Bilaga 4 i Östgötakommissionens slutrapport Kommunrapport
Innehåll Inledning... 3 Kommunjämförande statistik, variabellista... 3 Kommunspecifik statistik, variabellista... 4 Kommunjämförande statistik... 5 Kommunspecifik statistik... 18 Linköping... 18 Norrköping... 27 Motala... 36 Mjölby... 44 Finspång... 52 Söderköping... 6 Åtvidaberg... 68 Kinda... 75 Valdemarsvik... 81 Vadstena... 88 Boxholm... 95 Ödeshög... 11 Ydre... 17 2
Inledning På uppdrag av Regionförbundet Östsam har en kommission för folkhälsa (Östgötakommissionen) arbetat under 213 214. Uppdraget formulerades utifrån den Folkhälsopolitiska policyn för Östergötland 211 214: En Östgötakommission för folkhälsa, skall, enligt modell från WHO:s oberoende kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer, belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv. Kommissionen ska utgå från de nationella folkhälsopolitiska målområdena och verka under åren 212 214. Kommissionen ska analysera hälsoläget utifrån bl.a. socioekonomiska-, miljö-, genus-, mångfald-/icke-diskriminerings- och livscykelperspektiv. Kommissionen ska föreslå insatser på läns-, kommun- och stadsdelsnivå som skapar förutsättningar för en bättre hälsa på lika villkor för alla som bor och verkar i Östergötland. Som en del av kommissionens kartläggnings och analysarbete togs data fram på kommunnivå i ett flertal variabler. Dessa redovisas i denna bilaga. Bilagan inleds med kommunjämförande statistik och fortsätter sedan med statistik för varje kommun. I den kommunspecifika statistiken görs, för vissa variabler, jämförelser med riket och länet. Huvuddelen av data är registerdata. Dessa är hämtade ifrån: Brottsförebyggande rådet, Epidemiologisk uppföljning av tandhälsan (EPi) Östergötland, Folkhälsomyndighetens Folkhälsodatabas, Försäkringskassan, Rädda barnen, Statistiska centralbyrån (SCB), Statistikdatabas Östergötland, Skolverket samt Socialstyrelsens databas. Vissa registerdata är särskilt framtagna på kommissionens uppdrag. För några variabler används självrapporterades data från enkäter; dessa är hämtade från Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndigheten samt Regional barnmiljöhälsorapport 213 (Sydöstra sjukvårdsregionen). Risken för missvisande statistik på grund av slumpmässig variation ökar vid ett lågt antal observationer. Därför saknas i denna rapport data för variabler i de kommuner där underlaget varit för litet för att redovisa detta. Kommunjämförande statistik, variabellista Demografi och socioekonomi 1. Andel av befolkningen som är 65 år eller äldre 2. Andel utrikes födda fördelat efter födelseregion 3. Valdeltagande i kommun-, landstings- och riksdagsvalet 214 4. Socioekonomisk karta (efter inkomstnivå) 5. Utbildningsnivå hos kvinnor och män i olika åldersgrupper 6. Försörjningsaktivitet kos kvinnor och män 2-64 år 7. Andel barn vars mor har högskoleutbildning 8. Andel barn där en eller båda föräldrarna är arbetslös 9. Vårdnadshavares inkomst 3
1. Andel barn som lever med ensamsående förälder 11. Andel barn som växer upp under ekonomiskt utsatta förhållanden 12. Skolprestationer; andel barn som nått de uppsatta målen enl. SALSA 13. Andel skolungdomar som är behöriga till yrkesprogrammen 14. Antal anmälda brott per 1 invånare Levnadsvanor 15. Andel barn med övervikt eller fetma 16. Andel rökare i familjer med barn 4 veckor samt 8 månader gamla 17. Andel ammade barn Hälsomått 18. Medellivslängd 19. Dödlighet i hjärtinfarkt per 1 invånare hos kvinnor och män 2. Ohälsotal samt andel av kommuninnevånare som bidrar till ohälsotalet 21. Andel barn med mycket gott hälsotillstånd Kommunspecifik statistik, variabellista Demografi och socioekonomi 1. Folkmängd i olika åldrar hos kvinnor och män 2. Valdeltagande i kommun, landstings och riksdagsval 3. Socioekonomisk karta över kommunen 4. Socioekonomisk karta över tätorten 5. Utbildningsnivå hos kvinnor och män 25-74 år 6. Andel barn fördelade efter föräldrarnas utbildningsnivå 7. Andel barn med behörighet till gymnasieskolan 8. Andel arbetslösa efter utbildningsnivå 9. Antal hushåll med ekonomiskt bistånd efter hushållstyp 1. Andel barn som växer upp under ekonomiskt utsatta förhållanden 1. 1 Antal och andel barn med ekonomiskt utsatta förhållanden i vissa bostadsområden Levnadsvanor och tillit 11. Andel invånare med övervikt eller fetma 12. Användning av tobak; rökning och snusning 13. Andel kvinnor och män som anger att de saknar tillit till andra människor. Hälsomått 14. Dödlighet i hjärtinfarkt per 1 invånare hos kvinnor och män 15. Ohälsotal efter utbildningsnivå 16. Andel med god eller mycket god självskattad hälsa hos kvinnor och män 4
Ödeshög Ydre Kinda Boxholm Åtvidaberg Finspång Valdemarsvik Linköping Norrköping Söderköping Motala Vadstena Mjölby Ösergötland Vadstena Valdemars Ydre Ödeshög Kinda Åtvidaberg Finspång Boxholm Söderköping Motala Mjölby Östergötla Norrköping Linköping Kommunjämförande statistik Demografi och socioekonomi 1. Andel (%) av befolkningen som är 65 år eller äldre År 212 35 3 25 2 15 1 5 Kommunerna i Östergötland rankade efter högst andel invånare som är 65 år eller äldre. År 212. Källa: SCB 2. Andel (%) utrikes födda fördelat efter födelseregion År 213 18% 16% 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % Nord- och Sydamerika/Oceanien Afrika Norden utom Sverige EU utom Norden Europa utom EU och Norden Asien Kommunerna i Östergötland sorterade efter den nationella kommun numreringen med Östergötlands län längst till höger. Källa: Statistikdatabas Östergötland 5
Ydre Söderköping Boxholm Kinda Åtvidaberg Vadstena Valdemarsvik Linköping Ödeshög Motala Mjölby Finspång Norrköping 3. Valdeltagande i kommun-, landstings- och riksdagsvalet (%) 92 9 88 86 84 82 8 78 Kommun Landsting Riksdag Kommunerna är sorterade efter högst deltagande i valet till kommunen. År 214. Källa: SCB 4. Socioekonomisk karta (efter inkomstnivå) Karta över socioekonomisk situation utifrån nyckelkodsområden grupperade i fem nivåer efter inkomstnivå. Gruppen med lägst socioekonomisk nivå har högst andel invandrare, arbetslösa, lågutbildade, boende i hyreshus, låginkomsttagare och personer med försörjningsstöd. År 212. Källa: EPi 6
