handlingsprogram 2013 2016 Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012
HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där våra mänskliga rättigheter respekteras, och där vi kan förverkliga oss själva utan att hindras av okunskap, otillgänglighet eller brist på vård, stöd och hjälpmedel. 1
Inledning Detta handlingsprogram visar vilka frågor HRF kommer att lägga särskild tonvikt vid under åren 2013 2016. Programmet är ett verktyg för alla nivåer inom organisationen i vår gemensamma strävan efter full delaktighet och jämlikhet för alla hörselskadade. Handlingsprogrammet utgår från HRF-stadgarnas ändamålsparagraf, HRFs intressepolitiska program och de mänskliga rättigheter som bland annat tydliggörs i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Brist på kunskap är ett av de största hindren för att skapa bättre villkor för hörselskadade. Under den kommande kongressperioden ska vi därför arbeta för att skapa En ny upplysningstid, där vi vädrar ut unkna fördomar ur samhället och släpper in fakta, vetenskap, sunt förnuft och positiva attityder till hörselskadade. Vi ska belysa och klargöra, ingjuta självförtroende och ny kraft. En annan viktig förutsättning för att hörselskadade ska få en bra tillvaro är att vi kan få tillgång till hörselvård, hjälpmedel, stöd och service. Vi ska därför arbeta för att hörselvården stärks och utvecklas i hela landet, och att alla hörselskadade får de hjälpmedel och det stöd de behöver. Full delaktighet för hörselskadade är endast möjligt i ett samhälle med god tillgänglighet. Vi ska därför fortsätta arbeta för att riva de onödiga hinder som omgärdar samtal, och sträva efter bra ljudmiljö, hörseltekniska lösningar, textning, tillgång till tolk med mera. Medlemmarnas engagemang är den drivkraft som för HRF framåt. Därför ska vi under 2013 2016 se över hur vi kan utveckla organisationen och bli ännu bättre på att ta tillvara denna kraft. HRF ska fortsätta vara en stark, angelägen organisation, fast förankrad i hörselskadades verklighet. 2
A: En ny upplysningstid Mål A.1: Att öka hörselskadekunskapen samt förbättra attityder till hörselskadade och hörselskadades behov Under kongressperioden ska HRF arbeta för att öka kunskapen om och förbättra attityder till hörselskadade och hörselskadades behov bland allmänheten samt bland till exempel politiker, myndigheter, vårdgivare, arbetsgivare, fack, skolansvariga och andra nyckelpersoner. Genom upplysning och välgrundade argument som tydligt visar våra behov, brister i samhället och konsekvenser av dessa brister ska vi skapa förutsättningar för att hörselskadades behov prioriteras högre. Vi ska också arbeta för att avdramatisera och avstigmatisera hörselskador, så att fler hörselskadade vågar och vill söka den hjälp de behöver. Det här innebär att vi ska arbeta för att ändra på negativa attityder, fördomar och ogrundad oro bland såväl hörselskadade själva som i övriga samhället. Majoriteten av landets hörselskadade har inte haft kontakt med hörselvården, enligt HRFs undersökningar. Två av tre yrkesverksamma med hörselnedsättning har inte talat med arbetsgivare och arbetskamrater om sin hörselskada. Detta är bara några indikationer på att hörselnedsättning ofta upplevs som ett socialt stigma, som man försöker dölja eller bagatellisera. Men att befinna sig i hörselgarderoben och ständigt anstränga sig för att uppfatta vad som sägs, utan stöd av vare sig hjälpmedel eller annat, kan leda till hörselstress och risk för ytterligare hälsoproblem. Genom upplysning kan vi sänka tröskeln så att det blir enklare och mer självklart för alla med hörselproblem att söka hjälp i tid. ska verka för att allmänhet och nyckelgrupper får kunskap om hörselskadades villkor och behov. ska utveckla en nära dialog med politiker och andra beslutsfattare. ska sprida hörselskadekunskap till hörselskadade och anhöriga. ska genomföra försöksverksamhet med uppsökande kunskapsspridning/utbildning riktat till vissa utvalda nyckelgrupper. ska verka för att hörselskadekunskap inkluderas i fler utbildningar. ska verka för att allmänhet och nyckelgrupper får kunskap om hörselskadades villkor och behov. ska utveckla en nära dialog med politiker och andra beslutsfattare. 3
