Mediesamarbete Bibliotek Skåne NV En närmare bekantskap
2 Förord Mitt uppdrag att skriva en medieplanering för Bibliotek Skåne NV har inte varit helt lätt. När jag började hade samarbete Skåne NV inte funnits längre än fem månader och samtliga bibliotek kunde ännu inte överblicka vilka konsekvenser detta samarbete skulle innebära för den dagliga verksamheten på det lokala biblioteket. Flera av oss hade just vant sig med ett nytt bibliotekssystem, men även de som redan hade arbetat med Libra före sammanslagningen ställdes inför en databas med ett nytt innehåll och nya låntagare. Plocklistor, köhantering, tidskrifter, dubbla katalogposter, hämt- och reserverade enhet, globala reservationer blev nya begrepp i vår vardag. Samtidigt ser vi att våra låntagare har snabbt anpassat sig till det nya sättet att reservera och köerna växer. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att samarbete Skåne NV sträcker sig betydligt längre än en gemensam katalog, lånekort och webbportal. Biblioteket Skåne NV har medfört stora förändringar i vårt dagliga arbete på bibliotek och även i vår yrkesroll. Eftersom vårt samarbete inom Skåne NV var så pass nytt har det stundtals varit svårt att begränsa mitt uppdrag. Under projektets gång har frågorna från olika bibliotek på olika nivåer tydliggjorts och dessa frågor har på ett eller annat sätt hängt ihop med hantering, utnyttjandet eller uppbyggnad av mediebeståndet Skåne NV. Frågorna hänvisades till vårt datasystem, rutiner m.m., men även till frågor på mer strategisk nivå. I den här rapporten har jag försökt att ta hänsyn till de flesta frågorna på de olika nivåerna. Medieplaneringen Bibliotek Skåne NV är inte en medieplanering i traditionell bemärkelse med cirkulationstal, översikt per signum m.m. Den här medieplaneringen har som mål att ge oss alla i Skåne NV en inblick i mediebeståndet Bibliotek Skåne NV. En kunskap som behövs inför framtida samarbete kring vårt mediebestånd när det gäller inköp, reservationer och gallring. Det har varit lärorika månader där jag haft förmånen att besöka samtliga huvudbibliotek inom Skåne NV. Efter de här besöken och möten med mina kollegor kan jag konstatera att Bibliotek Skåne NV har en stor potential och att det finns många spännande möjligheter för att samarbeta inom olika områden. Annelien van der Tang Eliasson projektledare Medieplanering Bibliotek Skåne NV
3 Biblioteken i Skåne NV PERSTORP 114) När tåget stannar i Perstorp kikar Marianne ut genom fönstret och säger hej, se på det där märkliga huset Blåst / Erland Loe Perstorps bibliotek I Perstorp finns ett huvudbibliotek och fyra skolbibliotek. Invånare och låntagare Antal invånare i Perstorp (kommunfakta 2010): 7061 invånare och ca. 52% är låntagare (3723) hos Perstorps bibliotek. ÖRKELLJUNGA När Liam kommit så lång att han just hade sänt kondoleansblommar till granntantes begravning i både sitt och Catarinas namn, hade han gått vidare i planerna. Han hade hyrt ut huset till ett pundarpar från Örkelljunga Greppet / Bodil Mårtensson [kriminalroman]
4 Örkelljunga bibliotek Örkelljungas bibliotek I Örkelljunga finns det ett huvudbibliotek,en två integrerade folk och skolbibliotek Skånes Fagerhult och Åsljunga Invånare och låntagare Antal invånare i Örkelljunga kommun 9663 invånare och ca 43 % är låntagare (4225 låntagare) hos en av kommunens bibliotek.