Linköping Norrköping Vadstena Söderköping Ydre Mjölby Kinda Motala Finspång Åtvidaberg Ödeshög Boxholm Valdemarsvik Linköping Norrköping Vadstena Söderköping Ydre Mjölby Kinda Motala Finspång Åtvidaberg Ödeshög Boxholm Valdemarsvik Linköping Norrköping Vadstena Söderköping Ydre Mjölby Kinda Motala Finspång Åtvidaberg Ödeshög Boxholm Valdemarsvik 5. Utbildningsnivå hos kvinnor och män i olika åldersgrupper (%) 5.1 Kvinnor 24-44 år 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 25-44 år Eftergymnasial 25-44 år Gymnasial 25-44 år Förgymnasial 5.2 Kvinnor 45-64 år 1 8 6 4 2 45-64 år Eftergymnasial 45-64 år Gymnasial 45-64 år Förgymnasial 5.3 Kvinnor 65-74 år 1 8 6 4 2 65-74 år Eftergymnasial 65-74 år Gymnasial 65-74 år Förgymnasial 7
Linköping Norrköping Vadstena Söderköping Ydre Mjölby Kinda Motala Finspång Åtvidaberg Ödeshög Boxholm Valdemarsvik Linköping Norrköping Vadstena Söderköping Ydre Mjölby Kinda Motala Finspång Åtvidaberg Ödeshög Boxholm Valdemarsvik Linköping Norrköping Vadstena Söderköping Ydre Mjölby Kinda Motala Finspång Åtvidaberg Ödeshög Boxholm Valdemarsvik 5.4 Män 25-44 år 1 8 6 4 2 25-44 år Eftergymnasial 25-44 år Gymnasial 25-44 år Förgymnasial 5.5 Män 45-65 år 1 8 6 4 2 45-64 år Eftergymnasial 45-64 år Gymnasial 45-64 år Förgymnasial 5.6 Män 65-74 år 1 8 6 4 2 65-74 år Eftergymnasial 65-74 år Gymnasial 65-74 år Förgymnasial Kommunerna är sorterade efter högst andel med eftergymnasial utbildning bland 25-44 åringar. År 213. Källa: Folkhälsodata 8
Ödeshög Ydre Kinda Boxholm Åtvidaberg Finspång Valdemarsvik Linköping Norrköping Söderköping Motala Vadstena Mjölby Ödeshög Ydre Kinda Boxholm Åtvidaberg Finspång Valdemarsvik Linköping Norrköping Söderköping Motala Vadstena Mjölby 6. Försörjningsaktivitet hos kvinnor och män 2 64 år (%) 6.1 Försörjningsaktivitet kvinnor 2-64 år 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Saknar inkomst Ålderspensionär Arbetsmarknadspolitisk åtgärd Arbetslös Ekonomiskt bistånd Sjuk Förtidspensionär Vård av barn/anhörig Studerande Förvärvsarbete 6.2 Försörjningsaktivitet män 2-64 år (%) 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Saknar inkomst Ålderspensionär Arbetsmarknadspolitisk åtgärd Arbetslös Ekonomiskt bistånd Sjuk Förtidspensionär Vård av barn/anhörig Studerande Förvärvsarbete Kommunerna är ordnade efter nationell kommunnumrering, längst till höger år 212 I diagramet är variabeln sjuk = sjukpenning. För en mer detaljerad bild av huvudsaklig försörjning se Östgötakommissionens rapport fig. 23. Källa: Regionförbundet Östsam 9
Norrköping Motala Valdemarsvik Östergötland Linköping Boxholm Åtvidaberg Mjölby Finspång Kinda Ödeshög Ydre Söderköping Vadstena Linköping Östergötland Norrköping Vadstena Motala Ödeshög Mjölby Söderköping Ydre Åtvidaberg Kinda Boxholm Finspång Valdemarsvik 7. Andel (%) barn vars mor har högskoleutbildning, per kommun 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Kommunerna är ordnade efter högst andel. Data för år 211. Källa: Regional barnmiljöhälsorapport 213 (BMHE11) 8. Andel (%) barn, där en eller båda föräldrarna är arbetslösa 16% 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % Kommunerna är ordnade efter kommun med högst andel. År 211. Källa: SCB/Regionförbundet Östsam (Statistikdatabas Östergötland) 1
Finspång Norrköping Motala Ödeshög Söderköping Östergötland Valdemarsvik Kinda Vadstena Mjölby Linköping Boxholm Åtvidaberg Ydre Linköping Östergötland Vadstena Söderköping Norrköping Mjölby Motala Finspång Valdemarsvik Kinda Boxholm Åtvidaberg Ödeshög Ydre 9. Vårdnadshavarnas inkomst 6 58 56 54 52 5 48 46 44 Kommunerna är ordnade efter högst medianinkomst. År 211 Källa: Regional barnmiljöhälsorapport 213 (BMHE11) 1. Andel (%)barn som lever med ensamstående föräldrar 25% 2% 15% 1% 5% % Tabellen sorterad efter kommun med högst ande %l. År 211. Källa: SCB/ Regionförbundet Östsam (Statistikdatabas Östergötland) 11
Norrköping Linköping Östergötlands Finspång Ödeshög Valdemarsvik Kinda Motala Boxholm Mjölby Ydre Vadstena Åtvidaberg Söderköping 11. Andel (%) barn som växer upp under ekonomiskt utsatta förhållanden 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Andel (%) barn med utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn med svensk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel % barn som växer upp under ekonomiskt utsatta förhållanden, år 212, utifrån Rädda barnens Barnfattigdomsindex, dvs. hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas att inkomsterna understiger normen för lägsta utgiftsnivå baserad på socialbidragsnorm och en norm för boendeutgifter. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Kommunerna är sorterade efter andel barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Källa: Rädda barnen 12. Skolprestationer; andel barn som nått de uppsatta målen enligt SALSA SALSA är en statistisk modell som beskriver skolors betygsresultat utifrån ett förväntat värde; de faktiska betygsresultaten sätts i relation till ett antal bakgrundsfaktorer: föräldrarnas utbildningsnivå, fördelningen pojkar/flickor samt andelen elever som kommit till Sverige under de senaste fyra åren. Underlaget ska inte användas för att rangordna skolor utan visar hur skolans resultat förhåller sig till det förväntade. Källa: SALSA (Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambands Analyser) 12
Hela landet Norrköping Linköping Mjölby Motala Ödeshög Finspång Vadstena Valdemarsvik Åtvidaberg Söderköping Boxholm Kinda kommun Ydre kommun Kinda Ydre Söderköping Motala Linköping Östergötland Boxholm Mjölby Ödeshög Norrköping Åtvidaberg Finspång Valdemarsvik Vadstena 13. Andel (%) skolungdomar som är behöriga till yrkesprogrammen 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 211 212 Kommunerna är sorterade efter högst andel behöriga år 212. Källa: Skolverket 14. Antal anmälda brott per 1 invånare 16 14 12 1 8 6 4 2 25 28 211 Totalt antal anmälda brott per 1 invånare per kommun i Östergötland åren 25, 28 och 211. Diagrammet är sorterat efter högst andel brott per 1 invånare år 211. Källa: Brottsförebyggande rådet. 13
