Utvärdering av folkhälsoinsatser i Västra Götaland Tilläggsrapport: Intern samverkan Regionutveckling, kultur och rättigheter Inom den egna regionorganisationen är Regionutvecklingsnämnden, Kulturnämnden och Rättighetskommittén med tillhörande sekretariat och kansli viktiga folkhälsoaktörer. Utifrån den folkhälsopolitiska policyns sex utmaningsområden; jämlika och jämställda livsvillkor, trygga och goda uppväxtvillkor, livslångt lärande, ökat arbetsdeltagande, åldras med livskvalitet och goda levnadsvanor, finns det gemensamma ytor där samverkan på olika sätt är avgörande för ett effektivt folkhälsoarbete. 1. Varför är regionutvecklingen, kulturen och rättigheterna viktiga parter och vad värdet är i att utveckla en samverkan oss emellan? Samverkan mellan folkhälsa och regional utveckling handlar i förlängningen om samhällets hållbarhet, sårbarhet och utvecklingspotential och är i det sammanhanget en del av en större diskussion, med uppenbara politiska undertoner, kring i vilken riktning samhället utvecklas 1. Hälsa är en investeringsfaktor i den regionala utvecklingen som kan ge betydande effekter på tillväxten. Det finns tydliga effekter av investeringar i hälsa också på regional nivå, främst genom ett ökat utbud av arbetskraft, en ökad produktivitet och konkurrenskraft samt minskade kostnader för hälso- och sjukvård alternativt ökat utrymme för hälso- och sjukvårdstjänster (bild 1). Även indirekta effekter genom utbildning påverkar den regionala utvecklingen. 2 Den regionala utvecklingen i sin tur, påverkar hälsan. Den regionala utvecklingsplaneringen är involverad i utvecklingsprocesser som påverkar hälsan såväl direkt som indirekt genom att påverka tillväxten. Kommunikationer, näringslivsutveckling, utbildningsmöjligheter, kulturutbud, möjligheter till friluftsliv och rekreation är exempel på faktorer som direkt eller indirekt påverkar förutsättningar för en god hälsa. 3. Bild 1 Kopplingen mellan folkhälsa och regional utveckling 1 Slutrapport Frusamprojektet 2010-01-01 12-31, Frusam står för folkhälsa och regional utveckling i samverkan. http://www.frusam.se/omprojektet/slutrapport/tabid/524/default.aspx 2 http://www.frusam.se/tillväxthälsa/tabid/518/default.aspx 3 http://www.frusam.se/tillväxthälsa/tabid/518/default.aspx
Det är dock inte enbart på övergripande regional nivå det finns ett samband mellan folkhälsa och regional utveckling. Samverkan kultur och hälsa berör också ett flertal aspekter för långsiktig och hållbar utveckling för befolkningen i Västra Götaland. Kulturen Kunskapen och forskning om kulturens betydelse för hälsa har ökat och väcker intresse för ytterligare samverkan 4. I exempelsamlingen Kultur för hälsa 5, om forskning och praktik publicerat av Statens folkhälsoinstitut från 2005 beskrivs folkhälsoarbetet kopplat till de nationella målområdena i folkhälsoarbetet. Det är särskilt målområdena ett (delaktighet och inflytande), tre (trygga goda och goda uppväxtvillkor), fyra (ökad hälsa i arbetslivet) och sex (mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård) som fokuseras. Den nationella forskningen har utvecklats genom riktade medel och satsningar bland annat från Vetenskapsrådet 6. Fokus har främst varit på hälsa och välbefinnande. Vikten av att forskning etableras inom ett vidare forskningsfält påpekas från rådet. Vidare understryks behovet av och risken för att inte omsätta forskningen i det praktiknära arbetet. Rättigheter Inledningsvis kan konstateras att det finns studier som visar på samband mellan ohälsa och brist på mänskliga rättigheter, demokrati och mänskliga rättigheter är nära förbundna med varandra och visar sig ha positiv inverkan på medborgarnas hälsa. Även delaktighet och inflytande är viktiga premisser för att förverkliga de mänskliga rättigheterna. Nedanstående förslag till utveckling av arbetet med mänskliga rättigheter bygger på forskningserfarenheter hämtade ur remissunderlaget från Statens folkhälsoinstitut 7 och visar forskning som är relevant utifrån ett folkhälsoperspektiv. Utgångspunkten i remissvaret är Rätten till hälsa som en mänsklig rättighet. Remissvaret utgår från det övergripande nationella folkhälsomålet, att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa som är centralt för folkhälsoarbetet i befolkningen. Folkhälsopolitiken syftar till att förbättra folkhälsan och minska skillnader i hälsa mellan olika grupper i befolkningen. 4 Tal vid seminariet Kulturens betydelse för hälsan www.regeringen.se/sb/d715607/a7202181, 5 Statens folkhälsoinstitut2005:23 Kultur för hälsa, www.fhi.se 6 Vetenskapsrådet Forskning om Kultur&Hälsa 2010 7 Statens folkhälsoinstitut. Remissyttrande Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter SOU 2012.70