5 SVALÖV Det börjar duggregna när Beverly står på perrongen på Stockholms central. Resan söderut går genom ett sommarlandskap i grått dis. Först nere vid Hässleholm öppnar sig himlen för solen igen. Efter ha bytt tåg i Lund och sedan tagit bussen från Landskrona är hon framme i Svalöv Paganinikontraktet / Lars Kepler Biblioteken i Svalöv I Svalöv finns ett huvudbibliotek och 4 integrerade folk- och skolbibliotek, Billeberga, Kågeröd, Röstånga och Teckomatorp Invånare och låntagare Antal invånare i Svalöv(kommunfakta 2011): 13250 och ca. 36% är låntagare (4769) hos biblioteken i Svalöv. ÅSTORP Kom försent till tåget mot Åstorp och därmed blev inte resan av till familjegraven i Norra Vram. Hittade sedan en liten underlig gran som jag ska plantera på graven. Åker i morgon i stället, söndag eller måndag och "i alla händelser inte senare än på fredag -'"(familjejargong) En tid i paradiset / Elsa Grave Biblioteken i Åstorp I Åstorp finns ett huvudbibliotek och 3 integrerade folk- och skolbibliotek, Hyllinge, Haganäs, Nyvång, och en filial, Kvidinge,som kommer att bli en integrerat folk och skolbibliotek. Invånare och låntagare Antal invånare i Åstorp (kommunfakta 2009): 14667 och ca. 34% är låntagare (4960) hos biblioteken i Åstorp.
6 BJUV Ute har det blivit mörkt. Jag krånglar mig runt förbi den tysta byggropen på Norra Storgatan, längs gatuköket ner mot biblioteket. Där nere lyser det i fönstren, och inne i den lilla utbyggnaden, som liknar ett muminhus med sin åttkantiga form, sitt spetsiga tak och sin ljusblå, fjälliga väggbeklädnad, sitter sju tanter med varsin stickkorg Ingenmansland /av Dan Jönsson Bjuvs bibliotek I Bjuv finns det ett huvudbibliotek,en filial Billesholm och en integrerad folk och skolbibliotek Ekeby Invånare och låntagare Antal invånare i Bjuv kommun 14851 invånare och ca 22 % är låntagare (3294 låntagare) hos en av kommunens bibliotek. BÅSTAD Han visste inte om det, men han hade bara sex dagar kvar i livet. När han gick ut från Systembolaget i Båstad och obekymrat promeneradeupp mot torget vid kyrkan hade nedräkningen redan börjat Brinnande bevis / Willy Josefsson
7 Båstads bibliotek I Båstad finns en huvudbibliotek och 5 integrerade skol- och folkbibliotek i Forslöv, Grevie Torekov Västra Karup och Östra Karup Invånare och låntagare Antal invånare i Båstad: 14230 invånare och ca. 51% är låntagare (7310) hos Båstads bibliotek.
8 KLIPPAN EN HYRKUSK I BYN måste hon anlita för återfärden; Sven Andersson vägrar skjutsa dottern tillbaka till Ljungbyhed. Jag kan inte låsa in dig, säger han, men jag kan inte heller hjälpa dig dit. Den ofullbordade himlen/jacques Werup Klippans bibliotek I Klippan finns det ett huvudbibliotek och två filialer Östra Ljungby och Ljungbyhed Invånare och låntagare16601 invånare och ca 41 % är låntagare (6752 låntagare) hos en av kommunens bibliotek. HÖGANÄS Gazpacho blanco, upprepade Sandra irriterat, kall vit grönsakssoppa - Grand Hotel i Mölle har alltid det på menyn. Ni menar väl inte att ni inte vet vad det är? Fyndet på havets botten / Bodil Mårtensson Höganäs bibliotek I Höganäs finns det ett huvudbibliotek, två filialer Jönstorp och Viken, och två integrerade folk- och skolbibliotek Lerberget och Nyhamnsläge,och en bokbus, Invånare och låntagare Antal invånare i Höganäs kommun 24698 invånare och ca 52 % är låntagare (12883 låntagare) hos en av kommunens bibliotek.
9 LANDSKRONA.och jag tar en klunk öl och solen har inte gått ner i Öresund än, sticker fortfarande i ögonen i Borstahusen och fortsätta vidare bort/jonas Bergh Landskrona bibliotek I Landskrona finns det ett huvudbibliotek och fyra integrerade närbibliotek,glumslöv, Häljarp, Ven och Karlslunds bibliotek Invånare och låntagare Antal invånare i Landskrona kommun 42 189 invånare och ca 50% är låntagare (21260 låntagare) hos en av kommunens bibliotek. ÄNGELHOLM Där var förunderligt nog ingen tidsbegränsning för parkeringen och tillfället utnyttjades flitigt av tågpendlarna som trafikerade Ängelholm i ena eller andra riktningen Brinnande bevis / Willy Josefsson Ängelholms kommun I Ängelholm finns det ett huvudbibliotek, 8 närbibliotek Ausås, Strövelstorp, Hjärnarp, Munka Ljungby, Tåstarp, Södra Utmarken, därifrån två integrerade folk och skolbibliotek. Vejbystrand och Skälderviken. Invånare och låntagare Antal invånare i Ängelholms kommun 39626 invånare och ca 42 % är låntagare (16645 låntagare) hos en av kommunens bibliotek.