Valdemarsvik Vadstena Boxholm Ödeshög Söderköping Finspång Mjölby Kinda Motala Östergötland Norrköping Linköping Åtvidaberg Levnadsvanor 15. Andel (%) barn (4 och 12 år) med övervikt eller fetma 3% 25% 2% 15% 1% 5% % Andel barn med övervikt eller fetma per kommun i Östergötland, vid både 4- och 12 års ålder, år 211. Kommunerna är ordnade efter högst andel. Källa: Regional barnmiljöhälsorapport 213 (BMHE11) 16. Andel (%) rökare i familjen med barn, 4 veckor respektive 8 månader gamla Tabellen redovisar resultat för varje Barnavårdscentral. Resultatet är ordnat efter lägst andel. Källa: BVC Östergötland 14
Vadstena Linköping Boxholm Kinda Söderköping Östergötland Åtvidaberg Ydre Valdemarsvik Ödeshög Motala Mjölby Norrköping Finspång 17. Andel (%) ammande barn, vid 4 månaders ålder, helt eller delvis per BVC Andel %, ammande barn per barnavårdcentral i Östergötland vid 4 månaders ålder, för barn födda år 211. Tabellen redovisar resultat för varje Barnavårdscentral. Resultatet är ordnat efter lägst andel. Källa: BVC Östergötland Hälsomått 18. Medellivslängd för män och kvinnor ålder 86 84 82 8 78 76 Män Kvinnor 74 Kommunerna är sorterade efter medellivslängden hos kvinnor. År 211. Källa: SCB 15
Motala Valde.v. Vadstena Söderkp. Mjölby Boxholm Åtvidab. Ödeshög Ydre Norrkp. Kinda Finspång Linkp. Valdemarsvik Kinda Åtvidaberg Norrköping Ydre Finspång Söderköping Motala Ödeshög Linköping Boxholm Mjölby Vadstena 19. Dödlighet i hjärtinfarkt per 1 invånare, kvinnor och män (%) 35 3 25 2 15 1 5 Kvinnor Män Data är medelvärde för åren år 28-212. Eftersom dödligheten är så kraftigt åldersrelaterad presenteras siffror som har standardiserats för att kompensera för skillnader i åldersstruktur mellan de olika kommunerna. Kommunerna är sorterade utifrån högst dödlighet bland män. Källa: Folkhälsomyndigheten 2. Ohälsotal och andel (%) av kommuninvånarna som bidrar till ohälsotalet kvinnor och män 2.1 Kvinnor 6 5 4 3 2 1 Ohälsotalet, antal dagar Andel som bidrar till ohälsotalet, procent Tabellen sorterad efter högst antal ohälsodagar. År 211. Antal utbetalda dagar med sjukpenning (inkl. förlängd o fortsatt sjukpenning), arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad 16-64 år. Sjukersättning från arbetsgivaren ingår inte. Källa: Försäkringskassan 16
Vadstena Åtvidaberg Kinda Ydre Finspång Motala Linköping Mjölby Östergötland Söderköping Norrköping Ödeshög Boxholm Valdemarsvik Motala Valde.v. Vadstena Ödeshög Mjölby Norrkp. Boxholm Finspång Söderkp. Kinda Ydre Åtvidab. Linkp. 2.2 Män 4 35 3 25 2 15 1 5 Ohälsotalet, antal dagar Andel som bidrar till ohälsotalet, procent Tabellen sorterad efter högst antal ohälsodagar. År 211. Definition se ovan. Källa: Försäkringskassan 21. Andel (%) barn med mycket gott allmänt hälsotillstånd, per kommun 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Andel %, barn med mycket gott allmänt hälsotillstånd per kommun i Östergötland år 211. Kommunerna är ordnade efter högst andel. Källa: Regional barnmiljöhälsorapport 213 (BMHE11) 17
-4 år 1-14 år 2-24 år 3-34 år 4-44 år 5-54 år 6-64 år 7-74 år 8-84 år 9-94 år -4 år 1-14 år 2-24 år 3-34 år 4-44 år 5-54 år 6-64 år 7-74 år 8-84 år 9-94 år Kommunspecifik statistik Linköping Demografi och socioekonomi 1. Folkmängd i olika åldrar hos kvinnor och män 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Kvinnor Män 212 Totalt: 73 29 Totalt: 75 231 Folkmängd efter kön och ålder i Linköpings kommun år 212. Källa: SCB 2. Valdeltagande i kommun-, landstings- och riksdagsvalen (%) 9 88 86 84 82 8 78 76 74 72 7 21 214 21 214 21 214 Linköping Kommun Landsting Riksdag Andel (%) invånare som deltagit i valen till kommun, landsting och riksdag i riket,, Linköpings kommun, i åren 21 och 214. Källa: SCB 18
3. Socioekonomisk karta över Linköpings kommun Karta över socioekonomisk situation utifrån nyckelkodsområden grupperade i fem nivåer efter inkomstnivå. Gruppen med lägst socioekonomisk nivå har högst andel invandrare, arbetslösa, lågutbildade, boende i hyreshus, låginkomsttagare och personer med försörjningsstöd. År 212. Källa: EPi 212 4. Socioekonomisk karta över Linköpings tätort Källa: EPi 212 19
Två föräldrar med eftergymnasial utb En förälder m eftergymnasial utb Ingen förälder med eftergymnasial utb Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial 5. Utbildningsnivå hos kvinnor och män, 25-74 år (%) 6 5 4 3 2 1 Linköping Kvinnor Män År 212. Andel %, inom respektive utbildningsnivå. Källa: Folkhälsodata 6. Andel (%) barn fördelade efter föräldrarnas utbildningsnivå 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% Östergötland Linköping % År 211. Källa: SCB/Regionförbundet Östsam (Statistikdatabas Östergötland) 2
7. Andel (%) barn med behörighet till gymnasieskolan 1 95 9 85 8 Linköping 75 7 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar våren 21 våren 211 våren 212 Källa: SCB 8. Andel (%) öppet arbetslösa och andel långtidsarbetslösa efter utbildningsnivå i Linköping* 25 2 15 1 5 förgymnasial utbildning gymnasial utbildning eftergymnasial utbildning 21 211 212 21 211 212 Andel öppet arbetslösa, procent Andel långtidsarbetslösa, procent Datamaterialet räcker inte för att också dela på kön. Källa: SCB/Stativ *Diagramet avviker från de andra diagram 8 på grund av statistik uttag under olika år. 21
Andel (%) barn med utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn med svensk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Differens utländsk bakgrund - svensk bakgrund Ensamstående man utan barn Ensamstående man med barn Ensamstående kvinna utan barn Ensamstående kvinna med barn Sammanboende par utan barn Sammanboende par med barn 9. Antal hushåll med ekonomiskt bistånd efter hushållstyp i Linköping 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 21 211 212 Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas 1. Andel (%) barn som växer upp i ekonomiskt utsatta förhållanden 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Linköping Andel %, barn som växer upp under ekonomiskt utsatta förhållanden utifrån Rädda barnens Barnfattigdomsindex. År 213 i riket, och Linköpings kommun. Med barn som växer upp under ekonomiskt utsatta förhållanden menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 198-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Differensen visar skillnaden mellan utländska- och svenskfödda barns risk för ekonomisk utsatthet. Källa: Rädda Barnen 22