ska sprida hörselskadekunskap till hörselskadade och anhöriga. ska ta initiativ till och bidra med hörselskadekunskap på olika utbildningar. ska verka för att allmänhet och nyckelgrupper får kunskap om hörselskadades villkor och behov. ska utveckla en nära dialog med politiker och andra beslutsfattare. ska sprida hörselskadekunskap till hörselskadade och anhöriga. ska ta initiativ till och bidra med hörselskadekunskap på olika utbildningar. Mål A.2: Att stärka hörselskadade att utkräva sina rättigheter Vi ska ge hörselskadade kunskap och vägledning om olika möjligheter, samt kraft och vilja att utkräva sina rättigheter i olika sammanhang som arbetstagare, studerande, patient, konsument, väljare eller något annat. På så sätt stärker vi enskilda hörselskadade, och deras anhöriga, och ger dem bättre möjligheter att få en fungerande tillvaro. Detta gör i sin tur att hörselskadade blir en starkare och mer inflytelserik grupp i samhället. Detta arbete genomför vi med stöd av bland annat svenska lagar, förordningar och regelverk, samt FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. ska utveckla HRFs informationsutbud om möjligheter och rättigheter. Samla in och sprida kunskap om hörselvård, hjälpmedel, tillgång till tolk, olika tillgänglighetslösningar och andra samhällsresurser. ska uppmuntra enskilda att anmäla diskriminering. ska anordna utbildningar för föreningarna om att sprida kunskap om hörselskadades möjligheter och rättigheter till medlemmar, andra hörselskadade samt anhöriga. ska sprida kunskap om hörselskadades möjligheter och rättigheter till medlemmar, andra hörselskadade samt anhöriga. ska uppmuntra enskilda att anmäla diskriminering. 4
Mål A.3: Att verka för fler hörselkontroller Det är viktigt att identifiera en hörselnedsättning så tidigt som möjligt och att denna upptäckt sedan följs av åtgärder och information. Rätt insatser i tid förebygger andra hälsoproblem och skapar förutsättningar för att hörselskadade ska få en fungerande tillvaro med hög livskvalitet, vilket är till gagn för såväl individ som samhälle. Vi ska därför arbeta för att fler väljer att kontrollera sin hörsel samt att fler erbjuds regelbundna hörselkontroller. Vi ska också verka för allmän hörselscreening som ett verktyg för tidig upptäckt. I dag är regelbundna hörselkontroller i arbetslivet ungefär tre gånger så vanligt bland män som bland kvinnor. Genom att kontrollera hörseln hos yrkesgrupper med kommunikationskrävande arbetsuppgifter kan fler hörselskadade kvinnor få en bättre situation. Bland äldre finns ingen allmän hörselscreening, trots att mer än var tredje person över 75 år hör dåligt. Kommunikationsundernäring innebär en hälsorisk, men med rätt insatser kan äldre få såväl bättre allmänhälsa som högre livskvalitet. Det finns tydliga indikationer på att hörselnedsättning är vanligare bland flyktingar och invandrare än i hela befolkningen. Trots det är hörselkontroller ingen självklarhet för de som börjar bygga ett nytt liv i Sverige, med arbete och studier. Tidiga åtgärder skapar bättre förutsättningar för att lära sig svenska och bli delaktig i det svenska samhället. ska uppmuntra allmänheten att kontrollera hörseln regelbundet. ska väcka opinion för allmän hörselscreening för alla åldersgrupper. ska driva krav på regelbundna hörselkontroller för arbetstagare med kommunikationskrävande arbetsuppgifter. ska driva krav på att alla nyanlända invandrare/flyktingar ska erbjudas hörselkontroll i samband med att de påbörjar utbildning i svenska språket. ska påtala vikten av allmän hörselscreening i sina kontakter med respektive landsting/region. ska uppmuntra allmänheten att kontrollera hörseln regelbundet. ska driva krav på hörselkontroller av äldre inom kommunernas äldreomsorg. 5