10 HELSINGBORG Färjan mellan Helsingborg och Helsingör tar bara tjugo minuter. Och det är mycket som ska hinnas med. De vanliga turarna alltså folk som bor i Helsingborg och åker fram och tillbaka minst en gång i veckan vill dricka en öl, äta macka och köpa cigaretter eller godis i kiosken. Den danska rånaren / Petter Lidbeck Helsingborg I Helsinborg finns det ett huvudbibliotek, nio områdesbibliotek, Drottninghög, Elineberg (integrerad skolbiliotek), Laröd, Påarp, Ringstorp, Rosengården, Rydebäck, Råå och Ödåkra. och en bokbuss. Det finns sex gymnasiumbibliotek, 31 skolbibliotek och 3 institutionsbibliotek Dunkers kulturhus, Helsingborgsmuseer och miljökontoret. Invånare och låntagare Antal invånare i Helsinborg kommun 130751 invånare och ca är låntagare ( låntagare) hos en av kommunens bibliotek.
11 1 Inledning Sedan 1 mars 2012 är Bibliotek Skåne NV ett faktum: ett gemensamt bibliotekssystem, en katalog och ett lånekort. Invånare i Bjuv, Båstad, Höganäs, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga kan låna, lämna media på samtliga bibliotek inom Skåne NV. Regionala boktransporter sker varje helgfri vardag. Lådorna hämtas och lämnas på respektive huvudbibliotek. Bibliotek Skåne NV är ett samarbete mellan elva kommuner med olika förutsättningar, detta har som konsekvens att biblioteksverksamheten skiljer sig från kommun till kommun, delvis baserat på det faktum att det finns olika grupper av låntagare i de olika kommunerna. Tillsammans har Bibliotek Skåne NV en väldigt bred låntagaregrupp, olika åldrar, olika utbildningsnivåer, många olika språk och kulturer finns representerade. Bredden på låntagargruppen är betydligt mer uppenbar på delregional nivå Skåne NV än på kommunal nivå. Detta görs att det ställs stora krav på Bibliotek Skåne NV. Bibliotek Skåne NV är ett spännande expansivt offentligt rum, där det finns en otrolig mängd gammal och ny information, massor med inspirerande skönlitteratur, de nya och de mest aktuella media i olika former. Det finns hos oss alla en vilja att tillgodose våra invånares behov av litteratur och information. Samtidigt inser vi att våra ekonomiska medel och möjligheter är begränsade och att vi är tvungna att göra prioriteringar. Samarbetet Bibliotek Skåne NV skulle man i teorin kunna placera på en linje mellan två ytterligheter: Till vänster har vi det mest minimala samarbetet vilket innebär att 11 självständiga kommunbibliotek lånar media från och till varandra när det behövs. För att underlätta det här samarbetet finns det en gemensam katalog och dagliga transporter. Maximalt samarbete finns på andra sidan av linjen till höger där det finns ett Bibliotek Skåne NV med ett mediebestånd, där samtliga bibliotek är enheter inom Skåne NV och har ett gemensamt ansvar för samtliga låntagare inom Skåne NV Ju mer samarbetet går åt vänster desto mindre förändringar på lokal nivå. Samtidigt utnyttjas våra resurser inte optimalt. Ju mer samarbetet går åt höger desto mer krävs det från personalen på det lokala biblioteket och desto större ändringar blir det i det vardagliga arbetet. Samtidigt optimeras utnyttjandet av våra resurser. Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga BIBLIOTEK SKÅNE NV Samverkan ses som ett stöd för den egna verksamheten. D.v.s. bibliotek lånar endast de media av varandra som inte finns i den egna kommunen. Om boken är utlånad i den egna kommunen, sätter mån låntagare i kö på ett av de egna kommunbiblioteken Idag befinner vi oss någonstans i mitten av linjen, där låntagare av de enskilda biblioteken har tillgång till hela mediebeståndet Skåne NV via Arena eller bibliotekspersonalen. Detta är ett långtgående samarbete där vi förutsätter att vi har ett gemensamt mediebestånd och att samtliga bibliotek ansvarar för samtliga låntagare av Bibliotek Skåne NV.
