Bilaga 1 Preliminär kursplan för FYSK02, Fysik: Examensarbete - kandidatexamen, 15,0 högskolepoäng
Naturvetenskapliga fakulteten FYSK02, Fysik: Examensarbete - kandidatexamen, 15,0 högskolepoäng Physics: Bachelor s Degree Project, 15.0 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är en preliminär. Allmänna uppgifter Kursen är en valbar kurs (alternativen utgörs av ASTK02 och FYTK02) på grundnivå för en naturvetenskaplig kandidatexamen i fysik. Undervisningsspråk: Svenska och Engelska Huvudområde Fysik Fördjupning G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen Kursens mål Examensarbetets syfte är att studenten genom ett självständigt arbete ska visa kunskap, förståelse, färdighet, förmåga, värderingsförmåga och förhållningssätt i enlighet med de krav som ställs för att erhålla en naturvetenskaplig kandidatexamen i fysik. Studenten skall kunna: Kunskap och förståelse 1. beskriva, använda och redogöra för fysik som ingår i kandidatutbildningen, inklusive dess vetenskapliga grund, 2. använda och tillämpa fysikens metoder, 3. översiktligt redogöra för aktuella forskningsfrågor i ett delområde av fysiken,
4. beskriva och redogöra för en fördjupning inom något delområde av fysiken, Färdigheter och förmåga 5. söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en fysikalisk problemställning 6. diskutera företeelser och frågeställningar inom fysik 7. självständigt formulera, lämpligt avgränsa och lösa problem inom fysiken, 8. genomföra uppgifter inom givna tidsramar, 9. muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar inom fysiken i dialog med olika grupper, 10. skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar inom fysiken i dialog med olika grupper, 11. arbeta självständigt inom fysikområdet, Värderingsförmåga och förhållningssätt 12. identifiera, diskutera och göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter av fysiken, 13. identifiera och diskutera fysikens roll i samhället och människors ansvar för hur den används, 14. identifiera, diskutera och planera sitt eget behov av ytterligare kunskap, 15. utveckla sin kompetens inom fysikområdet eller andra områden. 2/ 4 Kursens innehåll Den studerande väljer i samråd med handledare och examinator en självständig examensuppgift som omfattar 15 hp. Uppgiften kan vara experimentell eller teoretisk. Uppgiften kan antingen anknyta till aktuella vetenskapliga projekt vid institutionen eller till problemställningar inom ämnesområdet vid företag eller andra institutioner inom eller utom universitetet. Om arbetet utförs utanför institutionen ska det även finnas en handledare på institutionen. Förslag på examensuppgifter anslås bland annat på institutionens hemsida. Kursens genomförande Examensarbete kräver en litteraturgenomgång och specialstudier. Dessutom ingår ett antal obligatoriska moment, i form av lektioner och seminarier, som behandlar bland annat vetenskapligt skrivande, akademiskt skrivande på engelska och svenska, populärvetenskapligt skrivande, akademisk hederlighet och användande av biblioteksresurser. Arbetet ska svara mot tio veckors kvalificerade heltidsstudier. Under arbetets gång ges handledning av kvalificerad handledare. Om arbetet utförs under handledning utanför institutionen, eller handledaren inte är docentkompetent, så utses ytterligare en docentkompetent handledare vid institutionen. Vid kursstart ska student, handledare och examinator skriva på ett kontrakt som formaliserar studentens och handledarens åtaganden. Till kontraktet bifogas en plan, som innehåller en definition av uppgiften, en problemanalys och en tidsplan. Planen upprättas i samarbete mellan studenten och handledaren. Planen skall godkännas av examinator. Under arbetet skall studenten föra en arbetsbok, där hen bland annat analyserar och diskuterar sitt eget lärande. Under examensarbetets genomförande avkrävs minst en lägesrapport efter till exempel halva den planerade arbetstiden. Lägesrapporten består av en skriftlig redogörelse från studenten om arbetets fortgång. Redogörelsen skrivs under handledning av handledare och godkänns av examinator.
