Så monterar du inre förstag

GÖR DET SJÄLV Så monterar du inre förstag Hård kryss med en delvis inrullad genua är ingen höjdare. Men med ett löstagbart, inre förstag kan du enkelt sätta en stormfock och segla effektivt även i kuling. Visst har rullgenuan inneburit en revolution av bekvämlighet och trygghet för den vanlige nöjesseglaren. Möjligheten att på några få sekunder minska segelytan, från en säker position i sittbrunnen gör verkligen livet enklare. Särskilt gäller detta förstås för masttoppsriggade båtar, med stor förtriangel. Därför är det inte underligt att genua på rulle i dag närmast är standard på beboeliga segelbåtar. Men inget är gratis. Prestandamässigt betalar seglaren priset när det börjar blåsa så pass mycket att det inte längre går att behålla genuan fullt utrullad. På en bidevindsbog är en delvis Text & foto: Björn Forsman inrullad genua svår att få fason på. Det blir lätt för mycket buk och därmed ökad krängning just det som man ville undvika genom att minska segelytan. Alltså får man rulla in ytterligare några varv. Resultat: mindre yta, men ofta ännu mer buk, krängning och förlorad höjdtagning. Kort sagt: dålig segling. Även om segelmakarna med tiden blivit duktigare på att designa bort den ökade buken med hjälp av olika kompensatorer, så är problemet egentligen olösligt. Med några varv på rullen försvinner ju möjligheten att sträcka upp seglets faktiska förlik. Så vad göra? En utväg som allt fler seglare väljer är att skaffa ett löstagbart, inre 58 BÅTNYTT 12/2010

Med planare och bättre anpassade segel blir segling i hård vind mycket bekvämare. Ett alternativ till den traditionella stormfocken kan vara att sätta en högskuren hårdvindsfock på det inre förstaget. På en bidevindsbog är en delvis inrullad genua svår att få fason på förstag. Inte ett traditionellt kutterstag, för ett sådant syftar ju till att låta båten föra två försegel samtidigt. Inte heller ett babystag, som främst är till för att stötta mastens mittsektion. Utan ett förstag som monteras några decimeter akter om det ordinarie och som normalt endast bär segel när genuan är helt inrullad. Någon etablerad svensk term på ett sådant förstag finns ännu inte engelskspråkiga använder ofta benämningen solent stay. Beredd på hårt väder Den stora fördelen med ett separat stag för hårdvindsförseglet är att man slipper kompromisser när det gäller segelform och materialstyrka. Kräver förhållandena en stormfock, så kan man sätta en sådan och segla vidare. Nackdelen är att det blir ytterligare ett (eller flera) segel att införskaffa och att stuva. Å andra sidan är det nog fler än jag som i åratal haft en stormfock med pistolhakar liggande någonstans, oanvändbar alltsedan den dag då båten utrustades med rullgenua. Därtill kommer att man måste lämna sittbrunnen när seglet ska sättas men mer om detta längre fram. Självklart finns det också andra lösningar på problemet: Exempelvis att skaffa en kryssfock anpassad till rullprofilen. De dagar man förväntar sig hårdare vindstyrkor byter man helt enkelt ut sin rullgenua mot det mindre och planare seglet. Skulle det sedan behövas kan kryssfocken enkelt förminskas några varv, utan alltför stor prestandaförlust. Men hur gör man den dag då den hårda vinden kommer överraskande, kanske långt ute till havs? Att behöva rulla ut och bärga en 150-procentsgenua kan vara jobbigt nog i hamn. Den som har ett inre förstag har bättre möjligheter att förbereda sig för hårt väder. Förstaget kan sättas på plats som en ren försiktighetsåtgärd inför en översegling. Stormfocken kan till och med hakas på och förvaras i sin säck, med skoten förberedda. Enda nackdelen är att det blir besvärligare att kryssa med rullgenuan. Det finns även andra lösningar, till exempel något av de koncept som går ut på att montera en stormfock över den ihoprullade genuan. Det finns åtminstone två varianter på det temat: franska Storm- Bag och tyska Gale Sail (se separat ruta). Allt vanligare lösning Det är inte så vanligt