12 Låntagare rör sig mellan de två extremerna, som besökare är de fortfarande låntagare hos Bjuv, Båstads, Helsingborgs, Höganäs, Klippans, Landskronas, Perstorps, Svalövs, Åstorps, Ängelholms eller Örkelljungas bibliotek, medan de som användare (d.v.s. när de reserverar media hemifrån) är låntagare hos Bibliotek Skåne NV. Den lätthet med vilken låntagaren rör sig mellan dessa två extremerna är för personalen på samtliga bibliotek inte lika självklar. Personalen ställs sedan sammanslagningen inför helt nya frågor kring reservationshantering, köplatser och inköp. Det är svårt att hitta en lösning på de här problemen eftersom det inte är klart vart Bibliotek Skåne NV och de enskilda biblioteken befinner sig på linjen. Det behövs tydliga regler för hur vi ska hantera reservationer och köer och anpassa vårt bibliotekssystem Libra till våra behov. Efter ett års samarbete har vi blivit mycket bättre på att formulera kraven för vårt bibliotekssystem och det är viktigt att vi i kontinuerlig dialog med Axiell fortsätta att utveckla och utnyttja alla möjligheter av bibliotekssystemet. Bibliotekens verksamhet, arbetsmetoder och miljöer bör utvecklas och bli mer mobila för att kunna möta alla medborgare och användas i ett föränderligt samhälle. Bibliotekens uppdrag i det förändrade samhället är formulerad i Regional Kulturplan för Skåne 2013-2015: Folkbiblioteksverksamhet regleras i Bibliotekslagen (1996:1596) och har till uppgift att främja intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning, samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteken ska även låna ut litteratur avgiftsfritt. Vissa grupper ska ägnas särskild uppmärksamhet, bland annat barn och unga. Biblioteken är viktiga för den kulturella infrastrukturen. Biblioteken möjliggör inte bara konsumtion av lokal och regional kultur utan är potentiella arenor för en utvecklad delaktighet, kulturelllt, digitalt och demokratiskt. Det sker stora omvärldsförändringar inom kultur, information och lärande och biblioteksserviceen digitaliseras i snabb takt. En rad klassiska upplevelser erbjuds nu både fysiskt och virtuellt. Biblioteken är nödvändiga aktörer i det skånska mångkulturella och mångfacetterade landskapet. Deras roll som öppna, fria platser dit alla känner sig välkomna bör stärkas för att de fortsatt ska kunna svara på nya vanor och livsmönster. Bibliotekets verksamhet, lokaler och tjänster bör bygga upp, uppmuntra och stödja deltagande i både samhälls- och kulturliv. Det gäller inte enbart de traditionella uppsökande verksamheterna, utan är ett ansvar för hela biblioteksverksamheten. Inom Skåne NV gäller uppdraget för samtliga kommunala bibliotek var för sig men även för Bibliotek Skåne NV in sin helhet. Att utföra uppdraget i samarbete och i samspel med andra bibliotek i Skåne NV är en utmaning. Ju längre samarbete mellan biblioteken i Skåne NV fortskrider, desto större är behovet av samordning, ansvarsfördelning och utvecklande insatser i nätverket Skåne NV. Det behovet uppstår utifrån: 1) insikten att vi tillsammans kan åstadkomma mer inom olika områden i en ekonomisk ansträngd period 2) gemensam inriktning av vår verksamhet på kommunal nivå när det gäller prioriterade målgrupper och uppdrag (bl.a. läsfrämjande uppdrag) 3) bibliotekslandskapet i Skåne har förändrats. Det finns nya riktlinjer från Region Skåne när det gäller fjärrlån, depositioner utländska böcker, tidskriftsartiklar. Detta ställs nya krav på bibliotekens verksamhet och service de erbjuder till sina låntagare. 4) praktiska problem kring transport, reservationer m.m. Den här rapporten har som mål att