Arbetet redovisas i form av en projektrapport på engelska, med en populärvetenskaplig beskrivning på svenska eller engelska. Arbetet presenteras även muntligt på engelska eller svenska, vid ett offentligt seminarium för diskussion, kritik och analys. Innan presentationen ska studenten tillsammans med sin handledare granska sitt arbete med utgångspunkt från lärandemålen i denna kursplan och/eller i högskolelagens mål för kandidatexamen. 3/ 4 Kursens examination Examinationen och de obligatoriska momenten som krävs för godkänt är (inom parantes anges vilka mål som de olika momenten kan examinera): en godkänd tidsplan, som upprättas i början av arbetet (mål 1 och 7), deltagande på samtliga obligatoriska moment (förbereder för mål 9 och 10), deltidsrapport, som avkrävs och godkänns av examinatorn (mål 3, 4, 7, 8, 10, 11, 14), en vetenskaplig, skriftlig rapport om arbetet (mål 1-8, 10-15), en muntlig presentation av arbetet, inför en betygsnämnd bestående av examinator och minst en ämneskunnig bisittare. Handledare har närvarooch yttranderätt när betygsnämnden sammanträder och fastställer betyg (mål 1-9, 11-15) en populärvetenskaplig beskrivning av arbetet (mål 10, 12-13) en kortfattad beskrivning av projektets genomförande och reflektion över studentens lärande, som godkänns av examinator (mål 10 och 14) Den skriftliga rapporten ska vara examinatorn tillhanda i en version som medger granskning minst två veckor innan seminariet. Innan dess ska rapporten godkännas av handledaren. Institutionen ansvarar för mångfaldigandet av rapporten enligt universitets och fakultetens krav. Efter slutgiltigt godkännande ansvarar studenten för att rapporten arkiveras i av universitetet tillgängliggjort system. Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänt, E, D, C, B, A. Slutbetyget avgörs genom sammanvägning av resultaten på de moment som ingår i examinationen. Examinatorn bestämmer betyget i samråd med betygsnämnden. Handledaren har yttrande- och närvarorätt vid betygsnämndens möten. Om examinatorn bedömer att arbetet inte kan godkännas, skall studenten beredas möjlighet att komplettera arbetet för förnyad bedömning, inom cirka en halv termin. Det är dock viktigt att denna förlängda tid för färdigställande inte bryter mot lärandemål 8. Om arbetet inte uppfyller kursens lärandemål efter denna förnyade bedömning, kan examinator besluta om underkännande. Detta kan innebära att arbetet måste göras om, för att samtliga lärandemål ska kunna uppfyllas. Betygskriterier ska finnas tillgängliga på institutionen vid kursens början. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs ett avklarat basblock om 120 hp i fysik och matematik, enligt utbildningsplanen för naturvetenskaplig kandidatexamen i fysik. Beroende på examensarbetets inriktning kan ytterligare kurskrav specificeras av handledaren.
Övrigt Se även regler och rekommendationer för examensarbeten vid naturvetenskapliga fakulteten (Dnr N 2011/130) 4/ 4
Bilaga 2 Preliminär kursplan för FYTM03, Fysik: Examensarbete - masterexamen, 30,0 högskolepoäng
Naturvetenskapliga fakulteten FYTM03, Fysik: Examensarbete - masterexamen, 30,0 högskolepoäng Physics: Master's Degree Project, 30.0 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är en preliminär. Allmänna uppgifter Kursen är en valbar kurs (alternativet är FYSX31) på avancerad nivå för en naturvetenskaplig masterexamen i fysik. Undervisningsspråk: Engelska Huvudområde Fysik Fördjupning A2E, Avancerad nivå, innehåller examensarbete för masterexamen Kursens mål Examensarbetets syfte är att studenten genom ett självständigt arbete ska visa kunskap, förståelse, färdighet, förmåga, värderingsförmåga och förhållningssätt i enlighet med de krav som ställs för att erhålla en naturvetenskaplig masterexamen i fysik. Examensarbetet skall vara fördjupande och visa att studenten kan tillämpa vetenskaplig metodik. Studenten skall på ett kvalificerat sätt kunna: Kunskap och förståelse 1. beskriva, använda och redogöra för fysikaliska teorier och deras principer, inklusive den vetenskapliga grunden, 2. använda och tillämpa fysikens metoder på ett fördjupat sätt, 3. redogöra för aktuella forskningsfrågor i ett delområde av fysiken, 4. i detalj beskriva och redogöra för en fördjupning inom något delområde av