1.1 Antal och andel (%) barn som växer upp under ekonomiskt utsatta förhållanden, i vissa bostadsområden Antal barn Totalt Antal barn i ekonomiskt utsatta förhållanden Andel av totalt antal barn Ryd 1214 277 23 % Skäggetorp 2273 712 31 % Berga 1487 32 22 % Antal och andel %, barn som växer upp under ekonomiskt utsatta förhållanden (se ovan) i de områdena i Linköpings kommun med högst andel år 211. Källa: SCB på uppdrag av Regionförbundet Östsam Levnadsvanor och tillit 11. Andel (%) invånare med övervikt eller fetma 6 5 4 3 2 Linköping 1 Kvinnor Män Kvinnor Män Övervikt, BMI 25-29.9 Fetma, BMI 3 och över År 29-212, 4 -års medelvärde. Källa: Folkhälsodata 23
12. Användning av tobak, rökning och snusning (%) 3 25 2 15 1 Linköping 5 Kvinnor Män Kvinnor Män Röker dagligen Snusar dagligen År 211-214, 4-års medelvärde. Andel. Källa: Folkhälsodata 13. Andel (%) av kvinnor och män, som anger att de saknar tillit till andra människor 35 3 25 2 15 Kvinnor Män 1 5 Linköping År 211-214, 4-års medelvärde. Källa: Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten 24
Hälsomått 14. Dödlighet i hjärtinfarkt per 1 invånare hos kvinnor och män (%) 35 3 25 2 15 Kvinnor Män 1 5 Linköping År 27-211. Åldersstandardiserat. Andel %. Källa: Folkhälsodata 15. Ohälsotal efter utbildningsnivå 8 7 6 5 4 3 2 förgymnasial utbildning gymnasial utbildning eftergymnasial utbildning 1 29 21 211 Ohälsotal (antal dagar) efter utbildningsnivå i Linköpings kommun åren 29, 21 och 211. Källa: SCB 25
16. Andel (%) med god eller mycket god självskattad hälsa hos kvinnor och män 8 78 76 74 72 7 68 66 64 62 6 Kvinnor Män Linköping År 211-214, 4-års medelvärde. Källa: Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten 26
-4 år 1-14 år 2-24 år 3-34 år 4-44 år 5-54 år 6-64 år 7-74 år 8-84 år 9-94 år 1+ år 5-9 år 15-19 år 25-29 år 35-39 år 45-49 år 55-59 år 65-69 år 75-79 år 85-89 år 95-99 år Norrköping Demografi och socioekonomi 1. Folkmängd i olika åldrar hos kvinnor och män 6 5 4 3 2 1 Kvinnor Män Totalt: 66 57 Totalt: 65 617 År 212. Källa: SCB. 2. Valdeltagande i kommun-, landstings- och riksdagsvalen (%) 9 88 86 84 82 8 78 76 74 72 7 21 214 21 214 21 214 Kommun Landsting Riksdag Norrköping Andel %, invånare som deltagit i valen till kommun, landsting och riksdag i riket, och Norrköpings kommun, åren 21 och 214. Källa: SCB 27
3. Socioekonomisk karta över Norrköpings kommun Karta över socioekonomisk situation utifrån nyckelkodsområden grupperade i fem nivåer efter inkomstnivå. Gruppen med lägst socioekonomisk nivå har högst andel invandrare, arbetslösa, lågutbildade, boende i hyreshus, låginkomsttagare och personer med försörjningsstöd. År 212. Källa: EPi 212 4. Socioekonomisk karta över Norrköpings tätort Källa: EPi 212 28
Två föräldrar med eftergymnasial utb En förälder m eftergymnasial utb Ingen förälder med eftergymnasial utb Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial 5. Utbildningsnivå hos kvinnor och män 25-74 år (%) 6 5 4 3 2 1 Norrköping Kvinnor Män År 212. Andel %, inom respektive utbildningsnivå. Källa: Folkhälsodata 6. Andel (%) barn fördelade efter föräldrarnas utbildningsnivå 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Östergötland Norrköping År 211. Källa: SCB/Regionförbundet Östsam (Statistikdatabas Östergötland) 29
7. Andel (%) barn med behörighet till gymnasieskolan 1 95 9 85 8 Norrköping 75 7 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar våren 21 våren 211 våren 212 Källa: SCB 8. Andel (%) öppet arbetslösa och andel i arbetsmarknadsprogram i Norrköping * 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 21 211 212 21 211 212 förgymnasial utbildning gymnasial utbildning eftergymnasial utbildning Andel öppet arbetslösa, procent Andel i arbetsmarknadsprogram, procent År 213. Datamaterialet räcker inte för att också dela på kön. Källa: SCB/Stativ *Diagramet avviker från de andra diagram 8 på grund av statistik uttag under olika år. 3
Andel (%) barn med utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn med svensk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Differens utländsk bakgrund - svensk bakgrund Ensamstående man utan barn Ensamstående man med barn Ensamstående kvinna utan barn Ensamstående kvinna med barn Sammanboende par utan barn Sammanboende par med barn 9. Antal hushåll med ekonomiskt bistånd efter hushållstyp 3 2 5 2 1 5 1 5 21 211 212 Antal hushåll med ekonomiskt bistånd efter hushållstyp i Norrköpings kommun åren 21, 211 och 212. Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas 1. Andel (%) barn som växer upp i ekonomiskt utsatta förhållanden 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Norrköping Andel %, barn som växer upp under ekonomiskt utsatta förhållanden utifrån Rädda barnens Barnfattigdomsindex. År 213 i riket, och Norrköpings kommun. Med barn som växer upp under ekonomiskt utsatta förhållanden menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 198-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Differensen visar skillnaden mellan utländska- och svenskfödda barns risk för ekonomisk utsatthet. Källa: Rädda Barnen 31
1.1 Antal och andel (%) barn under ekonomiskt utsatta förhållanden i vissa bostadsområden År 211 Antal barn Totalt Antal barn i familjer ekonomiskt utsatta förhållanden Andel av totalt antal barn Marielund 782 147 18 % Östantill 843 177 21 % Ljura 421 84 2 % Hageby 1815 52 3 % Navestad 1394 244 17 % Antal och andel %, barn som lever i utsatta ekonomiska förhållanden (se ovan) i de områdena i Norrköpings kommun med högst andel år 211. Källa: SCB på uppdrag av Regionförbundet Östsam Levnadsvanor och tillit 11. Andel (%) invånare med övervikt eller fetma 6 5 4 3 2 Norrköping 1 Kvinnor Män Kvinnor Män Övervikt, BMI 25-29.9 Fetma, BMI 3 och över År 29 2 12. 4-års medelvärde. Källa: Folkhälsodata 32
