Sveriges största undersökning om bostadsmarknaden från Mäklarsamfundet Nr 3 2015 Rekordlågt ränteläge påverkar allt mer Stabilisering på bomarknaden väntas kommande kvartal Special Fritidshus Närhet till vatten fortsatt högst på önskelistan hos fritidshusköpare
Mäklarsamfundet presenterar: Sveriges största rikstäckande undersökning om bostadsmarknaden INGRID EIKEN VD MÄKLARSAMFUNDET Hej, Under våren 2009 kom Mäklarsamfundets kvartalsvisa undersökning om bostadsmarknaden ut för första gången. Nu är vi inne på sjätte året och du är välkommen att ta del av den tredje Mäklarinsikten 2015. Crika 900 av Mäklarsamfundets medlemmar, från norr till söder, har bedömt hur de upplever sin lokala bostadsmarknad just nu. Undersökningen genomfördes under perioden maj-juni 2015. Prognosen avser perioden juli till och med september 2015. Vi ställer vissa frågor varje gång. Dessa frågor rör fastighetsmäklarnas bedömning om kommande månader utifrån utbud, köpintresse och prisutveckling. Majoriteten av de medverkande fastighetsmäklarna bedömer en stabil utveckling på både småhus- och bostadsrättsmarknaden. Cirka 40 procent av mäklarna tror på stigande priser och ökad efterfrågan på bostadsmarknaden. Mellan 50 och 60 procent av mäklarna bedömer en oförändrad utveckling av pris, utbud och efterfrågan. Mäklarinsikt är Sveriges största rikstäckande undersökning om bostadsmarknaden. I undersökningen bedömer Mäklarsamfundets medlemmar den svenska bostadsmarknaden utifrån sin lokala marknad. Undersökningen är unik i sitt slag då den speglar ett stort antal uppfattningar i hela landet, vid köp-och säljögonblicket. Den kan också brytas ner på länsnivå. Vi frågar även om nuläget, vad är det som påverkar köpare och säljare? Under 2009-2010 låg ofta påverkansfaktorerna räntans utveckling och medias rapportering i topp, följt av faktorn bankernas restriktiva utlåning. 2014-2015 gick lågt utbud upp i topp men nu ser vi ett trendbrott - räntan är återigen den viktigaste faktorn. I Mäklarinsikt Special ställer vi frågor till fastighetsmäklarna som kan variera mellan årets olika undersökningar och som på olika sätt belyser aktuella förhållanden som rör bostadsmarknaden. I denna Special har landets fastighetsmäklare fått svara på hur de bedömer utvecklingen av utbud, köpintresse och prisutveckling på fritidshusmarknaden. De har även fått svar på vad som höjer efterfrågan på ett fritidshus. Stort tack till alla er som bidragit med era kunskaper och lagt tid på att besvara vår enkät. Caroline Berg på Mäklarsamfundet är projektansvarig för Mäklarinsikt och har haft huvudansvaret för denna rapport. Ingrid Eiken, VD Juli 2015 Grafisk form och layout Carina Vikarby Mäklarsamfundet Foto Carina Vikarby och Caroline Berg Mäklarsamfundet Undersökningen skickades ut den 18 maj till Mäklarsamfundets medlemmar, samtliga verksamma fastighetsmäklare, och pågick till och med den 5 juni 2015. Den har besvarats av 860 fastighetsmäklare över hela landet. Du kan även läsa om hur fastighetsmäklarna bedömt bostadsmarknaden i just ditt län. Fördjupad information om samtliga län finns att hämta på vår hemsida maklarsamfundet.se. 2
Slutsatser Fastighetsmäklarnas bedömning av bostadsmarknaden för tredje kvartalet 2015 1. Rekordlågt ränteläge påverkar allt mer Det låga utbudet fortsätter att prägla den svenska småhusmarknaden uppger 73 procent av fastighetsmäklarna. Lika stor andel, 73 procent, av mäklarna bedömer att räntan har stor påverkan på deras lokala småhusmarknad. På bostadsrättsmarknaden bedömer 72 procent av mäklarna att ett litet utbud har stor påverkan just nu. Det är en minskning med hela 10 procentenheter sedan förra undersökningen. Tappet innebär att räntan nu bedöms som den faktorn som påverkar bostadsrättsmarknaden mest enligt 74 procent av fastighetsmäklarna. Andelen som bedömer att media har stor påverkan har återigen ökat och 64 procent av mäklarna på respektive bostadsmarknad anser att media har stort inflytande. 2. Stabilisering på bostadsmarknaden kommande kvartal Landets fastighetsmäklare bedömer att det kommer bli en stabil utveckling på bostadsmarknaden. Mer än varannan mäklare på både småhus- och bostadsrättsmarknaden bedömer oförändrade priser, oförändrat utbud och oförändrad efterfrågan. Andelen som tror på uppgång på bostadsmarknaden har minskat sedan förra undersökningen som genomfördes i mars 2015. Nu bedömer cirka 40 procent av mäklarna att pris och efterfrågan kommer att öka. 30 procent av mäklarna tror på fler bostäder till salu under det tredje kvartalet, juli till och med september. 3. Special: Närhet till vatten fortsatt högst på önskelistan hos fritidshusköpare För ett år sedan frågade vi fastighetsmäklarna vad de trodde om utvecklingen på fritidshusmarknaden inför det tredje kvartalet 2014. Den här gången har vi ställt samma frågor och mäklarna gör likartade bedömningar som förra året. Prisutvecklingen bedöms bli oförändrad och efterfrågan bedöms antingen öka eller förbli oförändrad. En majoritet av mäklarna tror på ökat utbud av fritidshus under juli till och med september. Fritidshus med strand- eller sjönära läge är mest attraktiva. Det svarar 98 procent av de medverkande fastighetsmäklarna som förmedlar fritidshus. Indraget vatten och omgivningarna påverkar också efterfrågan i hög grad, det bedömer 87 respektive 85 procent av mäklarna. 3