att segelbåtar redan från början är försedda med Hampus Wennerlund på företaget Riggarna i Göteborg märker av en ökad efterfrågan på näsbeslag och pelikanhakar. den utrustning som krävs för att föra segel på ett inre förstag. Eller att de ens är förberedda för ett sådant arrangemang. Därmed är det upp till båtägaren själv att klura ut hur man lämpligen går till väga, eller anlita professionell hjälp, förstås. Hampus Wennerlund på företaget Riggarna i Göteborg har installerat inre förstag åt många kunder och arrangemanget fanns dessutom på den Wasa 360 som han själv tills nyligen var delägare i: Vi märker ett ökande intresse för den här lösningen. Framför allt från lite mer erfarna seglare, som inte vill stanna i hamn bara för att det blåser 15 meter per sekund, berättar han. Men inte ens garvade seglare vill vistas längre än nödvändigt på fördäck i sådana vindstyrkor. Därför gäller det att skapa ett system som är lätt att använda. En-» BÅTNYTT 12/2010 59

GÖR DET SJÄLV Den som har ett inre förstag har bättre möjligheter att förbereda sig för hårt väder» ligt min erfarenhet är det bäst om staget är på plats och hårdvindsseglet påhakat redan när man ger sig ut, säger Hampus Wennerlund. Vi ska här titta närmare på några av de frågeställningar som båtägaren ställs inför vid en sådan här installation. En av de faktorer som förenklar installationen av ett solent stay, jämfört med ett kutterstag, är placeringen av fästpunkterna. Eftersom det inre förstaget ska sitta strax akter om det ordinarie, så hamnar fästpunkterna långt fram i fören respektive högt upp i masten. För riggens del innebär detta att man kan klara sig utan löpande backstag för att motverka dragkraften från stormfocken. Packat och klart! Genom att montera det inre förstaget och haka på stormfocken redan i hamn kan den försiktige seglaren minimera tiden på fördäck. Storm-Bag är en väska som monteras över genuan och vecklas ut till en dubbel stormfock. Den kräver dock ett besök på fördäck. Segelmakarens synpunkter ÄVEN segelmakaren Peter Lundh på Lundh Sails i Göteborg märker av att kunder efterfrågar en lösning på konfl ikten mellan rullgenuan och båtens förmåga att segla bra i hård motvind. Men beställningar av renodlade stormfockar är mindre vanliga i dag än före rullsystemens genombrott. Vi säljer en hel del av två produkter som båda innebär att man sätter ett stormsegel runt den inrullade genuan, berättar han. Tyska GaleSail har en öppningsbar fi cka för genuarullen längs med förliket. Franska Storm-Bag är en väska som monteras över genuan och vecklas ut till en dubbel stormfock. Båda hissas med hjälp av spinnakerfallet. Men ett inre förstag ger ett bredare register, menar Peter Lundh. Som segelmakare ser jag förstås på möjligheten att inte enbart kunna sätta en stormfock, utan också en större hårdvindsfock. Ett sådant segel, med en yta som motsvarar cirka hälften av en normal kryssfock, kan vara mycket användbart i högre vindstyrkor. Men det kan behöva specialdesignas för att bli riktigt bra. Exempelvis kanske man måste ta hänsyn till att det inre förstaget saggar något mer Ett inre förstag ger ett bredare register, menar Peter Lundh på Lundh Sails i Göteborg. Men seglen kan behöva specialdesignas för att bli riktigt bra. än det ordinarie förstaget. En segelmakare kan också anpassa skärningen så att seglet passar till båtens befi ntliga skotskenor. 60 BÅTNYTT 12/2010

