1(50) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Tel: @naturvardsverket.se PM 2013-12-03 Ärendenr: NV- Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen 2013 Frisk luft Dokumentet är enbart arbetsdokument för miljömålskoordinatörerna och inte för publicering. Dokumentet innehåller snabbt sammanfogade regionala uppföljningstexter om miljökvalitetsmålen från samtliga länsstyrelser inskickade till Naturvårdsverket per den 2 december 2013. De är inte redigerade och är därför lite spretiga i redovisningarna. Markeringar i fet och kursiverad stil är inte alltid rätt. Redovisningarna kommer att publiceras på miljömål.se den 17 december 2013. En kompletterande matris över alla bedömningar av möjligheten att nå miljökvalitetsmålen i länen tillsammans med en bedömning av trenden i miljön och för förutsättningarna finns presenteras på arbetswebben. BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 010-698 10 00 FAX: 010-698 10 99 E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE
NATURVÅRDSVERKET 2(50) Innehåll Blekinge... 3 Dalarna... 5 Gotland... 6 Gävleborg... 8 Halland... 11 Jämtland... 13 Jönköping... 14 Kalmar... 17 Kronoberg... 20 Norrbotten... 25 Skåne... 27 Stockholm... 30 Södermanland... 32 Uppsala... 35 Värmland... 37 Västerbotten... 39 Västernorrland... 41 Västmanland... 43 Västra Götaland... 44 Örebro... 46 Östergötland... 48
NATURVÅRDSVERKET 3(50) Blekinge Resultat Miljökvalitetsmålet påverkas av vägtrafik, energiproduktion, industriprocesser och för Blekinges del i stor omfattning även av hamnverksamhet och sjöfart. De mesta luftföroreningarna utanför tätorterna beror på utsläpp utanför Sverige eftersom Blekinge ligger nära Europa. Få luftkvalitetsmätningar har genomförts i Blekinge och därför är det svårt att bedöma föroreningssituationen. Arbete pågår med att få till samordnade tätortsmätningar i länet. Resultaten som presenteras kommer från mätningar som har genomförts april 2012- mars 2013. Resultat från luftmätningar 2012/13 Trafik och småskalig vedeldning står för stora delar av utsläppen av det cancerframkallande ämnet bensen. Resultaten visar att medelvärdet för bensen är i nivå med miljökvalitetsmålet eller något lägre. Utsläppen av det cancerframkallande ämnet bens(a)pyren har ökat nationellt och det beror främst på vedeldning. I Blekinge är vedeldning vanligare än i riksgenomsnitt. Mätningar visar att medelvärdet överskrider miljökvalitetsmålet något. För partiklar var medelvärdena för såväl PM10 som PM2.5 nära miljökvalitetsmålet. Eftersom allvarliga hälsoeffekter kan uppstå även vid låga partikelhalter är det viktigt att vidta åtgärder, även vid förhållandevis god luftkvalitet. Marknära ozon orsakar skada på både människor och växtlighet. I Rödeby har en nationell station för marknära ozon startats upp under året. Mätningar sker kontinuerligt och rapporteras timme för timme mellan april och oktober. Målvärdet för växtlighet överskreds i hela Blekinge under 2012, med undantag för låglänta platser i de nordliga delarna. Höga kvävedioxidhalter påverkar hälsa och miljö. Uppmätta periodmedelvärden av kvävedioxid i gaturum var lägre än miljökvalitetsmålet. Genomförda åtgärder Exempel på åtgärder som genomförts i Blekinge under året för att förbättra luftkvaliteten: Järnvägen har rustats upp. Verköbanan är redo för att godstrafik från hamnen ska börja trafikera banan. Emmabodabanan är färdig och persontrafiken ska snart komma igång. Som ett led i arbetet med att öka resandet med kollektivtrafik, körs extrainsatta hockeybussar där avgångarna anpassas efter matchen. Karlskrona har under året tagit fram ett förslag till cykelstrategi. Flera kommuner har introducerat elcyklar i kommunens verksamhet. En biogasanläggning har invigts i Mörrum. Anläggningen kommer att producera fordonsgas motsvarade cirka 1,6 miljoner liter bensin. Koldioxidutsläppen minskar därför med 4 200 ton per år. För att öka intresset för miljöfordon har en mässa har hållits i Blekinge där cirka 20 el- och gasbilar ställdes ut och flera fick provköras. Sölvesborgs, Olofströms och Ronneby kommun har köpt in elbilar. I Karlskrona, Ronneby och Olofström finns laddstolpar som är tillgängliga för allmänheten. I Olofström och Karlshamn domineras kommunbilsflottorna av biogasbilar.
NATURVÅRDSVERKET 4(50) Analys och bedömning Miljökvalitetsmålet bedöms inte kunna nås till 2020, men utvecklingen är svagt positiv. För att nå målet krävs åtgärder inom Blekinge för att minska utsläppen från vägtrafik, småskalig vedeldning, energiproduktion och industri. Utsläppen av flyktiga organiska ämnen inom hushållssektorn ökar och är en stor utsläppskälla. Åtgärder inom enskilda hushåll är därför viktiga. Andra luftföroreningar, exempelvis marknära ozon och partiklar kommer till stor del från andra länder, vilket förutsätter åtgärder på nationell och internationell nivå. Sjöfarten är en sektor där det krävs ökat internationellt samarbete för att minska utsläppen. Ett viktigt styrmedel för att nå målet är miljökvalitetsnormerna för luft. Det räcker dock inte med att klara normerna, vi måste sikta mot att klara miljökvalitetsmålet! Ett antal kortlivade luftföroreningar, som marknära ozon och sotpartiklar, har stor påverkan på klimatet. Åtgärder för att minska utsläppen av dessa klimatpåverkande luftföroreningar ökar därför också möjligheten att nå Begränsad klimatpåverkan. Det finns ett begränsat kunskapsunderlag avseende luftkvaliteten i Blekinge. För att öka kunskapen om luftföroreningsproblematiken och vilka åtgärder som är viktigast att vidta behövs ytterligare mätningar. Länsstyrelsen arbetar aktivt med detta och det finns planer för fortsatta mätningar i länet inom ett så kallat samverkansområde. En svårighet är att hitta lämpliga mätplatser, eftersom kuststäder är välventilerade. Revideringen av Göteborgsprotokollet innebär nya utsläppstak för ett flertal luftföroreningar och ett nytt tak har tillkommit om fina partiklar, där sot ingår. Förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet förbättras därför när det reviderade protokollet träder i kraft. Småskalig vedeldning är relativt vanligt i Blekinge och bidrar till en klimatneutral energiförsörjning. Eldning med omodern utrustning och ett felaktigt