Bostadsmarknaden påverkan Litet utbud fortsätter att påverka, men rekordlåg ränta drar förbi Sedan våren 2009 har Sveriges fastighetsmäklare bedömt vad som påverkar deras lokala bostadsmarknad mest just nu. Svaren redovisas uppdelat på småhus och bostadsrätter. Det finns både likheter och skillnader i hur mäklarna bedömer påverkansfaktorer på respektive marknad. Under det senaste året har det rapporterats om att utbudet av bostäder är lägre än på länge. Statistik från bostadsannonssajten Hemnet bekräftar denna bild. Under 2014 hade det låga utbudet stor påverkan på bostadsmarknaden och även nu under 2015 uppger landets fastighetsmäklare att situationen är densamma. Räntan har även stor påverkan på bostadsmarknaden enligt en majoritet av mäklarna. diskussioner i riksdagen och regeringen om ränteavdragets vara eller icke varande, om det möjligen gick att ge Finansinspektionen mer muskler så att amorteringskravet trots allt kunde genomföras och hur tidsplanerna för dessa reformer skulle kunna se ut. Under Almedalsveckan meddelade delar av oppositionen genom Folkpartiledaren Jan Björklund också att de anser att den så kallade flyttskatten bör avskaffas. Torsdagen den 2 juli meddelade Riksbankens direktion dessutom att den rekordlåga minusreporäntan kryper ner med ytterligare 0,10 procentenheter, ny nivå blir -0,35 procent. Nivån förväntas ligga kvar, eller sjunka ytterligare, minst ett år. Detta efter att Sveriges mäklare, i denna undersökning, redan svarat att det rekordlåga ränteläget är den påverkansfaktor som just nu är starkast på bostadsrättsmarknaden. Syftet med den expansiva penningpolitiken är att fortsätta sträva mot inflationsmålet på 2 procent. Det blir en spännande bostadshöst! Ekonomisk utblick Ekonomisk tillväxt är beroende av att arbets- och bostadsmarknaden fungerar väl, samt att rätt infrastruktursatsningar görs för att länka samman arbetsmarknader med bostadsmarknader. Det gäller såväl näringslivets möjligheter att kunna rekrytera kvalificerad arbetskraft som individers möjligheter att flytta till utbildning och arbete. En väl fungerande bostadsmarknad har därför stor betydelse för enskilda individers möjligheter att kunna byta boende i olika skeenden i livet men också för Sveriges tillväxt. Inför årets tredje kvartal har ett amorteringskrav, tänkt att träda i kraft till hösten 2015, både annonserats och dragits tillbaka av Finansinspektionen. Mäklarsamfundet var i sitt remissyttrande inför amorteringskravets införande starkt kritiska till delar av det upplägg som presenterades och är därför glada att rättssäkerheten fungerat och att förslaget måste ses över igen. Långsiktiga, logiska och begripliga spelregler är avgörande för att bostadskonsumenterna ska känna sig trygga att genomföra vad som för många är sitt livs största affär bostadsaffären. I samband med att amorteringskravet drogs tillbaka startade en rad politiska De bostäder som annonserades ut på bostadssajten Hemnet under 2014 hade ett totalt marknadsvärde på 416 miljarder eller 11 procent av Sveriges BNP. Vad påverkar bostadsmarknaden? Bostadsmarknaden påverkas av en rad omvärldsfaktorer och regelverk. En viktig faktor för bostadsmarknaden och dess rörlighet (flyttkedjor) är att hushållen hyser tilltro till såväl Sveriges som sin egen ekonomi. En annan är utvecklingen på bolånemarknaden. Hushållens inkomster, ränteläget på bolån och amorteringskrav samt inflationen utgör fyra viktiga faktorer för bostadsprisernas utveckling. Utbudet av bostäder har avgörande betydelse och ett lågt utbud av bostäder och bostadsbrist där folk vill bo, blir hinder för en sund rörlighet på bostadsmarknaden. Bolånetaket och hårdare amorteringskrav har bidragit till att ökningstakten på hushållens skuldtillväxt har dämpats något. Men de låga räntorna bidrar samtidigt till att trenderna med stigande bostadspriser ( ) Då skuldnivåerna redan i dagsläget innebär påtagliga risker för svensk ekonomi är det 4
påverkan angeläget att regeringen och andra myndigheter genomför åtgärder som minskar dem. Även kraftiga prisuppgångar på riskfyllda finansiella tillgångar är något som kräver ökad vaksamhet framöver, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande i samband med senaste räntebeskedet den 2 juli 2015. I genomsnitt lånar de svenska hushållen upp till 70 procent av bostadens värde. Hushåll med riktigt hög belåningsgrad (över 85 procent) är fortsatt få och amorterar i större utsträckning än tidigare. Riksbanken, Finansinspek tionen och regeringen är dock fortsatt oroade. Hushållen har en historiskt hög skuldkvot där bolån svarar för största delen. Även om amorteringsviljan ökat något är den relativt sett 1 låg och amorteringstiderna är också mycket långa. Hushållens höga konsumtionskrediter utöver bostadslånen är ockå en oroande faktor. Rekordlågt ränteläge påverkar allt mer Under hela 2014 och en bit in under 2015 har det låga utbudet varit den faktor som påverkat bostadsmarkanden allra mest, både för småhus och bostadsrätter. Bostadsbristen är påtaglig i flera av Sveriges kommuner. I Boverkets rapport, Bostadsmarknadsenkäten 2015, uppger 183 av landets 290 kommuner att det råder ett underskott på bostäder, framför allt på billiga och mindre bostäder. I denna undersökning uppger 73 procent av småhusmäklarna att det låga utbudet har stor påverkan just nu och motsvarande siffra hos bostadsrättsmäklarna är 72 procent. Andelarna har minskat markant på båda marknaderna, med 10 procentenheter, sedan förra undersökningen. På bostadsrättsmarknaden har räntan gått om det låga utbudet i listan över påverkansfaktor. Räntan har länge haft stor påverkan på bostadsrättsmarknaden, visar tidigare Mäklarinsikter, och i denna undersökning har andelen ökat med 2 procentenheter sedan föregående kvartal. 