Ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 20 januari 2015
AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Offentliga finanser Sammanfattning
USA fortsatt starkt euroområdet fortsatt svagt BNP-tillväxt i utvalda länder Procentuell förändring 5,0 4,0 3,0 3,3 2,3 3,8 4,0 3,1 3,0 2,0 1,0 0,0 1,7 1,1 0,8 0,9 0,2 2014 2015 2016 Världen USA Euroområdet Japan 1,2 Källa:
Sammantaget förbättras tillväxten i omvärlden de närmsta åren BNP i Sveriges omvärld Handelsviktad (KIX), procentuell förändring 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 2,3 2,1 2,1 2,8 2,8 2,6 2,4 2,8 2,8 Något högre tillväxt i euroområdet driver uppgången 2015 Nedrevidering av helårsprognosen för 2015 beror framförallt på en svagare start på 2015 än förväntat 0,5 0,0 2014 2015 2016 JUN14 BP15 NY Källa:
Oljeprisfallet medför både stimulans och turbulens Oljepris, dagsvärden Dollar per fat 140 120 100 80 60 40 20 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Prisfall på över 50 procent sedan juni Utbuds- och efterfrågerelaterat Positiv nettoeffekt på världsekonomin Utmaning för nettoexportörer särskilt offentligfinansiellt Källa: Reuters
Oljeprisfall: vinnare och förlorare Procent av BNP -10-3 0 2 5 Källa: Rhodium group, EIA and IMF Källa: Rhodium group, EIA and IMF
Låg inflation, både i Sverige och euroområdet Konsumentpriser, HIKP Årlig procentuell förändring, månadsvärden Euroområdet Sverige 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Inflationsförväntningarna allt lägre, deflationsrisker Låg inflation håller uppe realräntan Inom euroområdet är inflationen än lägre i syd jämnar ut konkurrensvillkor späder på skuldsättningsproblem Källa: SCB, EUROSTAT
Betydande risker för en svagare utveckling Långvarig stagnation i euroområdet Geopolitiska oroligheter Ukraina/Ryssland Mellanöstern Finansiell oro Divergerande penningpolitik Oroväckande signaler från Kina Nyval i Grekland
AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Offentliga finanser Sammanfattning
Långsam återhämtning de kommande åren (1/2) BNP-tillväxt, Sverige, kalenderkorrigerat Procentuell förändring 3,5 3,0 2,5 2,0 2,2 1,9 2,8 2,1 3,0 2,4 2,9 2,9 2,5 2,6 1,5 1,0 0,5 0,0 2014 2015 2016 2017 2018 BP15 NY Källa:
Långsam återhämtning de kommande åren (2/2) Nedreviderad tillväxt jämfört med BP15-prognosen Internationell uppgång svagare än väntat Lägre privat konsumtion Finanspolitiken
Ingen välståndsökning sedan 2007 BNP per capita Kronor, 2013 års priser 410 000 400 000 390 000-1,3 % 380 000 370 000 360 000 +17,7 % 350 000 340 000 330 000 320 000 310 000 300 000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB
Utvecklingen bättre än Sydeuropa men sämre än t.ex. DE, US, JN BNP per capita i fast penningvärde (USD, 2005), utveckling 2007-2013 Procentuell förändring 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8-10 -12 % +5,4 +0,6 +1,0-1,0-3,2-9,1-10,4 Italien Spanien Frankrike Sverige USA Japan Tyskland Källa: Världsbanken
Svag produktivitetstillväxt sedan 2007 Produktivitetstillväxt, Sverige Procent Årlig förändring Genomsnittlig förändring 2000-2006 respektive 2007-2014 5,0 4,0 3,0 4,1 3,3 3,7 4,5 2,4 3,1 3,9 2,0 1,0 0,0-1,0 0,6 0,1 0,9-0,4 0,9-0,0-2,0-1,2-3,0-4,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014-3,1 Källa:
Arbetslösheten förväntas sjunka långsammare än tidigare prognos Arbetslöshet, 15-74 år Procent av arbetskraften 9,0 7,9 7,9 8,0 7,7 7,3 7,4 6,7 6,9 7,0 6,4 6,5 6,1 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2014 2015 2016 2017 2018 BP15 NY Sämre makroprognos Snabbare tillväxt i arbetskraften p.g.a. snabbare befolkningsökning Högre jämviktsarbetslöshet Källa: SCB och egna beräkningar
Prognosen ligger i linje med andra bedömare BNP, procentuell förändring Arbetslöshet, procent 2014 2015 2016 2017 2018 2014 2015 2016 2017 2018 FiD (NY) 1,8 2,4 2,7 2,6 2,5 7,9 7,7 7,4 6,9 6,5 FiD BP15 2,1 3,0 3,2 2,6 2,4 7,9 7,3 6,7 6,4 6,1 ESV (Jan15) 2,0 2,4 2,7 2,8 2,3 8,0 7,6 7,0 6,6 6,5 RB (Dec14) 1,8 2,6 3,3 2,3 7,9 7,5 6,9 6,6 KI (Dec14) 1,7 2,3 3,1 2,7 2,3 7,9 7,7 7,4 7,0 6,6 OECD (Nov14) 2,1 2,8 3,1 7,9 7,5 7,3 KOM (Nov14) 2,0 2,4 2,7 7,9 7,8 7,6 IMF (Okt14) 2,1 2,7 2,7 2,6 2,5 8,0 7,8 7,6 7,4 7,3 Källa: Respektive prognosmakare
AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Offentliga finanser Sammanfattning
Underskott under hela mandatperioden Offentligt finansiellt sparande Procent av BNP 4,0 3,3 3,0 2,0 2,0 1,0 Utfall Prognos BP15 Ny prognos 0,5 0,0-1,0-2,0-3,0 0,0-0,1-0,7-0,9-1,4-2,2 0,0-0,3-0,1-0,6-0,4-1,1-1,3-2,1 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Källa:
Underskotten framdrivna av betydande ofinansierade reformer Nettoeffekt av reformer på finansiella sparandet, 2007-2014 Procent av BNP 0,0-1,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 TOTAL -0,8 0,0-2,0-1,5-4,5-3,0-4,0-1,1 0,1-0,1-0,5-0,6-5,0 % Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar
Förklaringsfaktorer till prognosförändring Försämrad makrobild: Svagare internationell efterfrågan Lägre privat konsumtion Finanspolitiken Volymrelaterade utgiftsökningar: Sjukförsäkringen Migration och etablering Prognosjusteringar jämfört med BP2015 Effekt på finansiellt sparande (Mkr) 2015 2016 2017 2018 Försämrad makrobild -10-18 -14-11 Migration (UO8) -1,2-3,0-3,3-2,3 Integration och jämställdhet (UO13) -0,5-1,7-4,4-7,4 Avräkning mot biståndet (UO7) 0,0 +3,3 +2,3 +0,3 Ek. trygghet vid sjukdom & handikapp (UO10) -0,5-1,7-2,8-3,9 Källa:
Små marginaler till europeiska ramverk Offentligt finansiellt sparande och strukturellt sparande samt MTO och referensvärde för nominella underskott i det finansiella sparandet enligt stabilitetspakten Procent av BNP 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0-2,5-3,0-3,5 2014 2015 2016 2017 2018 Finansiellt sparande MTO-finansiellt sparande Strukturellt sparande MTO-strukturellt sparande Källa: EU-kommissionen
AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Offentliga finanser Sammanfattning
Sammanfattning Långsam återhämtning de närmaste åren Svagare tillväxt och högre arbetslöshet än tidigare prognostiserat till följd av svagare exportefterfrågan och inhemsk konsumtion Betydande nedåtrisker Oroshärdar i världen Finansiell turbulens Deflation De offentliga finanserna stärks Långsammare än tidigare prognostiserat till följd av den svagare utvecklingen Principen om fullt finansierade reformer kvarstår stegvis förbättring av offentliga finanser
Ett Sverige som håller ihop Foto: Folio Bildbyrå