GRAMKO Gruv- och mineralindustrins Arbetsmiljökommitté November 2010 Arbetsskador och sjukfrånvaro inom svensk gruv- och mineralindustri 2009 SveMin Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige Swedish Association of Mines, Mineral and Metal Producers Box 1721 SE-111 87 Stockholm tel +46-(0)8 762 67 55 fax +46-(0)8-678 02 10 info@svemin.se
2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande siffror för gruv- och mineralindustrin...3 2. Statistikens omfattning...3 Arbetsskador...3 Sjukfrånvaron...3 3. Definitioner...4 4. Sjukfrånvaron 2007-2009...4 Total sjukfrånvaro...4 5. Arbetsskadeutvecklingen inom branschen 2000-2009...5 Arbetstimmar...5 Antal anställda...6 Olycksfallsfrekvens...7 Allvarlighetstal - Sjukdagar per skada...8 6. Arbetsolycksfall allvarliga olycksfall...9 Dödsolyckor...11 7. Noll-skador och Tillbud...11 8. Arbetssjukdomar...12 9. Färdolycksfall...13 10. Olycksfall hos entreprenörer i verksamhet hos gruvföretagen...13 11. Jämförelse med andra branscher i Sverige...14 Allmänt...14 Statistik från Arbetsmiljöverket och SCB...15 12. Referenser...16
3 1. Sammanfattande siffror för gruv- och mineralindustrin Arbetsskador Alla anställda (arbetare och tjänstemän) 2009 2008 exkl. entreprenörer Antal olycksfall (totalt) 90 110 Olycksfallsfrekvens 10,0 10,6 (antal olycksfall per miljon arbetade timmar) Olycksfall per 1000 anställda 18,7 Antal sjukdagar per skada 17 18 Antal dödsfall 1 0 Arbetssjukdomar (anmälda till försäkringskassan) 36 17 Arbetssjukdomar per 1000 anställda 3 Färdolycksfall 25 25 Antal sjukdagar per skada (färdolycksfall) 4 1,5 Alla anställda inkl. entreprenörer Antal olycksfall 136 157 Olycksfallsfrekvens 13,3 13,7 Entreprenörer Antal olycksfall 46 57 Olycksfallsfrekvens 39,1 28,1 Antal dödsfall 0 1 Sjukfrånvaron Sjukfrånvaron totalt (i procent av ord. arbetstid) 3,2 3,5 Korttidssjukfrånvaro ( 14 dagar) 1,7 1,7 Långtidssjukfrånvaro (>14 dagar) 1,5 1,8 2. Statistikens omfattning Arbetsskador Arbetsskadestatistiken, omfattande alla anställda (arbetare och tjänstemän), rapporteras till SveMin från följande gruv- och mineralföretag: Boliden Mineral AB, LKAB, Zinkgruvan Mining AB, Björkdalsgruvan AB, Dragon Mining (Sweden) AB, Lovisagruvan AB, Cementa AB, Nordkalk AB och SMA Mineral AB. Antalet olycksfall och olycksfallsfrekvensen för entreprenadföretagen bygger på de olycksfall som rapporterats från entreprenadföretagen till respektive gruvföretag där även entreprenörernas arbetstimmar har uppskattats. Sjukfrånvaron Sjukfrånvarostatistiken har rapporterats till SveMin från följande gruv- och mineralföretag: Boliden Mineral AB, LKAB, Zinkgruvan Mining AB, Björkdalsgruvan AB, Dragon Mining (Sweden) AB, Lovisagruvan AB, Cementa AB, Nordkalk AB och SMA Mineral AB.