74 procent av mäklarna svarar att räntan har stor påverkan på deras lokala bostadsrättsmarkand just nu. Räntan toppar nu listan över påverkansfaktorer för bostadsrättsmarknaden. På småhusmarknaden hittar vi räntan på en delad första plats. Även där har andelen ökat med 2 procentenheter, från 71 procent till 73 procent. Andelen mäklare som bedömer att media har stor påverkan har varierat under 2015. I denna undersökning har andelen ökat 64 procent på både småhus- och bostadsrättsmarknaden och hamnar därmed på en tredje plats i listan över påverkansfaktorer. De andra faktorerna ligger kvar på ungefär samma nivå som i föregående undersökning. En faktor som sticker ut på både småhus- och bostadsrättsmarknaden är ett stort utbud. Andelen har ökat 8 respektive 10 procentenheter jämfört med föregående kvartal. På bostadsrättsmarknaden bedömer 38 procent av mäklarna att säsongen har stor påverkan just nu, vilket är en ökning med 11 procentenheter. Tabell 1. De olika faktorerna som just nu har stor påverkan på småhus- och bostadsrättsmarknaden. Småhusmarknaden Bostadsrättsmarknaden Räntan 73% (71%) 74% (72%) Arbetsmarknaden 49% (48%) 45% (44%) Bankernas restriktiva utlåning 57% (52%) 54% (47%) Litet utbud 73% (83%) 72% (82%) Stort utbud 30% (22%) 31% (21%) Optimism gällande den egna ekonomin 44% (44%) 42% (39%) Pessimism gällande den egna ekonomin 22% (22%) 21% (17%) Allmän oro och försiktighet 33% (30%) 33% (26%) Media 64% (51%) 64% (49%) Säsong 52% (50%) 38% (27%) Inom parentes presenteras resultatet från Mäklarinsikt 2015:2 som genomfördes i mars 2015. 1 Finansinspektionen, Den svenska bolånemarknaden 2014, 10 april 2014. 5
Småhus Litet utbud och räntan i topp påverkan Bostadsbristen och den rekordlåga räntan fortsätter att påverka bostadsmarknaden. 73 procent av mäklarna bedömer att litet utbud och räntan har stor påverkan på deras lokala småhusmarknad just nu. Faktorn media har seglat upp på en tredje plats i listan över påverkansfaktorer. 64 procent av mäklarna bedömer att medias rapportering har stor påverkan. Diagram 1. Vad påverkar din småhusmarknad just nu, och hur? Litet utbud Räntan 73% 73% Media 64% Bankernas restriktiva utlåning Säsong Arbetsmarknaden Optimism gällande den egna ekonomin 57% 52% 49% 44% Stor påverkan Liten påverkan Allmän oro och försiktighet Stort utbud 33% 30% Pessimism gällande den egna ekonomin 22% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Andelen som bedömer att ett litet utbud har stor påverkan på småhusmarknaden just nu har minskat med 10 procentenheter sedan förra undersökningen, till 73 procent av mäklarna. Andelen som svarar att det låga utbudet har stor påverkan har ökat succesivt under det senaste året och i förra undersökningen svarade en rekordstor andel, 83 procent, av mäklarna att det låga utbudet har stor påverkan, men nu har andelen minskat. Litet utbud leder generellt till kortare förmedlingstider då det blir fler som konkurrerar om de objekt som finns ute på marknaden. På bostadsmarknaden är det vanligt att säljaren ofta själv även är köpare (av en annan bostad). I ljuset av detta kan ett lågt utbud även försvåra rörligheten på bostadsmarknaden. På en delad första plats över påverkansfaktorer hittar vi räntan. Sedan den 18 mars har Sverige haft en reporänta på -0,25 procent och ytterligare en sänkning till -0,35 procent gjordes den 2 juli. Den låga räntan påverkar så klart bolåneräntorna, vilket har stor betydelse vid bostadsköp. 73 procent av mäklarna bedömer att räntan har stor påverkan på bostadsmarknaden. Det är en ökning med 2 procentenheter jämfört med inför det första kvartalet. (OBS, denna undersökning gjordes innan den sista sänkningen av reporäntan). I förra undersökningen minskade andelen mäklare som bedömer att media har stor påverkan på deras lokala småhusmarknad just nu, från 70 procent till 51 procent. I denna undersökning har andelen ökat igen, med 13 procentenheter till 64 procent. Ökningen gör att media som påverkansfaktor hamnar på tredje plats i listan. Medias rapportering har under de senaste månaderna handlat om det slopade amorteringskravet på bolån, falska budgivningar och om prisutveckling. Rapporteringen har varit ovanligt intensiv och mäklarna bedömer att det påverkar såväl marknaden som bostadskonsumenterna. 57 procent av mäklarna svarar att bankernas restriktiva 6
påverkan utlåning har stor påverkan på deras småhusmarknad just nu. Det är en ökning med 5 procentenheter sedan förra undersökningen. Under 2013 toppade bankernas restriktiva utlåning listan över påverkansfaktorer men sedan 2014 bedömer en större andel av mäklarna att ett litet utbud har större påverkan och nu även räntan. 2011 och tidigare bedömde mäklarna även hur bostadsmarknaden påverkas av vilken säsong det är. Idag svarar 52 procent av mäklarna att småhusmarknaden påverkas av säsongen. Det är en ökning med 2 procentenheter jämfört med mätningen inför det andra kvartalet 2015. Ökningen beror rimligen på att fritidshusmarknaden är som störst under sommarkvartalet. 49 procent av mäklarna bedömer att deras småhusmarknad påverkas mycket av arbetsmarknaden just nu. Det är en ökning med en procentenhet sedan förra undersökningen. Arbete och inkomstutveckling är centrala faktorer för att kunna köpa och äga en bostad. Andelen mäklare som bedömer att optimismen gällande den egna ekonomin påverkar småhusmarknaden i hög grad ligger kvar på samma nivå som under det andra kvartalet 2015. 44 procent av mäklarna bedömer att optimismen gällande den egna ekonomin har stor påverkan just nu. Andelen mäklare som bedömer att den allmänna oron och försiktigheten har stor påverkan har ökat med 3 procentenheter, från 30 procent till 33 procent. I förra undersökningen minskade andelen med hela 20 procentenheter jämfört med mätningen inför det första kvartalet 2015 och därmed var det den lägsta nivån som noterats under Mäklarinsikts historia. Oro och försiktighet hänger nära samman med svagt konjunkturläge, svag arbetsmarknad och bankernas strängare krav. Det påannonserade och sedan slopade amorteringskravet har förmodligen också påverkat. Andelen som bedömer att ett stort utbud har stor påverkan har ökat med 8 procentenheter sedan föregående undersökningen. 30 procent av mäklare bedömer att ett stort utbud påverkar småhusmarknaden just nu. Ett stort utbud påverkar marknaden olika beroende på hur stor efterfrågan är. Ju fler bostäder som är ute till försäljning desto längre förmedlingstider kan det bli då köpare kan ta god tid på sig och titta på fler objekt innan de fattar beslut om att köpa. 22 procent av mäklarna bedömer att pessimism gällande den egna ekonomin hos köpare och säljare påverkar deras lokala småhusmarknad, vilket är på samma nivå som i förra mätningen. Både optimismen och pessimismen gällande den egna ekonomin ligger kvar på samma nivå som i Mäklarinsikt inför det andra kvartalet 2015. 7