1. SÅ FÄSTER DU INRE FÖRSTAGET I MASTEN VAR PÅ MASTEN bör fästet placeras? Om man vill slippa installera löpande backstag, barduner, bör tumregeln från masttillverkaren Seldén tillämpas: Fästpunkten ska då hamna någonstans mellan 3 och 6 procent av förtriangelns höjd, ovanifrån sett. Förtriangelns höjd räknas från däcket/överbyggnaden till det ordinarie förstagets infästning. På en mast som är 12 meter lång hamnar alltså det inre förstagsfästet någonstans mellan 36 och 72 centimeter nedanför toppen. Med en högre placering riskerar man trassel med förstagsprofi lens fallsvirvel och fall. En lägre placering skapar en för stor framåtböj i mastprofi lens övre del. Seldén har ett par fästbeslag som kan vara användbara, även på maströr av andra fabrikat. För vajerdimensioner mellan 4 och 8 millimeter kan man använda den typ av ringbeslag som syns på bilden. Ringen är egentligen en rostfri bygel, vilken hålls på plats av en enda bult. Vajerns ändstycke passar direkt på ringen det behövs ingen toggle. För grövre vajer, upp till 14 millimeter, fi nns så kallade näsbeslag. De är något mer komplicerade att montera och de kräver även en toggle mellan beslag och förstag för att ta upp sidokrafterna. Det är inte säkert att den inre förstagsvajern behöver vara lika grov som den stående riggen i övrigt. Till skillnad från förstaget är ett löstagbart inre förstag inte strukturellt bärande, förklarar Mats-Uno Fredrikson på Seldén. Det som avgör dimensioneringen är egentligen töjningen, det vill säga hur stort sagget blir. Ofta kan det inre förstaget vara en storlek mindre än det ordinarie. För att kunna hissa en stormfock behövs även ett fall. Bäst är att göra som på bilden installera en ny fallbox ett stycke under fästbeslaget för staget och låta det nya fallet mynna där. Rådgör gärna med masttillverkaren innan du sågar hål i masten för att montera fästet för det inre förstaget och fallboxen. Ett sådant här däcksbeslag med dubbla, nedfällbara D-ringar spar plats och tål att trampas på med bara fötter när det inte används. 2. ORDNA ETT SÄKERT FÄSTE I DÄCKET DET ÄR EN FÖRDEL om fästpunkten hamnar nära förstäven, för där är som regel däcket som starkast. Det kan räcka med en tjock rostfri plåt under däcket för att fördela kraften från infästningsbeslagets genomgående bultar. Men detta varierar från båt till båt. Är man tveksam är det säkrast med någon form av förankring från däcksbeslagets undersida till ett beslag som är fastbultat längre ned på förstäven. Ett annat alternativ är att sätta däcksfästet något längre akterut. Kanske kan man utnyttja det skott som avdelar mellan ankarbox och förpik för att fördela krafterna. Båtägare som redan fl yttat ut det ordinarie förstaget på ett peke, kanske för att minska båtens lovgirighet, kan komma ännu lindrigare undan. De kan helt enkelt utnyttja det gamla förstagsfästet för det inre förstaget. För oss övriga fi nns det fl era varianter av däcksbeslag. Enklast är nog det som ser ut som ett uppoch-nedvänt T, med hål både för förstaget och för seglets halshorn. En rak röstjärnsbygel är ett annat alternativ, men då krävs ytterligare en bygel för halshornet. Den elegantaste lösningen är kanske den på bilden: Två fällbara D-byglar i ett och samma beslag, tillverkat av Wichard. Men det kostar en slant. Oavsett vilken typ av beslag man väljer måste det hålla för påkänningarna. Vajerns brottlast är ett lämpligt värde att utgå ifrån.» BÅTNYTT 12/2010 61

GÖR DET SJÄLV Hårdvind kräver rejält spänn i det stag som bär upp förseglet. En vantskruv med utfällbara handtag ger den kraft som behövs. 3. KOPPLA IHOP OCH STRÄCKA UPP NU HAR VI alltså ett beslag att fästa förstaget i. Men vad använder man lämpligen för att koppla ihop förstaget med däcksbeslaget? Och hur sträcker man upp det inre förstaget tillräckligt? Både styrka nog och användarvänlighet är önskvärd. Det är inte läge att i frisk vind och hög sjö krypa fram på fördäck med lösa riggbultar, saxpinnar och skruvschacklar. Helst borde det gå att montera och spänna förstaget med ena handen den andra kanske behövs för att hålla sig kvar ombord. Här fi nns ett stort antal möjliga lösningar. Vi ska titta närmare på några av de vanligaste. Det handlar om två moment. Att koppla staget på ett bekvämt och säkert sätt. För att därefter enkelt kunna spänna upp det. Kopplingsanordningen först: En kraftig rostfri skothake skulle kunna vara en möjlighet. Men se upp. Det är svårt att hitta en skothake avsedd för en större arbetsbelastning än 1 500 kilo. En pelikanhake är bättre lämpad för ändamålet, men