Disposition Nordisk arbetsmarknad: En förebild för andra länder? Bertil Holmlund Uppsala universitet Utfall Arbetslöshet och sysselsättning m m i Norden Institutioner Anställningstrygghet och flexibilitet Utmaningar Den demografiska utvecklingen Globaliseringen 1 2 Arbetslöshet, EU och OECD och och Norge 12,0 18,0 10,0 16,0 14,0 8,0 6,0 4,0 OECD 12,0 10,0 8,0 6,0 OECD 2,0 4,0 2,0 0,0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 0,0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 3 4 1
12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Danmark 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Arbetslöshet 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 OECD Sweden OECD 5 7 70 60 50 40 30 20 10 0 och Sverige 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 Sweden OECD 2,0 0,0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Långtidsarbetslöshet i olika länder (andel arbetslösa med mer än ett års arbetslöshet) EU FI OECD SE DK NO 6 8 2 Korea Mexico Canada United States New Zealand Swed en Denma rk Australia United Kingdom Turkey Austria Switzerland Netherlands OECD total Portugal Japan Irelan d Spain Hungary Fra nce Belgiu m Poland Cze ch Republic Germany G ree ce Italy Slovak Republic
Sysselsättning, EU och OECD och Norge, Danmark och Sverige 85,0 85,0 80,0 80,0 75,0 70,0 65,0 OECD total 75,0 70,0 65,0 Sweden OECD total 60,0 60,0 55,0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 55,0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 9 10 och Sysselsättning bland kvinnor 85,0 85,0 80,0 80,0 75,0 75,0 70,0 65,0 Sweden OECD total 70,0 65,0 60,0 Sweden OECD total 55,0 60,0 50,0 55,0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 45,0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 11 12 3
Arbetstimmar per sysselsatt och år, 2002 2 500 2 000 1 500 1 000 500 NO DK SE FI USA 13 6 5,5 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Sjukfrånvaro i Sverige och Norge 14 4 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 15 % NO SE Netherlands France Germany Belgium Austria Sweden Italy Ireland United Kingdom Portugal Canada United States Spain Japan New Zealand Slovak Republic Australia Mexico Greece Poland Czech Republic Korea Sjukfrånvaro: Sverige, Norge och Danmark % 6 5,5 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 DK NO SE 6 5,5 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Sjukfrånvaro: Sverige, Norge, Danmark och 16 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 % DK FI NO SE
Arbetade timmar per capita i olika länder, 2002 17 Andel högre utbildade av befolkningen 25-64 50 40 30 N S F DK 20 10 0 18 5 Turkey Portugal Italy Slova k Repub lic Cze ch Repu blic Poland Hungary Austria Mexico Greece Luxembourg G ermany F ra nce Spa in Netherlands Switzerland Irelan d Korea Iceland United Kingdom Belgiu m New Zealand Aus tralia Swed en J apan United States Canada Matematikkunskaper bland 15-åringar, PISA 2003 550 500 FIN SE DK USA NO 450 400 350 M exico Greece Portugal S pain Poland Ireland Austria Fra nce Iceland New Zealand S witzerland Canada Netherlands 19 BNP per capita 2004, OECD=100 160 140 NO 120 SE FI DK 100 80 60 40 20 0 Turkey2 Mexico Poland Slovak Republic Hungary Czech Republic Portugal Korea Greece New Zealand Spain Italy Germany France Japan Sweden Belgium Netherlands United Kingdom Canada Austria Iceland Switzerland Ireland United States 20