påverkan Skillnaden mellan länen är stor småhusmarknadens påverkansfaktorer Nedan presenteras tre tabeller som ger en överblick över de länsvisa skillnaderna för de olika faktorer som just nu totalt påverkar den lokala småhusmarknaden allra mest: litet utbud, räntan och media. Skillnaden mellan länen är stor. Tabell 2. Litet utbud, stor påverkan. Län Mäklarnas svar Örebro 100% Gävleborg 92% Västmanland 86% Stockholm 82% Östergötland 82% Södermanland 73% Norrbotten 73% Jönköping 73% Uppsala 72% Skåne 72% Gotland 69% Västra Götaland 69% Halland 68% Västernorrland 60% Värmland 58% Dalarna 57% Västerbotten 56% Kalmar 53% Jämtland 50% Kronoberg 50% Blekinge 42% Riket 73% Tabell 3. Räntan, stor påverkan. Län Mäklarnas svar Jämtland 100% Dalarna 93% Gotland 92% Norrbotten 91% Uppsala 88% Halland 87% Jönköping 80% Örebro 79% Västmanland 76% Stockholm 76% Gävleborg 75% Södermanland 73% Kalmar 71% Västra Götaland 71% Västernorrland 68% Västerbotten 67% Blekinge 67% Värmland 65% Östergötland 64% Kronoberg 63% Skåne 59% Riket 73% Tabell 4. Media, stor påverkan. Län Mäklarnas svar Östergötland 79% Kalmar 76% Skåne 73% Södermanland 68% Gotland 67% Jönköping 67% Stockholm 65% Västra Götaland 65% Västernorrland 64% Värmland 60% Blekinge 58% Uppsala 58% Gävleborg 58% Dalarna 57% Halland 52% Västmanland 52% Kronoberg 50% Norrbotten 45% Västerbotten 44% Jämtland 33% Örebro 21% Riket 64% 8
Bostadsrätter påverkan Rekordlågt ränteläge påverkar allt mer Andelen som bedömer att räntan har stor påverkan fortsätter att öka och i denna undersökning är andelen uppe i 74 procent. Det låga utbudet fortsätter påverka bostadsrättsmarknaden i hög grad men i bedömningarna inför det tredje kvartalet svarar 72 procent av mäklarna att ett litet utbud har stor påverkan, vilket är en markant minskning med 10 procentenheter. Diagram 2. Vad påverkar din bostadsrättsmarknad just nu, och hur? Räntan Litet utbud 74% 72% Media 64% Bankernas restriktiva utlåning 54% Arbetsmarknaden Optimism gällande den egna ekonomin Säsong Allmän oro och försiktighet Stort utbud 45% 42% 38% 33% 31% Stor påverkan Liten påverkan Pessimism gällande den egna ekonomin 21% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Mycket har hänt i mäklarnas bedömingar sedan förra undersökningen. Det låga utbudet som länge varit den faktor som störst andel mäklare ansåg ha stor påverkan på bostadsrättsmarknaden har tappat en placering i listan över påverkansfaktorer. Räntan har istället gått om med 74 procent av mäklarna som bedömer att den har stor påverkan. Det är en ökning med 2 procentenheter jämfört med föregående undersökning. Nuvarande reporäntan ligger på den historiskt låga nivån på -0,35 procent. Den låga reporäntan påverkar bolåneräntorna, vilket har stor betydelse vid bostadsköp. Andelen fastighetsmäklare som bedömer att ett litet utbud har stor påverkan har minskat kraftigt med 10 procentenheter och ligger nu på 72 procent. Bostadsbristen är fortfarande påtaglig i flera av Sveriges kommuner och trots att faktorn har tappat i andelar så är påverkansgraden fortsatt hög. I förra mätningen minskade andelen som bedömer att media har stor påverkan med hela 18 procentenheter till 49 procent. I denna undersökning har andelen ökat igen och idag bedömer 64 procent av mäklarna på bostadsrättsmarknaden att medias rapportering har stor påverkan. Andelen mäklare som bedömer att bankernas restriktiva utlåning har stor påverkan har ökat från 47 procent till 54 procent, vilket är en ökning med 7 procentenheter. Under 2013 bedömde mäklarna att bankerna hade allra störst påverkan på bostadsmarknaden men nu har andra faktorer större påverkan. 45 procent av mäklarna som förmedlar bostadsrätter svarar att arbetsmarknaden har stor påverkan på deras lokala bostadsmarknad. Det är en knapp ökning med en procentenhet jämfört med förra undersökningen som genomfördes i mars 2015. I förra undersökningen ökade andelen som bedömer att optimism kring den egna ekonomin påverkar bostadsrättsmarknaden i hög grad och i denna undersökning fortsätter 9
påverkan andel att öka, från 39 procent till 42 procent. 2011 och tidigare bedömde mäklarna även hur bostadsmarknaden påverkas av vilken säsong det är. Andelen mäklare som bedömer att säsongen har stor påverkan just nu har ökat med 11 procentenheter sedan föregående undersökning, från 27 procent till 38 procent. En förklaring till det är att fritidshusmarknaden är som allra hetast under sommarkvartalet. 