mässing duger inte. För att ge staget rätt Pelikanhaken kan vara bra för att koppla förstaget till däcksbeslaget. Men kolla brottlasten! spänning behövs oftast någon form av vantskruv som lätt kan justeras. Den typ av sträckare som egentligen är avsedd för akterstag kan vara användbar. Om ratten sitter i vägen och inte kan fällas in får seglet halsas i sträckaren snarare än i däcket. Det fi nns också specialbeslag just för inre förstag som kombinerar de två funktionerna en säker pelikankrok monterad längst ned på en lättmanövrerad vantskruv, med fällbart handtag. Wichard har sådana. En elegant lösning, men dyr. Den som vill komma billigare undan kan överväga den här varianten: En vantskruv av standardmodell försedd med utfällbara handtag av typ Varivant. Längst ned sitter en specialtillverkad toggle, med ett avlångt hål på ena sidan och ett nyckelhål på den andra. För att sätta an det inre förstaget med den här utrustningen krävs omkring tolv varv på vantskruven. Somliga väljer att montera en kraftig rostfri karbinhake eller skothake kombinerat med en kort fl erskuren talja för att få tillräckligt spänn i staget. En enkel lösning som kan fungera på mindre båtar. Vilken lösning man än väljer är det viktigt att fästet tillåter rörlighet i sidled, kommenterar Hampus Wennerlund. Liksom att vantskruv eller annan spänningsanordning kan låsas. Han betonar också vikten av att båten har en bra akterstagssträckare det krävs för att få rätt spänn i både ordinarie och inre förstag. En specialtillverkad toggle med nyckelhålsbeslag för riggbulten. Inga lösa delar som kan komma på avvägar. 62 BÅTNYTT 12/2010

En sidmonterad avlastare frigör den fallvinsch som krävs för att sträcka upp stormfockens förlik. 4. DAGS ATT HISSA SEGEL! De som har sina fall och kontrollinor neddragna till sittbrunnen kan göra så även med fallet till det inre förstaget. Det gäller bara att ha en ledig avlastare. Den som hissar segel framme vid masten måste däremot frigöra en vinsch. En möjlighet är att lägga loss genuafallet och acceptera att detta sedan måste sträckas upp innan genuan kan användas igen. Smidigare är att göra som på ATT SÄTTA SEGEL FÅ EN LEDIG VINSCH PÅ MASTEN bilden, montera en avlastare för genuafallet på masten. Det innebär att man kan sträcka upp genuafallet i början av säsongen och sedan ha vinschen ledig för de tillfällen då det inre förstaget ska användas. I exemplet på bilden fanns det utrymme för att montera en platta med en avlastare mellan uttagstrissan i mastfoten och vinschen. En annan möjlighet är att föra ut genuafallet genom ett beslag ovanför vinschen och montera avlastaren där. 5. DET INRE FÖRSTAGET ska vara lättillgängligt, men ur vägen när det inte används. Bäst är att ta den lösa ändan akterut och göra fast den vid röstjärnen eller vid mastfot/ mastgenomföring. Även i viloläge måste staget kunna spännas upp, för att förhindra slammer och slitage. Särskilt spridarens framkant är utsatt. Seldéns tillhandahåller en krok som monteras nära spridarnocken och fi xerar staget. En SÅ STUVAS STAGET UNDAN NÄR DET INTE ANVÄNDS nylonknape i denna position kan fylla samma uppgift, men tänk på slitagerisken mot genuans akterlik. Det inre förstaget är i regel längre än toppvantet, det gäller därför att hittat en metod att ta upp slacket. Exemplet på bilden nedan visar en tänkbar lösning om förstaget parkeras vid röstjärnen staget straffas hem från ringterminalen medan den avslutande vantskruven viks åt sidan och surras horisontellt. För den som i stället för in stagändan mot masten har Seldén ett specialbeslag i form av en halvmåneformad ränna. Via en sådan kan staget sträckas upp och fästas i någon lämplig däcksögla. I spridarkroken parkeras det inre förstaget när det inte används. En bit shock-cord på lämpligt ställe förhindrar att det glider ur sitt läge. Säkert surrat, ur vägen men ändå lättillgängligt. Det kan behövas en del experimenterande innan man hittar den optimala lösningen. BÅTNYTT 12/2010 63