12. Användning av tobak; rökning och snusning (%) 3 25 2 15 1 Norrköping 5 Kvinnor Män Kvinnor Män Röker dagligen Snusar dagligen År 211-214. 4-års medelvärde. Andel %. Källa: Folkhälsodata 13. Andel (%) kvinnor och män som anger att de saknar tillit till andra människor 35 3 25 2 15 Kvinnor Män 1 5 Norrköping År 211-214. 4-års medelvärde. Källa: Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten 33
Hälsomått 14. Dödlighet i hjärtinfarkt per 1 invånare hos kvinnor och män (%) 35 3 25 2 15 Kvinnor Män 1 5 Norrköping År 27-211. Åldersstandardiserat. Andel %. Källa: Folkhälsodata 15. Ohälsotal efter utbildningsnivå Norrköping 9 8 7 6 5 4 3 2 1 29 21 211 förgymnasial utbildning gymnasial utbildning eftergymnasial utbildning Ohälsotal (antal dagar) efter utbildningsnivå i Norrköpings kommun åren 29, 21 och 211. Källa: SCB 34
16. Andel (%) med god eller mycket god självskattad hälsa hos kvinnor och män 8 78 76 74 72 7 68 Norrköping 66 64 62 6 Kvinnor Män År 211-214. 4-års medelvärde. Källa: Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten 35
-4 år 1-14 år 2-24 år 3-34 år 4-44 år 5-54 år 6-64 år 7-74 år 8-84 år 9-94 år 1+ år 5-9 år 15-19 år 25-29 år 35-39 år 45-49 år 55-59 år 65-69 år 75-79 år 85-89 år 95-99 år Motala Demografi och socioekonomi 1. Folkmängd i olika åldrar hos kvinnor och män i Motala 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Kvinnor Män Totalt: 2 974 Totalt: 21 213 År 212. Källa: SCB 2. Valdeltagande i kommun-, landstings- och riksdagsvalen (%) 9 88 86 84 82 8 78 76 Motala 74 72 7 21 214 21 214 21 214 Kommun Landsting Riksdag Andel %, invånare som deltagit i valen till kommun, landsting och riksdag i riket,, Motala kommun, i åren 21 och 214. Källa: SCB 36
3. Socioekonomisk karta över Motala kommun Karta över socioekonomisk situation utifrån nyckelkodsområden grupperade i fem nivåer efter inkomstnivå. Gruppen med lägst socioekonomisk nivå har högst andel invandrare, arbetslösa, lågutbildade, boende i hyreshus, låginkomsttagare och personer med försörjningsstöd. År 212. Källa: EPi 212 4. Socioekonomisk karta över Motala tätort Källa. EPi 212 37
Två föräldrar med eftergymnasial utb En förälder m eftergymnasial utb Ingen förälder med eftergymnasial utb Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial 5. Utbildningsnivå hos kvinnor och män 25-74 år (%) 6 5 4 3 2 1 Motala Kvinnor Män År 212. Andel %, inom respektive utbildningsnivå. Källa: Folkhälsodata 6. Andel(%) barn fördelade efter föräldrarnas utbildningsnivå 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Östergötland Motala År 211. Källa: SCB/Regionförbundet Östsam (Statistikdatabas Östergötland) 38
7. Andel (%) barn med behörighet till gymnasieskolan 1% 95% 9% 85% 8% 75% Motala 7% Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar våren 21 våren 211 våren 212 Källa: SCB 8. Andel (%)öppet arbetslösa och långtidsarbetslösa efter utbildningsnivå i Motala* 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 21 211 212 21 211 212 förgymnasial utbildning gymnasial utbildning eftergymnasial utbildning Andel öppet arbetslösa, procent Andel långtidsarbetslösa, procent Datamaterialet räcker inte för att också dela på kön. Källa: SCB/Stativ *Diagramet avviker från de andra diagram 8 på grund av statistik uttag under olika år. 39
Andel (%) barn med utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn med svensk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Differens utländsk bakgrund - svensk bakgrund Ensamstående man utan barn Ensamstående man med barn Ensamstående kvinna utan barn Ensamstående kvinna med barn Sammanboende par utan barn Sammanboende par med barn 9. Antal hushåll med ekonomisktbistånd efter hushållstyp i Motala 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 21 211 212 Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas 1. Andel (%)barn som växer upp i ekonomiskt utsatta förhållanden 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Motala Andel %, barn som växer upp under ekonomiskt utsatta förhållanden utifrån Rädda barnens Barnfattigdomsindex. År 213 i riket, och Motala kommun. Med barn som växer upp under ekonomiskt utsatta förhållanden menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 198-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Differensen visar skillnaden mellan utländska- och svenskfödda barns risk för ekonomisk utsatthet. Källa: Rädda Barnen 4
Levnadsvanor och tillit 11. Andel (%) invånare med övervikt eller fetma 6 5 4 3 2 Motala 1 Kvinnor Män Kvinnor Män Övervikt, BMI 25-29.9 Fetma, BMI 3 och över År 29-212. 4-års medelvärde. Källa: Folkhälsodata 12. Användning av tobak: rökning och snusning (%) 3 25 2 15 1 Motala 5 Kvinnor Män Kvinnor Män Röker dagligen Snusar dagligen År 211-214. 4-års medelvärde. Andel %. Källa: Folkhälsodata 41
13. Andel (%)kvinnor och män som anger att de saknar tillit till andra människor 35 3 25 2 15 Kvinnor Män 1 5 Motala År 211-214. 4-års medelvärde. Källa: Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten Hälsomått 14. Dödlighet i hjärtinfarkt per 1 invånare hos kvinnor och män (%) 35 3 25 2 15 Kvinnor Män 1 5 Motala År 27-211. Åldersstandardiserat. Andel %. Källa: Folkhälsodata 42
15. Ohälsotal efter utbildningsnivå i Motala 12 1 8 6 4 förgymnasial utbildning gymnasial utbildning eftergymnasial utbildning 2 29 21 211 Ohälsotal (antal dagar) efter utbildningsnivå i Motala kommun åren 29, 21 och 211. Källa: SCB 16. Andel (%) med god eller mycket god självskattad hälsa hos kvinnor och män 8 7 6 5 4 3 2 Motala 1 Kvinnor År 211-214. 4-års medelvärde. Källa: Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten Män 43
-4 år 1-14 år 2-24 år 3-34 år 4-44 år 5-54 år 6-64 år 7-74 år 8-84 år 9-94 år -4 år 1-14 år 2-24 år 3-34 år 4-44 år 5-54 år 6-64 år 7-74 år 8-84 år 9-94 år Mjölby Demografi och socioekonomi 1. Folkmängd i olika åldrar hos kvinnor och män i Mjölby 12 1 8 6 4 2 Kvinnor Män 212 År 212. Källa: SCB Totalt: 13 5 Totalt: 13 19 2. Valdeltagande i kommun-, landstings- och riksdagsvalen (%) 9 88 86 84 82 8 78 76 74 72 7 21 214 21 214 21 214 Kommun Landsting Riksdag Mjölby Andel %, invånare som deltagit i valen till kommun, landsting och riksdag i riket,, Mjölby kommun, i åren 21 och 214. Källa: SCB 44