33 procent av mäklarna svarar att den allmänna oron och försiktigheten har stor påverkan på bostadsrättsmarknaden just nu. Det är en ökning med 7 procentenheter jämfört med bedömningarna inför det andra kvartalet. Det påannonserade och sedan tillbakadragna amorteringskravet spelar säkert in här. Andelen som bedömer att ett litet utbud har stor påverkan har minskat sedan förra undersökningen och andelen som bedömer att ett stort utbud har stor påverkan har ökat. 31 procent av mäklarna bedömer att ett stort utbud har stor påverkan, vilket är en ökning med 10 procentenheter. Fortfarande är det större andel, 38 procent, som gör bedömingen att ett stort utbud har liten påverkan. Slutligen bedömer 21 procent av fastighetsmäklarna att pessimism gällande den egna ekonomin hos köpare och säljare har en stor påverkan på bostadsrättsmarknaden. Det är en ökning med 4 procentenheter jämfört med föregående mätning som genomfördes i mars 2015. Skillnaden mellan länen är stor bostadsrättsmarknadens påverkansfaktorer Följande tre tabeller ger en överblick över de länsvisa skillnader i de faktorer som just nu totalt sett påverkar den lokala bostadsrättsmarknaden allra mest: räntan, litet utbud och media. Skillnaden mellan länen är stor. Tabell 5. Räntan, stor påverkan. Tabell 6. Litet utbud, stor påverkan. Tabell 7. Media, stor påverkan. Län Mäklarnas svar Jämtland 100% Gotland 92% Blekinge 89% Halland 88% Uppsala 87% Kronoberg 83% Kalmar 82% Södermanland 81% Norrbotten 80% Västmanland 78% Örebro 78% Stockholm 77% Värmland 75% Dalarna 73% Västerbotten 71% Västra Götaland 70% Jönköping 67% Västernorrland 65% Gävleborg 64% Östergötland 63% Skåne 60% Riket 74% Län Mäklarnas svar Halland 93% Gävleborg 91% Västmanland 89% Örebro 89% Östergötland 83% Södermanland 81% Västernorrland 78% Stockholm 76% Västerbotten 71% Gotland 69% Uppsala 68% Blekinge 67% Jönköping 67% Västra Götaland 67% Skåne 66% Jämtland 60% Värmland 58% Kalmar 55% Kronoberg 50% Dalarna 45% Norrbotten 40% Riket 72% Län Mäklarnas svar Östergötland 79% Gotland 75% Skåne 71% Stockholm 69% Blekinge 67% Kronoberg 67% Uppsala 65% Gävleborg 64% Västra Götaland 64% Halland 63% Södermanland 62% Jönköping 58% Kalmar 55% Dalarna 55% Värmland 50% Västmanland 44% Västerbotten 43% Norrbotten 40% Västernorrland 39% Örebro 33% Jämtland 20% Riket 64% 10
småhus Pris, utbud och efterfrågan Stabilisering väntas på småhusmarknaden Under det senaste kvartalet har priserna på småhus gått upp med 5 procent i riket, enligt Svensk Mäklarstatistik. Inför kommande kvartal bedömer majoriteten av mäklarna att småhusmarknaden kommer bli stabil med oförändrat utbud, oförändrade priser och oförändrad efterfrågan. De senaste tre månaderna har vi sett en prisuppgång på småhus med 5 procent. Under maj månad steg villapriserna med en procent sett till riket som helhet, detta enligt Svensk Mäklarstatistiks senaste siffror som presenterades den 12 juni 2015. Statistiken visar även att medelpriset på en villa i Sverige är 2 828 000 kronor. I prisutvecklingen finns stora variationer beroende på var småhuset är beläget men också mellan de olika orterna inom ett län. Tabell 9. Bedömning av hur utbudet kommer att utvecklas under det tredje kvartalet. Procent. Kvartal 3 (juli-sep) Kvartal 2 (april-juni) Ökat utbud 28% 60% Oförändrat utbud 62% 35% Minskat utbud 10% 5% Oförändrade priser under det tredje kvartalet Bedömningarna av prisutvecklingen har skiftat sedan förra undersökningen. Inför det andra kvartalet 2015 bedömde en majoritet av mäklarna att priserna skulle öka och nu bedömer majoriteten av mäklarna att priserna kommer förbli oförändrade. 45 procent bedömer att priserna kommer att stiga och 52 procent bedömer att de kommer blir oförändrade under perioden juli till och med september. 3 procent av fastighetsmäklarna bedömer att priserna kommer att sjunka, vilket är en ökning med en procentenhet. Tabell 8. Bedömning av hur priset kommer att utvecklas under det tredje kvartalet. Procent. Kvartal 3 (juli-sep) Kvartal 2 (april-juni) Stigande priser 45% 53% Oförändrade priser 52% 45% Sjunkande priser 3% 2% Stabilt utbud men dämpad ökningstakt Även för utbudets utveckling skiljer sig bedömningen för tredje kvartelet 2015 markant från bedömningen som gjordes inför kvartal två 2015. Under perioden juli till och med september bedömer 28 procent av mäklarna att utbudet kommer att öka. Det är en minskning med 32 procentenheter jämfört med förra undersökningen. En majoritet, 62 procent, av mäklarna bedömer att utbudet kommer förbli oförändrat på småhusmarknaden under kommande månader. Det är en ökning med 27 procentenheter. Andelen som bedömer att antalet småhus till salu kommer att minska har ökat från 5 procent av mäklarna till 10 procent. 11
småhus Fortsatt hög efterfrågan Varannan av de tillfrågade mäklarna, 51 procent, bedömer att efterfrågan kommer ligga kvar på samma nivå som under det andra kvartalet. Det är en ökning med 17 procentenheter sedan förra bedömningen. 46 procent av mäklarna bedömer att efterfrågan kommer att öka, vilket är en minskning med 19 procentenheter jämfört med föregående undersökning. Andelen mäklare som tror på en minskad efterfrågan har ökat från 1 procent till 3 procent. Tabell 10. Bedömning av hur efterfrågan kommer att utvecklas under det tredje kvartalet. Procent. Kvartal 3 (juli-sep) Kvartal 2 (april-juni) Ökad efterfrågan 46% 65% Oförändrad efterfrågan 51% 34% Minskad efterfrågan 3% 1% Diagram 3. Hur bedömer du att följande faktorer för småhus kommer att utvecklas under tredje kvartalet, juli till och med september. 70% 60% 50% 40% 30% Öka Oförändrat Minska 20% 10% 0% Pris Utbud Efterfrågan Utbudets utveckling enligt Hemnet Under perioden som vår undersökning pågick (v. 21-23) har i genomsnitt 11 366 småhus legat ute till försäljning på Hemnet varje vecka. På årsbasis är det en minskning med 28 procent jämfört med samma period 2014. Tittar vi på utbudets utveckling under perioden juli till september 2014 (v. 27-39, kvartal 3 2014) och jämför med perioden innan, april till juni 2014 (v. 14-26, kvartal 2 2014), ser vi att det genomsnittliga utbudet på veckobasis ökade med 13 procent. Utbudet är starkt sammankopplat med både säsongsvariationer på marknaden och det aktuella konjunkturläget i svensk ekonomi. Även andra faktorer kan spela in. 12