handhavande skapar dock betydande miljöproblem genom utsläpp av organiska kolföreningar och partiklar. Det behövs skärpta utsläppskrav för eldningsutrustning för att minska utsläppen. I södra Sverige har användningen av dubbdäck minskat under flera år, men 2013 ökade den igen. Antalet dubb per nyproducerat däck är numera lägre än tidigare, detta kommer framöver att bidra till att minska mängden pariklar i luften, men ytterligare styrmedel behövs. Andelen kollektiva resor var drygt 13 procent i Blekinge under 2012. Det kollektiva resandet behöver öka mer för att miljökvalitetsmålet ska kunna nås. Från 2014 kommer all busstrafik att köras med RME (Rapsmetylester), som är ett fossilfritt bränsle. De bussar som kör renodlad stadstrafik kommer att vara elhybridbussar. De nya bussarna har fler sittplatser vilket är en förutsättning för att resandet ska kunna öka. Blekingetrafikens mål är att resandet ska fördubblas. Det är också viktigt att tillgång och underhåll av gång- och cykelvägar förbättras. Alla kommuner behöver därför satsa på att ta fram cykelstrategier. Indikatorer som följer upp målet: Allergiker/astmatiker och luftföroreningar Bensen i luft Besvär av bilavgaser Besvär av vedeldningsrök Energianvändning Kvävedioxid i luft
NATURVÅRDSVERKET 5(50) Kväveoxidutsläpp Körsträcka med bil Marknära ozon i luft Partiklar i luft Påverkan på runskrifter Svaveldioxid i luft Svaveldioxidutsläpp Utsläpp av flyktiga organiska ämnen Utsläpp av partiklar PM2,5 Dalarna Bedömning: Nej Utveckling i miljön: Neutral Tablåtext (289 tecken) Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Under de senaste åren har situationen varit oförändrad. Vissa ämnen i luft minskar, andra ökar. I en del tätorter överskrids målets riktvärden. I stora delar av Dalarna är luftkvaliteten emellertid god. Mätningarna är inte heltäckande. Resultat (2 552 tecken) Luftföroreningar skadar hälsan, naturen och kulturföremål. Det tidigare delmålet för svavelhalten i luft är uppfyllt och utsläppen av flyktiga organiska ämnen från större punktkällor minskar. Åtgärderna för att minska kvävedioxid-, bensen- och ozonhalterna går dock för långsamt. Problemen med luftföroreningar är i hög grad knutna till tätorter. Genom Dalarnas luftvårdsförbund samarbetar kommunerna i länet kring mätning av luftföroreningar. Luftvårdsförbundet håller på att ta fram ett nytt mätprogram och under det senaste året har inga nya mätningar genomförts. Luftvårdsförbundets senaste mätningar finns redovisade i Länsstyrelsens rapport 2012:01. Av rapporten framgår att kvävedioxid fortsatt är ett problem i Falu tätort. Stadens läge i en dalgång gör att luftväxlingen försvåras vilket särskilt vintertid bidrar till att miljökvalitetsmålets riktvärden för halten av kvävedioxid överskrids. Vid den senaste mätningen av bensen som gjordes i de flesta av länets kommuner vintern 2009/2010 var medelvärdena som regel lägre än tidigare. Vintermedelvärdet låg dock fortfarande, med enstaka undantag, över riktvärdet för årsmedelhalten. Eftersom mätningar bara har gjorts vintertid är det oklart hur många tätorter det är som har årsmedelhalter av bensen över miljökvalitetsmålets riktvärde. Halten av bens(a)pyren beräknades för år 2010 i fyra orter i Dalarna. I Hedemora låg halten över riktvärdet. I Mora och Avesta låg halten på samma nivå som riktvärdet och i Ludvika var halten lägre än miljökvalitetsmålets riktvärde. Mätningar och beräkningar av halten partiklar i luften har gjorts i begränsad utsträckning. De resultat som finns tyder på att halterna ligger i närheten av och i något fall över de riktvärden som har satts för miljökvalitetsmålet.
NATURVÅRDSVERKET 6(50) Falu kommun genomför även egna mätningar. Kvävedioxid, ozon och svaveldioxid mäts kontinuerligt i Falu tätort. Under 2010 mättes därutöver halten partiklar i luften på två platser centralt i staden. Halterna låg nära riktvärdena i miljökvalitetsmålet, för de minsta partiklarna strax över och för de större strax under respektive riktvärde (IVL 2012). Utbyggnaden av fjärrvärme och anslutningen till fjärrvärmenäten fortsätter, men sammanställd information om i vilken omfattning det sker finns för närvarande inte tillgänglig. Några särskilda insatser därutöver som tydligt har påverkat luftkvaliteten i länet har inte gjorts på senare år. Det saknas mätningar i länet som visar hur luftföroreningarna påverkas av småskalig vedeldning. Lokalt kan dock påtagliga störningar förekomma. Analys och bedömning (1 407 tecken) Målet är inte möjligt att nå med idag planerade styrmedel som beslutas före 2020. Tillståndet i miljön har inte någon tydlig utvecklingsriktning. Under senare år har halterna av vissa luftföroreningar minskat något. För andra är halterna oförändrade. Uppgifter om förhållandena i Dalarna saknas för några av de preciseringar som hör till miljökvalitetsmålet. Det gäller halterna av butadien, formaldehyd och ozon samt korrosion på kalksten. Målsättningarna för halten av bensen och partiklar i luften är nödvändiga att uppnå för att det samlade målet ska kunna nås. Ambitionsnivån på åtgärder måste höjas såväl på EU-nivå som på nationell och lokal nivå. Åtgärder på kommunnivå är nödvändiga och det behövs en transportsnål samhällsplanering som i större utsträckning tar hänsyn till miljömålet. Flera av de åtgärder som genomförs för att begränsa utsläpp av luftföroreningar ger effekt inte bara på miljökvalitetsmålet Frisk luft utan också på Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning och Bara naturlig försurning. Regeringens etappmål om att nya pannor för småskalig vedeldning ska ha låga utsläpp av luftföroreningar kommer sannolikt att ge effekter i miljön först på längre sikt. Dalarnas luftvårdsförbund planerar att skaffa en mobil mätutrustning som kan flyttas mellan kommunerna. Därigenom ökar möjligheterna att kartlägga lokala problem, exempelvis olägenheter av vedeldning. Referenser Länsstyrelsen i Dalarnas län. Miljökvalitetsnormer och luftkvaliteten i Dalarna. Rapport 2012:01. IVL 2012. Partikelmätningar i Falun 2010. IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Rapport daterad 2012-01-30. U 3438. Gotland Det finns hälsovådliga ämnen i luften på Gotland, främst inom hårt trafikerade områden.
