Verksamhetsberättelse 2010

S t i f t e l s e n f ö r s t r at e g i s k f o r s k n i n g 1 Verksamhetsberättelse 2010 SSF-rapport nr 13 ISSN 1654-9872 ISBN 978-91-89206-53-3

2 Grafisk produktion: Hans Melcherson, Tryckfaktorn AB Tryck: Litografia Alfaprint, 2011

3 Innehåll Ordföranden har ordet 4 Årsredovisning 2010 6 Förvaltningsberättelse 6 Stiftelsens ändamål 6 Styrelse 6 Revisorer 6 Verkställande ledning 7 Verksamheten under 2010 9 SSFs stadgar 9 Ändamålsuppfyllelse 9 Utvärderingar 12 Kommersialisering av forskningsresultat 12 Seminarier 13 Insatser för att stimulera intresset bland barn och ungdomar för naturvetenskap och teknik 15 Framtida utveckling 17 Den ekonomiska förvaltningen 18 Riskhantering och placeringspolicy 18 Skatter 19 Resultat och ställning 19 Resultaträkning 22 Balansräkning 23 Kassaflödesanalys 24 Noter 25 Revisionsberättelse 29 Kansli 30

4 Ordföranden har ordet Ordföranden har ordet Viktigt ge forskarna tid att forska Stiftelsens för Strategisk Forskning uppdrag är att stödja naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk forskning. Stiftelsen gör egna, självständiga bedömningar och forskningsbidragen ges till såväl ren grundforskning som tillämpad forskning samt, inte minst, områdena däremellan. Vi värnar om att Sverige skall ha internationellt konkurrenskraftiga forskarmiljöer som bidrar både med excellent grundforskning och med forskning av direkt relevans för industri och andra samhällssektorer. Detta kräver att vi har engagerade och kompetenta forskare som ägnar större delen av sin tid till sin forskning, och mindre tid till att administrera och sköta andra sysslor utanför den direkta forskningen. För två år sedan konstaterade vi att det finns ohälsosamt få unga personer med intresse för att studera vidare inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena. Och förra året noterade vi att det finns ohälsosamt få forskare som under en längre tidsperiod kan ägna sig åt forskning på heltid. Näst bäst i klassen - långsiktighet i politik och forskning Alla kan inte vara bäst i klassen. Sverige är ett litet land och det är orimligt att kräva att all forskning som bedrivs runt om i landet ska vara i världsklass. Däremot kan och ska vi förvänta oss att vi har forskning av högsta rang inom ett antal forskningsområden. De senaste årens satsningar har bidragit till att forskarsamhället stärkts vad avser både finansiellt och humant kapital. Gott så, men vad är det då som fattas för att forskare ska känna att de ges rimliga förutsättningar att hänge sig åt sin forskning? Det enkla svaret är trygghet. Trygghet skapas då vi förstår hur saker hänger ihop och hur vi kan navigera i de system och organisationer vi arbetar i. Och för många i forskarsamhället handlar det om att veta att de finansiella medel som tilldelas räcker under den tid som forskningsprojektet ska bedrivas. Ett annat svar är att humankapitalet måste tillvaratas på bästa sätt och för att bidra till att bygga strukturkapital på universitet, högskolor och forskningsinstitut. Det vill säga, när forskarna går hem för dagen, ska det finnas arbetssätt och processer, databaser och metoder med mera som bidrar till att ytterligare öka kunskap och kompetens hos individerna när de kommer tillbaka för att arbeta nästa dag. Det är inte lätt att förstå de rådande arbetsförhållandena och processerna inom forskarsamhället. Dessutom är det oklart och därmed svårt att se hur befordringssystemet och framtida karriärvägar är organiserade och hur de är tänkta att fungera framöver. Detta är bara två kända exempel på saker som bör förändras så att unga forskare får tydlighet i vad som väntar dem. En annan utmaning är tidsaspekten, eftersom forskningsprojekten bedrivs un-