Pris, utbud och efterfrågan bostadsrätter Stabilisering väntas: majoriteten tror på oförändrade priser Under de tre senaste månaderna har bostadsrättspriserna gått upp med 6 procent, enligt Svensk Mäklarstatistik. Mer än varannan mäklare bedömer att det kommer bli en stabil utveckling på bostadsrättsmarknaden under månaderna juli till och med september. Cirka 40 procent av mäklarna tror på en uppgång på pris och efterfrågan och något mindre andel tror på ökat utbud. De senaste tre månaderna har priserna på bostadsrätter gått upp med 6 procent sett till riket som helhet. Under maj månad steg bostadsrättspriserna med 1 procent, enligt Svensk Mäklarstatistiks senaste siffror som presenterades den 12 juni 2015. Statistiken visar även att medelpriset per kvadratmeter för en bostadsrätt i Sverige är 33 676 kronor. I prisutvecklingen finns det dock stora variationer beroende på var bostadsrätten är belägen men också mellan de olika orterna inom ett län. Majoriteten bedömer oförändrade priser För perioden juli till och med september bedömer en majoritet av mäklarna, 55 procent, att priserna kommer förbli oförändrade. Det är en ökning med 13 procentenheter sedan mäklarnas prognos inför det andra kvartalet. 41 procent av mäklarna tror på stigande priser för bostadsrätter, vilket är en minskning med 16 procentenheter. De återstående 4 procenten tror på sjunkande priser under det tredje kvartalet, vilket är en ökning med 3 procentenheter. Oförändrat utbud enligt 58 procent av mäklarna En tredjedel av de medverkande fastighetsmäklarna bedömer att utbudet kommer att öka under kvartal tre, juli till och med september. Det är en minskning med 15 procentenheter sedan föregående undersökning. 58 procent av mäklarna tror att utbudet av bostadsrätter kommer ligga kvar på samma nivå som under det andra kvartalet. Andelen mäklare som bedömer att utbudet kommer att minska har ökat från 5 procent till 12 procent. Tabell 11. Bedömning av hur priserna kommer att utvecklas under det tredje kvartalet. Procent. Kvartal 3 (juli-sep) Kvartal 2 (april-juni) Stigande priser 41% 57% Oförändrade priser 55% 42% Sjunkande priser 4% 1% Tabell 12. Bedömning av hur utbudet kommer att utvecklas under det tredje kvartalet. Procent. Kvartal 3 (juli-sep) Kvartal 2 (april-juni) Ökat utbud 30% 45% Oförändrat utbud 58% 50% Minskat utbud 12% 5% 13
bostadsrätter Majoritet bedömer att efterfrågan förblir oförändrad Intresset för att köpa bostadsrätter under perioden juli till och med september kommer att öka enligt 43 procent av mäklarna som deltog i årets tredje Mäklarinsikt. 52 procent bedömer att efterfrågan kommer att förbli oförändrad, vilket är en ökning med 13 procentenheter jämfört med förra undersökningen. Enligt 5 procent av de tillfrågade mäklarna som förmedlar bostadsrätter kommer efterfrågan att minska. Tabell 13. Bedömning av hur efterfrågan kommer att utvecklas under det tredje kvartalet. Procent. Kvartal 3 (juli-sep) Kvartal 2 (april-juni) Ökad efterfrågan 43% 59% Oförändrad efterfrågan 52% 39% Minskad efterfrågan 5% 2% Diagram 4. Hur bedömer du att följande faktorer för bostadsrätter kommer att utvecklas under det tredje kvartalet, juli till och med september? 70% 60% 50% 40% 30% Öka Oförändrat Minska 20% 10% 0% Pris Utbud Efterfrågan Utbudets utveckling enligt Hemnet Under perioden som vår undersökning pågick (v. 21-23) har i genomsnitt 8 050 bostadsrätter legat ute till försäljning på Hemnet varje vecka. På årsbasis är det en minskning med 11 procent jämfört med samma period 2014. Tittar vi på utbudets utveckling under perioden juli till september 2014 (v. 27-39, kvartal 3 2014) och jämför med perioden innan, april till juni 2014 (v. 14-26, kvartal 2 2014), ser vi att det genomsnittliga utbudet på veckobasis minskade med 19 procent. Utbudet är starkt sammankopplat med både säsongsvariationer på marknaden och det aktuella konjunkturläget i svensk ekonomi. Även andra faktorer kan spela in. 14
Fritidshus special Närhet till vatten högst på önskelistan Under det senaste året har priserna på fritidshus stigit med 6 procent, och idag är medelpriset på ett fritidshus i Sverige 1 544 000 kr. Majoriteten av fastighetsmäklarna som förmedlar fritidshus bedömer att pris och efterfrågan kommer förbli oförändrad under det tredje kvartalet. Utbudet bedöms öka enligt 45 procent av mäklarna. Medelpriset på ett fritidshus har stigit med 6 procent den senaste tolvmånadersperioden. I dag är medelpriset på ett fritidshus 1 544 000 kr enligt Svensk Mäklarstatistik. I prisutvecklingen finns dock stora variationer beroende på var fritidshuset är beläget men också mellan de olika orterna inom ett län. Oförändrade priser på fritidshus Inför det tredje kvartalet 2014 bedömde en majoritet av mäklarna att priserna skulle förbli oförändrade. I år gör en majoritet av mäklarna, 62 procent, samma bedömning. Andelen som tror på stigande fritidshuspriser har ökat från 22 procent till 31 procent. Andelen mäklare som bedömde att priserna skulle sjunka under 2013 har minskat i undersökningen som avsåg det tredje kvartalet 2014 och i denna undersökning fortsätter andelen att minska, från 11 procent till 7 procent. Tabell 14. Bedömning av hur priserna kommer att utvecklas under det tredje kvartalet. Procent. Ökat utbud på fritidshus Majoriteten, 45 procent, av fastighetsmäklarna bedömer att utbudet av fritidshus till salu kommer att öka under perioden juli till och med september. Det är en ökning med 2 procentenheter jämfört med undersökningen som genomfördes 2014. 43 procent av mäklarna bedömer att utbudet kommer förbli oförändrat, vilket är en minskning med 3 procentenheter. Andelen fastighetsmäklare som bedömer att utbudet av fritidshus kommer att minska har ökat med en procentenhet, från 11 procent till 12 procent. Tabell 15. Bedömning av hur utbudet kommer att utvecklas under det tredje kvartalet. Procent. Kvartal 3 (juli-sep) 2015 Kvartal 3 (juli-sep) 2014 Ökat utbud 45% 43% Oförändrat utbud 43% 46% Minskat utbud 12% 11% Kvartal 3 (juli-sep) 2015 Kvartal 3 (juli-sep) 2014 Stigande priser 31% 22% Oförändrade priser 62% 67% Sjunkande priser 7% 11% 15