NATURVÅRDSVERKET 7(50) Vid slitage av vägar, däck och bromsar bildas små partiklar som är skadliga att andas in. Allt fler kör dieselbilar som ger högre utsläpp av kväveoxider än bensinbilar. Sommartid bildas skadlig ozon på Gotland. Resultat Den största källan till förorenad luft utgörs av vägtrafiken, som ökar såväl på Gotland som i Sverige och hela Europa. Kvävedioxid bildas i varierande grad vid all förbränning. Sjöfarten ger de allra största utsläppen av kväveoxider. Kvävedioxid Dieselbilarna miljöklassas för låga koldioxidutsläpp, men de ger högre utsläpp av kvävedioxid än bensinbilar. Försäljningen av dieselbilar har ökat kraftigt de senaste åren. Utsläppen av kväveoxider från personbilar ökar på Gotland. Problemet med höga halter av kvävedioxid märks framför allt lokalt i stadsmiljö, men teoretiskt kan halterna bli hälsovådliga på en färjas bildäck. Kväveoxider retar våra slemhinnor och ger även skador på växtligheten. De kan också bilda frätande syror som bryter ner byggnadsmaterial och försurar marken. Kvävet bidrar också till övergödningen. Partiklar (PM2,5 och PM10) Utsläppen av små avgaspartiklar från lastbilar och bussar har minskat kraftigt på senare år. Vi ser dock en ökande trend av dessa utsläpp från personbilar, liksom från energiförsörjning och uppvärmning av småhus (Region Gotland). På Gotland ökar användningen av restproduktbränslen i industrin, liksom användningen av biobränslen för bostadsuppvärmning. Tyvärr eldas det även i äldre villa- och fastighetspannor med dålig miljöprestanda som ger höga utsläpp av partiklar, kväveoxider, kolväten och andra hälso- och miljöfarliga ämnen. Ett stort partikelproblem uppkommer när den sand som strös ut på vägarna vintertid sopas upp på våren. På några platser på ön skapar trafiksituationen problem med inandningsbara partiklar i utomhusluften. Dessa kan ge upphov till bland annat hjärt-, kärl- och luftvägssjukdomar. De allra minsta partiklarna, upp till 0,00025mm (PM 2,5) kommer främst från bilavgaser. De består av oljedroppar, sot och andra ämnen som kan hålla sig svävande i luften. Marknära ozon Mätningar på ön har visat att skadliga halter av ozon bildas under sommarhalvåret. Halterna i Visby ligger på samma nivå som jämförbara svenska städer. Marknära ozon kan redan vid ganska låga koncentrationer ge andningsbesvär och irritation i slemhinnor. Ozonet skadar inte bara människor utan vittrar kalksten och ger frätskador på grödor och träd. Vissa växter, som vete och bönor, är mycket känsliga för ozon. Analys och bedömning Länsstyrelsen bedömer att det inte är möjligt att nå målet till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Även om utsläppen har minskat totalt sett så är minskningen
NATURVÅRDSVERKET 8(50) inte tillräcklig för att till exempel märkbart påverka ozonhalten. Dessutom ökar utsläppen från personbilstrafiken. Utvecklingen i miljön är oklar. Svårt att hålla luften ren Det är tveksamt om luften kommer att vara så ren 2020 att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Förutom effekterna av våra lokala aktiviteter bilkörande, tunga transporter på vägarna, vedeldning och lokal sjöfart - kommer vi att drabbas av föroreningar som förs hit med vindarna. Och så länge det finns föroreningar i luften kommer skadlig ozon att bildas under sommarhalvåret. På Gotland har vi problem med slitagepartiklar från vägbanorna. Risken för hala vintervägar är betydande genom det fuktiga klimatet, varför sandning och dubbdäck är nödvändiga, trots att det då bildas partiklar som är farliga att andas in. Lokala föreskrifter som periodvis körförbud inom Visby innerstad och förbjuden vedeldning inom vissa områden hanteras av Region Gotland. Länsstyrelsen arbetar förebyggande genom sin tillsynsverksamhet. För att minska riskerna för exponering av partiklar och avgaser är det viktigt att planera framtida bebyggelse och transportleder på Gotland mot bakgrund av kunskap om trafikflöden och den tunga trafikens rörelsemönster. Det krävs även en ökad medvetenhet för att åstadkomma ett frivilligt förändringsarbete, som att välja bort bilen för att i större utsträckning cykla eller ta bussen. Om färjelinjetrafiken använde elström från land istället för lågsvavlig diesel när fartygen ligger vid kaj skulle koldioxidutsläppen minska med femtusen ton och kvävoxidutsläppen med sexton ton per år, enligt Destination Gotlands beräkningar. I april 2013 beslutade Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt att land-el från och med den 1 februari 2017 ska användas vid kaj 5-7 i Visby hamn. Därigenom kommer även utsläppen av svaveldioxid och partiklar från färjetrafiken att minska. Krav på rening av sjöfartens utsläpp av svavel- och kväveoxider regleras även genom internationella överenskommelser. DET ÄR INTE MÖJLIGT ATT NÅ MILJÖKVALITETSMÅLET TILL 2020 MED I DAG BESLUTADE ELLER PLANERADE STYRMEDEL. TILLRÄCKLIGA UNDERLAG FÖR BEDÖMNING AV UTVECKLINGEN I MILJÖN SAKNAS. Gävleborg Resultat Luftkvaliteten i länet är generellt sett god. Utsläpp från trafik och småskalig vedeldning skapar dock höga halter av föroreningar lokalt. Kunskapen om luftkvaliteten är bristfällig eftersom flertalet av länets kommuner övergått från att faktiskt mäta luftföroreningar till att beräkna utsläppen.