SSF Verksamhetsberättelse 2010 5 der lång tid och inte följer den statliga budgetprocessens ettåriga perspektiv. Många projekt får fleråriga anslag men alltför få får en heltäckande finansiering som räcker hela projekttiden. Här finns utrymme för nytänkande om hur den statliga forskningsfinansieringen bör anpassas till den vardag forskargrup perna arbetar i. Finansieringen ska fungera både i teori och i praktik. Det räcker heller inte med finansiellt kapital och human kapital för att få ut det bästa av forskningen. Det krävs också strukturkapital, det vill säga en fungerande omgivning. Det är också dags att utvärdera hur humankapital och strukturkapital fungerar i forskarsamhället. Humankapitalet växer när individernas kunskap och kompetens ökar och samverkar med strukturkapitalet. För att strukturkapitalet ska växa behövs processer, arbetssätt, databaser, metoder och liknande som gör vardagen enkel för forskarna. 10 000 timmar Populärt uttryckt hävdas att det krävs 10 000 timmars träning för att gå från att vara talangfull till att vara fullfjädrad och behärska sitt område väl. Detta gäller oavsett om man är balettdansös, finsnickare eller cancerspecialist. Det tar tid att förvärva kunskap och kompetens. Ur de tusentals timmar som kvalificerade forskare lägger ned kommer forskningsresultat som bidrar till att lösa problem och som svarar på många för samhället viktiga frågor. Forskningsresultaten måste förmedlas till såväl forskarsamhället, näringslivet som politiken för att bidra till att bygga ny kunskap och kompetens. Förändringar i politiken tar också tid. Det räcker inte med att veta och kunna vad som ska förändras. Det krävs också vilja och mod. Men kanske vikigast av allt är att orka att förändra. Att vilja och orka satsa på långsiktighet - både i politiken och som enskild forskare är ett utmärkt sätt att säkerställa att humankapital och strukturkapital stärks. Jag hoppas att politik är mycket mer än att vilja, för forskning är att både veta, kunna, vilja, våga och orka. Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist Styrelseordförande Foto: Karin Nordin

6 Årsredovisning 2010 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Stiftelsens ändamål Stiftelsen för Strategisk Forskning inrättades i januari 1994 efter beslut av riksdag och regering under år 1993. Stiftelsen erhöll då ett kapital på sex miljarder kronor. Stiftelsens ändamål är att stödja naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk forskning. Stiftelsen skall därigenom främja utvecklingen av starka forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse för utvecklingen av Sveriges framtida konkurrenskraft. Stiftelsens verksamhet skall bedrivas på grundval av stiftelsens egna, självständiga bedömningar. Forskningsbidragen kan avse såväl ren grundforskning som tillämpad forskning samt, inte minst, områdena däremellan. Stiftelsen skall ha en lång, dock inte evig, livslängd, vilket kan uttryckas som att en rimlig volym av verksamhet skall kunna fortgå in i 2020-talet. Styrelse Under halva året 2010 har styrelsen haft följande sammansättning: Ordförande: Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist Vice ordförande: Christer Ovrén, ABB Corp. Research Bert Allard, professor, Örebro universitet Lars Björck, professor, Lunds universitet Karin Caldwell, professor, Uppsala universitet Ulla Grönlund, näringslivschef, Länsstyrelsen Västerbotten Pernilla Klein, konsult, Kreab Göran Johnsson, f d förbundsordförande Carola Lemne, verkställande direktör, Praktikertjänst Bengt Ågerup, verkställande direktör, Q-med AB Barbro Åsman, professor, Stockholms universitet Från och med 2010-07-01 fick Stiftelsen en ny styrelse med följande sammansättning: Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, konsult, ordförande Christer, Ovrén, utvecklingschef ABB, vice ordförande Bert Allard, professor, Örebro universitet Maria Anvret, professor, Göteborgs Universitet Lars Björck, professor, Lunds universitet Lars Börjesson, professor, Chalmers Helen Dannetun, professor, Linköpings universitet Arne Johansson, professor, KTH Bengt Ågerup, direktör, Q-med AB Pia Sandvik Wiklund, verkställande direktör, Länsförsäkringar Jämtland Revisorer Auktoriserade revisorn Jan-Erik Söderhielm, Ernst & Young (suppleant: auktoriserade revisorn Magnus Fredmer, Ernst & Young)