fysiken. Färdigheter och förmåga 5. kritiskt och systematiskt integrera kunskap inom fysiken, 6. analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser och frågeställningar inom fysik, även med begränsad information, 7. kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar inom fysiken, 8. planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt utvärdera detta arbete, 9. muntligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper såväl nationellt som internationellt, 10. skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper såväl nationellt som internationellt, 11. delta i forsknings- eller utvecklingsarbete inom fysikområdet eller arbeta självständigt i annan kvalificerad verksamhet, Värderingsförmåga och förhållningssätt 12. identifiera, diskutera och göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter av fysiken samt etiska aspekter av forsknings- och utvecklingsarbete, 13. identifiera och diskutera fysikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, 14. identifiera, diskutera och planera sitt eget behov av ytterligare kunskap, 15. ta ansvar för sin kunskapsutveckling inom fysikområdet eller andra områden. 2/ 4 Kursens innehåll Den studerande väljer i samråd med handledare och examinator en självständig examensuppgift som omfattar 30 hp. Uppgiften kan vara experimentell eller teoretisk. Uppgiften kan antingen anknyta till aktuella vetenskapliga projekt vid institutionen eller till problemställningar inom ämnesområdet vid företag eller andra institutioner inom eller utom universitetet. Om arbetet utförs utanför institutionen ska det även finnas en handledare på institutionen. Förslag på examensuppgifter anslås bland annat på institutionens hemsida. Kursens genomförande Examensarbete kräver en litteraturgenomgång och specialstudier. Dessutom ingår ett antal obligatoriska moment, i form av lektioner, seminarier och andra övningar, som behandlar bland annat vetenskaplig, akademisk, och populärvetenskaplig kommunikation inkluderande såväl skriftlig som muntlig presentation, diskussion och återkoppling. Arbetet ska svara mot tjugo veckors kvalificerade heltidsstudier. Under arbetets gång ges handledning av kvalificerad handledare. Om arbetet utförs under handledning utanför institutionen, eller handledaren inte är docentkompetent, så utses ytterligare en docentkompetent handledare vid institutionen. Vid kursstart ska student, handledare och examinator skriva på ett kontrakt som formaliserar studentens och handledarens åtaganden. Till kontraktet bifogas en plan, som innehåller en definition av uppgiften, en problemanalys
och en tidsplan. Planen upprättas av studenten i samråd med handledaren. Planen skall godkännas av examinator. Under arbetet skall studenten föra en arbetsbok, där hen bland annat analyserar och diskuterar sitt eget lärande. Under examensarbetets genomförande avkrävs minst en lägesrapport efter till exempel halva den planerade arbetstiden. Lägesrapporten består av en skriftlig och en muntlig redogörelse från studenten om arbetets fortgång. Den skriftliga redogörelsen skrivs i samråd med handledare och godkänns av examinator. Den muntliga redogörelsen görs i form av ett kortare seminarium inför en grupp av andra studenter som också gör examensarbete. Studenten ska även granska redogörelserna från en annan student. Arbetet redovisas i form av en projektrapport på engelska, med en populärvetenskaplig beskrivning på svenska eller engelska. Arbetet presenteras även muntligt på engelska, vid ett offentligt seminarium för diskussion, kritik och analys. Innan presentationen ska studenten tillsammans med sin handledare granska sitt arbete med utgångspunkt från lärandemålen i denna kursplan och/eller i högskolelagens mål för masterexamen. 