B: Hörselvård, hjälpmedel, stöd och service Mål B.1: Att arbeta för att hörselvården stärks och utvecklas På senare år har hörselvården fått en allt svagare ställning inom hälsooch sjukvården. Dessutom har audiologi nedprioriterats från egen medicinsk specialitet till grenspecialitet, vilket innebär en ytterligare försvagning av hörselvårdens kompetens och resurser. HRF anser att det ska finnas en audiologisk klinik i varje län/region, som ska ställa diagnoser och erbjuda utvidgad rehabilitering av olika slag. Vid audiologiska kliniker ska det bedrivas klinisk forskning och utveckling i nära samarbete med hörcentraler/audionommottagningar och motsvarande utprovningsverksamhet. I dag är hörselvården ofta uppdelad på flera olika aktörer, och det har lett till att den audiologiska klinikens roll har blivit otydligare och mindre självklar. Vi ska därför arbeta för att den audiologiska rehabiliteringen får en starkare ställning inom hälso- och sjukvården, samt att hörselvården som helhet stärks och utvecklas. Vi ska också verka för att hörselvården i hela landet ansluts till nationella kvalitetsregister, som gör det möjligt att kvalitetssäkra och göra uppföljningar av hörselvårdens insatser. ska argumentera för stark, utvecklad hörselvård genom att lyfta fram de vinster det ger för både individ och samhälle. ska utveckla dialogen med professionen och tillsammans arbeta för att återupprätta audiologins status, både när det gäller hörselvård och klinisk forskning. ska påverka aktörer inom hörselvårdsområdet att ansluta sig till aktuella kvalitetsregister. ska påverka aktörer inom hörselvårdsområdet att ansluta sig till aktuella kvalitetsregister. Mål B.2: Att fler hörselskadade ska få habilitering och rehabilitering I dag är det många hörselskadade både barn och vuxna som inte får sina behov tillgodosedda. Personer med nedsatt hörsel får sällan andra rehabiliterande åtgärder än hörapparatutprovning, trots att många skulle behöva ytterligare åtgärder för att kunna kommunicera med sin omgiv- 6
ning. Personer med Menières sjukdom, tinnitus och ljudöverkänslighet får sällan den behandling de behöver för att uppnå bra livskvalitet. Vi ska arbeta för att fler hörselskadade får den habilitering och rehabilitering de behöver, utifrån hörselskadans grad och art, men också utifrån livssituation till exempel arbete, utbildning, familjeliv och fritid. ska verka för att alla hörselskadade som behöver får hörselrehabilitering i form av hörselskadekunskap, hörselstrategier, psykosociala insatser, kommunikationsträning, kunskap om tolkanvändning, hörselförbättrande kirurgi med mera. ska verka för att alla hörselskadade barn och ungdomar får habilitering som ger förutsättningar för en god språkutveckling och personlig utveckling. ska uppmuntra anmälningar till patientnämnder eller motsvarande när vården inte uppfyller rimliga krav. ska verka för att alla hörselskadade som behöver får hörselrehabilitering i form av hörselskadekunskap, hörselstrategier, psykosociala insatser, kommunikationsträning, kunskap om tolkanvändning, hörselförbättrande kirurgi med mera. ska verka för att alla hörselskadade barn och ungdomar får habilitering som ger förutsättningar för en god språkutveckling och personlig utveckling. ska utveckla dialogen med landstingens politiker och tjänstemän