NATURVÅRDSVERKET 9(50) Trafik och småskalig vedeldning Liksom i övriga landet har bränsleförbrukningen ökat de senaste åren. Trots införandet av katalysatorer på bilar och bättre bränslen står vägtrafiken i dagsläget för störst påverkan på tätortsluften. Gävleborg är ett norrlandslän med vinterväglag flera månader om året och många bilägare kör med dubbade vinterdäck som lokalt kan ge upphov till höga partikelhalter. Den senaste kartläggningen av bilar med dubbdäck i länet (Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund) visar att ca 80-90 procent av bilarna har dubbdäck vintertid, vilket kan jämföras med 50-70 procent i stora delar av övriga Sverige. Länet har också en förhållandevis hög andel småskalig vedeldning som bidrar till höga halter av luftföroreningar lokalt. Mätningar och beräkningar Det är svårt att göra bedömningar av halterna av föroreningar i länet, eftersom relativt få mätningar har gjorts. Flertalet kommuner är nu med i Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund. Luftvårdsförbundet tillhandahåller en emissionsdatabas som används för att modellera utsläpp av luftföroreningar och klimatpåverkande gaser. Luftvårdsförbundet har gjort beräkningar av halter för kvävedioxider och partiklar (PM 10) i Gävle och Sandvikens kommuner och jämfört med gällande miljökvalitetsnormer. Beräkningarna visade att övre utvärderingströskeln (ÖUT) överskreds i centrala Gävle och att det fanns risk för överskridande av miljökvalitetsnormer för dygnsmedelvärde. Mätningar av kvävedioxider och partiklar görs nu med timupplösning under år 2013. Mätningarna visar att gränsvärden för både partiklar och kvävedioxider överskridits vid ett flertal tillfällen under 2013. Det här är ny kunskap som visar att vi tidigare underskattat problemen med luftföroreningar i länet. I Gävle hamn genomfördes luftmätningar av kväveoxider, svaveldioxid samt partiklar under 2012. Halterna av luftföroreningar var generellt låga, men tidvis noterade Luftvårdsförbundet höga halter. Gävle hamn är landets tredje största containerhamn och besöks av en stor mängd fraktfartyg årligen. En utbyggnad av hamnen pågår vilket kan komma att påverka luftkvaliteten i Gävle i framtiden. Bensen, partiklar och kvävedioxid Halterna av bensen i tätorternas omgivningsluft har stadigt minskat sedan 2008. Trafik och småskalig vedeldning är i de flesta tätorter den viktigaste källan till bensen och redan beslutade styrmedel bedöms tillräckliga för att klara målen till 2020. Höga halter av partiklar (PM 10 ) beror i första hand på användning av dubbdäck vilket tidigare nämnts. Andra källor kan vara energiförsörjning och uppvärmning. Tung trafik samt energiförsörjning är de dominerande källorna till kväveoxider. Utsläppen kan medföra höga halter lokalt inom tätortsområden. Vägtrafiksektorn
NATURVÅRDSVERKET 10(50) har kraftigt minskat sina utsläpp av kväveoxider under 2000 talet. De få mätningar som gjorts i länet visar att årsmedelvärdet överstiger det värde miljömålets precisering anger i vissa av tätorternas gaturum. Bens(a)pyren, butadien, formaldehyd och ozon Regionalt kan preciseringar av bens(a)pyren, butadien, formaldehyd och ozon inte bedömas eftersom länsspecifika data saknas. Hushållssektorn är en av de större utsläppskällorna i Sverige och åtgärder inom denna sektor är särskilt viktiga. Korrosion Generellt har länet mycket låga halter av svaveldioxid men lokalt, vid hamnstäderna, kan halterna av svavel öka på grund av sjöfart. Inga mätningar av korrosion sker i länet men information om utsläpp av svaveldioxid från industrin finns för länet. Analys och bedömning Länsstyrelsen bedömer att målet är nära att nås till år 2020 om åtgärder sätts in för att minska halten av luftföroreningar i tätorter. Utvecklingen i länet är svår att bedöma då det råder brist på data. Hälsoaspekter Luftföroreningar har stor negativ påverkan på folkhälsan. Det gäller framför allt partiklar. Forskning har visat att det inte finns någon nedre föroreningsnivå vid vilken hälsoeffekter (hjärt- och lungsjukdomar) börjar uppträda. Även episoder av höga korttidshalter har visat sig ge påtagliga effekter på människors hälsa. Dessa båda faktorer tillsammans gör det mycket svårt att definiera när kritiska halter uppstår. Kvävedioxid har visat sig vara hälsoskadligt vid högre halter, men även låga halter kan ge hälsoeffekter på barns luftvägar. En del andra luftföroreningar är cancerframkallande. Det gäller till exempel bensen som kommer från trafik och småskalig vedeldning. Lokala åtgärder En rad åtgärder behöver genomföras för att nå Frisk luft, inte minst inom transportsektorn. Kommunerna behöver ta större hänsyn till luftkvaliteten i sitt planarbete samt planera för utveckling av kollektivtrafik och hållbara tätorter. Satsningarna på utbyggnad av fjärrvärme bör fortsätta, liksom energirådgivningen för att minska utsläppen från småskalig vedeldning. Åtgärder som minskar utsläppen från vägtrafiken i vissa tätortsmiljöer behöver genomföras. Kraftfulla styrmedel Beslut på nationell nivå och EU-nivå är avgörande för att nå miljökvalitetsmålet. Nya styrmedel har beslutats vilka kan förväntas leda till åtgärder för att minska utsläppen. Det handlar bland annat om ett antagande av Göteborgsprotokollet (FN:s konvention om långväga transporterade luftföroreningar) och nya utsläppstak för svaveldioxid, kväveoxider, ammoniak, flyktiga organiska ämnen och partiklar.
NATURVÅRDSVERKET 11(50) En rad åtgärder behövs för att minska utsläppen av partiklar, kväveoxider och flyktiga organiska ämnen från trafik, vedeldning och energiproduktion samt från industrisektorn. Det handlar om samma åtgärder i Gävleborg som i övriga Sverige. Halland Luftkvaliteten i halländska tätorter har blivit successivt bättre sedan 1990-talet även om den positiva trenden med minskande halter luftföroreningar har stannat av. Luftföroreningar orsakar dock fortfarande betydande skador på människors hälsa liksom på växtlighet och kulturföremål. Resultat Även om halterna av luftföroreningar i halländska tätorter successivt har minskat sedan 1990-talet, så är halterna av luftföroreningar i tätorterna i Halland fortfarande för höga. Det gäller särskilt i trafikerade stråk, men i vissa fall även i s k urban bakgrund. För marknära ozon är höga halter vanligast på landsbygden. Partiklar och kvävedioxid Mätningar av partiklar i gaturum i Halmstad har visat på årsmedelvärden av PM10 som under perioden 2008-2012 överskrider målvärdet (15 µg per m 3 som årsmedelvärde) samtliga år. Under samma period var dygnsmedelvärdena större än 35 µg per m 3 under 19-38 dygn per år, dvs målvärdet (30 µg per m 3 som dygnsmedelvärde) har med all sannolikhet överskridits under väsentligt fler dygn. Även i regional bakgrund (Råö) har halterna av PM10 överskridit årsmedelvärdet 2008 och 2011 och just klarat detsamma år 2009. Halterna har under 2008-2012 även överskridit 35 µg per m 3 mellan 4-18 dygn per år, dvs precis som i tätorter har med all sannolikhet väsentligt fler dygn överskridit målvärdet avseende dygnsmedelvärdet. När det gäller PM2,5 finns det inte så mycket mätdata regionalt ännu, men uppmätta maximala dygnsmedelvärden på Råö under perioden 2008-2012 överskrider samtliga miljömålet avseende dygnsmedelvärdet. Mätningar av kvävedioxider i gaturum i Halmstad visar överskridanden av miljömålet såväl avseende årsmedel- som timmedelvärden de senaste sex åren. I urban bakgrund klaras dock miljömålet såväl avseende årsmedel- som timmedelvärden. Även mätningar i urban bakgrund i Falkenberg under vinterhalvåren på 2000-talet tyder på att miljömålet klaras (frånsett 2005). Försäljningen av dieselbilar har ökat kraftigt de senaste åren, såväl i Halland som i övriga Sverige. Dessa bidrar med ökade utsläpp av framförallt kväveoxider, men i viss mån även med små partiklar. Även sjöfarten bidrar med utsläpp av såväl kväveoxider som partiklar.