3/ 4 Kursens examination Examinationen och de obligatoriska momenten som krävs för godkänt är (inom parantes anges vilka mål som de olika momenten kan examinera): en godkänd tidsplan, som upprättas i början av arbetet (mål 1 och 7), deltagande på samtliga obligatoriska moment (förbereder för mål 9 och 10), skriftlig deltidsrapport, som avkrävs och godkänns av examinatorn (mål 3-4, 7-8, 10-11, 14), muntligt deltidsseminarium, som godkänns av examinatorn (mål 3-4, 7-9, 11, 14), en vetenskaplig, skriftlig rapport om arbetet (mål 1-8, 10-15), en muntlig presentation av arbetet, inför en betygsnämnd bestående av examinator och minst en ämneskunnig bisittare. Handledare har närvarooch yttranderätt när betygsnämnden sammanträder och fastställer betyg (mål 1-9, 11-15), en populärvetenskaplig beskrivning av arbetet (mål 10, 12-13), en kortfattad beskrivning av projektets genomförande och reflektion över studentens lärande, som godkänns av examinator (mål 10 och 14) Den skriftliga rapporten ska vara examinatorn tillhanda i en version som medger granskning minst två veckor innan seminariet. Innan dess ska rapporten godkännas av handledaren. Institutionen ansvarar för mångfaldigandet av rapporten enligt universitets och fakultetens krav. Efter slutgiltigt godkännande ansvarar studenten för att rapporten arkiveras i av universitetet tillgängliggjort system. Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänt, E, D, C, B, A. Slutbetyget avgörs genom sammanvägning av resultaten på de moment som ingår i examinationen. Examinatorn bestämmer betyget i samråd med betygsnämnden. Handledaren har yttrande- och närvarorätt vid betygsnämndens möten. Om examinatorn bedömer att arbetet inte kan godkännas, skall studenten beredas möjlighet att komplettera arbetet för förnyad bedömning, inom cirka en halv termin. Det är dock viktigt att denna förlängda tid för färdigställande inte bryter mot lärandemål 8. Om arbetet inte
uppfyller kursens lärandemål efter denna förnyade bedömning, kan examinator besluta om underkännande. Detta kan innebära att arbetet måste göras om, för att samtliga lärandemål ska kunna uppfyllas. Betygskriterier ska finnas tillgängliga på institutionen vid kursens början. 4/ 4 Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs kandidatexamen i fysik eller motsvarande. Dessutom krävs kunskaper motsvarande: FYSM01 (Fysik 4: Introduktion till avancerade studier i fysik) inkluderat FYSN11 (Fysikexperiment i forskning och samhälle). Beroende på examensarbetets inriktning kan ytterligare kurskrav specificeras av handledaren.
Bilaga 3 Regler och rekommendationer för hantering av kursvärderingar vid naturvetenskapliga fakulteten
Beslut 2010-03-03 Med senaste ändring 2010-06-09 Diarienummer N 2010/136 Utbildningsnämnden Regler och rekommendationer för hantering av kursvärderingar vid naturvetenskapliga fakulteten Inledning. I detta dokument ges regler och rekommendationer för hantering av kursvärderingar vid Naturvetenskapliga fakulteten enligt beslut i Utbildningsnämnden 2010-03-03. I Bilaga 1 ges relevanta utdrag ur Högskoleförordningen och Riktlinjer för relationen mellan Lunds universitet och universitetets studenter medan Bilaga 2 innehåller tillämpliga avsnitt ur Lunds universitets policy för kvalitetsarbete inom grundutbildningen. I analogi med Högskoleförordningen använder vi begreppet kursvärdering, för det som ofta i dagligt tal kallas kursutvärdering. Kursvärderingar är ett viktigt instrument för utveckling av fakultetens utbildningar och enskilda kurser. Hur gick det? Vilka lärdomar kan vi dra inför nästa kurstillfälle? Vad bör vi fortsätta med alternativt ta bort? Vad kan förbättras? I utvecklingsarbetet av våra utbildningar och kurser är studenternas synpunkter viktiga. Våra studenter har en rättighet att lämna återkoppling, både positiv och negativ, om de kurser de deltar i. Med detta följer också ett ansvar att delta i kursvärderingarna; inte minst i solidaritet med efterföljande studentkullar. Kursvärdering ska utföras efter varje kurs. Dock kan formatet på kursvärderingarna variera, beroende på kursnivå/typ, antal studenter etc. De kan utföras med WEBbaserade verktyg (i Bilaga 2 ges en redogörelse för de WEB-baserade verktyg som tillhandahålls av Lunds universitet), genom ifyllande av kursvärdering i pappersform eller genom en muntlig diskussion med studenterna. Under kursens gång är det lämpligt att genomföra någon form av kursvärdering; denna bör genomföras i samarbete med kursens kursombud. Postadress Box 118, 221 00 Lund Besöksadress Ekologihuset, Sölvegatan 37 Telefon046-222 xxxx, 046-222 00 00 Fax 046-222 40 24 E-post xxxx@kanslin.lu.se Webbadress www.naturvetenskap.lu.se