4 Sjukfrånvarostatistiken omfattar alla anställda. Entreprenadföretagen ingår inte i sjukfrånvarostatistiken. 3. Definitioner Olycksfall Olycksfallsfrekvens Olycksfall per 1 000 anställda Allvarligt olycksfall Arbetssjukdomar Färdolycksfall 0-skada/Noll-skada (bagatellskada) Tillbud Total sjukfrånvaro En plötslig oförutsedd händelse som lett till personskada med minst en dag sjukfrånvaro. Antal olycksfall per en miljon arbetade timmar. Ett frekvenstal som används i den officiella statistiken i Sverige av Statistiska Centralbyrån (SCB) och Arbetsmiljöverket. (Vissa svårigheter finns att få fram uppgifter om antalet anställda - alla arbetar inte heller heltid.) Olycksfall som lett till dödsfall, invaliditet eller minst 30 dagars sjukskrivning. Antal arbetssjukdomar som anmälts till Försäkringskassan. Olycksfall som inträffat vid färd till och/eller från arbetet. Olycksfall som lett till skada, men inte sjukfrånvaro. Händelse som inte lett till någon personskada, men som kunde ha gjort det. Inkluderar all sjukfrånvaro och anges i procent (%) av ordinarie arbetstid. Ordinarie arbetstid Ordinarie arbetstid innefattar kontrakterad tid (arbetad tid + sjukfrånvaro + ledighet), inte semester. Övertid ingår ej i den ordinarie arbetstiden. Denna definition tillämpas också i Svenskt Näringslivs tidsanvändningsstatistik förutom att Svenskt Näringsliv räknar med semester. 4. Sjukfrånvaron 2007-2009 Total sjukfrånvaro Av diagrammet nedan framgår bl.a. att den totala sjukfrånvaron för gruv- och mineralindustrin var 3,2 procent år 2009 (3,5 procent år 2008). En minskning av sjukfrånvaron har de senaste åren skett såväl inom gruv- och mineralindustrin som samtliga branscher inom Svenskt Näringsliv. Inom gruv- och mineralindustrin är det sjukfall längre än 14 dagar som har minskat. Nya sjukförsäkringsregler trädde ikraft 1 juli 2008 samt 1 januari 2009 vilket kan ha påverkat att antalet långtidssjukskrivna har minskat.
5 Statistiken för Svenskt Näringsliv är från Svenskt Näringslivs tidsanvändningsstatistik. Svenskt Näringslivs information om tidsanvändningen har tillkommit för att ge företagen jämförelseuppgifter över närvaro och olika former av frånvaro från arbete. Uppgifter om personalomsättning ingår också. Företagens deltagande i denna informationsverksamhet är frivillig. Informationen är därför inte statistiskt representativ för alla Svenskt Näringslivs företag utan endast giltig för de företag som deltar i informationssystemet. Den totala sjukfrånvaron för Svenskt Näringsliv var 3,4 procent år 2009 jämfört med 3,2 procent för gruv- och mineralindustrin. Sjukfrånvaron totalt 2007-2009 (alla anställda) 2007 2008 2009 Procent av ordinarie arbetstid 3,9 3,5 3,2 4,5 3,9 3,4 Gruv- och mineralindustrin Svenskt Näringsliv 5. Arbetsskadeutvecklingen inom branschen 2000-2009 Arbetstimmar I den redovisade tiden ingår arbetstimmar för arbetare, arbetsledare och administrativ personal. Entreprenörerna ingår inte i följande tabeller. (se pkt 10 för redovisning av entreprenörer)
