vanliga är att börja med två dygn per månad. Insatsen kan aldrig överstiga 15 dygn per månad. LSS-handläggaren har uppföljningsansvar avseende insatsen. Beslutet tidsbegränsas, nytt beslut ska tas innan beslutet löper ut eller tidigare om de förhållanden som ligger till grund för beslutet väsentligen förändras. 4.7 KORTTIDSTILLSYN Är en insats som innebär att barn över 12 år med funktionsnedsättning har möjlighet till korttidstillsyn utanför det egna hemmet före och efter skolans slut samt under lovdagar, längre lov och studiedagar. Korttidstillsynen verkställs på kommunens fritids Svanen. Vid bifall av insatsen ska enhetschefen för stöd och service informeras avseende beslutet. Informationen ska ske via bevakningar i verksamhetssystemet Procapita +. Vårdnadshavaren står för matkostnaden under korttidstillsynen. LSS-handläggaren har uppföljningsansvar av insatsen. Beslutet tidsbegränsas, nytt beslut ska tas innan tidigare beslut löper ut eller tidigare om de förhållanden som ligger till grund för beslutet väsentligen förändras. 4.8 BOENDE I FAMILJEHEM ELLER BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE FÖR BARN OCH UNGDOMAR SOM BEHÖVER BO UTANFÖR FÖRÄLDRAHEMMET Är en insats för barn och ungdomar som på grund av sin funktionsnedsättning, trots olika hjälpinsatser inte kan bo kvar hos sina föräldrar, kan ha rätt att bo i familjehem eller bostad med särskild service. Bostad med särskild service kan vara ett bättre alternativ för de barn och ungdomar som har stora omvårdnadsbehov och som kräver personal med kvalificerad kompetens. 18