angående hörselhabilitering och hörselrehabilitering. ska verka för att varje landsting erbjuder sammanhållen information för hörselskadade om vart de kan vända sig för att få vård, stöd och service, samt att de landsting som erbjuder fritt vårdval och/eller fritt val av hjälpmedel tar ansvar för att patienter får allsidig, oberoende information. ska verka för att äldre som har behov av råd och stöd ska få det oavsett boendeform, bland annat genom att driva krav på utbildad hörselservicepersonal (hörselinstruktörer) i samtliga kommuner. ska uppmuntra anmälningar till patientnämnder eller motsvarande när vården inte uppfyller rimliga krav. ska verka för att äldre som har behov av råd och stöd ska få det oavsett boendeform, bland annat genom att driva krav på utbildad hörselservicepersonal (hörselinstruktörer) i samtliga kommuner. 7
Mål B.3: Att driva krav på likvärdig hörselvård i hela landet Vilken hörselvård hörselskadade får beror på var i landet han eller hon bor skillnaderna mellan de olika länen är stora när det gäller hörselvårdsinsatser. Även individens kostnader för att få tillgång till hörselvård varierar kraftigt, liksom de avgiftssystem som tillämpas inom hörselvården i olika landsting/regioner. Vi ska därför fortsätta driva krav på likvärdig hörselvård i hela landet, både när det gäller innehåll och kostnader. Som ett led i detta ska vi verka för att det upprättas nationella riktlinjer för olika diagnosgrupper. Det pågår stora förändringar av hörselvårdens organisation i olika delar av landet. Utprovningsverksamhet läggs i allt större utsträckning ut på privata aktörer. Därför ska vi bevaka att landstingen tar ansvar för att hörapparatutprovningen håller god kvalitet, med den europeiska standarden för hörapparatutprovning som ett minimikrav. ska verka för skärpt lagstiftning som säkerställer likvärdiga avgiftssystem inom hörselvården i hela landet. ska verka för att det upprättas nationella riktlinjer för hörselvårdande behandlingar/insatser, för att uppnå likvärdig kvalitet i hela landet. ska verka för att befintliga standarder för hörselvårdande insatser och produkter följs och att nya standarder tas fram. ska verka för att den europeiska standarden för hörapparatutprovning ska vara ett minimikrav vid utprovningar i Sverige. ska verka för rättvisa avgifter och avgiftssystem i respektive landsting/region, i samverkan med förbundet. ska bevaka att hörselskadades intressen tillvaratas vid upphandlingar av hörapparater, hjälpmedel och hörselvårdstjänster inom respektive landsting/region. 8
C: Tillgänglighet Mål C.1: Att arbeta för lagstiftning mot bristande tillgänglighet Varje dag utestängs hörselskadade människor från utbildningar, tvprogram, sammanträden, teater, föreningsliv, restauranger, bio, politiska debatter och andra typer av situationer med kommunikation, umgänge och information på grund av bristande tillgänglighet. Många löper dessutom risk att missa livsviktiga larm. Ofta beror problemen på fysiska och tekniska brister, till exempel att lokaler har dålig ljudmiljö, att tv-program inte är textade eller att det saknas fungerande teleslinga. Att det ser ut så här beror till stor del på bristande kunskap, men också på att ansvariga saknar vilja att vidta de åtgärder som krävs för att hörselskadade ska kunna vara delaktiga. Men rätten till delaktighet är en alldeles för viktig fråga för att överlåtas enbart åt den goda viljan hos olika ansvariga. Vi ska därför driva krav på lagstiftning som slår fast att bristande tillgänglighet är diskriminering. Detta är ett viktigt steg på vägen mot ett tillgängligt samhälle, där hörselskadades rättigheter respekteras. ska driva krav på en diskrimineringslagstiftning som omfattar bristande tillgänglighet. Mål C.2: Att