13 ge oss en närmare bekantskap med Bibliotek Skåne NV lyfta frågor som borde besvaras när det gäller mediebeståndet Bibliotek Skåne NV; beskriva de områden där vi kan samarbeta kring vårt mediabestånd; beskriva konkreta problem som finns när det gäller hantering av vårt mediebestånd, beställningar, reservationer; ge förslag till olika samarbetsprojekt inom media dels för att försöka lösa problemen som finns, dels för att utnyttja mediebestånd Skåne NV på ett mer optimalt sätt. Än så länge har det mestadels varit låntagare som styrt utnyttjandet av mediebestånd Skåne NV. Men även vi som personal kan utnyttja mediebeståndet när vi ska erbjuda (grupper av) låntagare en specifik del av vår samling. ge ett förslag till en organisationsstruktur där man kan samarbeta kring media; 1.1 Metoden Under perioden augusti 2012 februari 2013 har jag arbetat med det här uppdraget. Då tiden är begränsad och det handlar om en stor mängd data har det valts en kvalitativ metod. Metoden som använts består av fyra delar: 1) I samarbetet med medieplaneringsgrupp Skåne NV har det utvecklats en frågelista som besvarades av 35 bibliotek där samtliga huvudbibliotek är representerade Frågelistan koncentrerar sig kring: (specifika) målgrupper i Skåne NV mediebeståndets svaga och starka sidor. speciella kompetenser som kan vara till nytta i mediesamarbetet Skåne NV inköpsrutiner: inköpskanaler, inköpsvägledning och leveranstider Utifrån det lokala behovet och kunskapen om de lokala mediebestånden på biblioteken inom Skåne NV kan vi få en uppfattning där mediebestånd Skåne NV borde förstärkas 2) Kvantitativ analys av fjärrlånen 3) Kvantitativ analys av lån mellan bibliotek i Skåne NV perioden mars december 2012 4) Under projektets gång har jag besökt samtliga huvudbibliotek två gånger för att presentera arbetet och för avstämning med det lokala biblioteket. Utöver detta har jag deltagit på 3 styrgruppsmöten och haft flera möten med Region Skåne för att testa tankarna och inriktning av mitt uppdrag. Min ambition att formulera en lokal inköpsprofil till varje bibliotek i Skåne NV var för ambitiös och det finns i samarbetsprojekt Bibliotek Skåne NV inte ett mandat att fördela inköpsansvar över de olika biblioteken därför att samtliga bibliotek arbetar utifrån en lokal budget. När det gäller statistiska uppgifter av de första 10 månader Skåne NV är det viktigt att ta hänsyn till det faktum att - En del av konverteringsproblemen återspeglas i statistiken: antal låntagare per enhet en del av utlån har försvunnit ca 15000 katalogposter har försvunnit
en del bibliotek har lokala placeringar på hyllsignum och detta har som konsekvens att dessa media försvinner i signum-statistik. fjärrlånestatistik registrerades inte på samma sätt på samtliga enheter en del utlån från vissa enheter räknas på andra enheter - Vid integrerade folk- och skolbibliotek inkluderas skolbibliotekslånen. - Det är svårt att få ut samlade uppgifter om titlar i vår katalog. T.ex. är det svårt att få svar på frågor som: hur många engelska ungdomsböcker finns i vårt bestånd? 14
15 2 Regionalt mediesamarbete i Skåne Bibliotekslandskapet i Skane har forandrats. Den nya modellen för regionalt mediesamarbete fran Region Skane har delvis förändrat hur det regionala uppdraget kring kompletterande medieförsörjning utförs vilket påverkar bibliotekens hantering när det gäller exempelvis fjarrlan, depositioner av utlandska bocker, tidskriftsartiklar. Samtidigt har den nationella strukturen kring kompletterande medieförsörjning också förändrats, fyra lånecentraler i Sverige har blivit två. Detta staller nya krav pa bibliotekens verksamhet och service de erbjuder till sina