6 Antal anställda Antalet anställda är beräknat till antalet helårsanställda. Totalt 2000-2009. Anställda, arbetstimmar, olycksfall, frekvens, sjukdagar. År Arbetstim Antal olycksfall Sjukdagar Antal per skada 2000 3 306 489 70 21,2 2 178 31,1 0 0 2001 3 008 702 65 21,6 1 386 21,0 0 0 2002 2 801 878 62 22,1 2 283 36,8 1 0,36 2003 2 726 160 52 19,1 1 036 19,9 0 0 2004 2 710 190 34 12,5 916 26,9 0 0 2005 2 735 940 42 15,4 631 15,0 0 0 2006 2 815 077 59 21,0 1 149 19,5 1 0,36 2007 2 910 032 46 15,8 740 16,1 0 0 2008 2 049 076 41 13,4 848 20,7 0 0 2009 2 684 660 36 13,4 596 16,6 0 0 Olycksfall Antal Antal Olycksfallsfrekvens per 1000 Antal Sjukdagar År anställda/årsarb.arbetstim olycksfall anställda sjukdagar per skada 2000 4 856 7 467 458 128 17,1 26 3483 27,2 2001 4 869 8 007 360 152 19,0 31 3 289 21,6 2002 4 980 7 521 996 162 21,5 33 4 289 26,5 2003 4 753 7 598 857 126 16,6 27 2 859 22,7 2004 4 933 7 888 132 89 11,3 18 1 629 18,3 2005 5 156 8 183 606 113 13,8 21 1 577 14,0 2006 5 482 8 836 215 126 14,3 23 2 359 18,9 2007 5 771 9 085 597 117 12,9 20 2 025 17,3 2008 5 351 9 402 873 100 10,6 19 1 854 18,5 2009 6 264 8 974 503 90 10,0 14 1 483 16,7 Under jord 2000-2009. Arbetstimmar, olycksfall, frekvens, sjukdagar. Olycksfallsfrekvens Antal Dödsfallsfrekvens sjukdagar dödsfall Ovan jord 2000-2009. Arbetstimmar, olycksfall, frekvens, sjukdagar. Antal Olycksfallsfrekvens sjukdagar per skada dödsfallfrekvens Antal Sjukdagar Antal Dödsfalls- olycksfall År Arbetstim 2000 4 160 969 58 13,9 1 305 22,5 0 0 2001 4 998 657 87 17,4 1 903 21,9 0 0 2002 4 720 118 100 21,2 2 006 20,1 0 0 2003 4 872 697 74 15,2 1 823 24,6 0 0 2004 5 177 942 55 10,6 713 13,0 0 0 2005 5 447 666 71 13,0 946 13,3 0 0 2006 6 021 138 67 11,0 1 210 18,1 0 0 2007 6 175 565 71 11,5 1 285 18,1 1 0,11 2008 6 353 797 59 9,3 1 006 17,1 0 0 2009 6 289 843 54 8,6 887 16,7 1 0,16
7 Olycksfallsfrekvens Olycksfallsfrekvensen anges som antalet arbetsolycksfall per en miljon arbetade timmar. Olycksfallsfrekvensen totalt har minskat till 10,0 under 2009 jämfört med 10,6 under 2008. Frekvenserna under jord var 13,4 såväl 2009 som 2008. Ovan jord var frekvensen 8,6 år 2009 mot 9,3 år 2008. I ett 30-årsperspektiv har olycksfallsfrekvensen minskat från 50,3 år 1980 till dagens 10,0. Många tekniska förbättringar har genomförts under denna tidsperiod, vilket radikalt har minskat riskerna med gruvarbetet. Dessutom har ett systematiskt arbetsmiljöarbete införts. För att ytterligare kunna minska olycksfallen krävs nu andra åtgärder. För att kunna minska olycksfallsfrekvensen ytterligare inom gruv- och mineralindustrin krävs ett förändrat synsätt på arbetsmiljöfrågorna inom företagen. Det kan handla om attityder, beteenden, ledarskap och organisationsfrågor. Olika aktiviteter pågår för att aktivt förändra säkerhetskulturen i företagen. Många företag har t ex byggt upp avvikelserapporteringssystem där risker inom hälsa, miljö och säkerhetsområdet rapporteras. Företagen kan därmed upptäcka och åtgärda risker innan tillbud och olycksfall inträffar. Flera företag certifierar också sitt arbetsmiljöarbete. OLYCKSFALLSUTVECKLINGEN 1990-2009 Svensk gruv- och mineralindustri (alla anställda) 50 45 Under jord Antal per 1 miljon arbetstimmar 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Ovan jord Totalt 2008 2009
8 Antal per 1 miljon arbetstimmar 30 25 20 15 10 5 OLYCKSFALLUTVECKLINGEN 2000-2009 Svensk gruv- och mineralindustri (alla anställda) Under jord Ovan jord Totalt 13,4 8,6 10,0 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Allvarlighetstal - Sjukdagar per skada Det genomsnittliga antalet sjukdagar per skada var 17 dagar under 2009, jämfört med 18 dagar år 2008. Historiskt sett har olycksfall inträffade under jord ofta varit av allvarligare art än olycksfall inträffade ovan jord. De senaste åren kan en tydlig tendens ses att denna skillnad i genomsnittlig allvarlighet har utjämnats. År 2009 var det genomsnittliga antalet sjukdagar per skada lika såväl ovan som under jord.