NATURVÅRDSVERKET 12(50) Det har de senaste åren även varit kalla vintrar som inneburit dels ökat uppvärmningsbehov, och därigenom bland annat ökad vedeldning, och dels behov av att köra med dubbdäck en längre period på året. Vedeldningen ger bl a upphov till utsläpp av partiklar och vissa lösningsmedel. Dubbdäcken orsakar höjda halter stora partiklar genom upprivning av asfalt. Marknära ozon Mätningar av marknära ozon visar såväl i Halmstad som på Råö under perioden 2008-2012 årligen maximala glidande åttatimmarsmedelvärden som överskrider miljömålet om högst 70 µg per m 3 som åttatimmarsmedelvärde. Marknära ozon kan redan vid relativt låga koncentrationer ge andningsbesvär och irritation i slemhinnor. Ozonet skadar inte bara människor, utan kan även orsaka skador på grödor och träd samt ge upphov till ökad vittring av byggnadsmaterial (kalksten m m). För att minska halterna av marknära ozon behövs samordnade åtgärder på internationell nivå, eftersom bildningen av marknära ozon sker storregionalt och i stor utsträckning importeras från övriga Europa. Analys och bedömning Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen avseende halterna luftföroreningar i miljön är oklar. Det beror dels på vissa brister i mätunderlaget regionalt och dels på att vissa års mätdata antingen kan vara tillfälliga förändringar eller kan tyda på trendbrott. Den regionala rådigheten över utvecklingen av halterna av föroreningar i luften är, med undantag av partiklar och luftföroreningar orsakade av småskalig vedeldning, ganska liten. För många luftföroreningar är halterna inte heller enbart beroende av de regionala eller nationella utsläppen, utan i många fall transporteras de med luftmassor från kontinenten in över Sverige. Det är således viktigt att Sverige även verkar för skärpta lagar och regler inom EU och i internationella sammanhang. Som på många håll i landet finns det endast ett begränsat kunskapsunderlag avseende luftkvaliteten i Halland. Några få kommuner har mätt luftföroreningar kontinuerligt under en längre tid. I övrigt har det dock oftast bara genomförts tillfälliga mätinsatser i länet, ofta med relativt långa uppehåll mellan mättillfällena. För att öka kunskapen om luftföroreningsproblematiken och vilka åtgärder som är viktigast att vidta, är det således önskvärt att miljöövervakningen avseende luftkvaliteten förbättras generellt i länet. Det finns även ett behov av ett förbättrat kunskapsunderlag om statusen på vedpannorna i länet. Nya eller utökade ekonomiska stöd och styrmedel tillsammans med en skärpt miljöbilsklassning bör införas för att verka för ett mer miljöanpassat och resurssnålt transportsystem som successivt såväl minskar användningen av fossila bränslen som specifikt utsläppen från förbränningsmotorer. Det bör även införas ekonomiska incitament för utbyte av äldre och sämre vedpannor till nya, effektiva pannor med väsentligt lägre utsläpp.
NATURVÅRDSVERKET 13(50) De juridiska och administrativa styrmedlen bör utvecklas för att tydligare och effektivare styra mot Frisk luft. Det kan exempelvis ske genom att Boverkets byggregler rörande eldning med ved och pellets m m skärps. Vidare bör det övervägas att från centralt håll öka stödet till kommunerna avseende att utveckla regleringen avseende vedeldning i de lokala föreskrifterna. Den fysiska planeringen är även den ett viktigt verktyg för att förbättra luftkvaliteten i tätorterna. Gång-, cykel- och kollektivresande behöver ytterligare prioriteras upp framför biltrafik för att bidra till minskade utsläpp från trafiken i allmänhet och minskade utsläpp i de värst utsatta gaturummen i centralorterna i synnerhet. Planering för att förtäta stadsmiljön, vilket generellt är positivt, bör också ske på ett sådant sätt att luftomsättningen inte försämras, eftersom det annars kan bidra till försämrad luftkvalitet. Det finns ett generellt behov av mer information om luftmiljöfrågor för att skapa medvetenhet och i förlängningen konkreta beteendeförändringar. Jämtland Miljökvalitetsmålet Bedömning: NÄRA, Oklar pil. Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Luften är relativt ren på de flesta håll i Jämtlands län i jämförelse med många andra områden i Sverige. Ökande vägtransporter och ökad användning av terrängfordon, samt intensiv vedeldning i tätort vintertid är de största källorna till problem med exponeringar för luftföroreningar i länet. Resultat Luften är relativt ren på de flesta håll i Jämtlands län i jämförelse med många andra områden i Sverige. Trots detta finns periodvis problem med luftkvalitet i tätorter under vintern, bland annat som en följd av intensiv vedeldning, där man ser en ökad pelletseldning i mindre tätorter samt av kaminer för myseldning. Vedeldning i kombination med långvarig inversion under kalla vinterdagar innebär att luften skiktas och håller kvar föroreningarna i marknivå, där människor vistas. Beträffande preciseringarna för utsläpp till luft så är det främst kvävedioxid, partiklar och bensen som bör övervakas i länets tätorter för att säkerställa att halterna inte överskrids. Den enda tätort som övervakas idag är Östersund, där mätningar görs i urban bakgrund under vinterhalvåret. De senaste åren har vinterhalvårsmedelvärdena av kvävedioxid och PM10 legat klart under och bensen omkring de målvärden som anges inom miljökvalitetsmålet. Under vintersäsongen 2012/13 skedde dock en tydlig ökning av halterna av PM10, vilket berodde på ett omfattande rivningsarbete som ägde rum i mätstationens närhet. Analys
NATURVÅRDSVERKET 14(50) Länsstyrelsens bedömning att förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 är nära gäller även i år. Utvecklingen av miljötillståndet som helhet bedöms som oklar, främst på grund av bristfälligt dataunderlag. De tätortsmätningar som görs i Östersunds stad idag är ett viktigt underlag för att kunna bedöma miljötillståndet och det är därför av stor vikt att luftkvalitetsmätningar i tätort fortsätter. I jämförelse med den nationella bedömningen ser situationen bättre ut i Jämtlands län, men det behövs fortfarande övervakning, åtgärder och grundläggande förändringar i samhällets transportarbete, för att miljökvalitetsmålet ska uppnås. En positiv utveckling är att transporten av långväga luftföroreningar har minskat betydligt det senaste årtiondet, bland annat som ett Resultat av gemensamma program som lett till minskade utsläpp på kontinenten. Ökande vägtransporter och ökad användning av terrängfordon är den största källan till problem med exponeringar för luftföroreningar i länet. Jönköping Luftkvaliteten i länet har förbättrats markant de senaste 20 åren. Förbättringen har avstannat under de senaste åren och det återstår en hel del att göra. Miljökvalitetsmålet är särskilt svårt att nå vid hårt trafikerade gator i tätorterna. Resultat Det finns flera luftföroreningar som har en negativ effekt på miljön och hälsan. Under år 2012 genomfördes mätningar av luftkvalitet i Jönköping tätort och i bakgrundsmiljö på tre olika håll i länet. Även modellberäkningar (IVL rapport U4392) och mätningar som