Som vid allt systematiskt kvalitetsarbete är dokumentation viktigt. Kursvärderingar, analyser av dessa och förändringar som kursvärderingarna lett till ska dokumenteras och göras tillgängliga. 2 Vi bör behandla kursvärderingar med samma omsorg som vi behandlar vår undervisning och forskning. Litteraturen om kursvärderingar är omfattande; en god introduktion med en rätt omfattande litteraturförteckning ges av Stefan Ekecrantz (UPC-rapport 2007:3, Stockholm universitet) Detta dokument innehåller regler och rekommendationer för hanteringen av kursvärderingar inom fakultetens grundutbildning. Regler: 1. Fakulteten har delegerat ansvaret för att kursvärderingar genomförs, analyseras och sammanfattas till prefekt på kursansvarig institution. Normalt delegerar prefekten ansvaret vidare till huvudstudierektor eller institutionens grundutbildningsnämnd. 2. Kursvärdering ska göras efter varje kurs. 3. Resultatet av kursvärderingen ska sammanställas och ev. förslag till förändringar ska diskuteras i institutionernas grundutbildningsnämnder. 4. Kursvärdering och sammanställning ska finnas enkelt tillgängliga vid institutionen. Finns en kurshemsida ska sammanställningen där göras tillgänglig. 5. Institutionernas grundutbildningsnämnder ansvarar för att arbetet med kursvärderingar dokumenteras. 6. Skriftliga eller WEB-baserade kursvärderingar ska inlämnas anonymt. 7. Examensarbeten och praktikkurser ska utvärderas, och resultatet av utvärderingen ska dokumenteras. Rekommendationer: 1. Kursvärderingens relevans och nytta är avhängigt att så många studenter som möjligt genomför den. Därför bör tid avsättas i schemat för genomförande av kursvärdering.
2. Studenterna eller deras ombud bör ges möjlighet att påverka kursvärderingarnas utformning. 3. Under kursen gång bör en dialog ske med studenterna, t ex genom en mitterminsutvärdering. Denna sker med fördel muntligt med studenterna eller deras ombud, men kan naturligtvis också utformas på andra sätt. 4. Resultatet av kursvärderingen och ev. förändringar bör presenteras vid inledningen till nästa kurstillfälle. 3
4 Bilaga 1. Utdrag ur HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN Kursvärderingar 14 Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för studenterna. Förordning (2000:651). Utdrag ur Riktlinjer för relationen mellan Lunds universitet och universitetets studenter 6. Kursvärdering 6.1 Vid genomförande av kursvärdering i pappersform eller muntligt ska tid finnas avsatt i kursschemat. Om kursvärderingen sker i annan form ska genomförande och tidsram vara sådana att de uppmuntrar till svar. 6.2 Studenterna ska ges tillfälle att delta i kursvärdering anonymt i förhållande till läraren/examinatorn. 6.3 Kursvärderingens utformning, innehåll och uppföljning bör bestämmas i samråd med studentrepresentanter från kursen.
5 Bilaga 2. Utdrag ur Lunds universitets policy för kvalitetsarbete i utbildningen 2009 2012 6. Kvalitetsarbetets inriktning ---- Studentinflytandet ska utformas så att studenter och doktorander tillsammans med lärare och annan universitetspersonal kan ta ett gemensamt ansvar för utvecklingen av utbildningens kvalitet. ---- 5. Kvalitetsarbetets metodik - kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling Kvalitetssäkringen av utbildningen byggs upp av sex huvudsakliga metoder. För dessa ska det finnas universitetsgemensamt stöd genom handledningar och nätbaserade infrastrukturer: 1. Validering granskning av förutsättningar för att inrätta nya program och examina. 2. Utvärdering av kvaliteten i examination och examina/utbildningsresultat 3. Kursutvärderingar en samlad bedömning av kursen utifrån bl. a. studenters kursvärderingar. 4. Alumn- och avnämaruppföljningar 5. Uppföljningar av studenters, doktoranders och personalens erfarenheter av utbildningen i form av s.k. Barometrar. 6. Uppföljningar baserade på nyckeltal. Utdrag ur Lunds universitets handlingsplan för kvalitetsarbete gällande utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2009 2010 --- 2.4 Kursvärderingar och kursutvärderingar Kursvärderingar som ligger till grund för mer omfattande kursutvärdering ska genomföras i varje kurs. Till hjälp för genomförande av kursvärderingar och sammanställning av resultaten utvecklas ett webbaserat verktyg VETA (Virtual Evaluation Tool for Academia). En handledning för kursutvärdering ska fastställas.