3. Socioekonomisk karta över Mjölby kommun Karta över socioekonomisk situation utifrån nyckelkodsområden grupperade i fem nivåer efter inkomstnivå. Gruppen med lägst socioekonomisk nivå har högst andel invandrare, arbetslösa, lågutbildade, boende i hyreshus, låginkomsttagare och personer med försörjningsstöd. År 212. Källa: EPi 212 4. Socioekonomisk karta över Mjölby tätort Källa: EPi 212 45
Två föräldrar med eftergymnasial utb En förälder m eftergymnasial utb Ingen förälder med eftergymnasial utb Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial 5. Utbildningsnivå hos kvinnor och män 25-74 år (%) 6 5 4 3 2 1 Mjölby Kvinnor Män År 212. Andel %, inom respektive utbildningsnivå. Källa: Folkhälsodata 6. Andel (%) barn fördelade efter föräldrarnas utbildningsnivå 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% Östergötland Mjölby % År 211. Källa: SCB/Regionförbundet Östsam (Statistikdatabas Östergötland) 46
7. Andel (%) barn med behörighet till gymnasieskolan 1% 95% 9% 85% 8% Mjölby 75% 7% Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar våren 212 våren 213 våren 214 Källa: SCB 8. Andel (%) öppet arbetslösa och långtidsarbetslösa efter utbildningsnivå i Mjölby* 2 18 16 14 12 1 8 6 förgymnasial utbildning gymnasial utbildning eftergymnasial utbildning 4 2 21 211 212 21 211 212 Andel öppet arbetslösa, procent Andel långtidsarbetslösa, procent År 21, 211 och 212. Datamaterialet räcker inte för att också dela på kön. Källa: SCB/Stativ *Diagramet avviker från de andra diagram 8 på grund av statistik uttag under olika år. 47
Andel (%) barn med utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn med svensk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Differens utländsk bakgrund - svensk bakgrund Ensamstående man utan barn Ensamstående man med barn Ensamstående kvinna utan barn Ensamstående kvinna med barn Sammanboende par utan barn Sammanboende par med barn 9. Antal hushåll med ekonomiskt bistånd efter hushållstyp i Mjölby 4 35 3 25 2 15 1 5 211 212 213 År 211, 212 och 213. Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas 1. Andel (%) barn som växer upp i ekonomiskt utsatta förhållanden 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Mjölby Andel %, barn som växer upp under ekonomiskt utsatta förhållanden utifrån Rädda barnens Barnfattigdomsindex. År 213 i riket, och Mjölby kommun. Med barn som växer upp under ekonomiskt utsatta förhållanden menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 198-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Differensen visar skillnaden mellan utländska- och svenskfödda barns risk för ekonomisk utsatthet. Källa: Rädda Barnen 48
Levnadsvanor och tillit 11. Andel (%) invånare med övervikt eller fetma 6 5 4 3 2 Mjölby 1 Kvinnor Män Kvinnor Män Övervikt, BMI 25-29.9 Fetma, BMI 3 och över År 211-214. 4-års medelvärde. Källa: Folkhälsodata 12. Användning av tobak: rökning och snusning (%) 3 25 2 15 1 Mjölby 5 Kvinnor Män Kvinnor Män Röker dagligen Snusar dagligen År 211-214. 4-års medelvärde. Källa: Folkhälsodata 49
13. Andel (%) kvinnor och män som anger att de saknar tillit till andra människor 35 3 25 2 15 Kvinnor Män 1 5 Mjölby År 211-214. 4-års medelvärde. Källa: Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten Hälsomått 14. Dödlighet i hjärtinfarkt per 1 invånare hos kvinnor och män (%) 35 3 25 2 15 Kvinnor Män 1 5 Mjölby År 29-213. Åldersstandardiserat. Andel %. Källa: Folkhälsodata 5
15. Ohälsotal efter utbildningsnivå i Mjölby 9 8 7 6 5 4 3 förgymnasial utbildning gymnasial utbildning eftergymnasial utbildning 2 1 29 21 211 Ohälsotal (antal dagar) efter utbildningsnivå i Mjölby kommun åren 29, 21 och 211. Källa: SCB 16. Andel (%) med god eller mycket god självskattad hälsa hos kvinnor och män 76 74 72 7 68 66 64 62 6 Kvinnor Män Mjölby År 211-214. 4-års medelvärde. Källa: Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten 51
-4 år 1-14 år 2-24 år 3-34 år 4-44 år 5-54 år 6-64 år 7-74 år 8-84 år 9-94 år -4 år 1-14 år 2-24 år 3-34 år 4-44 år 5-54 år 6-64 år 7-74 år 8-84 år 9-94 år Finspång Demografi och socioekonomi 1. Folkmängd i olika åldrar hos kvinnor och män i Finspång 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Kvinnor Män Totalt: 126 Totalt: 1585 År 212. Källa: SCB 2. Valdeltagande i kommun-, landstings- och riksdagsvalen (%) 9 88 86 84 82 8 78 76 74 72 7 21 214 21 214 21 214 Kommun Landsting Riksdag Finspång Andel %, invånare som deltagit i valen till kommun, landsting och riksdag i riket,, Finspångs kommun, i åren 21 och 214. Källa: SCB 52
3. Socioekonomisk karta över Finspångs kommun Karta över socioekonomisk situation utifrån nyckelkodsområden grupperade i fem nivåer efter inkomstnivå. Gruppen med lägst socioekonomisk nivå har högst andel invandrare, arbetslösa, lågutbildade, boende i hyreshus, låginkomsttagare och personer med försörjningsstöd. År 212. Källa: EPi 212 4. Socioekonomisk karta över Finspångs tätort Källa: EPi 212 53
Två föräldrar med eftergymnasial utb En förälder m eftergymnasial utb Ingen förälder med eftergymnasial utb Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial 5. Utbildningsnivå hos kvinnor och män 25-74 år (%) 6 5 4 3 2 Finspång 1 Kvinnor Män År 212. Andel % inom respektive utbildningsnivå. Källa: Folkhälsodata 6. Andel (%) barn fördelade efter föräldrarnas utbildningsnivå 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Östergötland Finspång År 211. Källa: SCB/Regionförbundet Östsam (Statistikdatabas Östergötland) 54
7. Andel (%) barn med behörighet till gymnasieskolan 1% 95% 9% 85% 8% Finspång 75% 7% Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar våren 21 våren 211 våren 212 Källa: SCB 8. Andel (%) öppet arbetslösa och långtidsarbetslösa efter utbildningsnivå i Finspång* 2 18 16 14 12 1 8 6 förgymnasial utbildning gymnasial utbildning eftergymnasial utbildning 4 2 21 211 212 21 211 212 Andel öppet arbetslösa, procent Andel långtidsarbetslösa, procent År 21, 211 och 212. Datamaterialet räcker inte för att också dela på kön. Källa: SCB/Stativ *Diagramet avviker från de andra diagram 8 på grund av statistik uttag under olika år. 55