SSF Verksamhetsberättelse 2010 7 Utsedda av styrelsen Chefsrådman Annika Sandström Professor emer Bo Sundqvist Verkställande ledning Lars Rask, verkställande direktör Ann-Katrin Croon, administrativ direktör Av styrelsen anmälda styrelseuppdrag, mm Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, 2008 Kongsberg Automotive, ordförande SinterCast, ordförande Ruter Dam, ordförande Castellum, styrelseledamot Rymdbolaget, styrelseledamot SEI, styrelseledamot Fouriertransform, styrelseledamot e-man, styrelseledamot Tällberg Foundation, ledamot * Inträde * Inträde SSF:s styrelse - Övre raden: Bengt Ågerup, Maria Anvret, Arne Johansson, Lars Björck och Bert Allard Nedre raden: Helen Dannetun, Christer Ovrén, Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, Lars Börjesson och Pia Sandvik Wiklund. Foto: Patrik Söderman

8 Årsredovisning 2010 Bert Allard, 2008* Sveriges geologiska undersökning SGU, ledamot i samrådsgruppen Kompetenscentrum Energetiska Material KCEM, Karlskoga, ledamot i vetenskapliga rådet Bergskraft Bergslagen, Kopparberg, ledamot i ledningsgruppen Maria Anvret, 2010* Inga anmälda bisysslor Lars Björck, 2004* Umeå Centre for Microbial Research, styrelseledamot Hansa Medical AB, vetenskaplig rådgivare Lars Börjesson, 2010* ESS International steering committee, ordförande ESS AB, styrelseledamot Max IV laboratoriet, ordförande ESFRI (European Strategy Forum of Research Infrastructures) vice ordförande XFEL, GmbH, styrelseledamot och svensk representant Rymdstyrelsen, styrelseledamot Institutionsrådet för Teknisk fysik, Chalmers, ledamot KK Stiftelsen, ledamot i expertgruppen för KK-miljöer Helen Dannetun, 2010* Teknikdelegation, ledamot Insynsrådet vid Länsstyrelsen i Östergötland NORDTEK, ordförande Arne Johansson, 2010* KTH, styrelseledamot KAW:s vetenskapliga råd, ledamot Svensk-amerikanska Fulbrigthkommissionen, styrelseledamot Christer Ovrén, 2006* Swedish Windpower Technology Center, styrelseledamot Bengt Ågerup, 2008* Stockholm-Uppsala Life Science, ordförande OxThera AB, ordförande Q-Med AB, ordförande sedan 1 september 2010 Pia Sandvik Wiklund, 2010* Verket för Högskoleservice, ordförande Norrbottens forskningsråd, ordförande Östersundstidningar AB, styrelseledamot tom 101030 Volvos utbildnings- och forskningsstiftelser, styrelseledamot RISE, Research Institutes of Sweden Holding AB, styrelseledamot IVAs näringslivsråd, styrelseledamot Av VD anmälda bisysslor Lars Rask, verkställande direktör fr o m januari 2006 ledamot i Committee for Science and Society inom Federation of European Societies of Biochemistry (FEBS) Stiftelsen Kristian Gerhard Jebsen, ledamot i rådgivande kommittén för medicinsk forskning Av kapitalutskottet anmälda bisysslor Pehr Wissén, 2009* Finansmarknadskommittén, huvudsekreterare Handelshögskolan i Stockholm, adjungerad professor i finansiell ekonomi Marie Giertz, 2007* Kammarkollegiets Fonddelegation, ledamot Lennart Låftman, 1997* Dala-Demokraten, ordförande EOI 1933, ordförande Intervalor, ordförande Myrina Invest, ordförande Vattenfalls Pensionsstiftelse, ordförande Etac, styrelseledamot Folktandvården i Stockholms Län, styrelseledamot Fastighet AB Adolf Fredrik, styrelseledamot Kungliga Operan, styrelseledamot Nyréns Arkitektkontor, styrelseledamot NREP Logistics, styrelseledamot Petrus och Augusta Hedlunds stiftelse, styrelseledamot Proventus Capital Partners, ledamot i investeringskommittén RFSU, styrelseledamot Stiftelsen Centrum för Molekylär Medicin, styrelseledamot Stiftelsen Oscar Hirschs minne, styrelseledamot Stockholms Läns Landstings Internbank, styrelseledamot Telge Energi, styrelseledamot Råd & Dåd Marknadsföring AB Transitex AB Björn Franzon, 2002 Friskis&Svettis, Stockholm, styrelseledamot SwedbankRobur, arbete med finansiell corporate governance Pernilla Klein, 2008* - t o m 2010-06-30 Inga anmälda bisysslor Ann-Katrin Croon, 2007* Inga anmälda bisysslor * Inträde * Inträde * Inträde