6 Bilaga 3. Kursutvärdering, en samlad bedömning av kursen utifrån bl.a. studenters utvärderingar, är en av sex angivna metoder för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling i universitetets policy för kvalitetsarbete. Till hjälp för genomförande av kursvärderingar och sammanställning av resultaten erbjuder Lunds universitet sedan ett tiotal år det webbaserade enkät- och utvärderingsverktyget eval. Under 2010 ersätts eval successivt av VETA (Virtual Evaluation Tool - Academia), ett nytt kursvärderingssystem. VETA (Virtual Evaluation Tool - Academia), Exempel på funktioner i kursvärderingssystemet VETA skapa, redigera, publicera och distribuera digitala enkäter med automatiserad påminnelsefunktion och garanterad anonymitet för studenter. automatiskt och kontinuerligt följa sammanställningen av inkomna svar sammanställa, redigera och presentera data på olika nivåer (enkelt och avancerat) beroende på typ av användare och vilket syfte en viss enkät har. skapa egna mallenkäter och mallfrågor och/eller använda generella mallar skapa egna rapportmallar och/eller använda generella rapportmallar exportera svar till andra Excel och statistikprogram för vidare bearbetning, sammanställning och presentation VETA innehåller även funktioner för att göra målrelaterade kursvärderingar, där studenternas bedömning av deras resultat på kursen/utbildningen kan kopplas samman med hur de upplever att studiearbetet och utbildningen fungerat. Det finns också möjlighet att välja olika kombinationer av frågor om vad som karaktäriserat kursen, undervisningen och studiemiljön. VETA utvecklas att vara intuitivt och självinstruerande. Användarstöd kommer att erbjudas i form av guider, t ex. Kom igång-guide, som korta instruktionsfilmer för de vanligaste funktionerna och en FAQ-lista med vanliga frågor och svar. Introduktionen av VETA startade i februari 2010 och sker successivt till grupper om 10-12 personer per område med syftet att dessa, med utgångspunkt i områdets behov, kan medverka i ett fortsatt internt arbete vad gäller VETA, kursvärdering och kursutvärdering. En bredare lansering av VETA till alla lärare, utbildningsansvariga och motsvarade kan starta senare under vt-2010. Då är supportorganisationen för VETA etablerad och telefon- och mejlsupport erbjuds via LDC Servicedesk. Kontakt: Lotty Larson Avdelning Lednings- och kompetensutveckling/ced tel 046-2223913 lotty.larson@ced.lu.s
Bilaga 4 Betygskriterier för 15/30hp examensarbete vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet
Betygskriterier för 15/30hp examensarbete Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap Betyg på examenskurs sätts av utsedd betygsnämd (examinator+ ledamot) i samråd med handledaren. Övergripande kriterier: De vetenskapliga resultaten av arbetet är primärt inte grund för betygssättning, om inte anledningen kan kopplas till genomförandet. Oavsett resultaten är det planering, genomförande och rapportering av arbetet som skall bedömas. Arbetet skall normalt vara slutfört under en termin (ca 10/20 veckor) effektiv arbetstid. Förmåga att förstå den förelagda uppgiften Förmåga att genomföra experimenten/den teoretiska uppgiften Kunskap om den teoretiska bakgrunden Tolkning och analys av resultat Självständighet 1. Ingen 2. Antydan 3. Bra = Godkänt 4. Mycket bra 5. Utmärkt 1. Ingen 2. Antydan 3. Bra = Godkänt 4. Mycket bra 5. Utmärkt 1. Ingen 2. Antydan 3. Bra = Godkänt 4. Mycket bra 5. Utmärkt 1. Ingen 4. Antydan 6. Bra = Godkänt 8. Mycket bra 10. Utmärkt 1. Ingen 2. Antydan 3. Bra = Godkänt 4. Mycket bra 5. Utmärkt Presentation muntlig redovisning Vid den muntliga presentationen skall det klart och tydligt framgå vad projektet handlar om. Föredraget skall vara anpassat till målgruppen så att intresse väcks för problemställningen och föredragshållaren skall ha kontakt med auditoriet. Föredraget skall ha en klar och tydlig disposition, sakinnehållet skall vara korrekt och bildmaterial vara läsbart och anpassat för presentationen. Tidsramen skall hållas. Föredragshållaren skall kunna svara på frågor och diskutera resultaten. 1. Dålig 2. Svag 3. Bra = Godkänt 4. Mycket bra 5. Utmärkt Presentation skriftlig redovisning Den skriftliga rapportens vetenskapliga uppläggning ska innehålla relevanta testbara hypoteser som testats experimentellt eller teoretiskt. Inledningen skall sätta in frågeställningen i ett större sammanhang. Presentationen av bakgrund, frågeställning och resultat ska vara tydlig, klar och logisk, och den eventuella statistiska 1