2. Hur ser det ut idag Samarbeten och samverkan utifrån policy och handlingsplanen? Alla tre organisationer har på olika sätt ett uppdrag att samverka med olika interna aktörer för att utföra sitt uppdrag. De olika reglementena och uppdragen definierar de ytor och områden som är aktuella att samverka kring. Utgångspunkten i denna rapport är att fokusera på de ytor som är relevanta för att kunna förverkliga den folkhälsopolitiska policyn och handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland. 2.1 Regionutveckling och folkhälsa Folkhälsa och regionutveckling har flera gemensamma ytor. Regionutvecklingens ansvar för näringslivsutveckling innefattar bland annat den sociala ekonomin, vilken har en tydlig koppling till två av den folkhälsopolitiska policyns utmaningar att skapa förutsättningar för livslångt lärande och ökat arbetsdeltagande. Dessa policyområden finns även med i handlingsplanen för jämlik hälsa i hela Västra Götaland. Exempel på mer specifika ytor för samverkan är inom: - Tillväxtprogram 8 och en ny tillväxt- och utvecklingsstrategi, med gemensamma satsningar på att ta tillvara de mänskliga resurserna genom fokus på det livslånga lärandet, etnisk mångfald och förebyggande av ohälsa. - Kompetensplattform Västra Götaland 9, där region, kommuner och statliga aktörer tillsammans bättre kan samverka inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet för bland annat effektivare matchning mot arbetsmarknaden. - Program Social ekonomi i Västra Götaland 2012-2015, med det övergripande målet att främja den sociala ekonomin och dess aktörer samt stärka den sociala ekonomins roll för tillväxt och utveckling i Västra Götaland. Där den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. 2.2 Kultur och folkhälsa Folkhälsa och kultur har förutsättningar att utveckla flera gemensamma ytor för samverkan. Följande beskrivning utgår från de erfarenheter som är gjorda i hittillsvarande samverkan och fokuseras därför samverkan som finns där de två utmaningarna i den folkhälsopolitiska policyns att skapa förutsättningar för trygga och goda uppväxtvillkor och goda levnadsvanor, möter kulturstrategin. En mötesplats i världen. Kulturstrategin, bygger på visionen och pekar ut följande bärande fundament för kulturpolitiken: demokratisk öppenhet, konstnärlig kvalitet, social relevans, ekonomisk potential och regional profilering. I strategin synliggörs fem områden: vidgat deltagande, utveckla kapaciteter, gynna nyskapande, nyttja tekniken och öka internationaliseringen. Kulturnämnden skriver i budget 2013 att samverkan är nödvändig för att utveckla kulturlivet och en förutsättning för att vara en ledande kulturregion. Kulturens betydelse för välfärd och demokrati ska tas tillvara genom en stärkt samverkan med Västra Götalandsregionens egna verksamheter. I Regelmente för kulturnämnden konstateras också att nämnden i syfte att bredda underlag för olika typer av beslut och stärka samverkan i regionen kan inrätta olika 8 Regionala tillväxtprogram är ett instrument som regeringen infört i syfte att samordna insatser för hållbar tillväxt. 9 http://www.kompetensplattformvg.se/
nätverk och arbetsgrupper där representanter för t ex exempel näringsliv, det fria kulturlivet och högskola ingår. 10 Exempel på områden inom vilka samverkan sker: - Inflytande på riktigt, ett treårigt projekt i Rädda Barnens regi med syfte att öka det demokratiska inflytande och delaktighet i lokalpolitik och skola där barnen bor. - Kulturplaneterna, ett projekt där en kulturplanet är en verksamhet där barn och unga i kommunen, också de med sämre socioekonomiska förutsättningar, ska ha tillgång till meningsfulla och utvecklande kreativa aktiviteter. Projektet syftade till att inspirera kommunerna till liknande satsningar. - ERY; European region Youth, ett europeiskt nätverk för ungdomar. Samverkan sker i Västra Götalandsregionen mellan kulturnämnden, regionalutvecklingsnämnd och folkhälsokommittén. Syftet är att öka samarbete och utveckling av nätverk för ungdomsutbyte av