SSF Verksamhetsberättelse 2010 9 Verksamheten under 2010 SSFs stadgar I de ursprungliga stadgarna för SSF och övriga stiftelser bildade med löntagarfondsmedel föreskrev riksdagen att avgående styrelse skulle utse nästkommande styrelse och att mandatperioden skulle vara två år. Ingen begränsning av antalet mandatperioder en enskild ledamot kunde sitta angavs. Den 8 januari 1997 fattade riksdagen ett nytt beslut om hur stiftelsernas styrelser skulle utses. Nu skulle regeringen utse samtliga ledamöter. Antalet ledamöter i SSFs styrelse fastställdes då till minst nio och högst tretton. Den 12 maj 2010 ändrade riksdagen proceduren för utseende av stiftelsernas styrelser på nytt. Enligt de reviderade stadgarna för SSF ska stiftelsens styrelse i fortsättningen ha tio ledamöter. Två ledamöter utses av regeringen. En av dessa personer ska ha relevant ekonomisk kompetens för styrelsearbetet. Övriga ledamöter utses av avgående styrelse. Två av dessa ledamöter utses efter förslag av myndighetscheferna för Vetenskapsrådet, FAS, Formas och Vinnova, två ledamöter efter förslag från universitet och högskolor, tre ledamöter efter förslag av Kungl. Vetenskapsakademien och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och en ledamot utses av den avgående styrelsen. Mandatperioden för styrelsens ledamöter förlängdes till tre år. På samma sätt som tidigare utser styrelsen ordförande och vice ordförande inom sig. Ändamålsuppfyllelse Forskningsprogram Enligt ändamålsparagrafen i stadgan ska stiftelsen främja utvecklingen av starka forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse för utvecklingen av Sveriges framtida konkurrenskraft. Enligt 2 i stadgan ska Utmärkande för Stiftelsens verksamhet vara: koncentration av insatser så att forskningscentra eller forskningsområden med internationell slagkraft kan etableras, vidare projekt och program som innebär gränsöverskridanden mellan discipliner samt etablering av nätverk eller fastare samverkansformer nationellt och internationellt. Stiftelsen för Strategisk Forskning initierade 2007-2008 ett rullande schema av återkommande utlysningar av forskningsprogram. Dessa utlysningar gällde rambidragsprogram inom Informations-, kommunikations- och systemteknik, Materialutveckling och Livsvetenskaper, de båda programmen för stöd till unga forskare - Framtidens forskningsledare och Ingvar Carlsson Award samt Strategisk mobilitet, som syftar till att öka utbytet mellan akademi och näringsliv. Inriktningarna av rambidragsprogrammen byggde på den forskningsstrategi som framtogs 2006-2007. Programutlysningarna under 2010 gjordes inom en ökad forskningsbudget om 600 Mkr, beslutad 2009. Dessutom hade Styrelsen varit återhållsam med nya programutlysningar under 2009, vilket gjorde att ramen för nya programutlysningar för 2010 uppgick till 666 Mkr. Rambidragsformen innebär att tvåfyra forskare med olika kompetenser från samma eller olika forskargrupper gemensamt söker om medel för att lösa ett viktigt forskningsproblem. En sådan konstellation kan tilldelas 4 7 Mkr/år under fem år. Eftersom framstående industriforskare och andra företrädare för det civila samhället, som ansvariga inom sjukvården, medverkat såväl i strategiarbete, utarbetande av utlysningstexter som granskning av de resulterande ansökningarna, bör den stödda forskningen

10 Årsredovisning 2010 Hon pekar ut framtiden. Framtidens forskningsledare 4 Camilla Svensson har just mottagit diplomet av SSF:s ordförande Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist. Foto: Ingvar Isfeldt genom rambidragsprogrammen vara väl förenlig med kraven i Stiftelsens stadga. Styrelsen beslöt i juni 2010 att utlysa ett 5-årigt rambidragsprogram inom klinisk medicinsk forskning med användande av kvalitetsregister. Programmet utlystes i november 2010 med ansökningsdatum i februari 2011. Vidare avsatte styrelsen vid samma sammanträde 40 Mkr till ett 4-årigt rambidragsprogram inom energirelaterade material, under förutsättning att Statens Energimyndighet avsatte samma belopp för ett samfinansierat program. Likaså beslöt styrelsen i september att utlysa ett 5-årigt rambidragsprogram inom Innovativ råvaruteknik med en total omfattning av 80 Mkr. Programmet utlystes i oktober 2010 med sista ansökningsdatum i februari 2011. SSF ska stödja samverkan mellan universitet/högskolor och näringsliv