har skett under de senaste fem åren ligger till grund för bedömningen. De flesta av överskridandena som mätningarna visar sker på hårt trafikerade gator. I bakgrundsmiljöer, som är de miljöer människor mest vistas i, är situationen bättre. Kvävedioxid Kvävedioxid påverkar lungfunktionen och fungerar även som en markör för andra luftföroreningar. Där det finns höga halter av kvävedioxid finns det ofta höga halter av andra skadliga ämnen. Mätningar finns bland annat i Jönköping och där har halterna sjunkit de senaste 20 åren. Halterna i gatumiljö ligger dock fortfarande över miljömålets gränsvärde. År 2012 låg årsmedelvärdet på Kungsgatan i Jönköping på 25 mikrogram per kubikmeter, jämfört med miljömålet på 20 mikrogram. Halterna i bakgrundsmiljöer klaras dock. Även beräknade värden visar på att miljömålet överskrids i gaturum i Jönköping. Partiklar Partiklar är den luftförorening som orsakar störst hälsoproblem i Sverige. De bildas främst vid slitage av vägbanan och dubbdäcksanvändning är en stor bidragande orsak. Mätningar i gaturum i Jönköping tätort visade att miljömålet överskreds under år 2012. Då uppmättes ett årsmedelvärde på 19,7 mikrogram
NATURVÅRDSVERKET 15(50) partiklar per kubikmeter, att jämföra med miljömålet på 15 mikrogram. Halterna ligger dock under miljökvalitetsnormen. Under slutet av 00-talet var riskerna stora att normen skulle överskridas och kommunen fick därför i uppdrag av regeringen att ta fram ett åtgärdsprogram för partiklar. En åtgärd som har genomförts är en informationskampanj med syfte att minska dubbdäcksanvändningen i kommunen. I bakgrundsmiljöer klaras miljömålet. Enligt modellberäkningarna har miljömålet (årsmedel) överskridits i alla kommuner i länet förutom Aneby. Bensen Den största källan för bensen är biltrafiken men även vedeldning är i vissa orter en betydande källa. Mätningar i Jönköping i gatumiljö visar på halter över miljömålet medan mätningar i Värnamo från år 2009 däremot klarar målet. Modellberäkningar visar att miljömålet överskrids i gatumiljö i sju av länets 13 kommuner. Halterna är dock lägre i bakgrundsmiljö.
NATURVÅRDSVERKET 16(50) Marknära ozon Marknära ozon bildas genom en kemisk reaktion mellan kväveoxider och flyktiga organiska ämnen i närvaro av solljus, halterna är därför till stor del väderberoende. Dessa ämnens största källor är trafik och vissa industriprocesser. De kan spridas över stora avstånd och den största delen marknära ozon som förekommer i länet har sitt ursprung utomlands. Marknära ozon bryts ned av kvävedioxid som släpps ut av trafiken. Det är därför lägre halter i tätorterna än på landsbygden. Höga halter marknära ozon kan påverka andningsvägarna negativt. Mätningar genomfördes under åren 2007 till 2010, samt år 2012. Under samtliga dessa år överskreds miljömålet. Ozonindex Marknära ozon är skadligt för hälsan men även för växter och orsakar ett stort skördebortfall. Kostnaden för bortfallet har beräknats till 500 miljoner kronor varje år i Sverige (IVL rapport B1678). Mätningarna inom ozonmätnätet under år 2012 visar att miljömålet överskreds i länet. Däremot klarades miljökvalitetsnormen (IVL rapport B2086). Analys Mätningarna och beräkningarna i länet visar att målet idag inte uppfylls och målet bedöms inte möjligt att nås med i dag beslutade styrmedel och åtgärder genomförda före 2020. Trenden är neutral då det inte längre går att se en nedåtgående trend av halterna av de viktigaste luftföroreningarna. De luftföroreningar som det finns data från för länet under de senaste åren visar på att målet inte klarades under år 2012. De flesta av mätningarna genomfördes dock på Kungsgatan i Jönköping, en mycket vältrafikerad gata som inte är representativ för länet som helhet. Beräkningar visar att en del av målen sannolikt även har överskridits på andra håll i länet. De flesta föroreningar finns i stadsmiljö och har sin främsta källa i trafiken. Det har skett en svag minskning av bilresande i länet de senaste åren (indikatorn Körsträcka med bil). Minskningen är dock marginell och det krävs åtgärder för att ytterligare minska bilåkandet i främst tätortsmiljöer. Körsträckan per invånare och år är längre i länet än för landet som helhet. Länstrafiken i länet har genomfört kampanjer för att öka antalet resande med kollektivtrafiken. Ett antal arbetsplatser i länet har fått möjlighet att prova på busskort. Flera kommuner låter sina anställda gå utbildningar i sparsam körning. I länet, liksom landet i övrigt, har andelen dieselbilar ökat de senaste åren. Denna förändring av fordonsflottan har en negativ inverkan på chanserna att nå målet eftersom dieselbilar generellt sett har högre kväveoxidutsläpp än bilar med andra drivmedel. Klimatpåverkande gaser och luftföroreningar har till stor del samma källor: trafik och energiproduktion. Det pågår ett intensivt klimatarbete i länet genom klimatrådet och Energikontor Norra Småland. Arbetet bidrar till att stärka samverkan i länet och hitta åtgärder för att minska energiförbrukningen,
NATURVÅRDSVERKET 17(50) möjliggöra energieffektivare transporter med mera. Åtgärdsprogrammet kommer att gå ut på remiss under våren år 2014. En del av luftföroreningarna har sitt ursprung i andra länder, marknära ozon är det tydligaste exemplet på detta. Internationella avtal och överenskommelser är därför viktiga för målet ska kunna nås. För att kunna sätta in rätt åtgärder är det viktigt att övervaka hur situationen verkligen ser ut i länet. Luftvårdsförbundet och kommunerna i länet har därför under år 2013 bildat ett samverkansområde för övervakning av luftkvalitet i länet. I samverkansområdets övervakningsprogram ingår det både mätningar och modellberäkningar. Under år 2014 kommer mätningar av partiklar, kvävedioxid, svaveldioxid, bensen och flyktiga organiska ämnen ske i alla kommuner i länet. Kalmar Utvecklingen ser positiv ut för miljökvalitetsmålet och flera preciseringar uppnås redan idag. Bedömningen är mer osäker för några då regionala dataunderlag saknas. För att målet ska uppnås i sin helhet krävs åtgärder inom länet, men största åtgärderna ligger på nationell och internationell nivå. Resultat Kalmar län påverkas i stor utsträckning av luftföroreningar från kontinenten. Det rör sig främst om ämnen som bidrar till bildandet av marknära ozon, partiklar och tungmetaller. Vägtrafiken, energiproduktion och industriprocesserna står för den största delen av utsläppen i länet. Även utsläppen från sjöfart och hamnverksamhet är betydande. Mycket av den luftövervakning som bedrivs i länet görs inom ramen för Kalmar läns Luftvårdsförbunds verksamhet. Trenden för de senaste 10 åren är att luftens innehåll av skadliga föroreningar har minskat. Exempel på åtgärder som genomförs i länet för bättre luftkvalitet är Regionförbundets arbete med att länet ska bli fossilbränslefritt till år 2020. Andra exempel på kommunala åtgärder är bilpooler i Kalmar, eldrivna bilar i Högsby, Kalmars stadsbussar drivs på biogas, utbyggnation av gång- och cykelbanor i flertalet kommuner samt införande av parkeringsavgifter inne i stadskärnorna.