lantagare. Modell regionalt mediesamarbete i Skåne Från och med 1 januari 2013 gäller den nya modellen för regionalt samarbete i Skåne. Den nya modellen innebär att de regionala resurserna omfördelas från administration av fjärrlån och bidrag till inköp av media till att i högre utsträckning fokusera på samverkan och utveckling. Ett syfte är också att skapa flexibilitet i resursutnyttjandet, genom att omfördela medel från fasta kostnader till fler utvecklingsinsatser. Tanken är att de regionala resurserna ska användas där de ger störst effekt för användaren. I den nya modellen delas det regionala uppdraget kring kompletterande medieförsörjning in i tre integrerade delar: 1 medier och metodik kompletterande medieförsörjning. Regionala medel utgår till tre delregionala ansvarsbibliotek: Malmö, Kristianstad och Helsingborg. Malmö har dessutom ett övergripande regionalt ansvar. 2 infrastruktur (transporter) 3 utveckling av bibliotekets arbete med medieförsörjningen, fortbildning och utvärdering av modellen En förutsättning för det regionala mediesamarbetet i Skåne är att kommunbiblioteken har ett mediebestånd som täcker de egna kommuninvånarnas grundläggande behov. Den nya modellen ligger också väl i linje med förslaget till ny bibliotekslag som kom i somras och som, om allt går enligt planerna ska börja gälla januari 2014. När det gäller det regionala biblioteksuppdraget betonar den nya lagen snarare samverkan, utvecklingsarbete och kvalitet, än det praktiska arbetet med fjärrlån. Förslaget till ny modell för mediesamarbete i Skåne bedöms alltså ligga inom ramen för det nya regionala uppdraget. 2.2 Fjärrlån Följande media bör inte fjärrlånas: köpbar populär och/eller efterfrågad fack- skönlitteratur media som Bibliotek Skåne NV redan äger men som är utlånade Spel och spelfilmer Om du på det lokala biblioteket bedömer att boken ska fjärrlånas (d.v.s. boken finns inte i mediebestånd Skåne NV) vänder du dig i första hand till Malmö. Om boken inte finns i Skåne NV eller Malmö kan du söka boken i någon av följande kataloger: BURK sök Libris 2.3 Inköpsförslag Om det lokala biblioteket inte köper in efterfrågat material och om boken inte finns i Skåne NV och är ny (max två år gammal) kan beställningen skickas som ett inköpsförslag. I första hand till ansvarsbibliotek Helsingborg, i andra hand till Malmö.
16 2.4 Depositioner på utländska språk Under första halvåret 2013 kommer verksamheter med depositioner på utländska språk att utvärderas. För ansvarsbibliotek Helsingborg kan detta innebära att en del av de finansiella medel som finns för kompletterande medieförsörjning ska användas för inköp av litteratur. på utländska språk. Region Skåne har inlett en dialog med Internationella biblioteket (IB) kring hur de tillsammans med dem och med biblioteken i Skåne kan arbeta för att utveckla biblioteksverksamheten och mediebeståndet för användare som pratar andra språk än svenska. IB kommer framöver att lägga mer resurser på s.k. konsultativt arbete. Fram till och med juni kan biblioteken i Skåne beställa depositioner. 2.5 Artikel- och tidskriftsbeställningar Tidskriftsbeställningar och referensfrågor tas omhand på antingen det lokala biblioteket eller ansvarsbibliotek Helsingborg 2.6 Regionala boktransporter Regionala boktransporter sker varje helgfri vardag, via tre delregionala slingor som sammankopplas varje dag. Lådorna hämtas och lämnas på respektive huvudbibliotek. Returer och omlastning till och mellan de delregionala ansvarsbiblioteken sker dagligen. De regionala boktransporterna kan också användas för att skicka böcker som fjärrlånas mellan kommunbiblioteken i Skåne.