när områden som är av särskilt intresse för näringslivet kommer i fråga. Detta krav avspeglas bl a i valet av ämnesområden för utlysningar av rambidragsprogram, men ännu tydligare inom området produktutveckling. Det första området stöds av SSF genom programmet Pro Viking 2, som startades 2007 och som genomförde sin sista utlysning av forskningsmedel för treåriga projekt våren 2010. Programmet löper under hela 2011 och 2012 och avslutas våren 2013. Inom Pro Viking 2 drivs en SSFfinansierad forskarskola, som administreras av Chalmers tekniska högskola. Denna rekryterar både doktorander som finansieras genom Pro Viking 2, men dessutom ett stort antal doktorander inom produktutveckling vars studier finansieras från andra källor, till exempel fakultetsmedel. Ett liknande program är Pro Enviro som SSF samfinansierat med Stiftelsen för Miljöstrategisk forskning (Mistra). Detta program som haft en tydligare miljöteknisk profil än Pro Viking 2, avslutades 2010 och genomgick då en slututvärdering, som genomfördes av en grupp forskare inom produktutveckling med internationell sammansättning. Programmet fick generellt goda omdömen. Utmärkande för SSFs verksamhet ska enligt stadgan bland annat vara forskarrörlighet mellan universitet/högskolor, institut och företag. SSF genomförde därför 2010 sin fjärde utlysning av forskningsprogrammet Strategisk Mobilitet. Av 28 ansökningar beviljades tio, varav hälften inom bioteknik och övriga livsvetenskaper. SSF finansierar inom detta program lönen för forskare från högskolan eller industrin, som under minst ett halvår önskar arbeta inom den andra sektorn. Totalt har över 50 forskare hittills beviljats bidrag inom programmet. Styrelsen har beslutat att programmet ska utvärderas under 2011 inför ett beslut om programmets framtid. En annan viktig verksamhet för SSF är enligt stadgan forskarrekrytering. Rekrytering av och stöd till yngre forskare sker huvudsakligen genom de båda programmen Ingvar Carlsson Award (ICA) och Framtidens Forskningsledare (FFL). ICA är ett repatrieringsprogram för unga, lovande forskare som befinner sig på eller just har avslutat en postdoktoral utbildning utomlands, för att underlätta deras etablering vid svenska universitet/högskolor. Styrelsen beslöt därför vid sitt sammanträde i oktober att utlysa en fjärde omgång av programmet. FFL är ett program för forskare, som kommit längre i karriären, men som fortfarande är högst 40 år gamla. Programmet utlystes för fjärde gången under hösten 2009 och drygt 160 ansökningar inkom. Ansökningarna utvärderades i flera steg under 2010 och vid sitt

SSF Verksamhetsberättelse 2010 11 sammanträde i december 2010 beslöt styrelsen att tilldela 18 forskare vardera 10 Mkr att använda under 5 år. Programmet innehåller även ett avancerat ledarskapsprogram. Den 16 december 2010 mottog de 18 utvalda forskarna sina diplom ur Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvists hand i samband med ett seminarium, då bidragsmottagarna också intervjuades om sin forskning av vetenskapsjournalisten Kristoffer Gunnartz. Deltagarna i det pågående FFL3-programmet genomförde under tio dagar i december 2010 sin studieresa, som gick till Sydkorea och Japan. Programmet omfattade besök hos företag (LG och Samsung i Sydkorea; Sony i Japan); forskningsinstitut (Korea Advanced Institute of Science and Technology (KAIST); Advanced Telecommunication Research Institute (ATR) och RIKEN Yokohama Research Institute i Japan) och universitet (Seoul National University, University of Osaka och University of Tokyo) samt möten med nationella forskningsfinansiärer (National Research Foundation of Korea (NRF); Japan Society for the Promotion of Science (JSPS) och Japan Science Technology Agency (JST). Utöver dessa arrangerades seminarier både i Syd korea och i Japan vid vilka deltagarna i FFL3 gavs tillfälle att diskutera forskningens förutsättningar och utbyta erfarenheter med unga japanska och koreanska forskningsledare. I Japan arrangerades vid den stora konferensen Biochemistry and Molecular Biology 2010, som samlade 11 000 deltagare, en