Förväntad livslängd Happiness index (0-10) 83 81 79 77 75 73 71 69 67 65 Turkey Hungary Slova k Republic Poland Mex ico Czech Republic DK US FI Korea Portugal Denma rk United State Ireland s Belgiu m Lux embourg Greece United Kingdom Netherlands G erm any New Zealand Austria Fra nce Spain Aus tralia Canada Italy Swed en Switzerland Ic eland J apan NO SE 21 Australia Austria Belgium Britain Canada France Germany 7,7 7,8 7,3 7,1 7,6 8,2 7,7 6,6 7.2 Greece Iceland Italy Netherlands Russia Spain Sweden Switzerland USA 6,3 7,8 6,9 7,5 7,6 4,3 7 7,7 8,2 7,4 22 Sammanfattning Svenskarna lever länge, men är ofta sjukskrivna Danskarna lever inte särskilt länge, men är lyckligast i världen Finnarna har hög arbetslöshet, men de finska barnen är världsbäst i skolan Norrmännen är rikast, men barnen har svårt för att räkna Institutionella likheter Välfärdsstater Stor offentlig sektor, ambitiösa offentliga trygghetssystem Relativt jämn inkomstfördelning Starka fackföreningar Lönebildning genom kollektiva förhandlingar Relativt små löneskillnader 23 24 6
och skillnader Hur starkt är anställningsskyddet? Regler för arbetslöshetsförsäkringen Ersättningstider Regler för sjukförsäkringen Krav på läkarintyg Reglering av anställningsförhållanden Regler för uppsägningar Regler för tidsbegränsade anställningar 25 26 Effekter av starkare anställningsskydd Anställningstid hos samma arbetsgivare (år) Färre uppsägningar, minskad risk att bli arbetslös, längre anställningstider Färre nyanställningar, minskad chans att få arbete, längre arbetslöshetstider Oklar effekt på sysselsättnings- och arbetslöshetsnivåer Minskad rörlighet hos arbetskraften Högre ungdomsarbetslöshet Starkare incitament för personalutbildning i företag Högre sjukfrånvaro 27 28 7
Arbetslöshet efter ålder, 2004 (%) Insatser mot ungdomsarbetslöshet i Danmark under 1990-talet 25 20 15 10 5 0 DK FI NO SE OECD 15-24 25-54 55-64 Aktivering av arbetslösa ungdomar under 25 år som går på a-kassa Erbjudande om utbildning eller jobb senast efter 6 månaders arbetslöshet Rätt och plikt: att tacka nej innebär förlorad ersättning Effekt: snabbare utflöde från arbetslöshet 29 30 Den danska modellen: flexicurity 1. Flexibilitet: lätt att anställa och avskeda arbetskraft 2. Security: generös arbetslöshetsförsäkring 3. Aktiv arbetsmarknadspolitik: rätt och plikt Anställningsskydd och trygghet på arbetsmarknaden 31 32 8
Arbetsmarknadspolitik och trygghet på arbetsmarknaden aktiva åtgärder arbetslöshetsersättning Dansk flexicurity Låg ungdomsarbetslöshet Låga kostnader för uppsägning förenlig med upplevd trygghet på arbetsmarknaden Gösta Rehn: Vingarnas trygghet Låg sjukfrånvaro Hög rörlighet 33 34 Framtida utmaningar Den demografiska utvecklingen Åldrande befolkning Ökad efterfrågan på välfärdstjänster Implikationer för ekonomisk politik Globaliseringen Vad händer, vad är nytt? Implikationer för ekonomisk politik Demografiska utmaningen: Sverige 0,60 20-64 / Totalbefolkning 0,55 0,50 0,45 0,40 65+ / 20-64 0,35 0,30 2003 2008 2013 2018 2023 2028 2033 2038 2043 2048 35 36 9
Den åldrande befolkningen i Norden, 65+/totalbefolkning, 2000 och 2020 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Sweden OECD total Åldrande befolkning, ökad försörjningsbörda Ökad efterfrågan på välfärdstjänster (vård, omsorg ) Demografi Ökade inkomster Långsam produktivitetsutveckling i produktionen av välfärdstjänster Privat finansiering: stigande relativpriser Offentlig finansiering: stigande skatter 37 38 Åtgärder för att minska behovet av skattehöjningar Mer avgiftsfinansiering Snabbare produktivitetsutveckling i offentlig sektor (produktion av välfärdstjänster) i privat sektor Större utbud av arbetskraft befolkning, arbetskraftsdeltagande, arbetslöshet, frånvaro, arbetad tid 39 40 10
Relativa arbetskraftstal bland äldre personer, Sverige år 2003, % 100 80 60 40 20 0 Kvinnor Män 50-54 55-59 60 61 62 63 64 65-69 70-74 Arbetade timmar per capita i Sverige, (referensfall samt fall med högre utbud) (KI, LU) 41 Arbetade timmar per capita, Sverige 1990-2030 (KI, LU) 850 830 810 790 770 750 730 710 690 670 650 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 Utvecklingen av arbetskraften i Danmark, referensfall samt fall med högre utbud 42 850 830 810 790 770 750 730 710 690 670 650 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 Långtidsutredningen Ökat arbetskraftsutbud 43 44 11