Andel (%) barn med utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn med svensk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Differens utländsk bakgrund - svensk bakgrund Ensamstående man utan barn Ensamstående man med barn Ensamstående kvinna utan barn Ensamstående kvinna med barn Sammanboende par utan barn Sammanboende par med barn 9. Antal hushåll med ekonomiskt bistånd, antal, efter hushållstyp i Finspång 25 2 15 1 5 21 211 212 Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas 1. Andel (%) barn som växer upp i utsatta ekonomiska förhållanden 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Finspång Andel %, barn som växer upp under ekonomiskt utsatta förhållanden utifrån Rädda barnens Barnfattigdomsindex. År 213 i riket, och Finspångs kommun. Med barn som växer upp under ekonomiskt utsatta förhållanden menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 198-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Differensen visar skillnaden mellan utländska- och svenskfödda barns risk för ekonomisk utsatthet. Källa: Rädda Barnen 56
Levnadsvanor och tillit 11. Andel (%) invånare med övervikt eller fetma 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Kvinnor Män Kvinnor Män Finspång Övervikt, BMI 25-29.9 Fetma, BMI 3 och över År 29-212. 4-års medelvärde. Källa: Folkhälsodata 12. Användning av tobak: rökning och snusning (%) 3 25 2 15 1 Finspång 5 Kvinnor Män Kvinnor Män Röker dagligen Snusar dagligen År 211-214. 4-års medelvärde. Andel. Källa: Folkhälsodata 57
13. Andel (%) kvinnor och män som anger att de saknar tillit till andra människor 35 3 25 2 15 Kvinnor Män 1 5 Finspång År 211-214. 4-års medelvärde. Källa: Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten Hälsomått 14. Dödlighet i hjärtinfarkt per 1 invånare hos kvinnor och män (%) 35 3 25 2 15 Kvinnor Män 1 5 Finspång År 27-211. Åldersstandardiserat. Andel %. Källa: Folkhälsodata 58
15. Ohälsotal efter utbildningsnivå i Finspång 8 7 6 5 4 3 förgymnasial utbildning gymnasial utbildning eftergymnasial utbildning 2 1 29 21 211 Ohälsotal (antal dagar) efter utbildningsnivå i Finspångs kommun åren 29, 21 och 211. Källa: SCB 16. Andel (%) med god eller mycket god självskattad hälsa hos kvinnor och män 8 7 6 5 4 3 2 Finspång 1 Kvinnor Män År 211-214. 4-års medelvärde. Källa: Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten 59
-4 år 1-14 år 2-24 år 3-34 år 4-44 år 5-54 år 6-64 år 7-74 år 8-84 år 9-94 år 1+ år 5-9 år 15-19 år 25-29 år 35-39 år 45-49 år 55-59 år 65-69 år 75-79 år 85-89 år 95-99 år Söderköping Demografi och socioekonomi 1. Folkmängd i olika åldrar hos kvinnor och män 6 5 4 3 2 1 Kvinnor Män År 214. Källa: SCB Totalt: 713 Totalt: 7165 2. Valdeltagande i kommun-, landstings- och riksdagsvalen (%) 9 88 86 84 82 8 78 76 74 72 7 21 214 21 214 21 214 Kommun Landsting Riksdag Söderköping Andel %, invånare som deltagit i valen till kommun, landsting och riksdag i riket,, Söderköping kommun, i åren 21 och 214. Källa: SCB 6
3. Socioekonomisk karta över Söderköpings kommun Karta över socioekonomisk situation utifrån nyckelkodsområden grupperade i fem nivåer efter inkomstnivå. Gruppen med lägst socioekonomisk nivå har högst andel invandrare, arbetslösa, lågutbildade, boende i hyreshus, låginkomsttagare och personer med försörjningsstöd. År 212. Källa: EPi 212 4. Socioekonomisk karta över Söderköpings tätort Källa: EPi 212 61
Två föräldrar med eftergymnasial utb En förälder m eftergymnasial utb Ingen förälder med eftergymnasial utb Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial 5. Utbildningsnivå hos kvinnor och män 25-74 år (%) 6 5 4 3 2 1 Söderköping Kvinnor Män År 213. Andel % inom respektive utbildningsnivå. Källa: Folkhälsodata 6. Andel (%) barn fördelade efter föräldrarnas utbildningsnivå 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Östergötland Söderköping År 211. Källa: SCB/Regionförbundet Östsam (Statistikdatabas Östergötland) 62
Andel öppet arbetslösa Andel i arbetsmarknadsprogram Andel långtidsarbetslösa 7. Andel (%) barn med behörighet till gymnasieskolan 1% 95% 9% 85% 8% Söderköping 75% 7% Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar våren 212 våren 213 våren 214 Källa: SCB 8. Andel (%) öppet arbetslösa, andel i arbetsmarknadsprogram och långtidsarbetslösa i Söderköping* 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 förgymnasial utbildning gymnasial utbildning eftergymnasial utbildning År 213. Datamaterialet räcker inte för att också dela på kön. Källa: SCB/Stativ *Diagramet avviker från de andra diagram 8 på grund av statistik uttag under olika år. 63
Andel (%) barn med utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn med svensk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Differens utländsk bakgrund - svensk bakgrund Ensamstående man utan barn Ensamstående man med barn Ensamstående kvinna utan barn Ensamstående kvinna med barn Sammanboende par utan barn Sammanboende par med barn 9. Antal hushåll med ekonomiskt bistånd efter hushållstyp i Söderköping 12 1 8 6 4 2 211 212 213 Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas 1. Andel (%) barn som växer upp i ekonomiskt utsatta förhållanden 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Söderköping Andel %, barn som växer upp under ekonomiskt utsatta förhållanden utifrån Rädda barnens Barnfattigdomsindex. År 213 i riket, och Söderköpings kommun. Med barn som växer upp under ekonomiskt utsatta förhållanden menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 198-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Differensen visar skillnaden mellan utländska- och svenskfödda barns risk för ekonomisk utsatthet. Källa: Rädda Barnen 64
Levnadsvanor och tillit 11. Andel (%) invånare med övervikt eller fetma 6 5 4 3 2 Söderköping 1 Kvinnor Män Kvinnor Män Övervikt, BMI 25-29.9 Fetma, BMI 3 och över År 211-214. 4-års medelvärde. Källa: Folkhälsodata 12. Användning av tobak; rökning och snusning (%) 3 25 2 15 1 5 Söderköping Kvinnor Män Kvinnor Män Rökning - Röker dagligen Snusning - Snusar dagligen År 211-214. 4-års medelvärde. Andel %. Källa: Folkhälsodata 65
13. Andel (%) kvinnor och män som anger att de saknar tillit till andra människor 35 3 25 2 15 1 Kvinnor Män 5 Söderköping År 211-214. 4-års medelvärde. Källa: Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten Hälsomått 14. Dödlighet i hjärtinfarkt per 1 invånare hos kvinnor och män (%) 35 3 25 2 15 Kvinnor Män 1 5 Söderköping År 29-213. Åldersstandardiserat. Ande %. Källa: Folkhälsodata 66