special Fortsatt stabil efterfrågan Under det tredje kvartalet, juli till och med september, bedömer 46 procent av fastighetsmäklarna att efterfrågan på fritidshus kommer att förbli oförändrad, vilket är en minskning med 4 procentenheter jämfört med prognosen från förra året. 43 procent bedömer att efterfrågan kommer att öka och det är en ökning med 5 procent. Slutligen bedömer 11 procent av de medverkande mäklarna att efterfrågan kommer att minska under det kommande kvartalet. Tabell 16. Bedömning av hur efterfrågan kommer att utvecklas under det tredje kvartalet. Procent. Kvartal 3 (juli-sep) 2015 Kvartal 3 (juli-sep) 2014 Ökad efterfrågan 43% 38% Oförändrad efterfrågan 46% 50% Minskad efterfrågan 11% 12% Diagram 5. Hur bedömer du att följande faktorer för fritidshus kommer att utvecklas under under det tredje kvartalet, juli till och med september? 70% 60% 50% 40% 30% Öka Oförändrat Minska 20% 10% 0% Pris Utbud Efterfrågan 16
special Strand- eller sjönära läge höjer efterfrågan Om fritidshuset ligger nära en strand eller sjö så höjer det efterfrågan avsevärt svarar 98 procent av mäklarna. Det är en minskning med en procentenhet jämfört med förra årets undersökning. På andra plats kommer indraget vatten med 87 procent och på tredje plats omgivningarna med 85 procent av mäklarna. Samtliga faktorer, förutom strandeller sjönära läge, har ökat i andel jämfört med resultatet från 2014. Plats för många personer har klättrat ett steg i listan över faktorer som höjer efterfrågan, med 49 procent av mäklarna. I Mäklarinsikt nummer 2 2013 frågade vi mäklarna om det finns en pendlingsgräns i restid mellan hem och fritidshus. En majoritet av mäklarna svarade då att det finns en kritisk gräns vid 1,5-2 timmar. I denna undersökning svarar 46 procent av mäklarna att en kort restid höjer efterfrågan. Diagram 6. Vad höjer efterfrågan på ett fritidshus? Stor positiv påverkan. Strand- eller sjönära läge: Indraget vatten: Omgivningarna: Bilväg ända fram: Permanentbostadsstandard: Hög standard: Plats för många personer/flera familjer: Kort restid: Gästhus: Närhet till fjäll: Möjlighet att komma till huset med buss eller tåg: Nära större stad: Närhet till nöjen och affärer: Renoveringsbehov: Nära till närmaste granne: 49% 46% 43% 33% 32% 29% 24% 16% 15% 87% 85% 82% 78% 77% 98% 2014 2015 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Utbudets utveckling enligt Hemnet I slutet av maj 2015 fanns det i genomsnitt 4 988 fritidshus till försäljning på Hemnet. På årsbasis är det en minskning med 22 procent jämfört med samma period 2014. Utbudet är starkt sammankopplat med både säsongsvariationer på marknaden och det aktuella konjunkturläget i svensk ekonomi. Även andra faktorer kan spela in. 17
Sveriges bostadsbestånd Fakta Den privatägda marknaden uppgår till 63 procent I Sverige fanns det drygt 4,6 miljoner bostäder vid utgången av 2014. De fördelades på 2,4 miljoner bostäder i flerbostadshus och 2 miljoner i småhus. Av dessa var cirka 1,7 miljoner hyresrätter, varav 1,4 miljoner hyresrätter i flerbostadshus och cirka 84 000 hyresrätter i småhus. Därmed uppgick den privatägda marknaden till 63 procent av det totala beståndet, eller 2,9 miljoner bostäder. Under 2014 färdigställdes 29 164 bostäder visar siffror från SCB. Det är en minskning med endast 61 bostäder jämfört med 2013. Under 2013 färdigställdes det högsta antalet bostäder under ett år sedan 2008. Men för att möta befolkningsökningen och för att skapa dynamik på marknaden behövs det fler bostäder, särskilt i tillväxtregionerna. Sverige har ett lågt byggande jämfört med våra nordiska grannländer med 3 lägenheter per 1000 invånare. Det är under EU-snittet som är på runt 5 lägenheter per 1000 invånare. Det behövs också en blandning av boendeformer och upplåtelseformer för att svara mot hushållens olika behov. Balansen mellan upplåtelseformerna har förändrats under senare år. Andelen småhus är förhållandevis konstant medan hyresrätterna minskat och bostadsrätterna ökat. Det beror bland annat på att andelen hyresrätter har minskat som en följd av att många av dem ombildats till bostadsrätter samtidigt som det byggts fler nya bostadsrätter än hyresrätter. Tabell 17. Antal och andel lägenheter efter hustyp, upplåtelseform och län, 2014. Län Antal bostäder Antal lägenheter i flerbostadshus efter upplåtelseform Småhus Flerbostadshubostäder småhus flerbostadshus spec.bostäder +Äganderätt hyresrätt bostadsrätt Special- Andel Andel Andel Bostadsrätt Andel Andel Totalt Hyresrätt Totalt Stockholm 264953 685440 39825 990218 27% 69% 4% 312068 373372 685440 46% 54% Uppsala 67838 78197 16495 162530 42% 48% 10% 34098 44099 78197 44% 56% Södermanland 59435 67832 4237 131504 45% 52% 3% 47143 20689 67832 69% 31% Östergötland 90220 110682 11519 212421 42% 52% 5% 79910 30772 110682 72% 28% Jönköping 83432 66791 7867 158090 53% 42% 5% 48400 18391 66791 72% 28% Kronoberg 51302 30887 7287 89476 57% 35% 8% 24985 5902 30887 81% 19% Kalmar 67234 44635 5067 116936 57% 38% 4% 31908 12727 44635 71% 29% Gotland 16917 9082 1272 27271 62% 33% 5% 5050 4032 9082 56% 44% Blekinge 42075 29726 3531 75332 56% 39% 5% 22097 7629 29726 74% 26% Skåne 269948 297719 27734 595401 45% 50% 5% 178293 119426 297719 60% 40% Halland 83149 49091 5683 137923 60% 36% 4% 37128 11963 49091 76% 24% Västra Götaland 338492 390600 35473 764565 44% 51% 5% 258959 131641 390600 66% 34% Värmland 74191 57827 5946 137964 54% 42% 4% 38410 19417 57827 66% 34% Örebro 65335 66591 7668 139594 47% 48% 5% 50729 15862 66591 76% 24% Västmanland 53204 66932 6720 126856 42% 53% 5% 37662 29270 66932 56% 44% Dalarna 80338 51770 6019 138127 58% 37% 4% 34835 16935 51770 67% 33% Gävleborg 73640 60897 5911 140448 52% 43% 4% 43901 16996 60897 72% 28% Västernorrland 62533 52800 5669 121002 52% 44% 5% 29230 23570 52800 55% 45% Jämtland 35671 27153 3181 66005 54% 41% 5% 16852 10301 27153 62% 38% Västerbotten 62313 56752 10963 130028 48% 44% 8% 36888 19864 56752 65% 35% Norrbotten 64436 53986 7257 125679 51% 43% 6% 39267 14719 53986 73% 27% Hela riket 2 006 656 2 355 390 225 324 4 587 370 44% 51% 5% 1 407 813 947 577 2 355 390 60% 40% 2 Källa: SCB, april 2015 2 Från totalsumman har vi tagit bort bostäder där uppgift saknades. Specialbostäder har tidigare tagits med i beräkningen av flerbostadshus, nu står dessa i en egen kolumn. Specialbostäder avser bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder. 18