Slutsatser På lång sikt verkar den demografiska utvecklingen i riktning mot högre skatter ökad avgiftsfinansiering av offentliga tjänster Den offentliga sektorns finansieringsproblem kan mildras genom ökat utbud av arbetskraft Globaliseringen Internationell handel Direktinvesteringar Outsourcing/offshoring Arbetskraftsrörlighet 45 46 Vad är nytt? Nya länder: Kina, Indien, Central- och Östeuropa IT minskar betydelsen av geografiska avstånd Även tjänsteproduktion berörs EU-utvidgningen kan leda till ökad arbetskraftsrörlighet Outsourcing ökar (men inte bara till låglöneländer) Effekter av globalisering Samhällsekonomiska vinster via ökad specialisering Vinsterna ojämnt fördelade Minskad efterfrågan på lågkvalificerad arbetskraft (lägre lön och/eller arbetslöshet) Ökad efterfrågan på mer kvalificerad arbetskraft 47 48 12
Globaliseringens effekter i praktiken Inget samband mellan sysselsättningsgrad och ekonomins öppenhet (OECD 2005) Uppsägning av arbetskraft beroende på globalisering är en liten del av totala antalet uppsägningar Jobbförluster till följd av låglönekonkurrens har lett till stora lönesänkningar i USA men inte i Europa Konkurrens från låglöneländer har bidragit till ökade löneklyftor, men andra faktorer har varit viktigare EU:s utvidgning har troligen begränsad effekt på arbetskraftens rörlighet 49 50 Ekonomisk politik i en globaliserad värld Strukturomvandlingen i OECD-området har inte ökat (OECD 2005) Globaliseringen i huvudsak positiv Högre produktion via ökad specialisering Leder till anpassningsproblem Behov av omflyttning mellan olika sektorer Men oklart om strukturomvandlingen går fortare nu än tidigare 51 52 13
Två modeller för anpassning Anglosaxiska modellen Rörlighetsstimulerande via löneanpassning Liten kompensation för inkomstförluster Stora löneskillnader Svenska (nordiska) modellen Gott försäkringsskydd mot inkomstförluster Små löneskillnader Risk för inlåsning genom hög ersättning Måste kombineras med aktiva åtgärder och krav på rörlighet: rätt och plikt Några frågor Särskilda riktade åtgärder för personer som förlorat jobbet genom globalisering? USA (Trade Adjustment Assistance, TAA) Löneförsäkring via inkomstutfyllnad i nya jobb (Frankrike, Tyskland, USA) EU globaliseringsfond Ofta svårt att hänföra jobbförluster till globalisering Varför särbehandla arbetslöshet som beror på globalisering? För att motverka protektionism? 53 54 Är globaliseringen ett hot mot den nordiska modellen? Globaliseringen leder inte till mindre offentliga utgifter (OECD 2005) Å ena sidan: Rörliga skattebaser söker sig till länder med låg beskattning, tvingar fram lägre skatter, mindre generösa socialförsäkringar, avregleringar Race to the bottom? Å andra sidan: Globalisering som innebär ökad otrygghet leder till krav på trygghetsskapande åtgärder och institutioner 55 56 14
Mer generös akassa i mer öppna ekonomier (Agell 1999) Högre facklig organisationsgrad i mer öppna ekonomier (Agell 1999) 57 58 Mer centraliserade löneförhandlingar i mer öppna ekonomier (Agell 1999) Mindre löneskillnader i mer öppna ekonomier (Agell 1999) 59 60 15
Slutsatser Den nya globaliseringen har än så länge haft begränsade arbetsmarknadseffekter Oklart om strukturomvandlingen går snabbare nu än tidigare Globaliseringen ställer krav på rörlighet och anpassningsförmåga Löneflexibilitet och/eller aktiv arbetsmarknadspolitik I den mån globaliseringen ökar strukturomvandlingen är det troligt att kraven på trygghet i förändringen ökar Flexicurity eller Vingarnas trygghet Större möjligheter att vinna politisk acceptans för internationell ekonomisk integration om globaliseringens negativa fördelningseffekter motverkas genom politiska åtgärder 61 16