arbeta för bättre ljudmiljö och bra hörbarhet Alla människor behöver bra ljudmiljö, men för hörselskadade är det helt avgörande. Inga andra grupper drabbas så hårt av det moderna samhällets ljudmattor som vi; när ljudmiljön är dålig får vi problem med att höra och fungera på jobbet, i skolan och i vårt sociala umgänge. Vi blir helt enkelt utanför och mår dåligt. Det största hindret för bra ljudmiljö är kunskapsbrist och oklara regelverk. Därför ska vi fortsätta vårt arbete för att sprida kunskap och driva krav på skärpt lagstiftning. Ett problemområde som vi särskilt lyfter fram i vårt påverkansarbete för bättre ljudmiljö är skola och förskola. Bra hörbarhet för hörselskadade handlar även om olika tekniska lösningar, som gör att vi får bättre förutsättningar att vara delaktiga i skola, arbetsliv, fritid, äldreboenden med mera. Vi ska därför verka för att ansvariga tar större ansvar för att sådana kommunikationslösningar finns och fungerar. 9
ska driva krav på skärpt lagstiftning för bra ljudmiljö. ska verka för att ämnet ljudmiljö, framför allt rumsakustik, ska få större utrymme i arkitektutbildningar samt inom utbildningar och fortbildningar för yrkesgrupper inom byggsektorn och miljöområdet. ska arbeta för att skolor/skolhuvudmän ska se till att deras verksamhet bedrivs i lokaler med bra ljudmiljö, med goda förutsättningar för kommunikation och koncentration. ska driva ljudmiljö- och hörbarhetsfrågor gentemot fack, arbetsgivare, utbildningsanordnare, kulturverksamhet, restauranger/caféer med mera. ska uppmuntra allmänheten att anmäla/påtala dålig ljudmiljö, avsaknad av teleslinga och annan brist på tillgänglighet i publika lokaler. ska driva standardiseringskrav på ljudmiljö som säkerställer god hörbarhet. ska driva ljudmiljö- och hörbarhetsfrågor i länshandikappråd (LHR) och andra regionala samverkansforum. ska driva ljudmiljö- och hörbarhetsfrågor gentemot fack, arbetsgivare, utbildningsanordnare, kulturverksamhet, restauranger/caféer med mera. ska verka för bättre tillsyn, service och underhåll av teleslingor och annan hörteknik i samlingslokaler. Att kommunernas byggnadsnämnder eller motsvarande tar sitt ansvar/har en bättre tillsyn. ska arbeta för att skolor/skolhuvudmän ska se till att deras verksamhet bedrivs i lokaler med bra ljudmiljö, med goda förutsättningar för kommunikation och koncentration. ska verka för bättre tillsyn, service och underhåll av teleslingor och annan hörteknik i samlingslokaler. Att kommunernas byggnadsnämnder eller motsvarande tar sitt ansvar/har en bättre tillsyn. ska driva ljudmiljö- och hörbarhetsfrågor i kommunala handikappråd (KHR) och andra lokala samverkansforum. ska driva ljudmiljö- och hörbarhetsfrågor gentemot fack, arbetsgivare, utbildningsanordnare, kulturverksamhet, restauranger/caféer med mera. ska uppmuntra allmänheten att anmäla/påtala dålig ljudmiljö, avsaknad av teleslinga och annan brist på tillgänglighet i publika lokaler. ska verka för att kommuner har hörseltekniska hjälpmedel för utlåning. 10
Mål C.3: Att arbeta för ökad tillgänglighet till tv, radio, webb och andra digitala medieformat Utbudet av film/video växer snabbt och finns att tillgå i allt fler format och digitala kanaler. Förutom de traditionella radio- och tv-sändningarna har nu webben fått en allt större och viktigare roll, med allt från livesändningar till arkivmaterial. Dessutom erbjuds allt mer filmmaterial för nedladdning. HRF ska fortsätta arbeta för att medieutbudet blir tillgängligt för hörselskadade, såväl i traditionella medier som i olika nya kanaler. ska driva krav på effektiv textning av god kvalitet i samtliga tv-kanaler samt på bio, på webben, på dvd och motsvarande samt i andra sammanhang där det visas bild med tal och ljudbaserad information. ska