särskild session kallad A Dialogue with Future Scientific Leaders in Sweden vid vilken tre FFL3-deltagare berättade om sin forskningsverksamhet, följt av en paneldiskussion om svensk forskning. Deltagarna i ledarskapsprogrammet för Ingvar Carlsson Award 2 genomförde under en vecka i oktober 2010 en studieresa till Kina. Under resan besöktes 39 bidragsmottagarna inom FFL1- och Peking University; Chinese Academy of FFL2-programmen att söka åtta bidrag Sciences, Institute of Theoretical Physics; Ericsson China R&D; Shenzhen forskning inom programmet Fram- om vardera 10 Mkr för 5 års fortsatt University; Beijing Genomics Institute; gångsrika Forskningsledare. Chinese Academy of Sciences, Shanghai Institute of Ceramics; Fudan Univer- mellan discipliner, ett av SSFs uppdrag För att stödja gränsöverskridanden sity och Shanghai Jiaotong University. enligt stadgan, utlyste SSF 2009 på En genomgång av hur tidigare deltagare i de numera avslutade FFL1- och tenskapliga Forskningsledare (FTF). Syf- försök programmet Framtidens Tvärve- FFL2-programmen har lyckats erhålla tet med programmet var att underlätta forskningsbidrag inom SSFs rambidragsutlysningar visar att flera varit mycket genomgått postdoktoral utbildning inom för unga forskare som disputerat och lyckosamma, men att relativt många biovetenskapligt relaterat ämnesområde, att under fem år forska i en framstå- inte ens sökt något bidrag. Detta sammanhänger sannolikt med att FFL-programmen utannonseras brett över icke biovetenskapligt ämnesområde ende forskargrupp, verksam inom ett samtliga SSFs verksamhetsområden, såsom materialvetenskap eller tvärtom. medan rambidragen på grung av SSFs Avsikten med programmet var att den begränsade ekonomiska resurser endast utlyses inom avgränsade delområ- kompetens även inom detta för henne/ unga forskaren skulle tillägna sig hög den, som därför långtifrån passar alla honom nya ämnesområde för att sedan FFL-deltagares forskningsinriktningar. kunna ägna sig åt sant tvärvetenskaplig För att konsolidera Stiftelsens tidigare forskning. Ett tiotal relevanta ansökningar inkom, men sakkunniggransk- satsningar på FFL-deltagarna beslöt styrelsen i september 2010 att erbjuda de ningen visade att ingen av dem var av Professorerna Masuo Aizawa, Agneta Richter Dahlfors och Teruo Okano under Bio-Nano Workshop i Japan.

12 Årsredovisning 2010 tillräckligt hög kvalitet. Styrelsen beslöt därför att inte bevilja något bidrag inom programmet. I diskussionen inför detta beslut påpekades att kravet på byte av ämnesområde sannolikt låg för sent i forskarnas karriärer. Det borde vara lätttare att byta ämnesområde i samband med val av laboratorium för postdoktorala studier. Om ett nytt FTF-program ska utlysas borde därför den av SSF finansierade femårsperioden innefatta 2-3 års postdoktorala studier. SSF har sedan 2005 samverkat med Vinnova och Japan Science and Technology Agency (JST) om programmet Multidisciplinary Bio, som är ett twinningprogram inom vilket en svensk och en japansk forskargrupp gemensamt söker forskningsmedel för att lösa ett vetenskapligt problem, som kräver att den ena gruppen har kompetens inom en biovetenskaplig disciplin och den andra inom en annan, exempelvis informationsteknologi. SSF och Vinnova finansierar gemensamt den svenska delen av programmet, medan JST finansierar de japanska forskargruppernas verksamhet. Under 2010 genomfördes den sista utlysningen inom det överenskomna programmet. Eftersom projekten är treåriga kommer dock programmet att pågå till och med 2012. SSF har tillsammans med Egide, franska statens organ för vetenskapligt och akademiskt utbyte av forskare, lärare och studenter etablerat ett fransksvenskt forskarsamarbetsprogram inom den så kallade Hubert Curien ramen. Avtalet undertecknades under hösten 2010. Programmet, som uppkallats efter den svenske forskaren och uppfinnaren Gustaf Dalén, finansieras gemensamt av SSF och Egide, den senare organisationen genom ekonomiskt stöd från Ministère de l Enseignement Supérieur et de la Recherche och Ministère des Affaires étrangères et européennes. Programmets