9 Antal sjukdagar per skada 2000-2009 (alla anställda) 40 30 Under jord Ovan jord Totalt 20 10 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 6. Arbetsolycksfall allvarliga olycksfall Med allvarliga olycksfall menas olycksfall som lett till dödsfall, invaliditet eller minst 30 dagars sjukskrivning. Antalet allvarliga fall var 14 st år 2009 jämfört med 20 st år 2008. Den procentuella andelen allvarliga olycksfall var 15,6 procent år 2009 mot 20,0 procent år 2008. Allvarliga olycksfall jämfört med totala antalet olycksfall 2000 2009 Allvarliga olycksfall i svensk gruv- och mineralindustri 2000-2009 Totalt Olycksfall Allvarliga olycksfall Andel i procent Under jord Olycksfall Ovan jord Olycksfall 2000 128 29 22,7 11 18 2001 152 34 22,4 12 22 2002 162 36 22,2 20 16 2003 126 28 22,2 9 19 2004 89 17 19,1 10 7 2005 113 13 11,5 8 5 2006 126 18 14,3 10 8 2007 117 15 12,8 5 10 2008 100 20 20,0 8 12 2009 90 14 15,6 7 7
10 ALLVARLIGA OLYCKSFALL 2000-2009 160 140 Övriga olycksfall Allvarliga olycksfall 120 100 118 126 80 60 99 98 72 100 108 102 80 76 40 20 0 29 34 36 28 17 13 18 15 20 14 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Typ av arbetsmoment där allvarliga olycksfall har inträffat framgår av tabellen nedan. Den visar bl a att de allvarliga olycksfallen (med långa sjukskrivningar) framförallt inträffar i samband med reparations- och servicearbeten. Typer av arbetsmoment, där det förekommer allvarliga olycksfall, 2005-2009. Antal Olycksfall Typ av arbetsmoment/skada 2009 2008 2007 2006 2005 Skrotning 0 0 1 1 1 Fallande sten 0 2 1 0 1 Gång, hopp, snubbla/halka 1 7 8 4 3 Reparation och service 6 10 3 3 2 Trafik 1 1 1 2 0 Spränggas, gas 0 0 0 0 0 Klämskada 4 0 0 2 2 Övrigt 1 0 1 6 4 Totalt 13 20 15 18 13
11 Dödsolyckor Antalet dödsolyckor inom svensk gruvindustri har varit få under de senaste 20 åren. Här redovisas endast dödsolyckorna inom gruvföretagen. Se separat redovisning för entreprenörerna under punkt 10. Under 2009 inträffade en dödsolycka ovan jord i samband med borrning. Antal dödsolyckor 2000-2009 År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Antal 0 0 1 0 0 0 1 1 0 1 7. Noll-skador och Tillbud För att följa utvecklingen av arbetsmiljöarbetet är det av intresse att rapportera och sammanställa inträffade noll-skador och tillbud. Rapporteringen används i det olycksfallsförebyggande arbetet genom att riskerna åtgärdas innan någon skadas. Flera av företagen rapporterar idag även risker vilket är ytterligare ett steg att försöka åtgärda riskfyllda arbetsmoment innan något inträffar. För 2009 har följande inrapporterats: Antal Frekvens Arbetsolycksfall 90 10,0 Noll-skador 396 44,1 Alla skador 486 54,2 Tillbud 2 241 249,7 Antal per 1 miljon arbetstimmar 80 70 60 50 40 30 20 10 Frekvenser för OLYCKSFALL, NOLL-SKADOR och ALLA SKADOR 14,3 Olycksfall Noll-skador Alla skador 47,5 61,8 12,9 51,4 2006-2009 (alla anställda) 64,3 55,8 66,5 10,6 10,0 44,1 54,2 0 2006 2007 2008 2009
12 375,1 Frekvenser för OLYCKSFALL och TILLBUD 2006-2009 (alla anställda) 356,5 Olycksfall Tillbud 291,8 Antal per 1 miljon arbetstimmar 249,7 14,3 12,9 10,6 10,0 2006 2007 2008 2009 8. Arbetssjukdomar Här nedan redovisas antalet anmälda arbetssjukdomar till Försäkringskassan. Antalet anmälda arbetssjukdomar har ökat från 17 fall 2008 till 36 fall under 2009. 2009 2008 2007 2006 Belastningssjukdom 11 5 8 22 Bullerskada 16 7 6 3 Övriga 9 5 8 10 TOTALT 36 17 22 35 Frekvens för 2009: 5,7 arbetssjukdomar per 1000 anställda. Frekvens för 2008: 3,2 arbetssjukdomar per 1000 anställda. Frekvens för 2007: 3,9 arbetssjukdomar per 1000 anställda.
13 ARBETSSJUKDOMAR 2007-2009 (anmälda) Belastningssjukdom 11 2009 2008 2007 Bullerskada 16 Övriga 9 TOTALT 36 0 5 10 15 20 25 30 35 40 9. Färdolycksfall Färdolycksfall definieras som de olycksfall, som inträffar i samband med resan till och från arbetet. Riskerna i samband med bilkörning efter långa arbetspass, speciellt natt/tidig morgon, bör diskuteras i det förebyggande arbetet. 2009 var antalet färdolycksfall 25 med i genomsnitt 4 dagar per skada. 2008 var antalet färdolycksfall 25 med i genomsnitt 1,5 dag per skada. 2007 var antalet färdolycksfall 30 med i genomsnitt 6 dagar per skada. 10. Olycksfall hos entreprenörer i verksamhet hos gruvföretagen Rapporteringen från entreprenörerna beträffande inträffade olycksfall och tillbud sker via gruvföretagen till SveMin. Ökningen av antalet skador sedan 2004, då rapporteringen inleddes, behöver inte innebära att antalet faktiska fall har ökat, troligare är att entreprenadföretagen blivit bättre på att rapportera inträffade fall. Entreprenadarbetets omfattning 2009 Entreprenörstimmarna vid gruv- och mineralföretagen har under 2009 uppskattats till 1.125.948 timmar (2.026.000 år 2008). Detta innebär att ca 11 procent av arbetet inom branschen utfördes av entreprenörer år 2009. Antalet arbetade timmar uppskattas av gruvföretagen vilket innebär att siffrorna kan innehålla felkällor. Minskningen av antalet entreprenörstimmar 2009 jämfört med 2008 kan delvis förklaras av den lågkonjunktur som drabbade industrin hösten 2009.