17 3 Mål Bibliotek Skåne NV Det mål som är formulerat i den här rapporten härleds direkt ifrån Region Skånes målsättning för samtliga invånare i Skåne: Målsättningen är att alla invånare ska erbjudas en likvärdig tillgång till medier och information. Det förutsätter att de regionala resurserna optimeras utifrån kommunbibliotekens behov av regionalt stöd, men även utifrån bibliotekens möjligheter att själva påverka sina behov Idégruppen Skåne NV formulerade i 2008 sin ambition med ett nordvästskånskt bibliotek på följande sätt: Biblioteksanvändare i nordvästra Skåne ska uppleva att de besöker eller använder ett enda bibliotek. Att söka och låna från bibliotekens samlade utbud av information och olika slags medier eller att ta del av bibliotekstjänster, både fysiskt och via webben, ska fungera likadant var i regionen de än befinner sig 3.1 Utgångsläget Principen att alla ger och alla får är vägledande för mediesamarbete inom Skåne NV, men även för medieförsörjningen i Skåne. Det lokala mediebeståndet är startpunkten för samarbete Skåne NV. Det tas för givet att samtliga kommunbibliotek inom Skåne NV har ett mediebestånd som täcker de egna kommuninvånarnas grundläggande behov av litteratur och information. Det strävas efter att biblioteken ska vara så självförsörjande som möjligt. Ju mer det lokala biblioteket kan tillgodose sina låntagares behov desto snabbare låntagare får det han/hon önskar. Utifrån kostnads- och miljöperspektiv är detta det mest optimala. I samarbetet står våra användare centralt. Användare är samtliga aktiva och potentiella låntagare på Bibliotek Skåne NV. Deras behov av läsning, kultur, information, kunskap och utbildning är det som i stort sätt bestämmer hur mediasamling Bibliotek Skåne NV och hur den lokala bibliotekssamlingen ser ut eller borde se ut. Där utöver har biblioteken ett uppdrag att: kunna tillhandahålla visa böcker när som helst även om det inte finns en efterfrågan just nu inspirera låntagare till läsning av böcker / media som de kanske i första hand inte hade tänkt att låna Det lokala medieståndet och mediebeståndet Skåne NV ska vara: Mångfaldigt Aktuellt Balanserat Pålitligt Brett 3.2 Lokalt, delregionalt och regionalt samarbete Sedan 1 mars 2012 har bibliotek inom Skåne NV tillgång till mediebestånd från samtliga bibliotek som ingår i samarbetet. Både personal och låntagare kan direkt reservera media från andra bibliotek. Om media inte finns inom bestånd Skåne NV finns det fyra möjligheter för personalen på det lokala biblioteket: 1 biblioteket köper in önskad media 2 biblioteket gör ett inköpsförslag till kompletterande media hos ansvarsbibliotek Helsingborg 3 biblioteket fjärrlånar boken ifrån Malmö eller ett annat bibliotek i Skåne
18 4 biblioteket fjärrlånar boken via Libris Bild 1 Bibliotek i kommuner med > 100.000 invånare Bibliotek i kommuner med antal invånare mellan 20.000 och 50.000 Bibliotek i kommuner med < 20.000 invånare = kompletterande medieförsörjning Bibliotek Skåne NV = lån från Malmö = fjärrlån via Libris = utlån mellan biblioteken inom Skåne NV = fjärrlån antingen från Malmö eller från bibliotek utanför Skåne
3.3 Vad vill vi åstadkomma med medieplanering Bibliotek Skåne NV? Bild 1 visar att det krävs rutiner, regler och anpassningar i vårt bibliotekssystem för att utlån mellan biblioteken i Skåne NV ska fungera så effektivt som möjligt. Detta innebär att låntagare får sin bok så snabbt som möjligt, men samtidigt att miljöbelastning och kostnader begränsas. Den här rapporten ska synliggöra vilka hinder som finns för vårt samarbete kring mediebestånd Bibliotek Skåne NV. Medieplaneringen ska uppmärksamma oss på gränserna mellan lokalt, delregionalt och regionalt ansvar när det gäller lån innan- och utanför det lokala biblioteket och Bibliotek Skåne NV.. Förhoppningsvis får samarbetet kring mediebeståndet Skåne NV ett innehåll som kan fungera som en resurs vid inköp och gallring. Utöver detta är det önskvärt att medieplaneringen kommer att fungera som en basis för nya samarbetsformer kring vårt mediebestånd. 19