syfte är att stimulera och stödja vetenskapligt samarbete mellan svenska och franska forskare genom att finansiera ömsesidiga forskarutbyten mellan en svensk och en fransk forskningsgrupp inom ett gemensamt forskningsprojekt. De båda internationella samarbetsprogrammen är i linje med att SSFs verksamhet ska kännetecknas av etablering av nätverk och fastare samverkansformer nationellt och internationellt, bland annat genom etablerandet av ett internationellt forskarutbytesprogram. SSFs förmåga att samverka nationellt visas genom de det stora antalet andra samfinansierade program SSF medverkat i som Vinst, Structural Genomics Consortium, Pro Enviro, Swedish Brain Power, Excellence Institute Centres, Medicinsk Teknik för Bättre Hälsa, Bevara Vasa och Visualisering. SSFs engagemang i de tre sistnämnda programmen pågår fortfarande. Utvärderingar Enligt Stiftelsens stadga 19 ska Stiftelsen tillse att den forskning som Stiftelsen stödjer utvärderas regelbundet. Förutom den ovannämnda tillsammans med Mistra genomförda utvärderingen av forskningsprogrammet Pro Enviro genomförde SSF tillsammans med Vetenskapsrådet en utvärdering av svensk forskning inom matematik. Utvärderingen genomfördes av en internationellt sammansatt grupp forskare med professorn i teoretisk fysik vid Uppsala universitet, Ulf Danielsson, som ordförande. Generellt ansåg utvärderingsgruppen att nivån på forskningen är mycket hög med flera starka områden. Utmärkande områden är bland annat matematisk analys och beräkningsmatematik. Forskning inom algebra och geometri är områden på frammarsch. Kommersialisering av forskningsresultat I samtliga avtal för forskningsprojekt som omfattar mer än 5 Mkr finns en paragraf som säger att 3 procent av bidraget ska avsättas för eventuell kommersialisering av forskningsresultat från projektet. Medlen får användas för rådgivning inför en kommersialisering, proof-of-principle forskning och för att bekosta patentansökningar. Om patenten säljs eller licenser ges ut, ska bidragsmottagaren ersätta SSF motsvarande de kostnader SSF betalat för patenteringen. Beslutet att 3 procent av bidragen ska utnyttjas för kommersialisering av forskningsresultat ska ses som ett sätt att stimulera denna process. Dessa medel är dock otillräckliga och andra och större medel är nödvändiga för att en kommersialiseringsprocess ska kunna lyckas. SSFs bidragsmottagare har genom sin forskning åstadkommit resultat som i flera fall har en hög kommersiell potential. Eftersom Vinnovas uppdrag bland annat är att stödja innovationsprocessen och främja behovsmotiverad forskning, inleddes diskussioner mellan SSF och Vinnova för att mer systematiskt bearbeta exploateringspotentialen av framtagna forskningsresultat inom vissa av SSFs program. Diskussionerna resulterade i att ett samarbete startades hösten 2010 i form av ett pilotprojekt inom vilket deltagarna i programmen Framtidens Forskningsledare och Ingvar Carlsson Award inbjöds till en seminarieserie om kommersiell verifiering av forskningsresultat. Det övergripande syftet med samarbetet var att ge deltagarna fördjupade kunskaper om kommersialiseringsprocessen och tillhandahålla de praktiska verktyg som behövs för att tillsammans med erfarna affärsexperter undersöka om framtagna forskningsresultat lämpar

SSF Verksamhetsberättelse 2010 13 sig för kommersialisering. Pilotprogrammet består i sin helhet av fem workshops enligt en modell som Vinnova använder sig av. Modellen fokuserar främst på den första fasen av kommersialiseringsprocessen att ta fram och kommersiellt verifiera ett affärskoncept. Genom verifieringsprocessen skapas en förståelse för de förhållanden (tekniska, affärsmässiga, finansiella, regulatoriska etc) som gör att kommersialiseringen av ett forskningsresultat kan bli framgångsrik. För programmet avsattes 1,7 miljoner kronor. De forskare som medverkar i pilotprogrammet och som via urval under programmets gång bedöms ha projekt/affärskoncept med en hög utvecklingspotential kan beviljas bidrag på upp till 500 000 kronor per projekt. För att stimulera intresset för