14 Olycksfall hos entreprenörerna 2009 2008 2007 2006 Olycksfall 46 57 52 37 Dödsfall 0 1 1 0 11. Jämförelse med andra branscher i Sverige Allmänt Arbetsskadestatistik i Sverige sammanställs av Arbetsmiljöverket i samarbete med SCB (Statistiska Centralbyrån) samt av AFA Försäkring, som administrerar parternas avtalsförsäkring TFA (Tilläggsförsäkringen för Arbetsskador). I detta avsnitt jämförs arbetsskadestatistiken inom gruv- och mineralindustrin med denna officiella statistik. För att kunna göra dessa jämförelser har frekvenstalen omräknats i antalet arbetsolycksfall respektive arbetssjukdomar per 1000 förvärvsarbetande. Se tabell nedan. Olycksfall per 1000 anställda År Antal anställda Antal olycksfall Antal arbetssjukdomar 2000 4 856 128 26 56 12 2001 4 869 152 31 68 14 2002 4 980 162 33 67 13 2003 4 753 126 27 33 7 2004 4 933 89 16 52 11 2005 5 156 106 21 52 10 2006 5 482 126 23 35 6 2007 5 771 117 20 22 4 2008 5 351 100 19 17 3 2009 6 264 90 14 34 5 Arbetssjukdomar per 1000 anställda
15 Statistik från Arbetsmiljöverket och SCB Arbetsolyckor Av nedanstående diagram med jämförelser för olika näringsgrenar år 2009 framgår att de mest utsatta näringsgrenar för arbetsolyckor var vattenförsörjning: avloppsrening, avfallshantering och utvinning av mineral. Uppgifterna är hämtade från Arbetsmiljöverkets Arbetsmiljöstatistik Rapport 2010:1. Arbetsskador 2009. Anmälda arbetsolycksfall per 1 000 förvärvsarbetande efter näringsgren med minst 3 000 förvärvsarbetande. 2009. Fall med minst en frånvarodag. Arbetstagare och egenföretagare. Män. Källa: AV/ISA, SCB/RAMS Vattenförsörjning: avloppsrening, avfallshantering o.d. Utvinning av mineral Byggverksamhet Transport och magasinering Tillverkning Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster o andra stödtjänster Offentlig förvaltning/försvar: obligatorisk socialförsäkring Försörjning av el, gas, värme och kyla Fastighetsverksamhet Handel: reparation av motorfordon och motorcyklar Vård och omsorg: sociala tjänster Jordbruk, skogsbruk och fiske 0 5 10 15 20 Kultur, nöje och fritid Utbildning Hotell- och restaurangverksamhet Annan serviceverksamhet Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Informations- och kommunikationsverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Samtlig näringsgrenar Fall med mera än 14 frånvarodagar Övriga fall
16 Arbetssjukdomar De mest utsatta näringsgrenarna för arbetssjukdomar år 2009 enligt nedanstående diagram var utvinning av mineral och vattenförsörjning: avloppsrening, avfallshantering och sanering. Anmälda arbetssjukdomsfall per 1 000 förvärvsarbetande efter orsak och näringsgren med minst 3 000 förvärvsarbetande. 2009. Arbetstagare och egenföretagare. Män. Källa: AV/ISA, SCB/RAMS Utvinning av mineral Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering Offentlig förvaltning och försvar Tillverkning Byggverksamhet Transport och magasinering Vård och omsorg; sociala tjänster Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster Försörjning av el, gas, värme och kyla Annan serviceverksamhet Utbildning Fastighetsverksamhet Jordbruk, skogsbruk och fiske Kultur, nöje och fritid Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Hotell- och restaurangverksamhet Informations- och kommunikationsverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Belastningsfaktorer Organisatoriska eller sociala faktorer Kemiska eller biologiska faktorer Buller Övrigt Samtliga näringsgrenar 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 12. Referenser Arbetsskador 2009. Preliminära uppgifter från Sveriges officiella statistik. www.av.se Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro. 2010. AFA Försäkring. www.afaforsakring.se