NATURVÅRDSVERKET 18(50) Bensen Bensen är även en av de lättflyktiga kolväteföreningar (VOC) som kan frigöras vid förbränningsprocesser. Den största källan till bensenutsläpp är biltrafiken. Vedeldning kan också vara en betydande källa. Mätningar har genomförts i länets 11 av 12 kommuner. Halterna visar på en nivå mellan 0,5-1 mikrogram per kubikmeter, vilket tangerar generationsmålet på 1µg/m3. Bens(a)pyren, butadien, formaldehyd och korrosion Idag saknas det regionala dataunderlag för att bedöma preciseringarna bens(a)pyren, butadien, formaldehyd och korrosion. Under 2013 genomförs månadsvisa samlingsprov på befintliga partikelfilter med avseende på halter av bens(a)pyren. Partiklar Mätningar av svävande partiklar genomförs sedan 2002 genom deltagande i det gemensamma mätnätverket, Urbanmätnätet (IVL Svenska Miljöinstitutet AB). Mätningarna av svävande partiklar gäller PM10 och PM2,5. Helårsmätningar av PM10 genomförs alternerande mellan de två största orterna i länet. Halterna av PM 2,5 visar på nivåer klart under preciseringen 10 µg/m3 som årsmedelvärde. Uppmätta halter av PM10 visar på årsmedelvärden kring 12-14 µg/m3, vilket ligger under preciseringen på 15 µg/m3 som årsmedel. Marknära ozon Kalmar län deltar sedan 2009 i det gemensamma mätprogrammet Ozonmätnätet i södra Sverige. Syftet med programmet är att få en mer regionalt heltäckande bild av ozonbelastningen i bakgrundsmiljön i södra Sverige. Mätningarna i länet genomförs på två platser, Simpevarp och Ottenby. Preciseringen för ozon och växtlighet inom miljömålet Frisk Luft, baserat på AOT40 under april - september, överskreds med stor sannolikhet vid samtliga platser i Kalmar län under 2012.
NATURVÅRDSVERKET 19(50) Kvävedioxid När det gäller kvävedioxid genomfördes tätortsmätningar 2002 vilka visade på halter som understiger preciseringen 20 µg/m3 som årsmedelvärde. Hur läget ser ut idag är oklart. Under 2014 kommer uppföljande mätningar att genomföras för kvävedioxid. Analys och bedömning Miljökvalitetsmålet är nära att nås med idag planerade styrmedel som beslutas före 2020. Utvecklingen går åt rätt håll. För några av preciseringarna saknas det i dag mätresultat och undersökningar vilket gör att bedömningen är något osäker. I jämförelse med den nationella bedömningen ser situationen bättre ut i Kalmar län, men det behövs fortfarande övervakning, åtgärder och grundläggande förändringar i samhället för att miljökvalitetsmålet ska uppnås. Vedeldning med omoderna pannor skapar betydande miljöproblem genom utsläpp av organiska kolföreningar och partiklar. Enligt etappmålet för småskalig vedeldning ska Boverket göra en översyn av byggreglerna. Förhoppningsvis kommer kraven på nya vedpannor att bidra till minskade utsläpp av luftföroreningar som bens(a)pyren, sotpartiklar och metan. För flyktiga organiska ämnen, bensen, ser det kommande EU-direktivet för industriutsläpp att bana väg för att uppnå målet. Partiklar är främst ett tätortsbundet problem. En positiv utveckling på senare år, är det europeiska åtgärdsarbetet för att minska luftföroreningar börjat ge effekt. I Kalmar län understiger halterna av PM2,5 det långsiktiga målvärdet. Även för partiklar PM 10 ser det ljust ut. Viktigt för den framtida utvecklingen är att stadsplaneringen utvecklas på ett positivt sätt. Marknära ozon är ett problem som sträcker sig över landsgränserna. Ozonförekomsterna i södra Sverige beror till stor del på långväga transport av ozonbildande ämnen från Europa. Utvecklingen har varit positiv de senaste åren, men det förekommer episoder med högre halter, vilket främst beror på transport av luftföroreningar från kontinenten. Den långsiktiga trenden är att antalet
NATURVÅRDSVERKET 20(50) episoder med höga halter av marknära ozon minskar. Sverige måste aktivt arbeta i de internationella förhandlingarna om utsläppsbegränsningar vad gäller ozonbildande ämnen. På regional nivå saknas det idag styrmedel för att begränsa exempelvis vedeldning. Därför behövs det en opinionsbildning kring detta med att förändra vanor och beteenden. När det gäller mätningar av kvävedioxid visar den senaste mätningen på låga halter långt under målnivån, men med tanke på den kraftigt ökande nybilsförsäljningen av dieselbilar kan det finnas anledning att tro att halterna kan öka. Åtgärder främst inom sjöfart, trafik och småskalig uppvärmning krävs för att utvecklingen ska vända åt rätt håll. Halter av luftföroreningar är svåra att kontrollera med enbart regionala och lokala åtgärder. För att uppnå miljökvalitetsmålet i sin helhet är det viktigt att det nationella och internationella samarbetet fungerar och skapar regler för att begränsa utsläppen. Även information, ändrade beteenden, och ekonomiska styrmedel ingår här. Ett viktigt styrmedel som finns idag är miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. Åtgärder för att minska utsläppen från trafiken och vedeldning på lokal nivå kan vara insatser såsom fysisk planering och information. Svårare är det med ozon och partiklar, då de till stor del kommer mer långväga ifrån. Kronoberg Resultat Luftkvaliteten är god när det gäller bensen och kväveoxid men det är stora problem i intensiva trafikmiljöer. Vanor och beteenden måste ändras när det gäller bilkörning, vedeldning samt lösningsmedelsanvändning. Mer måste göras för att begränsa partikelhalterna. Halten av bensen (preciseringen nås) Årsmedelvärdet från mätningar i Växjö, Ljungby och Älmhult mellan 2007-2011 visar att halten har varit 0,7 mikrogram per kubikmeter