olika slag. Utgångspunkterna för projektet är konventionen om barnets rättigheter, EU 2020:s framtida inriktning på ungdomspolitiken, samt att främja möjligheterna till formellt och informellt lärande och hållbar utveckling. - Ungas internationella rörlighet, en förstudie som vill belysa förutsättningarna för den internationella rörligheten bland unga i Västra Götaland. En annan intern samverkansaktör är regionens folkhögskolor, vilka också har en nära relation med Kulturnämnden. Vet ej hur samarbete/samverkan ser ut idag. 2.3 Rättigheter och folkhälsa Rättighetskommittén som är den första i sitt slag har för sitt ändamål tagit fram en handlingsplan för 2011-2014 11, vilken dock ska revideras under 2013. I den presenteras det strategiska arbetets inriktning; externt i relation till regionens invånare och dess övriga aktörer, respektive internt inom regionsorganisationen. Fem områden identifieras för utveckling av arbetet under perioden; 1. Stödja utvecklingen av ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter, 2. Lyfta fram fördelar för individen och organisationen med ett rättighetsbaserat arbetssätt, 3. Vara pådrivande i arbetet för att förhindra diskriminering, 4. Lyfta fram rättighetsfrågorna som förutsättning för regional tillväxt och utveckling, 5. Särskilt samverka med kommittén för folkhälsofrågor samt regionens patientnämnd. I verksamhetsplan för 2013 12 konkretiseras arbetssätt och arbetsområden som bygger strukturer för att skapa överblick, fördjupa den egna och regionorganisationens kunskap, utveckla den interna och externa dialogen samt initiera ett praktiskt rättighetsarbete. Arbetet sker utifrån fyra rättighetsområden; jämställdhet/hbtq, etnicitet/religion, funktionshinder och ålder(främst barn och äldre). I relation till utmaningarna i den folkhälsopolitiska policyn har den konkreta samverkan mest berört utmaningarna; trygga och goda uppväxtvillkor samt åldras med livskvalitet. Under 2011-2012 genomförde de båda kommittéerna en genomgång av reglementen för att kunna identifiera områden för samverkan och exempel på sådana ytor är: 10 Reglemente för Västra Götalandsregionens kulturnämnd. 11 Handlingsplan 2011-2014 med utgångspunkt i reglemente 12 Verksamhetsplan 2013, Rättighetskommitténs kansli
- Åldrande och äldre är ett område inom där det pågått samverkan kring olika mer konkreta projekt så som föreläsning på MR-dagarna 2012, tillgänglighetsdatabasen och informationsbroschyren, samt framtagandet av ett äldreindex. - Barn och unga, via bland annat arbetet i det regionala nätverket för barnkonventionen med regionala insatser som konferenser och seminarium samt utbildning. På gemensamt uppdrag har också ett barnhälsoindex utvecklat av professor Lennart Köhler med syfte att följa utvecklingen, se trender och göra analyser av barn hälsa och välbefinnande. 2.4 Formerna för samarbete och samverkan idag I den samverkan vi idag har är det några olika former som är aktuella. För närvarande sker samarbetet främst på tjänstemannanivå inom vissa gemensamma områden men det är tveksamt om det handlar om samverkan och samordning. Det samarbete som förekommer beror snarare på personliga nätverk på tjänstemannanivå än på mandat från formella strukturer på politisk nivå och på tjänstemannachefsnivå. Där utskiljer sig dock Rättighetskommittén där de i reglementet finns namnade som samverkanspart, vilket i det här fallet innebär att de båda presidierna träffas regelbundet. 3. Vad är önskvärt för framtiden? 3.1 Vad behövs för att förverklig policy och handlingsplan framtida gemensamma ytor? Generellt sett gäller det att få in ett folkhälsoperspektiv redan tidigt i olika regionala utvecklingsprocesser och sammanhang. Det gäller inom samtliga av ovannämnda områden. Att bli inbjuden att medverka sent i processen kan innebära några små ändringar i dokument eller så, men det kan emellertid knappast leda till någon egentlig skillnad, än mindre se till att olika regionala verksamheter och dokument beaktar folkhälsoperspektivet. För att kunna arbete med policyn är det inte bara viktigt att kunna medverka i processer, utan även vara med tidigt för att i större utsträckning kunna driva och utveckla folkhälsoarbetet. I befintliga strukturer, som exempelvis Sociala ekonomins råd, eller nätverk inom arbetet med barnkonventionen eller ungdomars internationella utbyte finns det redan