behandlingen relevant. De slutsatser som dras ska kunna härledas ur resultaten och vara väl underbyggda. Diskussionen skall sätta in resultaten i ett större sammanhang, samt utvärdera de eventuella svagheter som finns i studien. Relevant litteratur ska vara sakligt refererad i arbetet, och referenser och referenslista vara korrekt uppställda. Figurer och tabeller skall vara tydliga och möjliga att förstå utan annan information är tillhörande text. Titeln skall vara adekvat och sammanfattningen begriplig även för den som inte läser arbetet. Rubriker skall ge vägledning vid läsning. Texten skall vara lättläst och intresseväckande och språket skall vara klart. 1. Dålig 4. Svag 6. Bra = godkänt 8. Mycket bra 10. Utmärkt En tregradig betygsskala tillämpas; U, G och VG. OBS: För godkänd måste båda muntlig och skriftlig redovisning vara G. Examensarbetet:...har fått följande bedömning: Kriterium Förmåga att förstå den förelagda uppgiften Förmåga att genomföra experimenten/den teoretiska uppgiften Teoretisk uppfattningsförmåga Tolkning och analys av resultat Självständighet Muntlig presentation Skriftlig presentation Bedömning (1-10 poäng) Total bedömning:... p., vilket ger betyget: >33p = VG, 27-33p = G, < 27p = U Ordförande betygsnämnden: Ledamot betygsnämnden: Handledare: Lund, 2012/ / Ordförandes underskrift 2
Department of Physical Geography and Ecosystem science Grading criteria and check list for degree projects (15/30 ECTS credits) in science subjects Concept 2012-09-27 General criteria The scientific results of the work do not primarily form the basis for marking, unless the reason can be linked to the implementation. Regardless of the results, it is the planning, implementation and reporting of the work that will be assessed. The work will normally be completed during one semester (approx. 10/20 weeks of effective working time). The ability to understand the prescribed assignment Is the problem definition clear? Is a main research question formulated appropriately and in case of need, sub-questions added? Is the problem definition motivated in a larger context? Was much time/discussion and information needed before the prescribed assignment was understood The ability to carry out the experiment/the theoretical assignment Is the applied methodology relevant to the research question(s) Knowledge of the theoretical background Use of actual state of the art scientific literature, peer reviewed literature Is the motivation for the problem formulation supported by relevant literature? Interpretation and analysis of results Are all presented figures and tables also presented in the text? Are results discussed in relation to state of the art background and similar studies? Are conclusions properly backed by findings in a logical consistency? Are limitations with selected methodology, data and analysis properly addressed? Independence Supervision is limited to a few meetings Students contributes with own initiatives Comments were processed Presentation oral reporting In the oral presentation, it should be clearly indicated what the project is about. The talk should be adapted to the target audience so that interest in the research problem is sparked and the speaker should have contact with the audience. The presentation should have a clear structure, the subject matter should be correct and visual material should be legible and adapted to the presentation. The presentation must be kept within the timeframe. The speaker should be able to answer questions and discuss the results. Presentation written reporting The scientific structure of the written report should contain relevant testable hypotheses that are tested experimentally or theoretically. The introduction should place the research problem within a larger context. The presentation of background, the research problem and the results should be direct, clear and logical, and any statistical treatment should be relevant. The conclusions that are drawn should be able to be deduced from the results and be well supported. The discussion should place the results within a larger context, as well as evaluate any weaknesses that are found in the study. Relevant literature should be objectively referenced in the work and references and list of references should be correctly given. Figures and tables should be clear and able to be 1