15. Ohälsotal efter utbildningsnivå i Söderköping 8 7 6 5 4 3 förgymnasial utbildning gymnasial utbildning eftergymnasial utbildning 2 1 29 21 211 Ohälsotal (antal dagar) efter utbildningsnivå i Söderköpings kommun åren 29, 21 och 211. Källa: SCB 16. Andel (%) med god eller mycket god självskattad hälsa hos kvinnor och män 8 78 76 74 72 7 68 66 64 62 6 Kvinnor Män Söderköping Andel %, män och kvinnor i riket, och Söderköping som skattar sin hälsa som bra eller mycket bra år 211-214. Källa: Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten 67
-4 år 1-14 år 2-24 år 3-34 år 4-44 år 5-54 år 6-64 år 7-74 år 8-84 år 9-94 år 1+ år 5-9 år 15-19 år 25-29 år 35-39 år 45-49 år 55-59 år 65-69 år 75-79 år 85-89 år 95-99 år Åtvidaberg Demografi och socioekonomi 1. Folkmängd i olika åldrar hos kvinnor och män 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Kvinnor Män Totalt: 5699 Totalt: 5773 År 214. Källa: SCB 2. Valdeltagande i kommun-, landstings- och riksdagsvalen (%) 9 88 86 84 82 8 78 76 74 72 7 21 214 21 214 21 214 Kommun Landsting Riksdag Åtvidaberg Andel %, invånare som deltagit i valen till kommun, landsting och riksdag i riket,, Åtvidabergs kommun, i åren 21 och 214. Källa: SCB 68
3. Socioekonomisk karta över Åtvidabergs kommun Karta över socioekonomisk situation utifrån nyckelkodsområden grupperade i fem nivåer efter inkomstnivå. Gruppen med lägst socioekonomisk nivå har högst andel invandrare, arbetslösa, lågutbildade, boende i hyreshus, låginkomsttagare och personer med försörjningsstöd. År 212. Källa: EPi 212 4. Socioekonomisk karta över Åtvidabergs tätort Källa: EPi 212 69
Två föräldrar med eftergymnasial utb En förälder m eftergymnasial utb Ingen förälder med eftergymnasial utb Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial 5. Utbildningsnivå hos kvinnor och män 25-74 år (%) 6 5 4 3 2 1 Åtvidaberg Kvinnor Män År 212. Andel % inom respektive utbildningsnivå. Källa: Folkhälsodata 6. Andel (%) barn fördelade efter föräldranas utbildningsnivå 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Östergötland Åtvidaberg År 211. Källa: SCB/Regionförbundet Östsam (Statistikdatabas Östergötland) 7
Andel öppet arbetslösa Andel i arbetsmarknadsprogram Andel långtidsarbetslösa 7. Andel (%) barn med behörighet till gymnasieskolan 1% 95% 9% 85% 8% Åtvidaberg 75% 7% Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar våren 212 våren 213 våren 214 Källa: SCB 8. Andel (%) öppet arbetslösa, andel i arbetsmarknadsprogram och andel långtidsarbetslösa efter utbildningsnivå i Åtvidaberg* 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 förgymnasial utbildning gymnasial utbildning eftergymnasial utbildning År 213. Datamaterialet räcker inte för att också dela på kön. Källa: SCB/Stativ *Diagramet avviker från de andra diagram 8 på grund av statistik uttag under olika år. 71
Andel (%) barn med utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn med svensk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Differens utländsk bakgrund - svensk bakgrund Ensamstående man utan barn Ensamstående man med barn Ensamstående kvinna utan barn Ensamstående kvinna med barn Sammanboende par utan barn Sammanboende par med barn 9. Antal hushåll med ekonomiskt bistånd efter hushållstyp i Åtvidaberg 14 12 1 8 6 4 2 211 212 213 Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas 1. Andel (%) barn som växer upp i ekonomiskt utsatta förhållanden 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Åtvidaberg Andel %, barn som växer upp under ekonomiskt utsatta förhållanden utifrån Rädda barnens Barnfattigdomsindex. År 213 i riket, och Åtvidabergs kommun. Med barn som växer upp under ekonomiskt utsatta förhållanden menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 198-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Differensen visar skillnaden mellan utländska- och svenskfödda barns risk för ekonomisk utsatthet. Källa: Rädda Barnen 72
Levnadsvanor och tillit 11. Andel med övervikt och fetma Inga data för Åtvidaberg redovisas i Folkhälsodatabasen, när det gäller övervikt eller fetma. 12. Användning av tobak Inga data för Åtvidaberg redovisas i Folkhälsodatabasen, när det gäller användning av tobak. 13. Tillit Inga data för Åtvidaberg redovisas i Folkhälsodatabasen, när det gäller tillit. Hälsomått 14. Dödlighet i hjärtinfarkt per 1 invånare hos män och kvinnor år 29-213 (%) 35 3 25 2 15 Kvinnor Män 1 5 Åtvidaberg År 29-213. Åldersstandardiserat. Andel. Källa: Folkhälsodata 73
15. Ohälsotal efter utbildningsnivå i Åtvidaberg 7 6 5 4 3 2 förgymnasial utbildning gymnasial utbildning eftergymnasial utbildning 1 29 21 211 Ohälsotal (antal dagar) efter utbildningsnivå i Åtvidabergs kommun åren 29, 21 och 211. Källa: SCB 16. Självskattad hälsa Självskattad hälsa redovisas inte för Åtvidaberg i Folkhälsodatabasen. 74
-4 år 1-14 år 2-24 år 3-34 år 4-44 år 5-54 år 6-64 år 7-74 år 8-84 år 9-94 år 1+ år 5-9 år 15-19 år 25-29 år 35-39 år 45-49 år 55-59 år 65-69 år 75-79 år 85-89 år 95-99 år Kinda Demografi och socioekonomi 1. Folkmängd i olika åldrar hos kvinnor och män 4 35 3 25 2 15 1 5 Kvinnor Män År 214. Källa: SCB Totalt: 4872 Totalt: 4923 2. Valdeltagande i kommun-, landstings- och riksdagsvalen (%) 9 88 86 84 82 8 78 76 Kinda 74 72 7 21 214 21 214 21 214 Kommun Landsting Riksdag Andel %, invånare som deltagit i valen till kommun, landsting och riksdag i riket,, Kinda kommun, i åren 21 och 214. Källa: SCB 75
Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial 3. Socioekonomisk karta över Kinda kommun Karta över socioekonomisk situation utifrån nyckelkodsområden grupperade i fem nivåer efter inkomstnivå. Gruppen med lägst socioekonomisk nivå har högst andel invandrare, arbetslösa, lågutbildade, boende i hyreshus, låginkomsttagare och personer med försörjningsstöd. 212. Källa: EPi 212 4. Socioekonomiskkarta över Kinda tätort Ej framtaget. 5. Utbildningsnivå hos kvinnor och män 25-74 år (%) 6 5 4 3 2 1 Kinda Kvinnor Män År 213. Andel % inom respektive utbildningsnivå. Källa: Folkhälsodata 76