regional representation. Viktigt är även då att det finns någon i rådet eller nätverket som kan bidra med ett folkhälsoperspektiv. Då policyns utmaningar berör områden som även ligger inom regionutvecklingens, kulturens eller rättigheternas uppdrag måste ett folkhälsoperspektiv också finnas med. Rådet eller nätverken användas bland annat för ämnesspecifika diskussioner och vid behov bjuds även representanter och företrädare för fler förvaltningar, kommunalförbund, föreningar, företag och akademin in och kan då komma med viktig input till det regiongemensamma folkhäsloarbetet. Utöver de områden där sekretariaten och kansliet redan samarbetar på tjänstemannanivå finns det i handlingsplanen, som är en konkretisering av den folkhälsopolitiska policyn, strategiska områden och formella strukturer som behövs för att kunna förverkliga åtgärderna i handlingsplanen. Exempelvis behövs beslutsforum och verktyg för implementering, tvärsektoriell arbetsgrupp för samordning, regional mötesplats för dialog mellan teori, praktik och politik, samt upprättandet av ett uppföljningssystem med indikatorer för att följa utvecklingen. Rättighetskommittén arbetar på eget initiativ redan, i viss mån, med några av dessa. De uppmuntras bland annat att samverkan med FoU aktörer, för att studera och följa effekterna
av implementeringar. Ett ytterligare initiativ är att tillsätta ett forskningsråd partsammansatt av forskare, verksamhetsföreträdare, och representanter för civilsamhället, och då särskilt för grupper som nämns i diskrimineringssammanhang. Syftet är att skapa ett forum för idéer, stimulera till angelägna forskningsfrågeställningar och vara rådgivare till kommittén. En struktur där även intern samverka kring sådana utvecklingsområden skulle möjliggöra ett effektivare folkhälsoarbete. Ett annat angeläget område för framtida samverkan är inom uppföljning och statistik utifrån relevanta indikatorer. Rättighetskommittén har inom området mänskliga rättigheter och intersektionalitet efterfrågat detta. Exempelvis så rymmer den årliga nationella folkhälsoenkäten, som genomförs av statens FHI, uppgifter om olika grupper och mänskliga rättigheter, som också är prioriterade grupper i folkhälsoarbetet. ULF undersökningarna, med en tydlig folkhälsobas, är ett annat verktyg för utveckling av statistiken om de mänskliga rättigheterna. Kulturnämnden diskuterar forskning kopplat till ett investeringsperspektiv och detsamma är även relevant när kopplingen mellan folkhälsa och regionutveckling görs. Även folkhögskolorna kommer att vara aktörer som är centrala för arbetet med handlingsplanen, då det finns situationer och åtgärder som direkt knyter an till deras verksamhet. Vad vill vi? 3.2 Förslag på åtgärder för att nå önskvärt? (Idé på modell) För att ta steget från visst samarbete till samverkan och samordning behövs strukturer som ger ett tydligare mandat. I detaljutformningen av den politiska organisationen 2011-2014 diskuteras folkhälsoarbetets anknytning till hälso- och sjukvårdsnämndernas uppdrag, men även regionutvcklings-, miljö- och kulturnämndens uppdrag. I de samverkansstrukturer som finns nu är den i reglemente endast mellan folkhälsokommittén och rättighetskommittén samverka måste finnas. Däremot ej kopplat till de andra regionala verksamheterna. Ett viktigt steg för att gemensamt och strukturerat kunna arbeta med policyn och handlingsplanen är att å ena sidan skapa strukturer för en tvärsektoriell arbetsgrupp, med tjänstemän från de olika förvaltningarna. Å andra sidan krävs en tydlig organisation där folkhälsofrågor tydligare kopplas till arbete med hållbar utveckling i regionen. Ett förslag hade kunnat vara att Folkhälsokommittén knyts an till Beredning för hållbar utveckling, som en representant för och pådrivare inom den sociala hållbarheten och fokusområdet hälsa. Ett annat förslag är att namna fler samverkansparter i reglementet, för att skapa en formell koppling på politikernivå mellan Folkhälsokommittén och de andra förvaltningarna. Samordningsförbunden är även befintliga strukturer där Folkhälsokommittén och då främst Folkhälsokommitténs sekretariat arbetar och där det skulle vara relevant att bjuda in andra delar av regionorganisationen. I dagsläget är det främst en fråga för hälso- och sjukvården och folkhälsan, men bör kunna vara relevant ur ett regionutvecklingsperspektiv. Förslag kring fhs?