NATURVÅRDSVERKET 21(50) (µg/m³), det vill säga under miljömålet. Sannolikt är de representativa för fler trafikbelastade miljöer i länet. Sedan år 2012 görs mätningar enbart i Älmhult och medelvärdet för 2012 var 0,7 µg/m³. Mätningarna som helhet visar att halterna har minskat successivt från 4-5 µg/m³ i början av 1990-talet. Utvecklingen är generell i Sveriges tätorter och ett resultat av den minskade bensenhalten i bensin. Bens(a)pyren, butadien och formaldehyd Aktuella mätningar saknas i länet. Partiklar (PM2,5), (preciseringen nås) Mätningar påbörjades i mars 2012 i trafikbelastad miljö i Markaryd och Lessebo (gaturum), i Växjö (urban bakgrund) och på ren landsbygd (regional bakgrund) i Asa. Resultat från mätningarna 2012 visar 7-8 µg/m³ luft vid trafikbelastade lokaler och 3-5 µg/m³ på övriga. Partiklar, PM10 (preciseringen nås inte) Mätningar av PM10 i länet pågår sedan år 2007.År 2012 har mätningar i gaturum gjorts i Växjö, Ljungby, Lessebo, Markaryd, i urban bakgrund i Växjö och Älmhult samt i regional bakgrund i Asa. År 2012 visade mätning i regional bakgrund (Asa) att halten på ren landsbygd var cirka 9 µg/m³. Generella värden för länets tätorter (urban bakgrund) var cirka 12 och i trafikbelastade miljöer 14 17 µg/m³. Dygnsmedelvärdena är mest kritiska. I Växjö och Ljungby noterades halter över 30 µg/m³ luft under 19 respektive 24 dygn under 2012. Detta innebär att preciseringen inte nåddes år 2012. Marknära ozon (preciseringen nås inte) I Asa genomförs mätningar sedan 2007. Preciseringen om 70 µg/m³ som åttatimmarsmedelvärde överskreds 160 dygn år 2012. Mellan åren 2007 2012 har detta i genomsnitt överskridits 145 162 dygn per år. År 2012 har timmedelvärdet överskridit 80 mikrogram per kubikmeter luft under 123 dygn. För perioden 2007 till 2012 har detta noterats 114 125 dygn per år, vilket innebär att preciseringen inte nås. Ozonindex, AOT40 (preciseringen nås inte) Mätningar visar att ozonindex har överskridits tre av fem år (2008, 2009 och 2012) sedan år 2007 (Marknära ozon i Asa, SLU, Årsrapport 2012). För år 2011 saknas heltäckande data från stationen i Asa.
NATURVÅRDSVERKET 22(50) Kvävedioxid (preciseringen nås) Generella årsmedelvärden år 2012 för länets tätorter (urban bakgrund) var knappt 9 µg/m³, och i trafikbelastad miljö i Växjö 15. I Markaryd och Lessebo uppmättes 11 respektive 7 µg/m³. Utifrån tidigare års mätningar bedöms halten vara cirka 2 3 µg/m³ på landsbygden. Underlag för att bedöma timmedelvärde saknas, men bedömningen är att preciseringen nås (Luftkvalitet i Kronobergs län - tätortsluft, Kronobergs luftvårdsförbund, april 2012). Korrosion på kalksten Mätning görs på en plats i Sverige som inte ligger i Kronobergs län och inte är jämförbar med förhållandena i länet. Underlag för regional bedömning saknas därmed. Analys och bedömning Miljökvalitetsmålet ser inte ut att nås till år 2020, främst på grund av halterna av marknära ozon och partiklar. Förutom för marknära ozon är problemen störst i intensiv trafikmiljö. Långdistanstransporterande ämnen och att länet är ett glesbygdslän där invånarna i länet har hög andel egna bilar påverkar länets luftkvalitet. Generellt kan man säga att halterna av PM2,5 i större utsträckning beror på långväga transport, medan PM10 är mer lokalt alstrade (vedeldning och trafik). Trafiken, dubbdäcksanvändning och vedeldning viktiga för den lokala luftkvaliteten. En god samhällsplanering med hänsyn till gaturummets utformning, boendemiljöer och trafiksituationen kan påverka luftkvaliteten. Trånga gaturum med hög trafikintensitet bör inte tillåtas där människor kommer att vistas. Luftföroreningar gör människors sjuka Alla påverkas, men barn påverkas mer av luftföroreningar. Barn påverkas genom minskad födelsevikt, för tidig födsel, komplikationer under förlossningen, ökad dödlighet bland nyfödda, samt luftvägsbesvär (infektioner, astma). 126 personer beräknas dö i förtid varje år på grund av effekterna av partiklar (PM10) i Kronobergs län. Bättre luftkvalitet innebär bättre livskvalitet med minskad sjuklighet, mindre sjukfrånvaro och ökad livslängd.
NATURVÅRDSVERKET 23(50) Stora problem i trafikmiljöerna Trafiken och användningen av dubbdäck måste minska. Ökande trafik och ökande andel dieselbilar ger ökade utsläpp av kväveoxider. Det kollektiva resandet är lågt. Andelen kollektiva resor var 11,4 procent i Kronobergs län år 2012. Andelen bilar som kör på dubbdäck minskade under några år från 51 procent i Södra Sverige Region Syd 2010 till 47 procent år 2012, men resultatet för första kvartalet 2013 visade att andelen nu har ökat till 59 procent (Undersökning av däcktyp i Sverige, Vintern 2013 (januari mars), Trafikverket, 2013) Länk: http://publikationswebbutik.vv.se/upload/7171/2013_112_undersokning_ av_dacktyp_i_sverige_vintern_2013_januari_mars.pdf Vedeldning ett lokalt problem Den förkärlek som finns i länet för vedeldning innebär rimligen att halterna bens(a)pyren lokalt kan vara höga. Den fortsatta satsningen på fjärrvärme kan förhoppningsvis medföra att ett antal undermåliga vedpannor fasas ut. Marknära ozon kräver globala verktyg För halten marknära ozon är det inte troligt att målen kan nås till år 2020. Bland annat saknas verktyg för att påverka utsläpp på global nivå som ger upphov till de halter av marknära ozon som kan mätas i länet. Förbättrad luft efter omprövade tillstånd En industri har under 2013 minskat utsläppen men utökar samtidigt produktionen vilket sammantaget innebär att utsläppen ligger på samma nivå som tidigare. Inköp av PM10-certifierad sopmaskin/partikelsug i flera kommuner samt rondeller som minskar antalet starter/stopp i trafiken, liksom händelsestyrda trafikljus vid lågtrafik är god exempel på vad som gjorts. Prioriteringar i länet Mer måste göras för att begränsa partikelhalterna. Det behövs opinionsbildning för att minska transporterna, användningen av lösningsmedel och vedeldningen för att nå miljökvalitetsmålet. Sammanfattningsvis görs mycket bra, men det räcker inte. Bedömning av miljökvalitetsmålet (måluppfyllelse) NEJ. Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.