verka för att tv och radio har god hörbarhet i alla sändningar. ska uppmuntra allmänheten att anmäla brist på textning och dålig hörbarhet till Granskningsnämnden. ska uppmuntra allmänheten att påtala brist på textning och dålig hörbarhet till berörda tv- och radiobolag och motsvarande. Mål C.4: Att arbeta för att förbättra tillgången till tolkning av hög kvalitet Att vi kan få den tolkservice vi behöver när vi behöver den är en förutsättning för att många hörselskadade ska kunna vara delaktiga och kommunicera med andra på jobbet, på fritiden och i utbildning. Men tolktillgången motsvarar inte alltid efterfrågan, och i dag finns inte tolkutbildning vid högskolan, vilket påverkar kvaliteten och utvecklingen. Dessutom är det många hörselskadade som inte använder tolk, eftersom de inte känner till att tolktjänsten finns och hur den fungerar. Vi ska därför arbeta för att skapa förutsättningar för att hörselskadade ska kunna få tolkning av hög kvalitet. ska verka för att tolkutbildningarna anpassas så att det finns tolkar som kan möta olika tolkbehov. ska verka för förbättrad organisation och samordning av tolkverksamheten. ska verka för att hörselskadade kan få fungerande distanstolkning. 11
ska verka för förbättrad organisation och samordning av tolkverksamheten. ska verka för att hörselskadade som behöver tolk får kunskap om tolkmetoder, tolktjänsten och tolkanvändning. ska verka för att hörselskadade kan få fungerande distanstolkning. ska verka för att hörselskadade som behöver tolk får kunskap om tolkmetoder, tolktjänsten och tolkanvändning. Mål C.5: Att arbeta för pedagogisk och fysisk tillgänglighet i skola och utbildning Skolgången har avgörande betydelse för ett barns framtid. Bristande delaktighet i undervisning, samtal och lek under uppväxten får konsekvenser för livet. I dagens skola har många hörselskadade barn en oacceptabel utbildningssituation där de får kämpa hårt för att hänga med i undervisningen och i den sociala situationen på skolan. Vi ska därför arbeta för att förverkliga HRFs skolorganisationsmodell, som säkerställer att alla hörselskadade och döva får en bra skolsituation, oavsett skolform. Vår modell omfattar förskola, skola och gymnasieskola, och bygger på nationell samordning. Förutom skolverksamhet för hörselskadade och döva vill vi ha regionala resurscentra som ser till att alla hörselskadade och döva elever även integrerade elever får bra skolgång när det gäller hörteknik, ljudmiljö, pedagogik, teckenspråk med mera. Vi ska också sprida kunskap till föräldrar om vilka rättigheter och möjligheter deras barn har, och därigenom förbättra elevernas situation. ska verka för att HRFs skolorganisationsmodell genomförs. ska sprida information till föräldrar om möjligheter och rättigheter i skola och utbildning. ska sprida information till föräldrar om möjligheter och rättigheter i skola och utbildning. ska sprida information till föräldrar om möjligheter och rättigheter i skola och utbildning. 12
Mål C.6: Att förbättra tillgängligheten och medvetenheten om tillgänglighet inom vår organisation HRF borde vara ett föredöme när det gäller tillgänglighet för hörselskadade. Ändå är vi ibland dåliga på att själva uppfylla de krav vi ställer på andra. Det är inte ovanligt att medlemmar har svårt att höra vid föreningsmöten med mera. Under den kommande kongressperioden ska vi därför arbeta med att se över vårt interna tillgänglighetsarbete och tillsammans se till att den verksamhet HRF anordnar har god ljudmiljö, bra hörteknik, tolkning och andra lösningar som gör att alla hörselskadade kan vara delaktiga. ska upprätta handlingsplaner för att identifiera och åtgärda bristande tillgänglighet i det egna distriktets verksamhet. ska upprätta handlingsplaner för att identifiera och åtgärda bristande tillgänglighet i den egna föreningens verksamhet. 13