20 4 Bibliotek Skåne NV de första 10 månaderna Tio månader Bibliotek Skåne NV ger oss insikt i hur vi har samarbetat, hur våra låntagare har nyttjat biblioteket och med vilka hinder/problem låntagare och personal blivit konfronterade med 4.1 Bibliotek Skåne NV Invånare och låntagare i Skåne NV Bibliotek Skåne NV har 327581 invånare, därifrån är drygt 45 % låntagare hos en av de 57 biblioteksenheter i Skåne NV. I den här rapporten är integrerade folk- och skolbibliotek inkluderade, medan det inte har tagits hänsyn till skol- och gymnasiebibliotek, även om vissa skol- eller gymnasiebibliotek är delaktiga i samarbetet. (Se bilaga 1) I frågelistan angavs barn- och ungdomar, låntagare med lässvårigheter, invandrare, studenter inom omvårdnad, lärarstudenter, äldreboende som bibliotekets målgrupper. Utlån Under perioden mars- december 2012 har Bibliotek Skåne NV lånat 2030543 media, därifrån har vi lånat ca 5% (100876 media) från varandra. Vi kan fastställa att samtliga bibliotek i samarbetet till ca 95 % är självförsörjande d.v.s. att de kan tillgodose sina låntagares behov med det egna biblioteksbeståndet. En stor del av de media som biblioteken lånar utanför det egna biblioteket äger biblioteket själva men har vid utlåningstillfällen varit utlånade till en annan låntagare. Att kunna låna media på andra bibliotek när det egna exemplaret är utlånat har i regel varit en förhöjd service för våra låntagare Deras väntetid på media har minskat. Detta gäller inte för de populära titlarna.. foto: Jens Nihlen, Båstads bibliotek Principen alla ger och alla får fungerar som det ska inom Skåne NV. De större biblioteken som Helsingborg, Ängelholm, Landskrona och Höganäs står för 65% av alla utlån inom Skåne NV och samma bibliotek står för 60% av lånen från bibliotek inom Skåne NV. Sammanfattningsvis kan man säga att utlån inom Skåne NV är proportionellt fördelade över de olika biblioteken. Inom kommungränser ser vi att huvudbibliotek lånar mer från bibliotek inom Skåne NV än områdesbiblioteken och filialer. Områdesbibliotek och filialer lånar mer från och till varandra och huvudbibliotek än från och till Skåne NV (Se bilaga 2,3,4, 5)
21 Fjärrlånen har under de sista tio månaderna minskat dramatiskt. Biblioteken i Skåne NV har lånat mindre än 1 procent av sin media utanför Skåne NV (6097), vilket kan jämföras med 2011 lånades då nästan 20000 media lånades in utanför Skåne NV. (Se bilaga 6) Det är framför allt aktuell (skön) litteratur. (litteratur publicerad i de senaste två åren) som låntagare och personal reserverar i biblioteksbestånd Skåne NV och det är också de böckerna som lånas mest på biblioteken inom Skåne NV. (Se bilaga 7) Inköp De 11 kommuner som är del av Skåne NV ansvarar för egen mediabudget. Budgeten skiljer sig per kommun från 30 till 58 kronor per invånare. Sammanlagt köps det media för 13.557.811 kronor (inkl databaser och elib) om året I siffrorna om kommunens mediaanslag är databaser och elib inte inkluderade. (se bilaga 7) Delregionala boktransporter Regionala boktransporter sker varje helgfri vardag, via tre delregionala slingor som sammankopplas varje dag. Lådorna hämtas och lämnas på respektive huvudbibliotek. Returer och omlastning till och mellan de delregionala ansvarsbiblioteken sker dagligen. Delregional boktransport Möjligheten att koppla reservationer och köhantering till de regionala boktransporterna bör undersökas. I dagens läge är boktransport och köhantering / reservationer två separata entiteter som inte är synkroniserade med varandra. För att undvika onödiga transporter bör möjligheter att koppla de två entiteter till varandra undersökas 4.2 Mediebestånd Skåne NV I frågelistan fanns det några frågor som rör det lokala mediebeståndet. Svaren på frågorna är kvalitativa bedömningar av bibliotekarierna. MP3, ljudböcker Mer än hälften bedömer att beståndet ljudböcker är tillräckligt för att tillgodose den lokala efterfrågan. Storstilsböcker Mer än hälften bedömer att beståndet storstilsböcker är tillräckligt för att tillgodose den lokala efterfrågan. Biografier Nästan alla bedömer att beståndet biografier är tillräckligt för att tillgodose den lokala efterfrågan. Kurslitteratur inom vård och omsorg Mer än hälften bedömer att beståndet kurslitteratur inom vård och omsorg inte räcker till. Kurslitteratur inom pedagogik Största delen bedömer att beståndet kurslitteratur inom pedagogik inte räcker till