innovation och för att visa att vägarna att nyttiggöra forskningsresultat är många och olika, har SSF producerat en skrift innehållande intervjuer med sex forskare som på olika vägar har kommersialiserat forskningsresultat. Intervjuerna bakom skriften Forskare som formar vår vardag har genomförts av Karin Nordin, som också stått för text och foton. Seminarier Stiftelsens årliga forskningspolitiska seminarium under rubriken Forskning som samhällsfaktor ägde rum den 10 mars 2010. Seminariet inleddes med att Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef vid Saco, sammanfattade en rapport Perspektiv på forskningspolitiken rötter och framtid, som beställts och publicerats av SSF. Högskoleminister Tobias Krantz fortsatte med att tala över ämnet Forskning i politiken vs politisk forskning. Dessa inledningar följdes upp av en paneldiskussion om Forskningens roll i samhällsutvecklingen i vilken Maria Abrahamsson, tidigare ledarskribent på Svenska Dagbladet, Maria Anvret, forskningspolitisk tales- S t i f t e l S e n f ö r S t r at e g i S k f o r S k n i n g Perspektiv på forskningspolitiken Gunnar Wetterberg SSF-rapport nr 11 ISSN 1654-9872 ISBN 978-91-89206-50-2 På SSF:s uppdrag skrev Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef vid Saco, en forskningspolitisk essä. man, Svenskt Näringsliv, Tobias Krantz, Björn O Nilsson, VD, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och Göran Sandberg, rektor, Umeå universitet, deltog. Paneldiskussion om forskningens roll i samhällsutvecklingen - Peter Gudmundson, Björn O Nilsson, Maria Anvret, Maria Abrahamsson och Tobias Krantz. Foto: Marie Swartz

14 Årsredovisning 2010 Efter en paus bidrog Kristina Höök, professor i människa - maskin interaktion vid Stockholms universitet med föredraget Forskning som påverkar vår fritid exempel från informationsteknik varpå seminariet avslutades med ytterligare en paneldiskussion, nu mellan Torbjörn Fagerström, professor, Sveriges Lantbruksuniversitet, Thomas Fürth, forskningsledare Kairos Future, Marie Granlund, riksdagsledamot samt Lena Nordlund, featurechef, Vetenskapsradion. Ämnet för denna paneldiskussion var Vår tilltro till forskningsresultat som samhällspåverkande. Seminariet var mycket välbesökt med cirka 170 deltagare. SSF arrangerade tillsammans med Naturvetarna och Kungl. Vetenskapsakademien Stockholm Meeting även 2010. Titeln på huvudseminariet, som anordnades i Aula Magna vid Stockholms universitet 15 april var Hur viktiga är unga forskare för Sverige?. Detta seminarium föregicks under perioden 2 februari till 16 mars av lokala seminarier vid de sex stora universitetsorterna i Sverige, från Umeå i norr till Lund i söder. Medverkande vid dessa seminarier var lokalt förankrade etablerade forskare samt självfallet alla de unga forskare som inbjudits och som också deltog. Temat för dessa lokala seminarier var Unga forskares chans att påverka. I genomsnitt samlade de lokala seminarier cirka 50 forskare, de flesta unga. Deltagarantalet vid huvudseminariet 15 april var betydligt större, ungefär 200 personer varav många var unga forskare. Seminariet inleddes med en session betitlad Karriärvägar utanför akademien då Mats Berggren, VD Sweden Bio, Pär Wohlin, lektor vid Viktor Rydberggymnasiet, Anna Ledin, vetenskaplig sekreterare vid Kungl. Vetenskapsakademien, Saeid Esmaeizadeh, VD Diamorph AB samt vetenskapsjournalisten Ulrika Björkstén beskrev sina yrkesval efter sin forskarutbildning. Key-note speaker var Nobel-pristagaren John Walker, MRC Dunn Human Nutrition Unit, Cambridge, som talade över ämnet Vital factors for breakthrough science eller som undertiteln angav Vad kan vi lära av ett laboratorium vars forskare belönats med 14 Nobelpris? Denna presentation följdes av ett rundabordssamtal över ämnet Unga forskare och deras betydelse för samhällsutvecklingen mellan Gunnar Öquist, ständig sekreterare Kungl. Vetenskapsakademien, Anders Flodström, universitets- Nobelpristagaren John Walker medverkade vid Stockholm Meeting och talade om Vital factors for breakthrough science. Foto: Lars-Erik Liljebäck