D: En stark organisation i utveckling Mål D.1: Att utveckla HRF som en attraktiv medlemsorganisation Vår strävan är att ständigt utveckla HRF som en attraktiv medlemsorganisation för personer med olika typer av hörselskador samt för föräldrar till hörselskadade barn. För att ta reda på hur vi kan göra detta på bästa sätt ska vi under kongressperioden genomföra en organisationsutredning som omfattar såväl organisationsstruktur som verksamhetens former och innehåll. För att öka medlemsnyttan ska vi bli bättre på att skapa mötesplatser för kunskaps- och erfarenhetsutbyte på såväl regional som lokal nivå. Verksamheten ska vara tillgänglig för alla hörselskadegrupper och arrangeras på tider som gör det möjligt för yrkesverksamma att vara med på åtminstone en del av aktiviteterna. Vi ska också arbeta för att kunna välkomna fler hörselskadade med invandrarbakgrund in i HRFs gemenskap. ska genomföra en organisationsutredning som ska ge svar på hur HRFs organisation och verksamhet bör utvecklas. ska verka för att öka antalet stödmedlemmar. ska anordna temadagar och föreläsningar, bland annat för olika intressegrupper, med tillfälle för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. ska anordna verksamhet på både dag- och kvällstid som ger hörselskadade i olika åldrar och livssituationer möjlighet att träffas under tillgängliga former. ska arbeta för att nå ut till och engagera fler hörselskadade i yrkesverksam ålder. ska arbeta för att nå ut till och engagera fler hörselskadade med invandrarbakgrund. ska verka för att öka antalet medlemmar. 14
Mål D.2: Att utveckla HRFs utbildningsverksamhet på alla nivåer Kunskap ger oss möjlighet att upplysa, påverka, förändra och förbättra. Därför ska HRF fortsätta anordna utbildningsverksamhet som belyser de frågor vi driver och erbjuder verktyg för påverkan och utveckling. ska anordna seminarier och utbildning för förtroendevalda. ska anordna seminarier på olika prioriterade teman. ska anordna studiecirklar/föreläsningar om frågor som rör hörselskadade, gärna i samarbete med distriktet. Mål D.3: Att utveckla HRFs samarbete med andra organisationer, i Sverige och internationellt HRFs samarbete med andra organisationer i Sverige och internationellt handlar i stor utsträckning om att värna hörselskadades mänskliga rättigheter en grundläggande förutsättning för vårt arbete mot diskriminering och för demokrati. Vårt engagemang i internationella samarbetsorganisationer ger oss större inflytande i en samhällsutveckling som blir alltmer global; många intressepolitiska frågor är numera gränsöverskridande och hanteras inte i Sverige. HRFs utvecklingssamarbete handlar framför allt om solidaritet med hörselskadade i andra länder. Men att hörselskadade i andra länder stärks och kan starta egna organisationer gynnar även HRF, eftersom hörselskadades gemensamma röst i världen blir starkare. ska verka för att värna hörselskadades mänskliga rättigheter genom Lika Unika. ska samarbeta med andra hörsel- och dövorganisationer för att driva gemensamma frågor som rör hörselskadade och döva. ska arbeta för att hörselskadades röst ska bli starkare i världen, bland annat genom International Federation of Hard of Hearing People (IFHOH), European Federation of Hard of Hearing People (EFHOH) och NHS (Nordiska Hörselskadades Samarbetskommitté). 15
ska genom ett utvecklingsprojekt verka för att hörselskadade barn och deras familjer i Bolivia får en bättre situation. bör samarbeta med andra hörsel- och dövorganisationer för att driva gemensamma frågor som rör hörselskadade och döva. bör samarbeta med andra hörsel- och dövorganisationer för att driva gemensamma frågor som rör hörselskadade och döva. 16