Så gick undersökningen till 2015:3 Metod Undersökningen genomfördes genom en webbaserad undersökning. Den administrerades genom att ett e-mail skickades till varje respondent med en länk till frågeformuläret. Ett följebrev inkluderades där syftet med undersökningen förklarades. Cirka en vecka efter att länken skickats till respondenterna gick en första påminnelse ut till dem som inte svarat. Sammanlagt skickades tre påminnelser ut. Målgrupp och urval Samtliga av Mäklarsamfundets ledamöter (registrerade fastighetsmäklare) kontaktades vilket innebär att vi arbetade med ett totalurval. Ett totalurval betyder att man inte gör något urval inom sin målgrupp utan samtliga i målgruppen kontaktas, risken för snedvridet urval elimineras därmed och den statistiska säkerheten ökar. Ett totalurval betyder vidare att vi kan se säkra resultat på små separata grupper eftersom samtliga inom gruppen tillfrågas. Enkät Enkäten baseras på den enkät som använts sedan starten av Mäklarinsikt 2009. Frågor Vilket län är du verksam i? (Svar: 1 av Sveriges 21 län) Förmedlar du? (Småhus, Bostadsrätter, Fritidshus) SMÅHUS Hur bedömer du att utbudet för småhus kommer att utvecklas juli till och med september? (Svar graderas 1 till 5, 1 = minska avsevärt och 5 = öka avsevärt) Hur bedömer du att efterfrågan för småhus kommer att utvecklas juli till och med september? (Svar graderas 1 till 5, 1 = minska avsevärt och 5 = öka avsevärt) Hur bedömer du att priset på småhus kommer att utvecklas juli till och med september? (Svar graderas 1 till 5, 1 = sjunka mycket, 5 = öka mycket) Hur påverkar följande faktorer din småhusmarknad just nu? (Svar graderas 1 till 5, 1 = liten påverkan, 5 = stor påverkan) - Räntan - Arbetsmarknaden - Bankernas restriktiva utlåning - Litet utbud - Stort utbud - Optimism gällande den egna ekonomin - Pessimism gällande den egna ekonomin - Allmän oro och försiktighet - Media - Säsong BOSTADSRÄTTER Hur bedömer du att utbudet på bostadsrätter kommer att utvecklas juli till och med september? (Svar graderas 1 till 5, 1 = minska avsevärt och 5 = öka avsevärt) Hur bedömer du att efterfrågan på bostadsrätter kommer att utvecklas juli till och med september? (Svar graderas 1 till 5, 1 = minska avsevärt och 5 = öka avsevärt) Hur bedömer du att priset på bostadsrätter kommer att utvecklas juli till och med september? (Svar graderas 1 till 5, 1 = sjunka mycket, 5 = öka mycket) Hur påverkar följande faktorer din bostadsrättsmarknad just nu? (Svar graderas 1 till 5, 1 = liten påverkan, 5 = stor påverkan) - Räntan - Arbetsmarknaden - Bankernas restriktiva utlåning - Litet utbud - Stort utbud - Optimism gällande den egna ekonomin - Pessimism gällande den egna ekonomin - Allmän oro och försiktighet - Media - Säsong FRITIDSHUS-SPECIAL Hur bedömer du att följande faktorer kommer att utvecklas juli till och med september? (1 = minska avsevärt och 5 = öka avsevärt) Utbudet kommer att: Köpintresset kommer att: Priset kommer att: Vad höjer efterfrågan på ett fritidshus? (Svar graderas 1 till 5) Strand- eller sjönära läge: Närhet till fjäll: Hög standard: Permanentbostadsstandard: Renoveringsbehov: Indraget vatten: Gästhus: Plats för många personer/flera familjer: Bilväg ända fram: Möjlighet att komma till huset med buss eller tåg: Nära till närmaste granne: Närhet till nöjen och affärer: Nära större stad: Omgivningarna: Kort restid: Annat... Fältperiod Undersökningen pågick mellan den 18 maj och den 5 juni 2015. Bortfallsredovisning: Bruttourval = Antal inbjudna: 3 863 Ej i målgruppen (t ex föräldraledighet, sjukskrivning, felaktig adress, slutat, förmedlar ej): 163 Kompletta svar: 860 Svarsfrekvens = Antal kompletta svar/ nettourval: 23 procent 19
www.maklarsamfundet.se Om Mäklarinsikt Mäklarinsikt är Sveriges största rikstäckande undersökning om bostadsmarknaden. I undersökningen bedömer Mäklarsamfundets medlemmar, över hela Sverige, den svenska bostadsmarknaden utifrån sin lokala marknad, i dagliga kontakter och samtal med sina kunder. Mäklarinsikt genomförs av Mäklarsamfundet med hjälp av ett webbaserat verktyg som heter Webropol. Mäklarinsikt presenteras fyra gånger per år. Denna gång genomfördes undersökningen under perioden 18 maj och den 5 maj 2015. 860 mäklare har svarat. Våra fastighetsmäklare bedömer bostadsrätter, småhus och fritidshus separat det närmaste kvartalet, det vill säga juli till och med september 2015. Information om metod, svarsperiod etc. hittar du på föregående sida i rapporten. Vi har även brutit ned undersökningen på länsnivå. På vår hemsida www.maklarsamfundet.se kan du hämta kortfattade länsrapporter. Materialet får fritt användas om källa anges. Källa: Mäklarinsikt 2015:3. Mäklarinsikt är Mäklarsamfundets undersökning om bostadsmarknaden. Om Mäklarsamfundet Mäklarsamfundet är den största branschorganisationen för Sveriges fastighetsmäklare. Vi samlar över 4000 anslutna fastighetsmäklare. De utgör en majoritet, 63 procent, av den samlade kåren. Läs mer om oss på www.maklarsamfundet.se 20